Globala familjer: Transnationella nätverk och integrationens
gränser
Projektets bakgrund, syfte och relevans
Ansökan avser en antropologisk studie av relationen mellan global migration, transnationella
familjer och integration. Utifrån en jämförelse av två invandrargrupper med olika historia,
migrationsmotiv och erfarenheter i Sverige - bosnier och kapverdeaner - undersöks relationer
inom transnationella familjenätverk och den betydelse dessa har för invandrare i Sverige.
Projektet belyser, för det första, olika familj- och släktskapsbegrepp och de kulturella
föreställningar och normer kring gemenskap och tillhörighet, rättigheter och förpliktelser som
binder släktingar samman. På denna grund studeras vad som konkret förmedlas och
förhandlas i släktnätverk i det globala rummet. För det andra undersöks hur dessa
transnationella band påverkar (och påverkas) av invandrares livsvillkor i Sverige och
strategier för framtiden. Får de speciell betydelse i avsaknad av möjligheter till social och
ekonomisk etablering i svenska samhället? Eller kan dessa olika kontexter representera olika
men komplementära ”resurser” som inte nödvändigtvis behöver komma i konflikt? Vid
sådana konflikter, hur förhandlas motstridiga krav och lojaliteter i förhållande till det svenska
samhällets betoning på integration?
Globaliseringen och dess inverkan på olika samhällsområden påverkar migranters
livssituation. Möjligheter till snabbare och mer regelbundna kontakter bidrar till en allt
intensivare transnationalism även på gräsrotsnivå, vilket för migranter innebär att kontakten
med hemländer och landsmän på andra håll i världen underlättas och förstärks.
Globaliseringsprocessen har också intensifierat formerandet av diasporor, det vill säga
grupper vars medlemmar är spridda till flera länder och som upprätthåller en orientering till
hemlandet och en gemenskap med andra medlemmar av diasporan (Clifford 1994:304f;
Cohen 1997:26). Denna utveckling sammanfaller med att många sändarstater, exempelvis
Kap Verde, väljer att se migranterna som medlemmar i den egna nationalstaten även efter
flera generationer och nytt medborgarskap i annan stat (Åkesson forthcoming).
De intensiva sociala nätverk som omfattar både hemland och diaspora ses inom samtida
samhällvetenskaplig forskning som formativa i skapandet av migranters levnadsvillkor
världen över (Brettell & Hollifield, 2000; Fuglerud 1999; Guarnizo & Smith 1998). I sitt
dagliga liv upprätthåller och utvecklar människor sociala, kulturella, ekonomiska och
politiska band med landsmän tvärs över nationella gränser (Basch et al. 1994; Schiller et al.
1992; 1995). Forskningen kring dessa ”transmigranter” är en grundläggande utgångspunkt
för projektet. Utifrån fr a antropologiska studier av transnationella nätverk, fokuseras i
föreslagna projekt släktskap som en viktig social institution för transnationell organisation. I
det gränsöverskridande fältet blir väletablerade och tydligt strukturerade relationer av speciell
vikt, och familj och släktskap, som uppfattas som biologiskt givna och ofrånkomliga, blir ett
”naturligt” kitt som håller samman människor. Familj och släktband blir sannolikt speciellt
viktiga för människor som fördrivits från sina hemländer. Samtidigt utsätts dessa relationer
för stora påfrestningar genom den osäkerhet som präglar tillvaron och familjesammanhållning
blir som Ålund påpekar (1998, citerad i Tursunovic 1999) ett ”konfliktfyllt projekt” mellan
medlemmar av olika kön och generation.
Projektets fokus på de transnationella nätverken ställer integration och svensk
integrationspolitik i ny belysning. Relationen mellan svensk integrationspolitik och
migranters transnationella förankring har hittills i mycket ringa utsträckning problematiserats
1
i forskning och allmän debatt. Vad betyder det för integrationens mål och mening att familjer
kan ha primära sociala band och lojaliteter, ibland över flera generationer, med invånare i
andra stater? I den nya integrationspolicyn som antogs 1997 anförs exempelvis att ”…staten
[kan] stödja den individuella integrationsprocessen genom att föra en politik som som ger
individen möjligheter att förverkliga sina mål i livet” (Proposition 1997/98:16, s.23). Vad
innebär detta om människors mål inte självklart är kopplade till ett svenskt livsrum?
