Föreläsning 7
Qing-dynastin
- Från grundandet till Taipingupproret
Introduktion till perioden
• Ming-dynastin kollapsar 1644 då uppror
kulminerar i Li Zichengs intåg i Peking
• Översvämningar och epidemier i tio prov. 1641-42
• Chongzhen-kejsaren begår självmord i Jingshanparken
• Den kinesiske generalen Wu Sangui släpper i detta
skede in manchuerna och gör gemensam sak med
dessa
• Rebellarmén c:a 1 miljon. Qing+Wu Sanguis
arméer: 250 000 man
• Rebellerna drivs på flykt efter slag utanför Peking
Fortsatt introduktion
• De nordliga arméerna fortsätter söderut
• 1662: De sista Ming-lojalisterna besegras
• 1673-1681: Han-kinesiska generaler som
samarbetat med manchuerna gör uppror
• Motståndsnäste på Taiwan slås ned 1683
• 1683-1796: Pax Sinica
Det universella imperiet
• Ursprunglig frågeställning ”Minoritet i ett hav av
kineser” - Manchuerna endast 2-3% av Kinas
befolkning. Hur var detta möjligt?
• Men manchuerna hade en fot i båda kulturerna
• Formel för samexistens: Delaktighet
• Det universella imperiet omfattar alltså alla
grupper i regionen: han-kineser, manchuer och
mongoler i förvaltningen
• Viktiga dokument och texter på monument finns
på kinesiska, manchuriska, mongoliska och
tibetanska
Bilder av den
manchuriske kejsaren
• För han-kineserna framställdes kejsaren som
bildad konfucian (genom deltagande i konf. Riter;
kejserligt stöd till litterära projekt; stöd till
akademier; examineringssystemet)
• För mongolerna: beskyddare av lamaistisk
buddhism och företrädare för stäppfolken (titlar,
ämbeten, handel)
• För manchuerna: oförstörd manchu. Regelbundna
resor till Manchuriet i ny dager (jakt, ridsport)
Kangxi-kejsaren
- som konfucian
Qianlong-kejsaren
på jakttur
Yongzheng-kejsaren
som mongolisk aristokrat
Yongzheng-kejsaren som daoist
Qianlong-kejsaren
Andra faktorer bakom den
manchuriska framgången
• På lokal nivå: Liten eller ingen skillnad
(endast frisyren!). Nästan bara han-kineser i
lokal förvaltning (länsnivå)
• Grödor från Amerika: sötpotatis, majs och
jordnötter
Vägen till Pax Sinica (1683)
- Arvet efter Nurhaci
• Manchuerna: i nuvarande Heilongjiang och
Jilin. Jordbruk, jakt och boskapsskötsel.
Ginseng! Ättlingar till jürchen-folket
• Delar av regionen under militär förvaltning
• Nurhaci (1559-1626) enar stammar/hämnas
fadern i början av 1600-talet
• 1616: (Yngre) Jin utropas. Fientlig
inställning till kineser.
Vägen till Pax Sinica II
• 1615: Fanorna. Fyra växer till åtta (Gul, vit, blå,
röd, (röd)kantad gul etc)
• 1619: Regelrätta strider med Ming-styrkor inleds
• Förbund med mongoliska stammar
• Inspirerat av mongolerna: 300 hushåll - ett
kompani; 5 kompanier - en bataljon; 10 bataljoner
- en fana. Manchuer, kineser mongoler
• Om varje hushåll bidrog med en krigare kunde en
fana omfatta 15 000 man
Policyskiftet 1626
• Sonen Hong Taiji tar över efter Nurhacis
död 1626
• Ny politik: sinifiering
• Tar avstånd ifrån massavrättningarna som
Nurhaci beordrat efter kinesernas uppror
1623
Sinifieringen under Hong Taiji
• Igångsätter examinationer för rekrytering av
personal bland kineser
• 1631 Inrättar sex ministerier (som i Kina) för
södra delen. Den norra delen under fanorna.
• 1631 Första helkinesiska fanan blir verklighet
efter att stor kinesisk befästning kapitulerat med
11 000 man
• 1636: Dynastinamnet ändras till Qing (ren/klar)
• 1642: åtta helkinesiska fanor. Inte längre
manchuer vs kineser
Vändningen under Dorgon
(d. 1650)
Kangxi-perioden
• 1662-1722: Försoningspolitik gentemot den hankinesiska eliten
• Samtal mellan kejsaren och företrädare för hankinesisk elit om hur Qing-dynastin ska kunna vara
behjälplig i sammanställningen av Ming-dynastins
historia
• Resulterar i Boxue Hongru 博学鸿儒1679
• Fler projekt som engagerar: Kangxi Zidian; Gujin
tushu jicheng; sammanställningar av kom. Till
klassikerna
Dorgons förmyndarregering
• Shunzhi-kejsaren (1644-1661) endast sex år
gammal då maktskiftet sker.
