UDDEVALLAVARVETS ACETYLEN- OCH
SYRGASFÖRSÖRJNING
Hur Uddevallavarvet, som var en riktig storkonsument av dessa gasprodukter, fick tillgång till dessa beskrevs
i en artikel i Varvet och Vi nr. 1 1967 med rubriken SÅ FÅR UDDEVALLAVARVET SIN ACETYLEN OCH
SYRGAS. Artikeln återges här i sin helhet:
Den 28 februari 1967 invigde AB
Nordiska Syrgasverken sin nya anläggning i Uddevalla.
(Fabriken ligger som bekant en bit ovanför nuvarande motorvägen, mellan vägtunnlarna).
I det följande berättas litet om hur man framställer syrgas där, och i samband därmed gör vi även ett besök i
Uddevallavarvets eget acetylengasverk.
Råmaterialet för framställning av syrgas och kväve är luft. Denna sugs utifrån in i en luftkompressor via ett
luftfilter. I kompressorn komprimeras luften i fem steg till ca 200 atö och leds därefter till det s.k. spaltningstornet som står utanför fabriksbyggnaden.
Sedan luftens fuktighet tagits bort passerar luften ett antal värmeväxlare och en expansionsmaskin, vilka
samtliga har till uppgift att successivt sänka luftens temperatur.
Luften utfaller delvis i flytande form i den s.k. undre kolonnen, varifrån den leds via ett filter för borttagande
av kolsyran till den s.k. övre kolonnen.
Genom en destillations- och reningsprocess spaltas luften upp i sina huvudbeståndsdelar - syre och kväve.
Kvävgasen, som har en renhet av endast 98 %, används för att kyla den komprimerade luften i den tidigare
nämnda värmeväxlaren.
Syret kan tas ut antingen i flytande form, underkylt till ungefär -185 grader Celsius (syrets kokpunkt ligger på
–l83 grader), eller i gasform vid rumstemperatur. Syret har här en renhet av 99,7 %.
Om man så önskar kan man även ur här nämnda process uttaga kväve, antingen i flytande form, eller som
gas. Detta kväve har en renhet av minst 99,9995 %. Kokpunkten för kväve ligger på -196 grader Celsius.
Kväve i flytande form får allt större betydelse för nedfrysning av köttvaror och andra livsmedel, exempelvis
under långa transporter.
I gasform används kväve bland annat som skyddsgas vid vissa processer.
Huvudprodukten vid Nordiska Syrgasverkens nya anläggning är emellertid syrgas.
Fabriken har f.n. en produktionskapacitet av 800 kbm syre per timme, vilket innebär en årsproduktion av ca
10 milj. kbm. Anläggningen har planerats med tanke på framtida utvidgning.
I fabriken har investerats 6 milj. kronor, varav 4,5 milj. kronor i maskiner. Den sysselsätter f. n. 13 man, men
ytterligare två man skall anställas då driften så småningom blir kontinuerlig.
Tillverkningsprocessen är helautomatisk och styrs av en enda man per skift.
Användningsområde
Från fabriken i Uddevalla förses Bohuslän, Dalsland och delar av Västergötland med syrgas. Den används
huvudsakligen till gassvetsning och gasskärning, och de västsvenska varven är sålunda de största kunderna.
Enbart Uddevallavarvet förbrukar sålunda omkring 1 milj. kbm syrgas per år.
Inom stenindustrin används syrgas till skärning av granit, och järnverken använder syrgas i allt större utsträckning vid metallurgiska processer för att minska bränslekostnader och smältningstid.
Det är på detta sätt möjligt att framställa högvärdigt kvalitetsstål.
Även sjukhusen är stora förbrukare av syrgas, och ännu ett användningsområde är den kemiska industrin
där ju utvecklingen går mycket snabbt.
Distribution
Från det 16 m höga spaltningstornet leds syret i flytande form till lagertankar. Härifrån fylls en del av det
flytande syret på tankbilar för distribution till större kunder, där det förgasas, eller till egna förgasningsfabriker.
En annan del leds på nytt in i fabriken, där det förgasas och komprimeras till 200 atö och senare fördelas
valfritt till syrgasbehållare eller olika typer av enhetslaster såsom "paket", "batteriflak" eller speciella
batterier för senare leverans till varven. Till Uddevallavarvet leds syrgasen i direkta rörledningar.