I den integrationspolitiska propositionen ges begreppet integration en mångtydig definition
och beskrivs både som mål och process. I korthet är målet att i det svenska samhället - på lika
villkor - inlemma en kulturell och etnisk mångfald. Integrationsprocessen skall därvid inte
omfatta bara invandrare utan hela befolkningen i Sverige och samhällsutvecklingen i stort
(ibid). Detta skall ses mot bakgrund av offentliga utredningar och forskningsrapporter, vilka
sedan lång tid påvisar invandrares bristande sociala och ekonomiska integration, och den
kritiska debatt som förs om utanförskap. Samtidigt kritiseras den nya integrationspolicyn för
att den i jämförelse med tidigare riktlinjer från 1975 innebär en inriktning mot ökad
anpassning till svenska samhället (Diaz 1996:73; not 1; Svanberg & Tydén 1999:93f). I
realiteten präglas inlemmandeprocessen i Sverige av en starkt reglerad offentlig styrning och
av en i alla avseenden dominerande majoritetsgrupp, vilket skapar starka
’försvenskningskrav’ trots den politiska betoningen av mångfald. En rad rapporter vittnar om
att homogeniseringstrycket är speciellt tydligt på arbetsmarknadens område (t.ex
Socialstyrelsen 1999; Graham 1999; Eastmond 2000).
Det råder således ett anpassningskrav, samtidigt som policyns mål rimmar illa med en
globaliserad verklighet. Den helhet vilken människor skall integreras i tar slut vid Sveriges
gränser. Därmed skiljer sig integrationspolicyn markant från den svenska migrationspolitiken,
i vilken själva utgångspunkten är att migration måste ses i ett globalt perspektiv (Proposition
1996:97). Invandrarpolitiken tycks omfatta föreställningen att livsinnehåll och mål är
begränsade till ett svenskt levnadsrum. Dessutom bygger den på idén om integration som en
tidsmässigt linjär process, där etniska och kulturella skillnader skall integreras i ”det nya”
svenska samhället, snarare än som ett pågående transnationellt flöde och utbyte av resurser
och livsstilar, där ”det gamla” och ”det nya” är situationellt och inte i förväg givet.
Sammanfattningsvis förefaller det inom invandrarpolitiken saknas kunskaper om de komplexa
migrationsprocesserna och de sociala fält inom vilka de sker, framför allt ur aktörernas egna
perspektiv. Projektet har därmed hög relevans för policies på områden som mångkulturalitet
och integration. Hur utforma politiken i förhållande till den samtida globala realitet i vilken
transnationella familjer lever och formar sina livsmål? Dessutom berör projektet institutioner
verksamma med familje- och socialpolitik. Både policy och praktik inom detta
verksamhetsfält måste således hantera det faktum att familj- och släktband, lojaliteter och
ekonomiska transaktioner omspänner medborgare i olika stater. I en etiskt varsam belysning
av de konflikter som detta kan medföra, t ex vad gäller användande av bidrag av olika slag,
eller anhöriginvandring genom s k ”dokumentäktenskap”, kommer projektet att ge viktig
kunskap om olika handlingsstrategier ur aktörernas position och perspektiv. Det gäller inte
minst i synen på familj och släktskap och de moraliska förpliktelser och rättigheter dessa
innebär i en transnationell livsvärld.
Teoretisk ram och relation till tidigare forskning
Den transnationella infallsvinkel som projektet bygger på är sedan mitten av 1990-talet
vägledande inom internationell migrationsforskning och har bidragit till en vitaliserande
2
fokusering på migranters egna livsvärldar och erfarenheter. Transnationell migration kan kort
definieras som ”…the process by which immigrants forge and sustain simultaneous multistranded social relations that link together their societies of origin and settlement” (Schiller et
al 1992:48). Här bör betonas att dessa relationer länkar samman diasporamedlemmar i flera
olika länder. För migranterna möjliggör dessa band solidaritet och identifikation med släkt
och vänner trots avsaknad av geografisk närhet och direkta möjligheter att mötas.
Tidigare var ”uprooted”/rotlös en nyckelmetafor i beskrivningar av migranters situation.
Denna metafor innefattade föreställningar om människan som ’naturligt’ bofast. Inom
samhällsvetenskaperna hängde denna uppfattning i sin tur samman med föreställningar om
kultur, identitet och sociala gemenskaper som avgränsade och lokaliserade till en plats.
Internationell migration utmanar dessutom föreställningar om nationalstaten som given bas
för människors identitet (Malkki 1995). Utifrån dessa synsätt antogs att migranter med
nödvändighet förlorar sin kultur och identitet. Det nya transnationella perspektivet bygger på
insikten att migranter inte enbart är uppryckta från en social och historisk kontext utan
upprätthåller ekonomiska, politiska, sociala och kulturella band till hemlandet och andra
grupper i diasporan (Georges 1990; Kearney 1991; 1995; Schiller et al 1992; 1995; Sutton
1987). Det bygger också på det faktum att människor, idéer, föremål och kapital i en
globaliserad värld allt mindre är knutna till specifika platser (Hannerz 1996; Olwig & Hastrup
1997; Appadurai 1997). Transnationalism passar studiet av migration i en värld där
tillgänglighet till transportmedel liksom modern telekommunikation har minskat avståndet
mellan hemländer och diaspora (Brettell 2000).
