Försäkrad i Sverige genom bosättning eller arbete

Försäkrad i Sverige genom
bosättning eller arbete
Observera att detta endast är ett internt arbetsdokument som har tagits fram
med anledning av socialförsäkringsbalkens ikraftträdande 1 januari 2011.
De förändringar som har gjorts i denna text gäller de laghänvisningar som
socialförsäkringsbalken har gett upphov till och borttagande av text som
refererar till de förmåner som numera hanteras av Pensionsmyndigheten.
Ändringar har även gjorts av de begrepp som angavs skulle förändras i samband med balkenuppdateringen av vägledningen. En ny innehållsmässigt
uppdaterad version av denna vägledning håller på att tas fram och kommer
att publiceras snarast. Vägledningen innehåller även en del organisatoriska
felaktigheter som då kommer att ändras.
Vägledning 2000:2 Version 2
1
Innehåll
Förkortningar........................................................................................................... 4
Sammanfattning ...................................................................................................... 5
Läsanvisningar........................................................................................................ 7
1.
Inledning ..................................................................................................... 8
2.
Socialförsäkringsbalken (SFB) ...............................................................10
2.1
2.2
2.3
2.4
2.5
2.5.1
2.5.2
2.6
2.6.1
2.6.2
Bakgrund till SofL .......................................................................................10
Förordning, föreskrift och allmänt råd med kopplingar till SFB ..................11
Arbetsordning för Försäkringskassan (AO)................................................11
Lagstadgad tid............................................................................................11
Sammanfattning – bosättnings- och arbetsbaserad försäkring..................11
Bosättningsbaserad försäkring...................................................................12
Arbetsbaserad försäkring ...........................................................................12
Sammanfattning – anmälan till Försäkringskassan och
handläggande länsorganisation .................................................................13
Anmälan till Försäkringskassan .................................................................13
Handläggande länsorganisation.................................................................14
3.
Bosättningsbaserad försäkring ..............................................................15
3.1
3.2
3.3
3.4
3.5
Vem är försäkrad och för vad?...................................................................15
Huvudregel för bosättning i Sverige ...........................................................16
När börjar den bosättningsbaserade försäkringen att gälla? .....................19
När upphör den bosättningsbaserade försäkringen att gälla? ...................20
Finns ”synnerliga skäl” som talar mot bosättning.......................................20
4.
Att komma till Sverige för bosättning eller vistelse ............................21
4.1
4.2
4.2.1
4.2.2
4.2.3
Kan personen anses vara bosatt i Sverige? ..............................................22
Undantag för vissa personkategorier .........................................................22
Tillhör personen någon av de undantagna personkategorierna? ..............23
Är personen familjemedlem till en person som tillhör någon av de
undantagna personkategorierna? ..............................................................24
Impulser för utredning av bosättning..........................................................24
5.
Uppehållstillstånd och uppehållsrätt .....................................................25
5.1
5.1.1
5.2
5.2.1
5.2.2
5.2.3
5.3
För vem behövs uppehållstillstånd.............................................................25
Beslutsdatum och datum från vilket beviljat uppehållstillstånd gäller ........25
Uppehållsrätt ..............................................................................................26
Vilka personkategorier kan ha uppehållsrätt? ............................................27
Vem bedömer uppehållsrätt? .....................................................................28
Fortsatt uppehållsrätt..................................................................................29
Permanent uppehållsrätt ............................................................................30
6.
Att lämna Sverige för bosättning eller vistelse i annat land................31
6.1
6.2
Bosättningsbaserad försäkring under utlandsvistelse................................31
Personkategorier som anses bosatta i Sverige trots lång utlandsvistelse.33
7.
Arbetsbaserad försäkring .......................................................................36
7.1
7.2
7.2.1
7.3
Vem är försäkrad och för vad?...................................................................36
Huvudregel för arbete i Sverige .................................................................37
Arbetstillstånd.............................................................................................39
Undantag från huvudregel för personer som arbetar utomlands ...............40
2
7.3.1
7.4
7.5
7.5.1
7.5.2
7.5.3
7.6
Undantag från huvudregeln för personer som kommer till Sverige för arbete
42
När börjar den arbetsbaserade försäkringen att gälla?..............................44
Efterskyddstid och förlängd försäkringstid .................................................45
Efterskyddstid.............................................................................................45
Efterskyddstidens början och slut ..............................................................46
Förlängd försäkringstid efter efterskyddstiden ...........................................49
Särskild rätt till arbetsbaserade förmåner i vissa försäkringssituationer....53
8.
Gemensamma bestämmelser .................................................................55
9.
Utbetalning av förmåner ..........................................................................56
9.1
9.1.1
9.1.2
9.1.3
9.2
9.3
9.3.1
9.3.2
9.3.3
9.4
9.5
Vid bosättning i Sverige..............................................................................56
Ersättning till asylsökande..........................................................................57
Uppehållstillstånd saknas – synnerliga skäl...............................................57
Inte försäkrad – inte rätt till förmån.............................................................57
Vid arbete i Sverige ....................................................................................57
Vid bosättning/vistelse i utlandet................................................................58
Bosättning/vistelse inom EES ....................................................................59
Bosättning/vistelse utanför EES – huvudregel...........................................59
Bosättning/vistelse utanför EES – undantag..............................................60
Arbetsbaserade förmåner vid vistelse i utlandet ........................................61
Övrigt om utbetalning .................................................................................62
10.
Anmälan – Sjukförsäkringsregister – Beslut
angående försäkringstillhörighet ...........................................................64
10.1
10.2
10.3
10.4
Anmälningsskyldighet.................................................................................64
Sjukförsäkringsregistret..............................................................................65
Hantering av anmälan om bosättning eller arbete .....................................66
Hantering av försäkringsbeslut...................................................................67
11.
Övriga bestämmelser...............................................................................69
12.
Övergångsbestämmelser för SofL .........................................................71
Källförteckning ......................................................................................................73
Sakregister.............................................................................................................75
3
Vägledning 2000:2 Version 2
Förkortningar
AFL
Lagen (1962:38) om allmän försäkring
AO
Arbetsordning för Försäkringskassan (2005:1)
CSN
Centrala studiestödsnämnden
EU
Europeiska unionen
FbL
Folkbokföringslagen (1991:481)
FKAR
Försäkringskassans allmänna råd
FKFS
Försäkringskassans författningssamling
FL
Förvaltningslagen (1986:223)
Förordning
1408/
71
Rådets förordning (EEG) nr 1408/71 om tilllämpningen av systemen för social trygghet när
anställda, egenföretagare eller deras familjemedlemmar flyttar inom gemenskapen
LAF
Lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring
MIV
Migrationsverket
PUT
Permanent uppehållstillstånd
RAR
Riksförsäkringsverkets allmänna råd
RegR
Regeringsrätten
RFFS
Riksförsäkringsverkets författningssamling
RFV
Riksförsäkringsverket
SFB
Socialförsäkringsbalken
SFBP
Lag (2010:111) om införande av socialförsäkringsbalken
SGI
Sjukpenninggrundande inkomst
SGI-
förord
ningen
Förordning (2000:1418) om tillämpningen av
vissa skyddsbestämmelser för sjukpenninggrundande inkomst vid studier eller arbetslöshet
SofL
Socialförsäkringslagen (1999:799)
UF
Utlänningsförordningen (2006:97)
UL
Utlänningslagen (2005:716)
4
Vägledning 2000:2 Version 2
Sammanfattning
Den här vägledningen vänder sig i första hand till dig som är handläggare på
Försäkringskassan. Den är tänkt som ett hjälpmedel, tillsammans med bestämmelser i lagar, förordningar samt föreskrifter (FKFS/RFFS) och allmänna råd (FKAR/RAR), när du ska avgöra om en person är försäkrad för
socialförsäkringsförmåner i Sverige eller om en person uppfyller villkoren
för registrering enligt SFB. Vilken behörighet du som handläggare har framgår av Försäkringskassans arbetsordning (2005:1).
Även Ensa-processen för försäkringstillhörighet finns som hjälpmedel.
För att ha rätt till ersättning från socialförsäkringen måste en person uppfylla både villkoren för:
•
att vara försäkrad och
•
att ha rätt till ersättning
En person kan vara försäkrad enligt
•
förordning 1408/71
•
socialförsäkringskonvention
•
internationell överenskommelse eller
•
SFB
En person som bor eller arbetar i Sverige omfattas som regel av den svenska
socialförsäkringen. I vägledningen beskrivs reglerna i socialförsäkringsbalken (SFB).
För beskrivning av reglerna i EG:s förordningar, socialförsäkringskonventioner m.m. se Vägledning 2004:11 Tillämplig lagstiftning, EU, socialförsäkringskonventioner, m.m.
Denna vägledning beskriver således de bestämmelser som reglerar under vilka
förutsättningar en person kan vara försäkrad enligt SFB. Beskrivningar av de
regler som rör rätten till ersättning finns i vägledningar för respektive förmån.
SFB innehåller bestämmelser om vem som kan vara försäkrad för vissa förmåner i Sverige. SFB gäller från och med den 1 januari 2011 och ersätter
Socialförsäkringslagen (1999:799) (SofL) och tidigare regler om inskrivning
och avregistrering enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring (AFL).
Det svenska socialförsäkringsskyddet är uppdelat i:
•
bosättningsbaserad försäkring och
•
arbetsbaserad försäkring
Det grundläggande villkoret för att omfattas av den bosättningsbaserade
försäkringen är att personen är bosatt i Sverige. Bosättningsbegreppet i socialförsäkringen överensstämmer ofta med det bosättningsbegrepp som används i folkbokföringslagen (1991:481) (FbL). Vissa personkategorier kan
vara försäkrade för bosättningsbaserade förmåner även vid utlandsvistelse.
5
Vägledning 2000:2 Version 2
Även det omvända förhållandet finns nämligen att en person som är folkbokförd här inte är omfattad av SFB. Exempel på bosättningsbaserade förmåner är barnbidrag och bostadsbidrag.
Det grundläggande villkoret för att vara försäkrad för den arbetsbaserade
försäkringen är att personen arbetar i Sverige, antingen som anställd eller
som egenföretagare. Vissa personkategorier är försäkrade för arbetsbaserade
förmåner även vid arbete utanför Sverige. Även i denna del av försäkringen
förekommer den omvända situationen att en person arbetar här men ändå
inte är omfattad av SFB. Exempel på arbetsbaserade förmåner är sjukpenning och föräldrapenning över lägstanivån.
Sedan den 1 januari 1994 ingår Sverige i det Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) och är från och med den 1 januari 1995 medlem i den
Europeiska unionen (EU).