1
Varvets Acetylengasverk
Vid Uddevallavarvet förbrukas emellertid även stora mängder acetylengas för svetsning och skärning, närmare bestämt inemot 200 000 kbm per år, och denna gas framställs vid varvets eget gasverk, beläget väster
om bädd I.
Från Wikipedia har följande inhämtats:
Acetylen är en färglös, giftfri, lätt narkotisk gas.
Acetylen tillverkas genom en reaktion mellan kalciumkarbid och vatten.
I närvaro av luft är acetylen explosivt vid koncentrationer mellan 2,2 och 85 %. Eftersom acetylen är
lättare än luft stiger läckande gas och späds ut med luft, vilket minskar risken för explosion.
Acetylen ger den hetaste och mest koncentrerade primärlågan av alla industriella bränngaser. Dess
värmevärde är ganska lågt, men den del som avges från primärlågan är mycket hög, cirka 30 %, vilket
medför att acetylen är den bränngas som producerar mest värme i primärlågan. Blandningsförhållandet
för acetylen/syre är 1:1,1 för normallåga.
Acetylen används i många bränngasapplikationer, exempelvis svetsning och skärning.
Gasverket består i huvudsak av gasgenerator, tvättare, torkare, renare och vätskelås.
Framställningsprocessen tillgår i stora drag på följande sätt:
Från en behållare matas karbiden (kalciumkarbid) ner i generatorvattnet i noggrant bestämda proportioner,
varvid det bl.a. bildas acetylengas, ammoniak, svavelväte och fosforväte.
Från generatorn leds gasblandningen till tvättaren, vilken är till hälften fylld med vatten och försedd med en
spridaranordning som finfördelar gasblandningen. I vattnet borttages ammoniak och huvuddelen av svavelvätet.
Då gasen lämnar tvättaren är den mättad med fuktighet, och leds därför till en torkare. I denna, som är fylld
med bl.a. klorkalcium, befrias gasen från fuktighet. Slutligen passerar gasen en renare, som tar bort fosforvätet och resterna av svavelvätet.
Via ett vätskelås distribueras så den renade gasen i rörledningar direkt ut till de olika användningsställena på
varvet. Vätskelåset utgör ett absolut skydd för att ett eventuellt tillbakaslag inte skall fortplanta sig till gasverkets övriga apparater.
Högexplosiv gas
Blandningar med acetylen och luft eller syrgas är mycket lättantändliga och högst explosiva. Sålunda är varje
blandning med luft innehållande 1,5 -82 % acetylen explosiv.
Vid undre explosionsgränsen kan en liten gnista från en slipmaskin, ett gnistbildande verktyg, en bristfällig
elektrisk handlampa, en dåligt isolerad svetskabel, en liten svetsloppa, en glödande järndroppe, en brinnande
cigarettfimp eller statisk elektricitet vara tillräckligt för att antända gasblandningen och åstadkomma en häftig explosion. Acetylen har därjämte en viss narkosverkan, och är i hög koncentration bedövande.
Följaktligen finns en mängd säkerhetsföreskrifter som noga måste iakttagas av gasverkets personal, och av
samma anledning har inte obehöriga tillträde till gasverket. Rökning och införande av eld eller heta föremål
är givetvis helt förbjudet, och inte heller får personer som arbetar i eller besöker gasverket bära skjortor, underkläder etc. av nylon.
700 ton karbid per år
Såsom nämndes inledningsvis förbrukar Uddevallavarvet varje år ca 200 000 kbm acetylengas, dvs. omkring
900 kbm per arbetsdag. För framställning av denna mängd gas går det åt 700 ton karbid per år, eller omkring 3 ton per arbetsdag.
Vattenförbrukningen uppgår till 9-10 kbm per dag.
Gasverket, som är helautomatiskt, körs i tvåskift och sköts av en enda man per skift. När gasuttaget tillfälligtvis minskas, nedbringas gasproduktionen automatiskt i motsvarande grad.
När sedermera varvets egen acetylengasframställning lades ner, köptes gasen från andra tillverkare som levererade acetylengasen i tuber per lastbil.
……………………………………….
Det kan nämnas att ingenjör Kurt Theliander, då chef för ”Driften”, var den främst drivande i uppbyggnaden
av acetylengasverket samt hela gasdistributionssystemet på varvet.
2
3
Interiörbilder från gasverket
4
Slamsugaren vid gasverket
5