Trots forskarvärldens enighet om betydelsen av migranters gränsöverskridande familjeband
finns det ännu få studier som konkret visar vad som förmedlas och förhandlas i dessa. Inom
antropologisk forskning finns dock några föregångare. Här har ämnets perspektiv och
etnografiska metod kunnat ge speciella bidrag. Soto (1987) och Olwig (1999) finner att
fostran och omhändertagande av barn över internationella gränser kan hålla ihop flera
generationer i en global familj. Fuglerud (1999) och Werbner (1999) visar hur
transkontinentala äktenskap och gåvor bidrar till skapande och transformationer av specifika
och globala sociala världar. Gardner (1995) och Olwig (1997) pekar på att migranters husoch jordägande i hemlandet bidrar till kontinuerlig förankring i det gamla landet. Dessa
studier är alla relevanta för projektet. Forskningen i Sverige under 90-talet har fr a präglats av
ett intresse kring multikulturalism och identitet utifrån invandrares situation i mottagarlandet,
där t.ex. Engelbrektsson (1995), Westin (1998), Ålund (1995) och Ålund & Schierup (1991),
har givit värdefulla bidrag. Dock saknas i den svenska invandrarforskningen ett transnationellt
perspektiv som dels tar fasta på processer inom de gränsöverskridande nätverken, dels
analyserar dynamiken mellan de transnationella nätverken och invandrares livsbetingelser.
Här finns således projektets speciella bidrag.
Att undersöka släktskapets organisation och förändring bör vara en grundläggande del av
studiet av transnationella familjer. En sådan infallsvinkel öppnar för en utveckling av det
transnationella teoretiska perspektivet och utgör ett viktigt projektbidrag till den
internationella migrationsforskningen. Den omfattande antropologiska teoribildningen och
etnografin kring familj och släktskapssystem är en självklar grund för analysen. Förståelsen
för variationer av familjebegreppet (Collier at al. 1997, Holy 1996), relationen mellan familj
och hushåll (ibid; Moore 1988), symboliskt släktskap (Toren 1999) liksom för skillnader
inom familjen baserade på generation är speciellt betydelsefull. Relevant är också forskning
kring hur genus och släktskap ömsesidigt konstituerar varandra (Collier & Yanagisako 1987;
Howell & Melhuus 1993), då de förändringar i familjerelationerna som migration framkallar
3
har olika implikationer för kvinnor och män samt påverkar maktrelationer mellan könen.
Inomvetenskapligt förväntas projektets studier av släktskap/genus och dess speciella dynamik
i en transnationell kontext kunna ge viktiga teoretiska bidrag.
Etnografisk kontext
I de båda fallstudier som utgör det empiriska underlaget finns en stor global diaspora av släkt
och andra närstående som lever som invandrare, flyktingar och ibland medborgare i andra
stater. Kontrasten mellan det bosniska och det kapverdeanska fallet belyser betydelsen av
olika hemlandssituationer, migrationsmotiv och -ideologi, erfarenhet som diaspora, situation i
Sverige (med hänseende på t ex etnicitet, uppehållstid i Sverige, utbildning och etablering på
arbetsmarknaden), och släktskapsmönster.
Utmärkande för kapverdeaner, till skillnad från bosnier, är en mångårig tradition av global
migration som dominerande försörjningsstrategi. De flesta kapverdeaner lever idag utanför
hemlandets gränser, främst i USA, syd- och västeuropa samt västafrika. Transnationella
familjemönster är väl etablerade och upprätthålls över tid (Åkesson 2000b). Hela nationen
genomsyras av en stark migrationskultur. Deterritorialiseringen av den nationella
gemenskapen ses som grundad i ett gemensamt öde skapat av hemlandets fattigdom och
politiska marginalisering. Att migrera men fortsätta vara kapverdean är en livsstil som
traderas från generation till generation.
Kapverdeaner är en relativt liten grupp i Sverige (ca. 2.000 personer), arbetsmigranter sedan
1950-talet, och med ett senare stadigt tillflöde av anhöriginvandring. Från början har gruppen
haft stark anknytning till sjöfart och varvsindustri. Kapverdeaner har tidigare varit
väletablerade på arbetsmarknaden, men den låga utbildningsnivån, även hos
andragenerationen, medför idag problem. Den svenska gruppens sociala organisation är
främst baserad på ursprungsö, släkt- och vänskap, tidpunkt för ankomst till Sverige samt, till
viss del, social stratifiering i hemlandet. Majoritetssamhällets dåliga kunskap om gruppens
ursprungsland och dess etniska identitet – kapverdeaner definierar sig varken som afrikaner
eller européer utan som en unik kreolgrupp – medför att gruppen är relativt osynlig i Sverige.