I vissa fall påverkas reglerna i SFB av bestämmelserna om social trygghet i
Rådets förordning
•
(EEG) nr 1408/71 om tillämpningen av systemen för social trygghet när
anställda, egenföretagare eller deras familjemedlemmar flyttar inom
gemenskapen (förordning 1408/71).
•
(EEG) nr 574/72 om tillämpning av förordning (EEG) nr 1408/71 om
tillämpningen av systemen för social trygghet när anställda, egenföretagare eller deras familjemedlemmar flyttar inom gemenskapen (förordningen 574/72).
•
(EG) nr 859/2003 av den 14 maj 2003 om utvidgning av bestämmelserna i förordning nr 1408/71 och förordning nr 574/72 till att gälla de
medborgare i tredje land som enbart på grund av sitt medborgarskap inte
omfattas av dessa bestämmelser.
•
(EEG) nr 1612/68 om arbetskraftens fria rörlighet inom gemenskapen
(förordning 1612/68).
I de fall de ska tillämpas har förordningarna företräde framför svensk rätt i
fråga om tillämplig lagstiftning.
Sverige har även ingått överenskommelser om social trygghet med andra
länder, s.k. socialförsäkringskonventioner. Dessa har företräde framför SFB
ifråga om försäkringstillhörighet men inte framför ovan nämnda förordningar.
När en person kommer till eller lämnar
Sverige måste förordnings- och konventionsregler uppmärksammas. Se vidare
vägledning 2004:11
6
Vägledning 2000:2 Version 2
Läsanvisningar
Den här vägledningen inleds med en beskrivning av reglerna i SFB. De vanligaste försäkringsärendena rör de personer som stadigvarande bor i Sverige
och som inte flyttar till något annat land för bosättning och/eller arbete. I
dessa ärenden tillämpas enbart reglerna i SFB.
I den mån EU:s regler, konventionsregler eller regler i internationell överenskommelse är tillämpliga hänvisas till vägledning 2004:11 eller till vägledning för respektive förmån.
I denna vägledning används EES som samlingsbeteckning för både medlemsstaterna inom EU och de stater inom EES som inte är medlemsstater
om inte annat anges.
I anslutning till varje större textavsnitt finns en ruta med de viktigaste frågorna som bör uppmärksammas när ett ärende utreds.
Dessutom finns, förutom en beskrivning av reglernas innehåll, även exempel i varje avsnitt. Vissa centrala resonemang beskrivs också genom illustrationer och bildtext.
Observera att den här vägledningen endast är ett hjälpmedel vid bedömningen av om en person är försäkrad eller inte. Innan Försäkringskassan
fattar beslut om att betala ut ersättning till en person måste Försäkringskassan göra dels en bedömning om personen är försäkrad dels en bedömning av
om personen har rätt till den sökta förmånen. För hjälp med att bedöma rätten till ersättning och dess storlek hänvisas till vägledningar för respektive
förmån.
Ett annat hjälpmedel är Ensaprocessen för försäkringstillhörighet.
7
Vägledning 2000:2 Version 2
1.
Inledning
Försäkringskassan ska med utgångspunkt i SFB, EU:s förordningar samt
konventioner bedöma om en person omfattas av svensk socialförsäkring.
Både förordningar och konventioner har företräde framför SFB i sådana bedömningar.
För en person som alltid har bott och arbetat i Sverige tillämpas reglerna i
SFB. Finns det däremot omständigheter i ett ärende som pekar på någon
koppling till utlandet måste Försäkringskassan ta ställning till om EU:s regler eller konventionsbestämmelser istället ska tillämpas. Exempel på omständigheter som gör att EU:s regler eller konventionsbestämmelser kan bli
tillämpliga är:
•
att personen åker till eller kommer från ett land inom EU,
•
att personen åker till eller kommer från ett konventionsland
•
personens medborgarskap,
•
att personen är familjemedlem till någon som kommer från eller åker till
utlandet,
•
arbetets art, t.ex. sjöman, utsänd, lokalanställd på beskickning eller konsulat,
•
att personen arbetar i en medlemsstat.
När Försäkringskassan bedömer att omständigheterna i ärendet är sådana att
det finns en koppling till utlandet ska Försäkringskassan:
•
först ta ställning till om EU:s regler ska tillämpas
(Se vidare Vägledning 2004:11)
•
därefter bedöma om konventionsregler är aktuella
(Se vidare Vägledning 2004:11)
•
slutligen avgöra om socialförsäkringsbalkens regler ska tillämpas.
(Se vidare denna vägledning)
Denna vägledning handlar om när reglerna i SFB ska tillämpas. Vid den
tillämpningen kan vägledningens innehållsförteckning och omständigheterna i ärendet vara till hjälp för att hitta rätt i de olika avsnitten. Vägledningsavsnitten är utformade med utgångspunkt från en persons "rörlighet" samt
om det är en bosättnings- eller arbetsbaserad förmån som är aktuell:
•
Personen bor och arbetar i Sverige.
•
Bosättningsbaserad försäkring
8
–
Personen kommer till Sverige för bosättning eller vistelse
–
Personen lämnar Sverige för bosättning eller vistelse i annat land.
Vägledning 2000:2 Version 2
•
Arbetsbaserad försäkring.
–
Personen kommer till Sverige för arbete.
–
Personen lämnar Sverige för arbete i annat land.
Johanna kontaktar Försäkringskassan och ansöker om bilstöd för funktionshindrade. Utredningen visar att Johanna är bosatt i Sverige. Eftersom hon hela tiden bott här och ansöker om en bosättningsbaserad
förmån kan vägledning hämtas i kapitel 3.
Jiri kontaktar Försäkringskassan och begär sjukpenning. Utredningen
visar att han kommer från Moldavien och numera arbetar i Sverige.
Eftersom han kom till Sverige från Moldavien och begär en arbetsbaserad förmån kan vägledning hämtas i kapitel 7.
9
Vägledning 2000:2 Version 2
2.
Socialförsäkringsbalken (SFB)
SFB trädde i kraft 1 januari 2011. SFB reglerar under vilka förutsättningar
en person omfattas av svensk socialförsäkring. Den ersätter SofL som trädde
i kraft 1 januari 2001.
I detta kapitel redogörs för bakgrunden till SofL. Dessutom finns beskrivet
författningar som tillkom med anledning av SofL. Avslutningsvis görs sammanfattningar av bosättningsbaserad försäkring, arbetsbaserad försäkring
samt av administrativa regler.
2.1
Bakgrund till SofL
Svensk socialförsäkring byggde tidigare på principen att de personer som
var bosatta här i landet omfattades av försäkringen. För att en person skulle
ha rätt till en förmån krävdes också att han eller hon var inskriven hos Försäkringskassan. Bestämmelserna som reglerade vilka som var försäkrade
och inskrivna fanns i AFL.
Sveriges inträde i EES 1994 och medlemskapet i EU 1995 medförde att
EU:s regler om social trygghet tillämpas i Sverige.
I anslutning till Sveriges inträde i EES tillsattes en utredning som dels lämnade förslag på Rätten till folkpension (SOU 1992:26), dels slutbetänkandet
Social trygghet och EES (SOU 1993:115)
Reglerna i AFL med krav på bosättning och inskrivning blev svåra att upprätthålla gentemot EU:s gällande regler. Den svenska lagstiftningen var också mycket komplex och innehöll t.ex. varierande försäkringsvillkor för näraliggande försäkringssystem. Lagstiftaren beslutade därför att reglerna för
tillhörighet till den svenska socialförsäkringen skulle ses över. Det gjordes i
en utredning som gav ut två betänkanden – En lag om socialförsäkring
(SOU 1997:72) och Socialavgiftslagen (SOU 1998:67).
Utredningens förslag resulterade i att regeringen lämnade en proposition till
riksdagen (prop. 1998/99:119 – Socialförsäkringens personkrets). Därefter
lämnade socialförsäkringsutskottet ett betänkande om propositionen
(1999/2000:SfU3 – Socialförsäkringens personkrets).
Resultatet av översynen blev SofL och socialavgiftslagen (2000:980). Genom införandet av SofL bygger tillhörigheten till svensk socialförsäkring på
en persons bosättning och/eller arbete i Sverige. Vare sig inskrivning hos
Försäkringskassan eller svenskt medborgarskap blev i och med detta villkor
för att omfattas av svensk socialförsäkring.
10
Vägledning 2000:2 Version 2
2.2
Förordning, föreskrift och allmänt råd med kopplingar
till SFB
I SFB finns angivet skyddsregler för sjukpenninggrundande inkomst (SGI).
Därutöver har regeringen beslutat om förordningen (2000:1418) om tilllämpningen av vissa skyddsbestämmelser för sjukpenninggrundande inkomst vid studier eller arbetslöshet – (SGI-förordningen) för att närmare
förtydliga skyddsområdet.
Det finns även föreskrifter och allmänna råd som påverkar tillämpningen av
SFB, Riksförsäkringsverkets föreskrifter (RFFS 2000:10) om registrering
och avregistrering av personer i sjukförsäkringsregistret m.m. respektive
Riksförsäkringsverkets allmänna råd (RAR 2000:1) om bosättnings- och
arbetsbaserad försäkring.
2.3
Arbetsordning för Försäkringskassan (AO)
Förändringen av Försäkringskassans organisation 2005 medförde en ändring
av SofL. Tidigare regler om beslutande försäkringskassa togs bort. Motsvarande regler har i stället införts i Försäkringskassans arbetsordning.
2.4
Lagstadgad tid
Beräkning av tid kan i vissa fall medföra problem i tillämpningen. För beräkning av olika tidsperioder ska reglerna i lagen (1930:173) om beräkning
av lagstadgad tid tillämpas.
2.5
Sammanfattning – bosättnings- och arbetsbaserad
försäkring
Om en person ska omfattas av den bosättnings- eller arbetsbaserade försäkringen bestäms i regel av SFB. Försäkringskassan måste dock vara särskilt
uppmärksam på om det finns omständigheter i ärendet som kan innebära att
andra regler om försäkringstillhörighet blir tillämpliga t.ex. förordning
1408/71 (Se kap. 1 samt vägledning 2004:11)
Johan bor och arbetar i Sverige. Johans arbetsgivare flyttar hela sin
verksamhet till S:t Petersburg i Ryssland. Johan fortsätter sitt arbete
hos arbetsgivaren i Ryssland men bor kvar i Sverige.
Johans arbetsbaserade försäkring upphör i Sverige, men den bosättningsbaserade försäkringen kvarstår.
11
Vägledning 2000:2 Version 2
Malin bor och arbetar i Sverige. Malins arbetsgivare flyttar sin verksamhet till Norge. Malin fortsätter sitt arbete hos arbetsgivaren i Norge men bor kvar i Sverige.