• Farbrodern Dorgon blir den dominerande
parten i förmyndarregeringen
• Återgång till samma politik som under
Nurhaci
• T ex Hår- och klädediktet 1645
• Massakern i Yangzhou 1645
De upplysta despoterna
• Kangxi-perioden 康熙: 1662-1722.
Kangxi-kejsaren regerar på egen hand från
1669
• Yongzheng-perioden雍正: 1723-1735
• Qianlong-perioden乾隆: 1736-1796
Ming-lojalister
• Ämbetsmän tveksamma till att tjänstgöra i den nya
förvaltningen
• Lojaliteteten låg traditionellt hos den dynasti där
man avlagt examina eller verkat som ämbetsman
• En del lärda valde att leva som munkar i en
klosterorden, eller som lärare vid en av de många
privata akademier som fanns i landet
• Om personen var ekonomiskt oberoende kunde
han ägna sig åt ett projekt. Vanliga projekt var sen
Ming - hur kunde detta ske?
Yongzheng-perioden
• Samhällsklimatet hårdnar något
• Kamp mot korruption som börjat bli vanlig
under senare delen av Kangxi-perioden
• Traditionen med informella brev till
kejsaren från ämbetsmännen i provinserna
institutionaliseras under Yongzhengperioden
Administrationen
• I stort sett som under Ming:
• Kejsare; kansli (Neige); Liubu;
Lokalförvaltningen: Generalguvernör;
provinsguvernör (provinsnivå); prefekt (flera
län/städer); länschefen med sin personliga lilla
stab; lokala kanslistaben (på länsnivå); baojiasystemet (på lägsta nivån: by/stadsdel)
• Under Yongzheng-perioden tillkommer Junjichu
mellan kejsare och kansli (informella möten;
handplockad personal)
Qianlong-perioden
1736-1796
• Mycket tyder på att Qianlong-kejsaren försökte nå
en syntes mellan Kangxis generösa hållning och
Yongzhengs stramhet
• Många ser Qianlong-perioden som Qing-dynastins
höjdpunkt
• Det fanns inte mycket spänningar kvar mellan
manchuer och han-elit
Att notera under perioden
• Befolkningsökning: 1625: 150 miljoner; 1680:
120 miljoner; 1741: 143 miljoner; 1762: 200
miljoner; 1851: 432 miljoner
• Social oro under senare delen av Qianlongperioden: ”Själatjuvarna” 1768; Wang Lunupproret 1774; : antalet fall av ”totalcensur”
växer; rättsprocesser om jord inom klaner
vanligare
• Vita Lotus-sällskapets uppror 1796-1803 inte en
överraskning. Slutet på Pax Sinica
Handel
• Kina exporterade i stort sett samma varor
som tidigare under Ming - främst siden och
porslin
• Men från och med 1600-talet började man i
stor skala att också exportera te från
odlingarna i Fujian och Zhejiang
• Positiv handelsbalans gentemot Europa, som
uppfattade det hela som att Kina inte var
villigt att importera
• Men man importerade det man hade bäst
användning för - mängder av silver.
Opium
• En produkt fann dock sin väg in på den
kinesiska markanden - opium, en drog som
sedan en tid tillbaka varit känd i Kina och
främst använts för medicinskt bruk.
• Det var importen av opium som under 1820talet och framåt som i mycket stor
utsträckning bidrog till att Kina fick en negativ
handelsbalans:
• Mer silver strömmade ut ur landet än vad
som kom in, trots att Kinas export ständigt
ökat i volym.
Opiumhandelns utveckling
•
•
•
•
•
•
•
•
•
1729: 200 lådor
1731: Förbud mot import av opium
1790: 400 lådor
1817-19: 4228 i snitt
1821: 5959
1823: 9035
1830 19956
1836: omkring 30 000
1838: minst 40 000
Triangelhandeln
• Ostindiska kompaniets opiumhandel ”med”
Kina börjar utvecklas mer systematiskt från
1816 då den utvecklades till en
triangelhandel mellan Storbritanien, Indien
och Kina …
Hur det gick till …
• Från Storbritannien exporterade varor som såldes i
Indien (textilier bland annat).