Bosnier utgör en av de större flyktinggrupperna till Sverige på senare tid; de kom i början av
1990-talet till följd av krig och förföljelse i hemlandet. Dessförinnan var invandringen från
Bosnien till Sverige marginell. Över 40 000 bosnier, flertalet av dem muslimer, hade erhållit
permanent uppehållstillstånd i Sverige 1994, en siffra som vuxit till närmare 60 000 med
senare års anhöriginvandring. Bosniska flyktingar återfinns efter kriget i många andra stater,
fr a i Europa och Nordamerika. Migration i denna omfattning är en ny företeelse och en
uttalad migrationsideologi saknas. Bosnier kan således ses som rumsligt, men ej tidsmässigt,
etablerade som diaspora. Förutom etno-nationell identitet är klassmässig och lokal tillhörighet
i hemlandet klara principer för social organisation inom det flyktingkollektivet i Sverige.
Jämfört med den kapverdeanska gruppen är bosnier generellt välutbildade. Ankomsten i
början av 1990-talet sammanföll dock med en ekonomiskt restriktiv politik, vilket inneburit
stora svårigheter att etablera sig på arbetsmarknaden (Eastmond 2000; forthcoming; Molin
1998). Bosnier är, i kontrast med kapverdeaner, en stor och uppmärksammad grupp och
uppfattas av majoritetssamhället som socialt och kulturellt mer närstående.
För båda grupperna baseras de starkaste banden utanför Sverige på familj och släktskap, men
även vänner och forna grannar kan räknas som närstående och utgöra viktiga sociala
fästpunkter. I båda fallen skiljer sig familjebegreppen från den ”nordeuropeiska
4
kärnfamiljsmodellen". Förpliktelser som i Sverige begränsas till kärnfamiljen omfattar i båda
fallen ofta släktingar utanför denna. För kapverdeaner är familjebegreppet mångtydigt och
medlemskap definieras kontextuellt. Släktskapsrelationer ses som sträckande sig ut från jaget
i en alltmer avlägsen kedja, och det finns således ingen absolut gräns mellan för familjens
omfattning. Vidare kan icke-genealogiska relationer symboliskt transformeras till
familjeband, exempelvis när barn helt eller tidvis växer upp i hushåll där de inte har sina
biologiska föräldrar. Bosniska familjemönster är betydligt mer lika de svenska; dock var nära
familjeband och ekonomiskt beroende över tre generationer vanliga i forna Jugoslavien, även
i urbana medelklassfamiljer.
Medan tendensen i bosniskt släktskap är en betoning på den manliga linjen, i synnerhet på
landsbygden (Bringa 1995), är band och förpliktelser hos kapverdeaner starkare mellan barn (i
synnerhet döttrar) och mödrar, men också mellan syskon uppvuxna i samma hushåll (Åkesson
2000b). Kvinnornas traditionellt starka position som en central nod i familj och släktskap
förstärks i transnationella kapverdeanska nätverk (Åkesson 2000a). Bland bosnier tycks också
exilen åtminstone initialt ha förstärkt orienteringen mot familj och traditionella rollmönster
både för män och kvinnor. Dessa mönster utsätts dock samtidigt för stora påfrestningar genom
den osäkerhet som präglar tillvaron i exil. Vidare kan genus samspela med etnisk identitet,
t ex i de familjer där kvinnor ses som bärare av en nationell och religiös moral (Eastmond
1998).
Förstudier av relevans för ansökan
Projektet knyter an till sökandes tidigare forskning kring respektive grupp och hemland.
Vad beträffar den bosniska flyktinggruppen utgör följande studier en viktig grund för
föreliggande projekt:
1)Återskapande av sociala gemenskaper, framför allt familj och släkt, men även andra sociala
nätverk, i exillandet Sverige. Sådana processer får speciell vikt efter krigets fragmentarisering
av nära sociala relationer, samtidigt som återupprättandet av dessa präglas av olika
svårigheter, inte minst den att släktingar numera är spridda världen över (Eastmond 1998).
2) Mötet med institutioner i svenskt flyktingmottagande och välfärdssystem och olika
anpassningsstrategier i förhållande till långvarig arbetslöshet (Eastmond forthcoming). Av
särskilt intresse är här strategier i förhållande till 'familjens välfärdsprojekt' som i hemlandet
utgjorde basen för försörjning och social status (Eastmond et al. 1994).
Beträffande den kapverdeanska gruppen bygger projektet främst vidare på följande:
1)Insikter i de transnationella bandens dynamik ur ett hemlandsperspektiv. Av särskild vikt är
den migrationskultur som formar hemlandets relationer till dem som migrerat (Åkesson
forthcoming). 2) Kapverdeanskt släktskap, dess betydelse för individer i olika positioner, och
hur detta transformeras i det globala rummet (Åkesson 2000a; 2000b). 3) Förhandlingar
mellan släktingar i hemland och diaspora. Dessa rör sig ofta kring ekonomiskt och socialt
ansvar för olika familjemedlemmars välbefinnande, och möjliggör ett flexibelt nyttjande av
olika resurser över gränser (Åkesson forthcoming). Det ekonomiska utbytet omfattar inte bara
stöd till familjemedlemmar som är kvar i hemlandet, utan är ömsesidigt fördelaktigt.