Malin blir därmed inte längre omfattad av svensk försäkring enligt
reglerna i förordning 1408/71 (Se vägledning 2004:11)
2.5.1
Bosättningsbaserad försäkring
En person som har sitt egentliga hemvist i Sverige anses vara bosatt här och
omfattas av den bosättningsbaserade försäkringen. Personen blir härigenom
försäkrad för bosättningsbaserade förmåner.
Den som kommer till Sverige anses i regel som bosatt här om personens
vistelse här kan antas pågå längre tid än ett år. Några personkategorier anses
däremot inte som bosatta här även om vistelsen pågår längre tid än ett år.
Det gäller t.ex. utländska statligt anställda personer som sänds till Sverige
eller personer som kommer hit för att studera samt deras medföljande familjemedlemmar (se vidare avsnitt 4.2.1 och 4.2.2).
När en person som är bosatt i Sverige lämnar landet kan han eller hon vara
fortsatt försäkrad för bosättningsbaserade förmåner om vistelsen i utlandet
pågår längst ett år. Vissa personkategorier kan vistas utomlands längre tid
än ett år utan att den bosättningsbaserade försäkringen upphör. Det gäller
t.ex. statligt anställda som sänds ut av sin arbetsgivare och personer som
åker utomlands för att studera samt deras medföljande familjemedlemmar
(se även avsnitt 6.2).
En person omfattas av den bosättningsbaserade försäkringen från och med
den tidpunkt då personen anses vara bosatt i Sverige och försäkringsskyddet
upphör när personen inte längre anses vara bosatt här i landet.
De bosättningsbaserade försäkringsförmånerna utgörs av ersättningar i form av
olika grundersättningar, t.ex. barnbidrag och föräldrapenning på garantinivå.
Bosättningsbaserade försäkringsförmåner kan tidigast betalas ut från och
med den tidpunkt då en person anses bosatt i Sverige. Möjligheten att betala
ut bosättningsbaserade förmåner retroaktivt är begränsad. I vissa fall krävs
uppehållstillstånd för att en förmån ska kunna utbetalas.
Det finns vissa begränsningar i möjligheten för en person att få bosättningsbaserade förmåner utbetalade under en utlandsvistelse.
2.5.2
Arbetsbaserad försäkring
En person som arbetar i Sverige som anställd, uppdragstagare eller egenföretagare omfattas av den arbetsbaserade försäkringen och är försäkrad för
arbetsbaserade förmåner. Detsamma gäller en person som kommer till Sverige för att arbeta.
12
Vägledning 2000:2 Version 2
Några personkategorier blir inte försäkrade trots att de arbetar i Sverige. Det
gäller t.ex. den som sänds hit av utländsk arbetsgivare. I vissa försäkringssituationer kan en person kvalificera sig för en arbetsbaserad förmån utan att
någonsin ha utfört arbete i Sverige.
En person som lämnar Sverige för arbete i ett annat land är enligt huvudregeln inte försäkrad för arbetsbaserade förmåner. Vissa personkategorier kan
vara fortsatt försäkrade enligt SFB trots att de arbetar i ett annat land eftersom arbetet i utlandet ses som arbete i Sverige. Det gäller t.ex. utsända.
Den arbetsbaserade försäkringen börjar gälla från och med anställningstidpunkten eller i övriga fall då arbetet påbörjats. Försäkringen upphör i regel
att gälla tre månader efter det att arbetet upphört (s.k. efterskyddstid). Efter
efterskyddstiden kan försäkringstiden bli förlängd om exempelvis utbetalning av en arbetsbaserad förmån pågår vid arbetets upphörande. Efterskyddstiden kan bli kortare om personen börjar arbeta i annat land och då
blir försäkrad där.
Till de arbetsbaserade förmånerna räknas t.ex. sjukpenning, föräldrapenning
över lägstanivån och inkomstgrundad ålderspension.
Möjligheten för Försäkringskassan att betala ut arbetsbaserade förmåner
retroaktivt är begränsad. I vissa fall krävs arbetstillstånd för att en person
ska ha rätt till förmån.
Det finns vissa begränsade möjligheter att få arbetsbaserade förmåner utbetalade under en period då man arbetar i annat land.
2.6
Sammanfattning – anmälan till Försäkringskassan och
handläggande länsorganisation
2.6.1
Anmälan till Försäkringskassan
Den som bosätter sig i Sverige utan att vara folkbokförd är skyldig att anmäla det till Försäkringskassan (110 kap. 43 § första stycket SFB). Anmälan
registreras i sjukförsäkringsregistret (3 § 2 RFFS 2000:10). En person som
arbetar här utan att vara bosatt har ingen skyldighet att anmäla det till Försäkringskassan.
En anmälningsskyldighet till Försäkringskassan finns även när en person lämnar Sverige. Det gäller både den som åker till ett annat land för att bosätta sig
och den som lämnar Sverige för att arbeta i ett annat land (110 kap. 45 § SFB).
Den som är statsanställd men inte är folkbokförd här och som sänds av sin
arbetsgivare till ett annat land för arbete ska anmäla det till Försäkringskassan (110 kap. 43 § andra stycket SFB).
Anmälningsskyldigheten är i övrigt begränsad till de situationer då det kan
ha betydelse för rätten till en försäkringsförmån.
13
Vägledning 2000:2 Version 2
2.6.2
Handläggande länsorganisation
Försäkringskassan har i avsnittet Fördelning av försäkrings- och bidragsärenden i gällande arbetsordning (AO) bestämt den handläggningsordning
som ska gälla för Försäkringskassans organisation.
(http://fia.sfa.se/stod/ledning_styrning/interna_styrdokument/interna_foresk
rifter/arbetsordning/index.xml).
Det framgår alltså av AO vilken länsorganisation som ska handlägga ärendet.
14
Vägledning 2000:2 Version 2
3.
Bosättningsbaserad försäkring
I det första avsnittet i kapitlet redovisas reglerna om vem som är försäkrad
för bosättningsbaserade förmåner och vilka förmåner som då är aktuella.
Bosättningsbegreppet i SFB jämförs med andra bosättningsbegrepp.
Vidare beskrivs när försäkringen börjar respektive upphör att gälla.
I kapitel 9 finns information i vilka situationer en bosättningsbaserad förmån kan fortsätta att lämnas under utlandsvistelse.
Viktiga frågor att utreda:
•
Handläggande länsorganisation?
•
Finns koppling till andra regler t.ex. förordning 1408/71?
•
Familjeförhållanden?
•
Vilken förmån avses?
•
Finns stöd för bosättning?
•
Försäkrad/inte försäkrad från och med?
•
Anmälningsskyldighet?
•
Påverkas registreringen i sjukförsäkringsregistret?
3.1
Vem är försäkrad och för vad?
Den som anses vara bosatt i Sverige är försäkrad för bosättningsbaserade
förmåner (5 kap. 2 och 3 §§ SFB).
Även familjemedlemmar till vissa personkategorier kan omfattas av försäkringen (5 kap. 8 § SFB). Se vidare avsnitt 3.2.
Förmåner – Till den bosättningsbaserade försäkringen hör sådana förmåner
som utgör bidrag, t.ex. barnbidrag, samt förmåner som betalas med garantibelopp, t.ex. föräldrapenning på lägstanivån och grundnivå. Gemensamt för
dessa förmåner är att de utgör ett grundskydd (5 kap. 9 och 10 §§ SFB samt
2 kap. 7 och 8 §§ SFBP).
De bosättningsbaserade förmånerna är de som framgår av 5 kap. 9 § SFB.
15
Vägledning 2000:2 Version 2
3.2
Huvudregel för bosättning i Sverige
En person anses vara bosatt i Sverige när han eller hon har sitt egentliga
hemvist här i landet enligt huvudregeln i SFB. Enligt SFB är även en person, som kommer till Sverige och kan antas komma att vistas här under
längre tid än ett år att anse som bosatt här (5 kap. 3 § SFB).
Utgångspunkten för tillämpningen bör vara att man ger begreppet den betydelse det har enligt normalt språkbruk. De faktiska förhållanden som föreligger liksom den enskildes normala vistelseort bör vara av avgörande betydelse.
Hemvist – En person ska anses vara bosatt i Sverige om hon eller han har
sitt egentliga hemvist här i landet. En persons hemvist anses vara där personen brukar ha sin dygnsvila enligt den s.k. dygnsviloprincipen i 3 och 7 §§
FbL (prop. 1998/99:119 s. 89).
Vid bedömningen av en utlandsvistelses längd bör hänsyn inte tas till att en
person kan komma att göra tillfälliga besök i Sverige som kan medföra att
utlandsvistelsen blir kortare än ett år.
Vistas en person regelbundet utomlands mer än halva året bör personen
ändå ha sitt egentliga hemvist här och därmed anses vara bosatt i Sverige.
En förutsättning är att han eller hon inte har starkare anknytning till något
annat land. Detta kan vara fallet när någon regelbundet arbetar mer än sex
månader i följd per år i ett och samma land. Den som på grund av sina arbetsförhållanden vistas utomlands under långa tider kan ändå anses ha sitt
egentliga hemvist här. (RAR 2000:1)
En person som vistas regelbundet utomlands sammanlagt mer än halva året
bör inte anses vara bosatt i Sverige även om varje vistelse kan antas vara
kortare än ett år.
Göran är bosatt i Sverige. Inför en resa till USA kontaktar han Försäkringskassan. Han uppger att han åker till USA den 1 oktober 2001 för
att resa runt på kontinenten. Vistelsen i USA beräknas pågå under 18
månader. Han avser att tillfälligt besöka Sverige under några veckor i
maj 2002 då han bland annat ska uppvakta sin mormor på 70årsdagen. Efter besöket avser han att återvända till USA för att återuppta sin vistelse.
Den bosättningsbaserade försäkringen upphör från och med den 2 oktober 2001 eftersom vistelsen i USA beräknas pågå mer än ett år. Att
utlandsvistelsen avbryts av det tillfälliga återbesöket i Sverige påverkar inte bedömningen.
Förutsättningarna är desamma som i föregående exempel förutom att
Göran nu inte vet om han kommer att resa tillbaka till USA efter återbesöket till Sverige och mormors födelsedag.
16
Vägledning 2000:2 Version 2
Om det vid utredningstillfället kan antas att vistelsen kommer att bli
längst ett år så får Göran anses bosatt i Sverige även under utlandsvistelsen.
Anneli kontaktar Försäkringskassan och begär en bosättningsbaserad
förmån. Utredningen visar att hon har vistats utomlands i 14 månader.
Avsikten vid avresan var att arbeta i utlandet under 10 månader men
arbetsperioden förlängdes av arbetsgivaren till 14 månader.