• Man köpte upp opiumskördar på landområden som
kontrollerades av kompaniet.
• Detta opium exporterades sedan, via mellanhänder
till Kanton där det såldes för mellan tusen och två
tusen mexikanska dollars per kista (65 kg) (efter
1838 mellan 700-1000 dollar).
• Delar av förtjänsten gick sedan till inköp av kinesiskt
te, som fraktades och såldes till god förtjänst i
Storbritanien.
Kinas reaktion
• I Kina växte det fram två olika uppfattningar
om hur problemet borde angripas.
• En sida propagerade för att man borde tillåta
handeln, men att då beskatta opiumet hårt.
• Den andra sidan propagerade för en hårdare
linje - att genom handling, och inte bara
protester, visa att man inte längre tolererade
smugglingen. Det blev den hårda linjen som
till slut vann gehör hos kejsaren.
Lin Zexu 林则徐
• En ämbetsman vid namn Lin Zexu (numera
nationalhjälte i Folkrepubliken Kina) sändes
1839 till Kanton med uppdraget att stoppa
opiumhandeln.
• Han beslagtog 20 000 lådor med opium och
sände iväg engelsmännen.
• Engelsmännen genomförde då ett antal anfall
i Pärlflodsdeltat och längs den kinesiska
kusten upp till Zhejiang.
Kriget 鸦片战争
• Situationen allvarlig 1841 då brittiska
förstärkningar anlände till Kina.
• När britterna attackerat kinesiska ställningar
vid Pärlfloden, Xiamen (i Fujian) och Ningbo
(i Zhejiang) och dessutom hotade både
Nanjing och Hangzhou så började man
förhandla.
• Förhandlingarna mynnade ut i Nanjingfördraget 1842
Fördraget 南京条约
• Det blev det första i en serie ojämlika fördrag
som Kina påtvingades:
• I Nanjing-fördraget stipulerades bland annat
att:
• 1) Kina skulle betala 21 miljoner silverdollar i
skadestånd och ersättning för beslagtaget
opium;
• 2) Kanton, Xiamen, Fuzhou, Ningbo och
Shanghai skulle öppnas för engelsmännen;
• 3) ön Hongkong skulle tillfalla Storbritannien.
Konsekvenserna
• Två tredjedelar av handeln flyttades snart över till det
mer attraktiva Shanghai. Detta fick förödande
konsekvenser för de kantoneser som blivit beroende
av handeln via Kanton
• Kopparns värde i förhållande till silver sjunker
ännu snabbare:
•
•
•
•
1820: en liang (36 gr.) 1000 kopparmynt
1827: -1300 -1838: -1600 -1845: -2200 +
Bakgrunden till Taiping-upproret
• Detta fick oerhörda konsekvenser för den
fattigare delen av befolkningen vars
inkomster kom i koppar och vars skatter
kalkylerades i silver
• Desperationen som Nanjing-fördraget
medförde ledde indirekt till ett av de
blodigaste upproren i Kinas historia nio år
senare: Taiping-upproret 1851-1864: (20-30
miljoner döda).
Hong Xiuquan och
Taiping-upproret (1851-1864)
Hakka från Kanton, f. 1814
Examensförsök på shengyuan-nivå år 1830,
1836, 1837, och 1843
1837 - Får syner där han uppmanas av en
äldre man att driva ut demonerna ur landet.
Möter ”brodern”. Sätter 1843 detta i
samband med en kristen skrift som han fick
1836. Ser sig som Jesus yngre bror. Lär sig
mer om kristendomen av Issachar Jacox
Roberts. Börjar predika.
Flytten till Guangxi
• 1843-44 Bränner konfucianska och
buddhistiska böcker och statyer
• Blir avskedad från skolan där han arbetar
• Flyttar till Guangxi med anhängare
• Bildar ”Gudsdyrkarna”
• Många anhängare bland ”utslagna”
• Anti-Qing inom några år
• Första större striderna 1850
• Taiping Tianguo utropas 1851
Färden norrut
• 20 000 anhängare 1850 växer till c:a 500 t.
år 1853 då Nanjing intas av rebellerna
• 40 000 manchuer massakreras
• Rörelsen tappar farten efter 1853-54 då man
når Tianjin i ett försök att inta Peking
• När Nanjing intas av kejserliga styrkor år
1864 har 20-30 miljoner människor mist
livet i Kina
• Qing-dynastin drabbas av fler katastrofer
innan dynastin faller i revolutionen 1911