Migranternas investeringar via nätverken - i form av t.ex. husbygge eller småskalig
affärsverksamhet - ger dem själva en ökad ekonomisk trygghet i en osäker värld.
5
Empiriska forskningsfrågor
Det sökta projektet kompletterar dessa tidigare studier med ett mer uttalat diasporaperspektiv,
och speglar därmed invandrarnas erfarenheter som präglade av både hemland och diaspora.
Ansatsen vidgas således till att omfatta transnationella band med familj och släkt i andra
länder, såsom de upplevs och hanteras från diasporatillvaron i Sverige. Analysen tar fasta på
det dynamiska samspelet mellan familjers situation i Sverige och de krav och möjligheter som
de transnationella nätverken representerar.
En central utgångspunkt för förståelse av det som både materiellt och symboliskt förmedlas
och förhandlas i de bosniska och kapverdeanska nätverken är frågeställningar kring utbyte
och försörjningsstrategier. Viktigt härvidlag är fördelningen av rättigheter och skyldigheter
mellan medlemmar i Sverige och i andra länder. I vilken grad har familjemedlemmar på olika
håll i världen en gemensam ekonomi, och vilka individuella och familjebaserade
försörjningsstrategier ger detta upphov till? Hur hanteras de fördelar och krav som ett svenskt
uppehållstillstånd/medborgarskap medför i relation till skyldigheter och möjligheter i
hemlandet? Olika former av gåvoutbyte, dess ekonomiska och symboliska betydelse,
dokumenteras också.
Vidare fokuseras kritiska sociala händelser i det gränsöverskridande fältet. Hur
uppmärksammas, inom de globala familjerna, s k passager i medlemmars livscykler?
Barnafödsel, giftermål, migration och dödsfall markerar alla förändringar i medlemmars
livscykel och innebär också förlust eller tillkomst av nya medlemmar som påverkar
nätverkens form och flöden. Livscykelritualer i transnationella rum ger således en bild av hur
globala relationer reproduceras och transformeras, och säger någonting om den innebörd som
tillskrivs dessa relationer. Ett annat fokus är konflikter mellan medlemmar bosatta på olika
håll i världen. Konflikter som ’structural dramas’ (Turner 1957) kan i ett koncentrat spegla
nätverkens funktion och betydelse, och frilägga kulturella normer och föreställningar kring
dessa. Ett exempel är osämja mellan familjemedlemmar i olika delar av världen kring var barn
ska växa upp samt fördelning av sociala och ekonomiska skyldigheter och rättigheter i
förhållande till dessa barn (L. Åkesson, fältanteckningar). Transnationella konflikter tycks
ofta röra sig kring ekonomiska problem och är således relevanta för förståelse av
försörjningsstrategier.
Dessa tematiska fokus är grundläggande för projektets huvudfråga rörande relationen mellan
transnationellt liv och inlemmandet i Sverige. I vilken grad fungerar nätverken
kompensatoriskt, i förhållande till ett ekonomiskt, social och politiskt utanförskap i Sverige?
I vilka sammanhang erfars nätverken som tillgångar och när som belastning? När och hur
kommer transnationell tillhörighet i konflikt med krav på delaktighet på olika plan som det
svenska samhället ställer? Vilka lojalitet är primära och i vilka sammanhang?
Här inbegrips hur nätverkens betydelse kan förändras över tid, sett utifrån enskilda aktörers
perspektiv. Tidsaspekten berör också skillnaden i erfarenheter mellan generationer.
Metod och etik
Metoden är etnografisk och inifrånperspektiv och mikronivå är givna utgångspunkter. De
familjeband som studeras får sin form i ett transnationellt socialt rum, och deras innebörd och
omfattning måste förstås från positioner inifrån i detta rum, Således är det aktörernas egna
erfarenheter och praktiker, formade bl a av tillhörighet till klass, kön och generation, som står
i centrum. Studien präglas genomgående av en interpretativ ansats.
6
Initialt sker en kartläggning av transnationella nätverk genom intervjuer med medlemmar av
c:a 30 hushåll i varje grupp. (Medan familj kan vara utspridd spatialt, är hushåll lokaliserade
sociala enheter, som oftast men inte alltid omfattar människor som är släkt). Urvalet av
hushåll görs på ett sätt som speglar gruppens sammansättning i Sverige, speciellt med hänsyn
till klass och lokalt ursprung i hemlandet. Kartläggningen följs upp med en fördjupad
undersökning runt transnationella relationers form och innebörd, och de sociala handlingar
genom vilka deras betydelse manifesteras. Härvid blir nätverksanalys (t.ex. Boissevain &
Mitchell 1973) som visat sig vara speciellt lämplig vid migrationsstudier (Brettell 2000), ett
viktigt metodologiskt instrument. Förutom informella samtal och intervjuer, bedrivs
datainsamling genom deltagande observation i hushåll och vid lokala sociala sammankomster.