Enligt huvudregeln är Anneli inte försäkrad för bosättningsbaserade
förmåner under utlandsvistelsen eftersom vistelsen blev längre än ett
år. Bedömningen grundas på de faktiska omständigheter som framkom i utredningen.
Till stöd för Försäkringskassans bedömning av bosättning finns i första hand
folkbokföringsuppgifter.
Bosatt enligt folkbokföringen – Den som kommer till Sverige ska folkbokföras om det kan antas att personen kommer att ha sin dygnsvila här under
minst ett år. Enligt nämnda dygnsviloprincip innebär det att en person anses
bosatt där han eller hon regelmässigt tillbringar sin nattvila eller motsvarande vila (3 § FbL).
Från dygnsviloprincipen finns vissa undantag. Den som på grund av sina
arbetsförhållanden bor på något annat ställe än hos sin familj, anses bosatt
hos familjen om han eller hon regelbundet besöker den (7 § FbL).
En studerande som är omyndig eller en studerande som efter myndighetsdagen slutför grundskola, gymnasieutbildning eller motsvarande utbildning
och som på grund av studierna bor någon annanstans än hos sina föräldrar
eller andra anhöriga anses bosatt hos föräldrarna eller sina anhöriga om han
kan anses ha sitt egentliga hemvist där (11 § FbL).
Bosatt enligt skattereglerna – I skatterättslig mening kan en person anses
bosatt här även om han eller hon inte har sådan anknytning till Sverige som
krävs enligt reglerna i SFB. Exempelvis räcker det för skatterättslig anknytning att en person har personliga eller ekonomiska intressen i Sverige. Något krav på att ha en bostad här i landet finns inte (prop. 1998/99:119 s. 88
f.). Det går därför inte heller att använda skatterättsliga principer vid bedömningen av om en person anses bosatt i Sverige och därigenom ska omfattas av socialförsäkringen.
Okänt hemvist – En person vars adress och vistelseort trots skattekontorets
utredning är okänd, folkbokförs under rubriken ”utan känt hemvist" hos
Skatteverket.
En person som under två år oavbrutet varit folkbokförd under "utan känt
hemvist" avregistreras hos Skatteverket som obefintlig (21 § FbL).
En person som har okänt hemvist anses inte bosatt i Sverige och kan därför
inte heller vara försäkrad för bosättningsbaserade förmåner (5 kap. 2 och 3 §§
SFB).
17
Vägledning 2000:2 Version 2
Särskild postadress – En person som vill ha posten sänd till annan adress
än folkbokföringsadressen kan anmäla det till Skatteverket. I sådana fall
registreras en särskild postadress. En särskild postadress kan t.ex. vara en
postbox.
När Skatteverket aviserar folkbokföringsuppgifter till Försäkringskassan
lämnas uppgifter om såväl folkbokföringsadress som särskild postadress.
Innehåller aviseringen både folkbokföringsadress och särskild postadress
uppdateras den särskilda postadressen i sjukförsäkringsregistret. I din Arbetsplats lagras båda adresserna.
Bedömning av uppgift om folkbokföring – En folkbokföringsuppgift kan
inte användas med automatik men ger ändå vägledning vid bedömningen av
om en person är omfattad av socialförsäkringen (prop. 1998/99:119 s. 89).
Försäkringskassan bör göra en självständig bedömning av om en person kan
anses vara bosatt i Sverige eller inte.
För personer som alltid bott i Sverige är folkbokföringsuppgifterna tillräckliga för att göra den bedömningen.
I övriga fall är det viktigt att uppmärksamma att uppgiften om folkbokföring
endast är en del av Försäkringskassans beslutsunderlag. Andra omständigheter som vägs in i bedömningen är de faktiska förhållandena kring vistelsen i
Sverige. Det kan exempelvis vara familj, bostad och syftet med vistelsen.
Det gäller främst i situationer då en person kommer till Sverige för bosättning.
Eva och hennes familj, man och två barn flyttar från Ryssland till Sverige 2006. De har uppehållstillstånd. Deras avsikt är att bosätta sig tills
vidare i Malmö. Familjen har kvar en liten lägenhet i Ryssland eftersom Eva under kortare perioder åker dit för att se till sin 85-åriga
mamma.
Eva anses bosatt i Sverige eftersom hon har sitt egentliga hemvist i
Sverige. Omständigheter som stödjer detta är att hon till övervägande
del tillbringar sin dygnsvila i Malmö och att familjen är bosatt här
samt deras avsikt är att tills vidare bo här i landet. Eva omfattas därför
av den bosättningsbaserade försäkringen enligt SFB.
18
Vägledning 2000:2 Version 2
Adam flyttar den 27 januari till Sverige från Venezuela. Han har uppehållstillstånd till och med den 27 januari året därpå. Hans avsikt är
att bo här så länge uppehållstillståndet gäller. Därefter planerar han att
återvända till Venezuela.
Adam kommer inte vara försäkrad för bosättningsbaserade förmåner
då han enligt SFB inte kan anses vara bosatt i Sverige. Det beror på att
reglerna i SFB kräver att en person vistas i Sverige under längre tid än
ett år för att han eller hon ska anses ha sitt egentliga hemvist här i landet. Däremot kan Adam komma att bli folkbokförd eftersom reglerna i
FbL anger att en person ska folkbokföras om han eller hon kommer att
ha sin dygnsvila i Sverige under minst ett år.
(Se även under 2.4 Lagstadgad tid)
Var folkbokförs en person? – En person folkbokförs enligt huvudregeln i
FbL i den församling och på den fastighet där han är bosatt. Om en persons
bosättning kan bestämmas till en församling men inte till en viss fastighet
inom församlingen anses han bosatt i församlingen och folkbokförs på församlingen (6 § FbL).
Karin som är 85 år bor i egen lägenhet på Storgatan i Haparanda. Hon
är folkbokförd på sin bostadsadress. Efter en tid försämras hennes hälsa och hon kan inte längre bo kvar i sin bostad. Hon flyttar därför till
vårdhemmet Krokanen i Haparanda. Med anledning av flytten till
vårdhemmet blir Karin istället folkbokförd i den församling som Storgatan tillhör. Karin anmäler till skattekontoret att hon vill ha sin post
sänd till vårdhemmet. Skatteverket aviserar folkbokföringsändringen
och den särskilda postadressen.
3.3
När börjar den bosättningsbaserade försäkringen att
gälla?
En person omfattas av den bosättningsbaserade försäkringen från och med
den tidpunkt då han eller hon anses bosatt i Sverige (5 kap. 2 och 3 §§ SFB).
För en person som föds i Sverige innebär det att han eller hon anses bosatt
här (6 § FbL). Ett nyfött barn folkbokförs i första hand i den församling där
modern är folkbokförd. Är modern inte folkbokförd folkbokförs barnet i
faderns församling.
Beslut om att en person är försäkrad för bosättningsbaserade förmåner fattas
först i samband med att personen begär en bosättningsbaserad förmån (se
vidare kapitel 13).
19
Vägledning 2000:2 Version 2
3.4
När upphör den bosättningsbaserade försäkringen att
gälla?
En i Sverige bosatt person som lämnar landet anses fortfarande bosatt här
om utlandsvistelsen kan antas vara längst ett år.
Den bosättningsbaserade försäkringen upphör att gälla från och med den
tidpunkt en person inte längre anses bosatt här i landet (5 kap. 3 § SFB).
Försäkringskassan har för vissa situationer reglerat i föreskrift från och med
när en person ska avregistreras från sjukförsäkringsregistret (3 § Riksförsäkringsverkets föreskrifter {RFFS 2000:10} om registrering och avregistrering
av personer i sjukförsäkringsregistret m.m.).
Marie är bosatt i Sverige och har ett barn som är 8 månader. Marie
och barnet åker den 1 maj 2001 till USA för att besöka släktingar. Hon
tänker inte arbeta i USA. De kommer att vara borta från Sverige i två
år.
Då Marie kommer att vistas i USA mer än ett år upphör den bosättningsbaserade försäkringen från och med den 2 maj 2001 eftersom
hon från den tidpunkten inte längre anses ha sitt egentliga hemvist i
Sverige.
3.5
Finns ”synnerliga skäl” som talar mot bosättning
Trots att en person vistas i Sverige i mer än ett år kan en person enligt SFB i
vissa fall ändå inte anses bosatt här om det finns synnerliga skäl till en sådan
bedömning. Av själva uttrycket "synnerliga skäl" framgår att det är skäl av
speciellt eller ovanligt slag. "Synnerliga skäl" kan inte användas mera generellt. Av förarbetena till SofL framgår två exempel på vad som kan anses
som "synnerliga skäl". Det första avser utlänningar som avtjänar sitt fängelsestraff här och som stannar i Sverige enbart för det. Det andra exemplet
avser personer som vistas här i landet under längre tid på grund av att de får
sjukvård av något slag (5 kap. 3 § SFB och 1998/99:119 s. 92 och 176).
20
Vägledning 2000:2 Version 2
4.
Att komma till Sverige för bosättning eller
vistelse
Kapitlet beskriver de regler som gäller för en person som kommer till Sverige för att antingen bosätta sig här eller bara vistas här kortare eller längre
tid. Ett antal personkategorier är undantagna från huvudregeln om bosättning.
För att en person ska anses bosatt i Sverige krävs att personen vistas här
legalt. Det kan innebära att personen antingen måste ha ett beslut om uppehållstillstånd från Migrationsverket eller att Försäkringskassan har bedömt
att uppehållsrätt finns. Reglerna om uppehållstillstånd och uppehållsrätt
beskrivs i kapitel 5.
Viktiga frågor att utreda:
•
Handläggande länsorganisation?
•
Finns koppling till andra regler t.ex. förordning 1408/71?
•
Familjeförhållanden?
•
Vilken förmån avses?
•
Vistelsens längd?
•
Tillhör personen någon av de i kapitlet omnämnda personkategorierna?
•
Medföljande familjemedlem?
•
Försäkrad från och med – till och med?
•
Från och med när kan förmåner betalas?
•
Behövs uppehållstillstånd?
•
Finns uppehållsrätt?
•
Anmälningsskyldighet?
•
Påverkas registreringen i sjukförsäkringsregistret?
Enligt SFB ska den som kommer till Sverige anses vara bosatt här i landet
och ha sitt egentliga hemvist här om det kan antas att personen kommer att
vistas här under längre tid än ett år. Beträffande hemvist se avsnitt 3.2.
21
Vägledning 2000:2 Version 2
4.1
Kan personen anses vara bosatt i Sverige?
Det är Försäkringskassans antagande som är utgångspunkten för bedömningen av om personen kan anses bosatt i Sverige eller inte.