Baserat på resultaten av denna undersökning, görs ett urval av ett antal hushåll som följs på
nära håll under en längre tid. Dessa utgör "nyckelhushåll" genom vilka fördjupade insikter
uppnås om det komplexa samspelet mellan transnationella nätverk och invandrarnas
livsvillkor och strategier för framtiden. Här ingår ett antal fallstudier kring centrala sociala
händelser som livscykelritualer och konflikter inom nätverken hos respektive hushåll.
Huvuddelen av fältarbetet förläggs till Göteborg där båda grupperna är starkt representerade.
Även hushållens släktingar bosatta på andra håll i Sverige kan intervjuas. Detta är väsentligt
då familjenätverken, förutom släkt i hemland och andra diasporaländer, även kan omfatta
medlemmar som bor på annan ort i Sverige. Några av de speciella sociala evenemang som
samlar stora delar av nätverket på en plats kommer att besökas och observeras, i något fall
även utanför Sverige. Arbetet i fält genomförs på respektive modersmål (bosniska och
kapverdekreol). Projektet har sedan tidigare fortlöpande kontakter med ett flertal hushåll i de
två grupperna.
Etnografisk metod bygger på långvariga och nära kontakter med människor i deras
vardagsmiljöer, vilket ställer speciella krav på respekt och känslighet för de berördas
integritet. En del av undersökningens frågeställningar kan vara etiskt känsliga, t ex
ekonomiska förhållanden och frågor rörande legal status. Samtliga informanter kommer
informeras om syftet med studien och att deltagande är frivilligt och kan avbrytas på
deltagarnas initiativ. Det är nödvändigt att ingående diskutera med varje person hur långt
platser och individer ska anonymiseras. Önskemål om utelämnande av information kommer
att tillmötesgås. Inspelade intervjuer liksom anteckningar baserade på deltagande observation
kommer att kodas beträffande de deltagandes identitet och förvaras inlåsta utom räckhåll för
obehöriga.
Arbetsplan och kunskapsförmedling
Projektet kommer att löpa i tre år från 1 januari 2002 till december 2004. Under våren 2002
påbörjas konktaktarbetet med respektive grupp. Dels fördjupas tidigare etablerade kontakter,
dels besöks kollektiva träffpunkter, t ex föreningar, i syfte att presentera studien och
diversifiera kontakterna. Hushåll identifieras för medverkan. Vid inledande intervjuer
kartläggs ett antal familjenätverk och urval för djupstudier görs. Under hösten 2002
genomförs deltagande observation kombinerad med djupintervjuer. Under 2003 genomförs en
första bearbetning och analys av det etnografiska materialet som följs upp med
kompletterande fältarbete. Det sista året ägnas åt fördjupad analys och skriftlig bearbetning;
dessutom genomförs seminarier med relevanta myndigheter och forskarnätverk.
I det planerade arbetet är Marita Eastmond projektansvarig och kommer tillsammans med
forskningsassistent Melita Cukur att ha speciellt ansvar för det bosniska materialet. Lisa
Åkesson ansvarar för materialinsamling och analys kring den kapverdeanska gruppen.
7
Tillsammans med Marita Eastmond har hon ansvar för publicering och övrig förmedling av
projektets resultat.
Projektets forskningsresultat kommer att publiceras dels som vetenskapliga artiklar, dels som
en volym kring transnationella nätverk och invandring i Sverige. Denna ska användas främst i
utbildningssammanhang där efterfrågan på sådant material är stor. Vidare kommer resultaten
att spridas via seminarier och diskussioner med berörda institutioner och myndigheter.
Projektteamets sammansättning och kontakter
Projektgruppens medlemmar har lång erfarenhet av forskning kring migration och
transnationella relationer. Marita Eastmond har i ett flertal tidigare projekt behandlat exilens
problematik (t ex 1989; 1993; 1996, 1998) och samspelet med svenska institutioner för
flyktingmottagande och välfärd (t ex 2000; forthcoming).
Hon är sedan 1991 affilierad (f d fellow och lärare) vid Refugees Studies Programme (RSP)
Oxford University. Hon ingår i International Research and Advisory Panel on Refugees and
other Displaced Persons (IRAP).
Lisa Åkesson sammanställer f n sin doktorsavhandling om transnationellt släktskap och
migrationens betydelse sett utifrån hemlandet Kap Verde. Disputation beräknas ske senast i
juni 2002, och ansökan gäller således hennes postdoktorala forskning.
Melita Cukur, född i Bosnien-Hercegovina, har sedan ankomst till Sverige bedrivit studier i
östeuropakunskap samt socialantropologi. Hon har god erfarenhet av antropologiskt fältarbete
som forskningsassistent åt Marita Eastmond i ett tidigare projekt rörande bosniska flyktingar
och medikalisering (Eastmond forthcoming). Hennes egen erfarenhet som flykting i Sverige
är av speciellt värde för undersökningen.
Nationella och Internationella nätverk och övriga kontakter
International Association for the Study of Forced Migration (IASFM)
Diaspora och transnationalism (tvärvetenskapligt seminarium vid Göteborgs Universitet)
Translocality and Displacement (antropologiskt nationellt nätverk)
Migration och Hälsa (tvärvetenskapligt nationellt nätverk)
Medverkan i EU-mastersubildningen ”Mental health, social service and migration”
Aktivt utbyte och planering av forskningssamarbete sker f n mellan antropologer inom
Nordiskt Nätverk för Antropologiska Studier av Migration och Diaspora.
Referenser
Appadurai, A. 1997. Modernity at Large: Cultural Dimensions of Globalization. Minneapolis & London:
University of Minnesota Press.
Basch, L., N. Glick Schiller & C. Szanton Blanc. 1994. Nations Unbound: Transnational Projects, Postcolonial
Predicaments and Deterritorialized Nation-States. Amsterdam: Gordon and Breach Science Publishers.
Bauman, Z. 1990. Modernity and Ambivalance. Featherstone, M. (ed.) Global Culture: Nationalism,
Globalization and Modernity. London: Sage Publications.
Boissevain, J. & C. Mitchell (eds.). 1973. Network Analysis. The Hague: Mouton.
Brettell, C.B. 2000. Theorizing Migration in Anthropology. Brettell, C.B. & J.F. Hollifield (eds.) Migration
Theory: Talking across Disciplines. New York & London. Routledge.
Brettell, C.B. & J.F. Hollifield (eds.) 2000. Migration Theory: Talking across Disciplines. New York & London:
8
Routledge
Bringa, T. 1995. Being Muslim the Bosnian Way. Cambridge: Cambridge University Press
Clifford, J. 1994. Diasporas. Cultural Anthropology 9(3).
Cohen, R. 1997. Global Diasporas: An Introduction. London: UCL Press.
Collier, J.F. & S, J, Yanagisako (eds.) 1987. Gender and kinship: Essays toward a unified analysis. Stanford:
Stanford University Press.
Collier, J., M.Z. Rosaldo & S. Yanagisako. 1997. Is There a Family? New Anthropological Views. Lancaster,
R. N. & M. di Leonardo (eds.) The Gender/Sexuality Reader: Culture, History, Political Economy. London
and New York: Routledge.
Diaz, J.A. 1996. Invandrarnas integration – några teoretiska och metodologiska utgångspunkter. Vägar in i
Sverige. SOU 1996:55 Bilaga.
Eastmond, M. 1989. The Dilemmas of Exile. Chilean Refugees in the USA. Ph D Dissertation. Acta Universitatis
Gothoburgensis 1997.
Eastmond, M. 1993. ”Reconstructing Life: Chilean Women and the Dilemmas of Exile”. In Buijs, G (red)
Women Crossing Boundaries. The Dilemmas of Changing Identities. Oxford: Berg Press.
Eastmond, M. 1996. ”’Luchar y Sufrir’: Stories of Life and Exile. Reflexions on the Ethnographic Process”
Ethnos 61:3-4.
Eastmond, M. 1998. ”Nationalist discourses and the Construction of Difference. Bosnian Muslim Refugees in
Sweden” Journal of Refugee Studies, 1998(11):SIDOR?.
Eastmond, M. 2000. ”Att bryta den onda cirkeln: Om integration och Arbetsmarknad i Lysekils kommun". En
utvärdering av ett EU projekt för integration. Rapport till Arbetsmarknadsstyrelsen.
Eastmond, M. (forthcoming) ”The Disorders of Displacement: Bosnian Refugees and the Reconstitution of
Normality” in Steffen, V & Jessen, H (eds) Controlling Life: Dealing with Uncertainty in Health and Illness.
Eastmond, M., L. Ralphsson & B. Alinder. 1994. ”Coping Strategies of Bosnian Refugee Families in
Sweden”. Paper presented at 4th IRAP conference on refugees and displaced persons, University of Oxford.
Engelbrektsson, U-B. 1995. Tales of Indentity: Turkish Youth in Gothenburg. Stockholm: CEIFO.
Fuglerud, O. 1999. Life on the Outside. The Tamil Diaspora and Long Distance Nationalism. London:Pluto
Gardner, K. 1995. Global Migrants, Local Lives: Travel and Transformation in Rural Bangladesh. Oxford:
Clarendon Press
Georges, E. 1990. The Making of a Transnational Community: Migration, Development and Cultural Change in
the Dominican Republic. New York: Columbia University Press.
Graham, M. 1999. Classifications, Persons, and Policies: Refugees and the Swedish Welfare Bureaucracy.