Försäkringskassans bedömning ska grundas på den enskildes personliga
förhållanden, bland annat syftet med vistelsen. Ett eventuellt arbete eller
sysselsättning här i landet kan också vägas in i bedömningen. När Försäkringskassan är tveksam till uppgifter som en person lämnar är det personen
själv som ska lämna kompletterande uppgifter som kan styrka antagandet
om vistelsens längd (prop. 1998/99:119 s. 90).
Priscilla som är datatekniker kommer till Sverige från USA för att besöka Hans. Hon har tänkt stanna här ca tre månader. Under sin vistelse
här får hon erbjudande om ett arbete. Det är ett vikariat på ett och ett
halvt år. Hon beslutar sig för att ta jobbet och hon flyttar ihop med
Hans. Hon ansöker och får uppehålls- och arbetstillstånd.
Omständigheterna i Priscillas situation är sådana att Försäkringskassan kan anta att hon kommer att stanna i Sverige under mer än ett år.
Hon kan därför anses som bosatt här i landet. I bedömningen väger
Försäkringskassan in dels hennes personliga förhållanden dels att hon
accepterat ett arbete som beräknas pågå mer än ett år.
Gerardo arbetar som lärare i Brasilien. Han kommer till Sverige för att
vistas här ca sju månader. Han är tjänstledig från sitt arbete i Brasilien
i tio månader. Hans avsikt är att börja arbeta där igen när tjänstledigheten upphör.
Omständigheterna i Gerardos situation talar inte för att han kan antas
komma att vistas i Sverige under längre tid än ett år. Han kan därför
inte anses som bosatt här i landet. I bedömningen har hans syfte med
vistelsen i Sverige liksom han avsikt att fortsätta sitt arbete i Brasilien
vägts in.
4.2
Undantag för vissa personkategorier
Ett antal personkategorier undantas från huvudregeln om bosättning. Undantaget medför att vissa personkategorier inte anses vara bosatta i Sverige trots
att de uppfyller de formella kriterierna för bosättning i Sverige. Det innebär
att de inte heller kan omfattas av den bosättningsbaserade försäkringen.
Samma regler gäller för medföljande familjemedlemmar till dessa personkategorier (5 kap. 4–5 och 7–8 §§ SFB).
22
Vägledning 2000:2 Version 2
Vid bedömningen av om en person som kommer till Sverige för bosättning
ska anses bosatt här är det lämpligt att uppmärksamma följande frågor:
•
Tillhör personen någon av de undantagna personkategorierna?
•
Är personen familjemedlem till en person som tillhör någon av de undantagna personkategorierna?
4.2.1
Tillhör personen någon av de undantagna personkategorierna?
Utländsk statligt anställd som sänds till Sverige. Den som sänds till Sverige av en utländsk statlig myndighet för att arbeta här för arbetsgivarens räkning betraktas inte som bosatt i Sverige oavsett utsändningstidens längd.
Reglerna för den utsände gäller även medföljande familjemedlemmar
(5 kap. 4 § andra stycket och 8 § SFB).
Diplomater m.fl. – En person som tillhör en annan stats beskickning, karriärkonsulat eller dess betjäning anses i regel inte vara bosatt i Sverige. En
sådan person kan endast anses vara bosatt om det är förenligt med bestämmelserna om immunitet och privilegier i de konventioner som anges i 2 och
3 §§ lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall. Reglerna
gäller även en sådan persons betjäning (5 kap. 5 § första stycket SFB).
En person som på grund av anknytning till en internationell organisation
omfattas av bestämmelserna i 4 § om immunitet och privilegier i vissa fall
ska anses vara bosatt i Sverige endast i den mån det är förenligt med vad
som följer av tillämplig stadga eller avtal som anges i bilagan till den lagen
(5 kap. 5 § andra stycket SFB).
Reglerna för diplomater m.fl. gäller även medföljande familjemedlemmar
(5 kap. 5 och 8 §§ SFB).
Vid bedömningen av om de nämnda personkategorierna ska omfattas av den
svenska socialförsäkringen ska bestämmelserna i de s.k. Wienkonventionerna och konventionerna om diplomatiska respektive konsulära förbindelser beaktas. Konventionerna innehåller bestämmelser om immunitet och privilegier för personer som är utsända från den sändande staten men som inte
anses stadigvarande bosatta i den mottagande staten. Konventionsreglerna
kan ha betydelse för om den enskilde kan omfattas av svensk socialförsäkring
(prop. 1998/99:119 och s.130 f.). Konventionerna finns i Sveriges överenskommelser med främmande makter (SÖ 1961:1 respektive SÖ 1974:10).
Personer som har anknytning till en internationell organisation – De
ska anses bosatta i Sverige endast om de omfattas av bestämmelserna i 4 §
lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall. Det gäller om
detta kan anses vara förenligt med stadga eller avtal som anges i bilaga till
lagen. Regeln gäller även familjemedlemmar (5 kap. 5 och 8 §§ SFB). Se
även avsnitt 4.2.2.
EU:s tjänsteföreskrifter innehåller regler om EU-personalens socialförsäkring. Personalen ska därför i den meningen inte anses bosatt vare sig i Sverige eller i någon annan medlemsstat. Se vidare vägledning 2004:11.
23
Vägledning 2000:2 Version 2
Utländsk studerande – Den som kommer till Sverige för att studera ska
anses bosatt här endast i de fall han eller hon får utbildningsbidrag för doktorander. Studeranderegeln gäller även för medföljande familjemedlemmar
(5 kap. 7 och 8 §§ SFB).
Nelson från Sydafrika har fått uppehållstillstånd i Sverige på grund av
gäststudier under tiden 10 maj 2004 till 10 februari 2005. Han får inte
något utbildningsbidrag för doktorander. Nelson är folkbokförd från
och med den 13 januari 2005. Avsikten är att studera i Sverige i mer
än ett år.
Nelson har kommit hit för att studera men eftersom han inte har utbildningsbidrag för doktorander kan han inte anses bosatt i Sverige
även om vistelsetiden är mer än ett år. Han kan således inte heller vara
försäkrad för bosättningsbaserade förmåner.
4.2.2
Är personen familjemedlem till en person som tillhör
någon av de undantagna personkategorierna?
Med medföljande familjemedlem till en person som tillhör någon av nämnda undantagna personkategorierna avses enligt 5 kap. 8 § SFB:
•
make/maka
•
barn som inte fyllt 18 år
•
sambor om de tidigare varit gifta
•
sambor om de gemensamt har eller har haft barn
Av SFB framgår att medföljande familjemedlem i bosättningshänseende
likställs med nämnda undantagna personkategorier, t.ex. utländsk statsanställd.
4.2.3
Impulser för utredning av bosättning
Försäkringskassan kan få information om bosättning på flera olika sätt. Det
kan exempelvis vara genom en folkbokföringsavisering från Skatteverket.
Personen kan också själv göra en anmälan till Försäkringskassan när han
eller hon ansöker om bostadsbidrag eller någon annan bosättningsbaserad
förmån.
24
Vägledning 2000:2 Version 2
5.
Uppehållstillstånd och uppehållsrätt
I detta kapitel redogörs för de situationer där en person för vistelse i Sverige
behöver ha uppehållstillstånd. Från detta krav finns undantag. Ett sådant
undantag är uppehållsrätt. Vem som har uppehållsrätt och vilka kriterier
som gäller kommenteras i detta kapitel.
Reglerna för arbetstillstånd kommenteras däremot under kapitel 7.
I kapitlet används begreppet EES-medborgare som beteckning på en person
som antingen är medborgare i en medlemsstat eller i Norge, Island eller Liechtenstein.
5.1
För vem behövs uppehållstillstånd
Uppehållstillstånd krävs för en utlänning som ska vistas i Sverige mer än tre
månader. Ett undantag från denna regel gäller medborgare i de nordiska
länderna, det vill säga Danmark, Finland, Norge och Island. Ett annat undantag gäller EES-medborgare som i stället i regel har uppehållsrätt (se nedan under Uppehållsrätt). Kravet på uppehållstillstånd kan dock i något fall
gälla även för en EES-medborgare.
Schweiz omfattas av den fria rörligheten genom ett avtal med EU. Men
medborgare i Schweiz måste ansöka om uppehållstillstånd om de vill stanna
längre än tre månader.
Uppehållstillstånd ska normalt ha ordnats före inresan till Sverige. I vissa
situationer finns det dock möjlighet att få uppehållstillstånd även efter inresan till Sverige. Ansökan om uppehållstillstånd handläggs av Migrationsverket (MIV). Det är lämpligt att i förekommande fall kontrollera om uppehållstillstånd finns. Det kan göras genom kontakt med MIV.
Ett uppehållstillstånd kan vara tidsbegränsat eller permanent (PUT). Ett
uppehållstillstånd som beviljas en flykting kallas asyl. Reglerna om uppehållstillstånd finns i utlänningslagen (2005:716) och utlänningsförordningen
(2006:97). En som inte är svensk medborgare som behöver uppehållstillstånd får registreras i sjukförsäkringregistret först när personen får ett uppehållstillstånd för ett år eller längre. En förutsättning för registrering av bosättning är att vistelsen är legal (prop. 1998/99:119 s. 99 – 100).
5.1.1
Beslutsdatum och datum från vilket beviljat uppehållstillstånd gäller
I regel gäller uppehållstillståndet från och med den dag beslutet om uppehållstillstånd meddelas. I vissa fall kan uppehållstillståndet beviljas retroaktivt.
25
Vägledning 2000:2 Version 2
En kvinna från Etiopien vistas sedan den 1 januari 2001 i Sverige.
Hennes avsikt är att bo här i landet tills vidare. Hon är sambo med en
man som är svensk medborgare. Paret har ett gemensamt barn som
inte är svensk medborgare. Kvinnan saknar uppehållstillstånd i Sverige. Hon kontaktar Försäkringskassan och begär en bosättningsbaserad
förmån.
Kvinnan kan inte få bosättningsbaserade förmåner eftersom hon saknar uppehållstillstånd.
Ivanov är rysk medborgare och bosätter sig i Sverige i maj 2005. Han
beviljas uppehållstillstånd i ett år den 1 juli 2005. Ivanov ansöker om
handikappersättning i oktober 2005. Försäkringskassan bedömer att
Ivanov har sitt egentliga hemvist i Sverige och uppfyller därmed villkoren för bosättning.
Om Ivanov uppfyller villkoren kan han få handikappersättningen beviljad från och med juli 2005, det vill säga från och med den månad då
uppehållstillståndet beviljats och längst så länge Ivanov är försäkrad
här.
5.2
Uppehållsrätt
Från och med den 30 april 2006 gäller nya regler för EES-medborgare. Reglerna är hämtade från EG:s direktiv 2004/38/EG ofta kallat rörlighetsdirektivet och är införda i utlänningslagstiftningen (UL och UF).
Unionsmedborgarskapet medför enligt rörlighetsdirektivet rätt för varje unionsmedborgare att fritt röra sig och uppehålla sig inom en medlemsstats
territorium på ungefär samma villkor som landets egna medborgare. Dessutom regleras familjemedlemmarnas – oavsett nationalitet - rätt till vistelse i
en annan medlemsstat på ett tydligare sätt.
Direktivet ska tillämpas på alla unionsmedborgare som reser eller uppehåller sig i en annan medlemsstat än den de själva är medborgare i. Definitionen undantar således det egna landets medborgare (prop. 2005/06:77 s. 38)
Juri är svensk medborgare och bosatt här. Han har träffat en lettiska
som bor i Lettland. De har bestämt sig för att flytta ihop här i Sverige
för ev. giftermål. Dora måste ha uppehållstillstånd för att bosätta sig i
Sverige.
26
Vägledning 2000:2 Version 2
Sverige har i enlighet med rörlighetsdirektivet infört vissa kompletterande
regler i UL. För arbetstagare och egenföretagare som arbetar i Sverige innebär dessa regler ingen begränsning. För andra grupper finns vissa begränsningar.
De nya reglerna om uppehållsrätt ger medborgare i en medlemsstat tydligare
regler för vistelse i en annan medlemsstat. I Sverige får uppehållsrätten betydelse vid vistelse som varar längre tid än tre månader.
Skillnaden mellan uppehållstillstånd och uppehållsrätt ligger bland annat i
det faktum att beslut utfärdas om uppehållstillstånd men inte för uppehållsrätt. Det registreringsbevis som utfärdas av Migrationsverket för en person
som har uppehållsrätt är inte en rättighetsbärande handling ens i formellt
hänseende till skillnad från beslutet om uppehållstillstånd. Registreringsbeviset visar bara att personen uppfyllt lagstiftarens krav på att registrera sin
uppehållsrätt hos Migrationsverket.
Om personen däremot inte uppfyller utlänningslagstiftningens krav för uppehållsrätt innebär det att personen i stället måste ansöka om uppehållstillstånd för att kunna fortsätta sin vistelse här trots att personen är EESmedborgare (3 a kap. UL).
I UL definieras även familjemedlemsbegreppet. Förutom make/maka är
även sambo och registrerad partner familjemedlem. Dessutom räknas släkting i rakt nedstigande led till unionsmedborgaren eller dennes
make/maka/registrerade partner som familjemedlem om personen är under
21 år eller är beroende av unionsmedborgaren för sin försörjning. Även
släktingar i rakt uppstigande led är familjemedlem om de är beroende av
unionsmedborgaren, dennes make/maka eller den registrerade partnern för
sin försörjning (3 a kap. 2 §).
5.2.1
Vilka personkategorier kan ha uppehållsrätt?
Arbetstagare och egna företagare liksom personer som tillhandahåller eller
tar emot tjänster (t.ex. konsulter) och som arbetar i Sverige eller kommer till
Sverige för att arbeta kan ha uppehållsrätt.
Arbetstagarbegreppet får enligt EG-domstolen inte ges en nationell tolkning.
Ett anställningsförhållande i EG-rättslig mening utmärks av att en person
”under viss tid mot ersättning utför arbete av ekonomiskt värde åt någon
annan under dennes ledning”. (Mål 66/85 Deborah Lawrie-Blum)
För en egenföretagare som ska arbeta i Sverige gäller självfallet samma krav
på auktorisation eller legitimation som för här i landet verkande egenföretagare och kan vara ett bevis på att personen driver verksamhet. Innehav av Fskattesedel eller registreringsbevis från länsstyrelse eller Patent- och registreringsverket är andra handlingar som kan hjälpa till att styrka att verksamhet pågår här i landet och på så sätt vara ett bra underlag när Försäkringskassan bedömer om uppehållsrätt finns för personen.
Reglerna om uppehållsrätt gäller också för personer som har tillräckliga
tillgångar, studerande, arbetssökande och deras familjemedlemmar. För
gruppen studerande inskränks det ovan beskrivna familjebegreppet till en27
Vägledning 2000:2 Version 2
bart make/maka, registrerad partner och barn att anse som familjemedlemmar (3 a kap. 4 § UL).
Frågan om vad som ska anses med tillräckliga tillgångar har lagstiftaren
överlåtit åt praxis att bestämma. MIV har i sin utlänningshandbok beskrivit
vilka kriterier som kan användas och vilka möjliga jämförelser som kan
göras. Bland annat har MIV hänvisat till vad som sägs i 2 kap. 1 § socialtjänstförordningen (2001:937) om normen för socialt bistånd som en sådan
riktlinje. Enligt rörlighetsdirektivet får medlemsstaterna inte fastställa något
fast belopp. Summan kan även variera beroende på omständigheter, t.ex. att
den berörda personen har fritt uppehälle (MIV Utlänningshandboken kap.
38 Fri rörlighet för EES-medborgare och deras familjemedlemmar)
Dessa persongrupper – undantaget arbetslösa – måste även kunna visa att de
har en heltäckande försäkring för sjukvård som gäller i Sverige när de
kommer till Sverige (3 a kap. 3 § 3 och 4 UL) . Det faktum att en sådan person efter ankomst till Sverige kan bli folkbokförd och därigenom bli omfattad av den svenska sjukförsäkringen är inte tillräckligt för att personen ska
kunna anses ha en heltäckande sjukförsäkring.
Däremot bör en pensionär som kan styrka sjukförsäkring med en E 121 utfärdad av en annan medlemsstat anses ha en heltäckande sjukförsäkring.
5.2.2
Vem bedömer uppehållsrätt?
I UL/UF finns inte någon särskild myndighet utsedd att ta ställning till uppehållsrätt. Det blir därför varje enskild myndighets sak att utreda frågan
och ta ställning till uppehållsrätt för personen. Försäkringskassan har således inte möjlighet att få svar från någon annan myndighet på frågan om uppehållsrätt. Försäkringskassan är inte – på det sätt som gäller för uppehållstillstånd - bunden av om Migrationsverket utfärdat registreringsbevis eller
inte. Dessutom visar registreringen bara att uppehållsrätt förelåg vid tidpunkten för Migrationsverkets bedömning.
Om personen saknar uppehållstillstånd men i stället anser att hon eller han
har uppehållsrätt måste personen ange grunden för sin uppehållsrätt. Försäkringskassan har då att utreda om personen uppfyller de krav som utlänningslagen anger för uppehållsrätt. Anser Försäkringskassan att personen har uppehållsrätt gäller ett sådant ställningstagande tills vidare. Får Försäkringskassan senare nya impulser som skulle kunna innebära en ändring får Försäkringskassan utreda om uppehållsrätt fortfarande föreligger.
För personer som är arbetstagare eller egenföretagare i Sverige uppställer
utlänningslagstiftningen krav som kan vara relativt enkla att utreda och visa
(3 a kap 3 § 1 UL). Försäkringskassan kan registrera en person och besluta
om förmån om personen kan visa ett gällande och trovärdigt anställningskontrakt eftersom personen då uppfyller kraven på uppehållsrätt. Är anställningskontraktet tidsbegränsat får Försäkringskassan bevaka ärendet för vidare utredning när anställningen enligt kontraktet upphör.
28
Vägledning 2000:2 Version 2
En EES-medborgare som kommit till Sverige med ett anställningskontrakt som gäller för två år och som Försäkringskassan anser styrker
uppehållsrätt bevakas på tvåårsdagen för kontroll av att personen då
antingen kan ha fortsatt uppehållsrätt därför att personen fortsätter sitt
arbete eller att personen anser sig ha uppehållsrätt av annat skäl alternativt ansöker om uppehållstillstånd eller har lämnat landet.
För en studerande gäller särskilda regler se avsnitt 4. Skulle en studerande
börja förvärvsarbeta kan Försäkringskassan utreda hans uppehållsrätt utifrån
de nya förutsättningarna. En sådan utredning kan resultera i att personen blir
försäkrad i Sverige både för bosättningsbaserade och arbetsbaserade förmåner.
På samma sätt har familjemedlemmar till en studerande en sådan rätt (3 a
kap. 4 § UL).
En studerande har enligt de nya reglerna om uppehållsrätt en rätt att uppehålla sig i Sverige om hon eller han uppfyller de tidigare nämnda kraven på
försörjningsförmåga samt en heltäckande försäkring för sjukvård. En person
som kommer till Sverige för att studera liksom dennes familjemedlemmar
blir enligt SFB inte försäkrade för bosättning om hon eller han inte har utbildningsbidrag för doktorander. Försäkringskassan har därför inte någon
anledning att ta ställning till reglerna om uppehållsrätt i dessa fall.
Familjemedlemmar har som framgått en självständig rätt till uppehållsrätt
när den person från vilken de härleder sin rätt har uppehållsrätt. En sådan
familjemedlem kan ha rätt att behålla sin uppehållsrätt i vissa fall trots ändrade familjeförhållanden (3 a kap. 4 § UF). Avlider EES-medborgaren som
har uppehållsrätten eller lämnar hon eller han Sverige behåller familjemedlemmen under vissa förutsättningar sin uppehållsrätt ( 3 a kap. 2 § UF). Studerande under 21 år och barn till en EES-medborgare med uppehållsrätt och
som är inskriven vid en utbildningsanstalt kan också få behålla sin uppehållsrätt tills studierna är avslutade (3 a kap. 3 § UF). Vid äktenskapsskillnad, ogiltigförklaring av äktenskap, upplösning av partnerskap samt när
samboförhållande upphör gäller särskilda regler (3 a kap. 4 § UF).
5.2.3
Fortsatt uppehållsrätt
Uppehållsrätten består i vissa fall även om personen upphör med förvärvsarbetet. Tillfällig arbetsoförmåga på grund av sjukdom eller olycksfall är ett
sådant skäl. Även en person som blir ofrivilligt arbetslös efter mer än ett års
anställning och är anmäld hos arbetsförmedlingen kan behålla sin uppehållsrätt. En sådan rätt kan i vissa fall vara tidsbegränsad. En person som inte ha
varit anställd i ett år men som har haft en tidsbegränsad anställning behåller
sin uppehållsrätt i sex månader efter fullgjord anställning. Fortfarande förutsätts att personen är ofrivilligt arbetslös och anmäld som arbetssökande på
arbetsförmedlingen (3 a kap. 1 § UF).