Doktorsavhandling, Socialantropologiska Institutionen, Stockholms Universitet
Guarnizo, L.E. & M.P. Smith. 1998. The Locations of Transnationalism. Smith, M.P. & L.E. Guarnizo (eds.)
Transnationalism from Below. New Brunswick & London: Transaction Publishers.
Hannerz,U. 1996. Transnational Connections: Culture, People, Places. London: Routledge.
Holy, L. 1996. Anthropological Perspectives on Kinship. London and Chicago: Pluto Press.
Howell, S. & M. Melhuus. 1993. The Study of Kinship; The Study of Person; A Study of Gender? del Valle, T.
(ed.) Gendered Anthropology. London: Routledge.
Kearney, M. 1991. Borders and Boundaries of State and Self at the End of Empire. Journal of Historical
Sociology 4:52-74.
Kearney, M. 1995. The Local and the Global: The Anthropology of Globalization and Transnationalism. Annual
Review of Anthropology 24:547-65.
Malkki, L. 1995. Refugees and Exile: From ’Refugee Studies’ to the National Order of Things. Annual Review of
Anthropology 24:495-523.
Molin, J. 1998. ”Den nya svenska modellen” Social politik nr 2, juni
Moore, H. 1988. Feminism and Anthropology. Cambridge: Polity Press.
Olwig, K. Fog. 1997. Cultural Sites: Sustaining a Home in a Deterritorialized World. Olwig, K. Fog &
K.Hastrup (eds.) Siting Culture: The Shifting Anthropological Object. London & New York: Routledge.
Olwig, K. Fog. 1999. Narratives of the Children Left Behind: Home and Identity in Globalised Caribbean
Families. Journal of Ethnic and Migration Studies 25(2).
Olwig, K. Fog & K.Hastrup (eds.) 1997. Siting Culture: The Shifting Anthropological Object. London & New
York: Routledge.
Proposition 1996/97:24. Svensk migrationspolitik i globalt perspektiv.
Proposition 1997/98:16. Sverige, framtiden och mångfalden: Från invandrarpolitik till Integrationspolitik.
Schiller, N. Glick., L. Basch & C. Szanton Blanc (eds.). 1992. Towards a transnational perspective on
migration. New York: New York Academy of Science.
Schiller, N. Glick., L. Basch & C. Szanton Blanc. 1995. From Immigrant to Transmigrant: Theorizing
Transnational Migration. Anthropological Quarterly 68(1):48-63.
Socialstyrelsen. 1999. Social och ekonomisk förankring bland invandrare från Chile, Iran, Polen och Turkiet.
9
Soto, I.M. 1987. West Indian Child Fostering: Its Role in Migration Exchange. Sutton, C. & E. Chaney (eds.)
Caribbean Life in New York City: Sociocultural Dimensions. New York: Center for Migration Studies.
Svanberg, I. & M. Tydén. 1992. Ett mångkulturellt Sverige. Svanberg, I. & M. Tydén I nationalismens
bakvatten: Om minoritet, etnicitet och rasism. Lund: Studentlitteratur.
Sutton, C. 1987. The Caribbeanization of New York City and the Emergence of a Transnational Sociocultural
System. Sutton, C. & E. Chaney (eds.) Caribbean Life in New York City: Sociocultural Dimensions. New
York: Center for Migration Studies.
Toren, C. 1999. Compassion for One Another: Constituting Kinship as Intentionality in Fiji. The Journal of the
Royal Anthropological Institute 5(2):265-281.
Turner, V. 1957. Schism and Continuity in an African Society. New York: Humanities Press Inc.
Tursunovic, M. ”Bosniska ungdomars politiska organisation” Sem.papper, Sociologiska Inst, Göteborgs Univ.
Werbner, P. 1999. Global Pathways: Working Class Cosmopolitanism and the Creation of Transnational Ethnic
Worlds. Social Anthropology 7(1).Westin,C. 1998. Temporal and Spatial Aspects of Multiculturalism.
Stockholm:Ceifo.
Westin, C. 1998. Temporal and Spatial Aspects of Multiculturalism. Stockholms Universitet: CEIFO.
Åkesson, L. 2000a. Lovers’ Mobility: São Vicentian Couples and Migration. Working Paper,
Socialantropologiska Institutionen, Göteborgs Universitet.
Åkesson, L. 2000b. The Primary Social Universe. Working Paper, Socialantropologiska Institutionen, Göteborgs
Universitet.
Åkesson, L. A Tradition of Globality: Migration and T ransnationalism in the Homeisland of São Vicente, Cape
Verde. Doktorsavhandling under färdigställande (forthcoming).
Ålund, A. 1995. Multikultiungdom: Kön, etnicitet, identitet.
Ålund, A. & C.-U. Schierup. 1991. Paradoxes of Multiculturalism. Aldershot: Avebury.
10