29
Vägledning 2000:2 Version 2
5.3
Permanent uppehållsrätt
Permanent uppehållsrätt skiljer sig från uppehållsrätt enbart genom att personen har vistats lagligt i Sverige i mer än fem år. Uppehållsrätten får i ett
sådant fall status som permanent ( 3 a kap. 6 – 9 §§ UL). Migrationsverket
utfärdar även bevis om permanent uppehållsrätt.
30
Vägledning 2000:2 Version 2
6.
Att lämna Sverige för bosättning eller vistelse
i annat land
I detta kapitel beskrivs reglerna för en person som lämnar Sverige antingen
för att bosätta sig i annat land eller för att vistas utomlands. Inledningsvis
beskrivs huvudregeln. I ett följande avsnitt behandlas frågan om hur Försäkringskassan bedömer begreppet "anses bosatt". Även från huvudregeln om
krav på bosättning finns undantag. Dessa undantag kommenteras och exemplifieras i ett av avsnitten.
Viktiga frågor att utreda:
•
Handläggande länsorganisation
•
Finns koppling till andra regler t.ex. förordning 1408/71?
•
Familjeförhållanden?
•
Vilken förmån avses?
•
Utlandsvistelsens längd?
•
Tillhör personen någon av de i kapitlet omnämnda personkategorierna?
•
Försäkrad till och med?
•
Utbetala förmåner under utlandsvistelsen?
•
Anmälningsskyldighet?
•
Påverkas registreringen i sjukförsäkringsregistret?
6.1
Bosättningsbaserad försäkring under utlandsvistelse
Enligt huvudregeln kan en person som har sitt egentliga hemvist här och
som vistas utomlands fortfarande anses bosatt i Sverige om utlandsvistelsen
kan antas vara längst ett år (5 kap. 3 § andra stycket SFB).
Av förarbetena framgår att bedömningen av utlandsvistelsens längd görs på
samma sätt som för den som kommer till Sverige, det vill säga Försäkringskassan gör ett antagande om personens utlandsvistelse vid utresan bland
annat utifrån syftet med vistelsen (prop. 1998/99:119 s. 92). Se även avsnitt
3.2.
Försäkringskassan har att ta ställning till var personen har sitt egentliga
hemvist. Till hjälp för denna bedömning finns allmänna råd som är knutna
till utlandsvistelsens längd (RAR 2000:1, till 5 kap. 3 § SFB). Se även avsnitt 3.2
När Försäkringskassan får kännedom om att en person kommer att vistas i
utlandet måste Försäkringskassan utreda om vistelsen kan komma att pågå
längre tid än ett år. Samtidigt som denna utredning påbörjas måste Försäk31
Vägledning 2000:2 Version 2
ringskassan även utreda om eventuell pågående utbetalning av förmån ska
upphöra på grund av utlandsvistelsen.
När Försäkringskassan utreder om en person kan vara försäkrad enligt SFB
är personens folkbokföringsförhållanden av intresse. Enligt regler i FbL ska
en person avregistreras från folkbokföringen om det kan antas att han regelmässigt under minst ett år kommer att tillbringa sin dygnsvila utom landet.
Vid bedömningen av om en persons utlandsvistelse kan antas komma att bli
längst ett år ska bland annat syftet med vistelsen vägas in liksom den enskildes personliga förhållanden (t.ex. bostads-, familje- och arbetsförhållanden).
Om Försäkringskassan av någon anledning har skäl att ifrågasätta den enskildes uppgifter så är det han eller hon som ska ge sådant underlag till Försäkringskassan som kan ge stöd för antagandet om vistelsens längd (prop.
1998/99:119 s. 90 f.).
Lisa begär barnbidrag från och med den 1 mars 2006. Utredningen visar att Lisa och hennes man flyttade från Sverige den 15 januari 2005
till Ryssland. Hon bor där tillsammans med make och ett barn som
föddes den 20 februari 2006. Lisas man arbetar i Ryssland men är inte
utsänd från Sverige. Arbetet beräknas pågå i tre år. Familjen har inte
längre kvar någon bostad i Sverige.
Eftersom familjen bor i Ryssland och de inte heller har kvar någon bostad i Sverige samt att maken arbetar där anses Lisa inte längre ha sitt
egentliga hemvist i Sverige. Hon kan därför inte anses bosatt här i
landet. Det medför att hon inte har rätt till bosättningsbaserade förmåner och därför inte kan få det begärda barnbidraget.
Inger reser från Sverige till USA den 10 februari 2006 för att arbeta
där fem månader hos en amerikansk arbetsgivare. Avsikten är att återvända till Sverige inom sex månader. Senaste anställningen i Sverige
upphörde den 19 januari 2006.
Inger är fortfarande att anse som bosatt i Sverige eftersom utlandsvistelsen är längst ett år. Hon kan också ha rätt att få bosättningsförmåner
under hela utlandsvistelsen eftersom vistelsen kan antas vara under
längst sex månader.
Den arbetsbaserade försäkringen upphör däremot efter det att efterskyddstiden upphört – se vidare avsnitt 8.6.
32
Vägledning 2000:2 Version 2
6.2
Personkategorier som anses bosatta i Sverige trots
lång utlandsvistelse
För ett antal personkategorier görs undantag från huvudregeln att en person
anses fortsatt bosatt om dennes utlandsvistelse varar längst ett år. Dessa personkategorier och deras familjemedlemmar kan under vissa förutsättningar
anses bosatta här i Sverige även om deras utlandsvistelse pågår längre tid än
ett år (5 kap. 4–6 och 8 §§ SFB).
Svensk statligt anställd som sänds utomlands – Statligt anställd som
sänds utomlands för att arbeta för statens räkning anses enligt SFB bosatt i
Sverige under hela utsändningstiden. Detta gäller oavsett utsändningstidens
längd. Det krävs dock att den utsände vid något tidigare tillfälle har varit
bosatt här i landet. Regeln gäller även för familjemedlemmar (5 kap. 4 §
första stycket och 8 § SFB).
Att den statligt utsände anses bosatt i Sverige innebär att han eller hon är
försäkrad för bosättningsbaserade förmåner under hela utsändningstiden.
Undantagsregeln kan tillämpas både för den som sänds från Sverige och de
personer som är s.k. direktutsända. Med direktutsänd menas en person som
först sänds ut från Sverige och sedan sänds ut på nytt, utan att återvända till
Sverige mellan utsändningsperioderna (prop. 1998/99:119 s. 176).
För familjemedlem till statligt utsända gäller särskilda regler. Av förarbetena framgår att även den person som den statligt utsände gifter sig med under
utsändningstiden och de barn som föds utomlands, liksom de barn mannen
eller hustrun medför i äktenskapet, anses bosatta i Sverige i och med äktenskapet (prop. 1998/99:119 s. 129).
Anna är anställd av en svensk statlig myndighet. Hon sänds till Ryssland för att arbeta. Utsändningsperioden är bestämd till tre år.
Eftersom hon är utsänd av en statlig myndighet anses hon bosatt i Sverige under hela utsändningstiden trots att utsändningsperioden är längre än ett år.
Gustav är anställd av en svensk statlig myndighet. Han sänds för en
tvåårsperiod av sin arbetsgivare till Sydafrika. När utsändningsperioden är över får han ett nytt utsändningsuppdrag. Han ska arbeta för sin
arbetsgivares räkning i Argentina ett år. Han åker direkt från Sydafrika till Argentina.
Gustav anses som bosatt i Sverige under hela utsändningstiden, totalt
tre år. Detta är möjligt eftersom han kan ses som direktutsänd.
33
Vägledning 2000:2 Version 2
En förutsättning för att en person ska anses bosatt i Sverige under utsändningstiden är att han eller hon anställs av en myndighet i Sverige men placeras utomlands. En person som anställs av svenska staten utomlands anses
inte som bosatt i Sverige. Det gäller s.k. lokalanställda – det vill säga personal som har anställts av en svensk utlandsmyndighet som t.ex. beskickning
och delegationer vid internationella organisationer (prop. 1998/99:119 s.
176).
Jannike bor i Sverige. Hon får arbete på svenska konsulatet i Chicago
under fyra år. Hon är anställd av konsulatet som s.k. lokalanställd.
Jannike anses inte som bosatt i Sverige. Anledningen är att hon inte är
utsänd av svenska staten eftersom hon anställts direkt av den svenska
utlandsmyndigheten i Chicago.
Det är att märka att EU:s regler skiljer sig från SFB när det gäller statligt
anställda. Medan SFB endast anger ”statligt anställda” som undantag användes i EU:s regler det vidare begreppet ”offentligt anställda”. En offentligt anställd som inte är statligt anställd och som sänds till en stat utanför
EU är således endast att anse som vilken utsänd som helst och därmed omfattad av ettårsregeln för utsända. Blir personen i stället utsänd till en medlemsstat gäller ingen tidsbegränsning för utsändningen (se vidare vägledning 2004:11).
Biståndsarbetare m.fl. – En person som är bosatt här i landet och lämnar
Sverige för att arbeta för arbetsgivarens räkning ska fortfarande anses vara
bosatt här om han eller hon är anställd av:
•
ett svenskt trossamfund eller ett organ som är knutet till ett sådant samfund eller
•
en svensk ideell organisation som bedriver biståndsverksamhet.
Biståndsarbetare m.fl. anses bosatta i Sverige om utlandsvistelsen kan antas vara
längst fem år. Regeln gäller även familjemedlemmar (5 kap. 6 och 8 §§ SFB).
Enligt förarbetena ska personen vara bosatt här i landet omedelbart före den
aktuella utlandstjänstgöringen för att den särskilda bosättningsregeln ska
vara tillämplig (prop. 1998/99:119 s. 136).
I vägledningen om barnbidrag 2002:10 finns i bilaga en förteckning över
ideella organisationer. Förteckningen är vägledande. Det är Försäkringskassan som fattar beslut om organisationer uppfyller de krav som finns uppställda (prop. 1990/91:100 bilaga 7, s. 44).
34
Vägledning 2000:2 Version 2
Magnus är bosatt i Stockholm och är anställd av Svenska kyrkan i
Sverige. Han sänds ut för att arbeta hos Svenska kyrkan i Buenos Aires under fem år.
Magnus kan anses bosatt i Sverige under hela utsändningstiden och
kan tillgodoräkna sig denna period som bosättningstid i Sverige.
Utlandsstuderande m.fl. – En person som är bosatt i Sverige men lämnar
landet för att studera utomlands ska anses som fortsatt bosatt i Sverige under
utlandsvistelsen. Det gäller så länge som han eller hon genomgår en studiestödsberättigad utbildning. Även den som studerar utomlands och har utbildningsbidrag för doktorander ska anses bosatt i Sverige. Regeln gäller
även för en sådan studerandes medföljande familjemedlem (5 kap. 7 och 8
§§ SFB).
För att en studerande ska anses fortsatt bosatt under utlandsstudier uppställs
två krav. Det ena är att den studerande har varit bosatt i Sverige innan studierna påbörjas i det andra landet. Det andra är att studierna är av sådant slag
att de ger rätt till studiestöd (5 kap 7 § första stycket SFB och prop.
1998/99:119 s.125). Däremot finns det inget krav på att personen faktiskt
ska få studiemedel. Av förarbetena framgår att den som inte får studiemedel
ska lämna studieintyg till Försäkringskassan från den aktuella skolan. Försäkringskassan kan via CSN få bekräftelse om studier vid den aktuella skolan ger rätt till studiestöd (prop. 1998/99:119 s.125).
För den som har anställning som doktorand redan vid utresan från Sverige
kommer istället undantagsbestämmelsen för statligt anställda ifråga. Så är
fallet om doktoranden sänds ut av en statlig arbetsgivare. Se vidare ovan i
detta avsnitt "svensk statligt anställd som sänds utomlands".
Familjemedlemmar – Vad som avses med familjemedlemmar enligt SFB
redovisas i avsnitt 4.2.2 Är personen familjemedlem till en person som
tillhör någon av de undantagna personkategorierna?
35
Vägledning 2000:2 Version 2
7.
Arbetsbaserad försäkring
Den som arbetar i Sverige omfattas i regel av den arbetsbaserade försäkringen. I det första avsnittet i kapitlet redovisas reglerna om vem som är
försäkrad för arbetsbaserade förmåner enligt SFB och vilka förmåner som
då är aktuella. I ett annat avsnitt diskuteras dels begreppet "arbete" dels begreppet "arbete i Sverige". Även från försäkringen för arbetsbaserade förmåner finns undantag som redovisas särskilt. Tidsramarna för arbetsbaserad
försäkring beskrivs.
För den arbetsbaserade försäkringen finns en s.k. efterskyddstid efter det att
ett arbete upphört. Därutöver finns situationer i vilka försäkringstiden förlängs. I ett avsnitt redovisas de olika förutsättningarna för efterskyddstid,
förlängd försäkringstid och en del exempel. Vilka kriterier som gäller för
arbetsbaserade förmåner vid utlandsvistelse framgår av sista avsnittet i kapitlet.
Viktiga frågor att utreda:
•
Handläggande länsorganisation?
•
Finns koppling till andra regler t.ex. förordning 1408/71?
•
Familjeförhållanden?
•
Vilken förmån avses?
•
Arbetar personen i Sverige?
•
Särskild försäkringssituation?
•
Försäkrad från och med?
•
Försäkrad till och med – efterskyddstid?
•
Försäkrad till och med – annan försäkringstid
•
Anmälningsskyldighet?
•
Påverkas registreringen i sjukförsäkringsregistret?
7.1
Vem är försäkrad och för vad?
En person som arbetar i Sverige omfattas av försäkringen och är därigenom
försäkrad för arbetsbaserade förmåner. Med arbete avses både anställning,
uppdrag och arbete i egen verksamhet (6 kap. 2 § SFB).
Förmåner – Till den arbetsbaserade försäkringen hänförs sådana förmåner
som kan sägas utgöra rena inkomstbortfallsförsäkringar. Det är alltså fråga
om förmåner som kan betalas på grund av och i relation till förlorad arbets36
Vägledning 2000:2 Version 2
inkomst, t.ex. sjukpenning och föräldrapenning över lägstanivån (6 kap. 6 §
SFB).
De arbetsbaserade förmånerna är de som framgår av bestämmelserna i 6
kap. 6 § SFB.
7.2
Huvudregel för arbete i Sverige
Enligt huvudregeln omfattas en person av den arbetsbaserade försäkringen
och är därigenom försäkrad för arbetsbaserade förmåner om han eller hon
arbetar i Sverige. Även arbete som utförs av en person som driver näringsverksamhet med fast driftställe i Sverige ska ses som arbete här i landet om
verksamheten är hänförlig till det driftstället (6 kap. 2 § andra stycket SFB).
Huvudregeln beskriver således två förutsättningar som handläggaren bör
utreda:
•
arbetar personen?
•
arbetar personen i Sverige?
Villkoren för att vara försäkrad för arbetsbaserade försäkringsförmåner påverkas normalt inte av faktorer som bosättning, medborgarskap, arbetets
varaktighet eller i vilket land en arbetsgivare är medborgare eller har sitt
säte.
En person som förvärvsarbetar är i princip försäkrad oberoende av arbetets
varaktighet. Däremot kan det uppställas vissa särskilda villkor för förmåner
som ska betalas ut under eller i nära anslutning till utlandsvistelse.
Huvudregeln är att en person som arbetar i Sverige omfattas av den arbetsbaserade försäkringen. Det gäller även när en person kommer till Sverige
för att arbeta här i landet (6 kap. 2 § första stycket SFB). Hur länge arbetet
pågår påverkar inte möjligheten att omfattas av den arbetsbaserade försäkringen.
Andrzej kommer från Vitryssland för att arbeta i tre månader vid en
fruktindustri i södra Sverige. Eftersom Andrzej förvärvsarbetar i Sverige omfattas han av den arbetsbaserade försäkringen. Att arbetet pågår under kort tid har inte någon betydelse eftersom det inte finns något krav på längden på arbetsperioden.
Arbetar personen
Med arbete avses förvärvsarbete i verksamhet här i landet. Lagstiftaren har
uttalat att även inom socialförsäkringen bör innebörden av begreppet arbete
hämtas från förarbeten (prop. 1975/76:197) och praxis till lagen (1976:380)
om arbetsskadeförsäkring (LAF), som har upphävts och numera ingår i
37
Vägledning 2000:2 Version 2
SFB. Arbete kan utföras av såväl arbetstagare som uppdragstagare och
egenföretagare (prop.1998/99:119 s. 102 f. samt s.179).
Det som avgör om en person anses arbeta är först och främst personens huvudsakliga sysselsättning i arbetslivet men också bisysslor och tillfälliga
arbeten av olika slag som utförs mot ersättning räknas som arbete.
Arbetar personen i Sverige?
Med begreppet "arbete i Sverige" avses arbete som rent fysiskt utförs i Sverige. Se ovan.
Maria kommer till Sverige i januari 2001 för att arbeta som volontär
under fem månader. Under sin tid som volontär kommer hon att arbeta
med ungdoms- och kulturverksamhet hos ett svenskt trossamfund.
Hon kommer att få fritt husrum och ca 2 000 kronor per månad i ersättning.
Maria arbetar i Sverige och omfattas därför av den arbetsbaserade försäkringen. Att anställningstiden är kort har ingen betydelse för att avgöra om hon är försäkrad eller inte.
Begreppet "arbete i Sverige" avser även arbete som en arbetstagare utför i
ett annat land under en tjänsteresa. Det omvända förhållandet, det vill säga
då en person som arbetar i ett annat land kommer till Sverige på tjänsteresa,
ses därför inte som "arbete i Sverige" (prop. 1998/99:199 s. 103 och 179).
Se vidare avsnitt 7.3.1.
38
Vägledning 2000:2 Version 2
Jan är anställd som maskintekniker och arbetar i Malmö. Företaget
säljer avancerade maskiner till många länder. I Jans arbetsuppgifter
ingår att serva företagets produkter, varför han ofta är på tjänsteresa
utomlands.
Jan omfattas av den arbetsbaserade försäkringen även under utlandsarbetet eftersom det kan ses som utfört i Sverige.
Fast driftställe
Om en fysisk person bedriver näringsverksamhet och har ett sådant fast
driftställe i Sverige som anges i 2 kap. 29 § inkomstskattelagen (1999:1229)
ska förvärvsarbete i den näringsverksamheten anses bedrivet i Sverige
(6 kap. 2 § andra stycket SFB).
Detta innebär att, förutom arbete som rent fysiskt bedrivs i Sverige, även
tillfälligt arbete utomlands kan anses som arbete i Sverige förutsatt att det
utförs som ett led i en verksamhet med fast driftställe i Sverige. Det kan röra
sig om arbete som en egenföretagare tillfälligt bedriver i utlandet under förutsättning att detta inte kan anses självständigt i förhållande till arbetet vid
det fasta driftstället i Sverige (prop. 1998/99:119 s. 105 f. och 179).
Henrik driver ett företag med fast driftställe i Malmö som utvecklar,
producerar och säljer IT-produkter. Den 15 augusti åker han till Japan
för att arbeta med utveckling av en ny produkt. Henrik kommer tillbaka till Sverige den 20 januari.
Utvecklingsarbetet i Japan ses som utfört i Sverige eftersom det är ett
led i hans verksamhet i Sverige. Henrik är således försäkrad för arbetsbaserade förmåner under den tid som han arbetar i Japan.
7.2.1
Arbetstillstånd
En utlänning som ska arbeta i Sverige behöver i regel arbetstillstånd. Även
inom denna kategori finns ett antal undantag. Arbetstillstånd krävs inte för
den som
•
är medborgare i Danmark, Finland, Norge, Island eller Schweiz,
•
har uppehållsrätt,
•
har permanent uppehållstillstånd (PUT).
Reglerna om arbetstillstånd finns i UL och UF (5 kap. UL). Ärenden om
arbetstillstånd beslutas av MIV. Arbetstillstånd ska ges för viss tid. Det får
avse ett visst slag eller vissa slag av arbete och kombineras med de övriga
villkor som behövs.
39
Vägledning 2000:2 Version 2
Jaroslaw kommer till Sverige från Ukraina för att arbeta i sju månader.
Jaroslaw är ukrainsk medborgare. Han har uppehålls- och arbetstillstånd för perioden. Jaroslaw kommer från Moldavien där han är medborgare.
Jaroslaw är försäkrad för arbetsbaserade förmåner. Om han kontaktar
Försäkringskassan kan han bli registrerad i sjukförsäkringsregistret
som ”EjB” det vill säga ej bosatt.
7.3
Undantag från huvudregel för personer som arbetar
utomlands
Den som lämnar Sverige för att arbeta i annat land är i regel inte försäkrad
för arbete i Sverige. För vissa personkategorier görs dock undantag. Dessa
beskrivs och exemplifieras i detta avsnitt.
I vissa situationer kan en person som lämnat Sverige för arbete i ett annat
land ändå vara fortsatt försäkrad för arbetsbaserade förmåner. (6 kap. 3–5 §§
SFB). Anledningen till det är att visst arbete som utförs i utlandet ses som
om det utförs i Sverige.
Det gäller för följande anställda personkategorier:
Sjömän – En sjöman är en arbetstagare som utför fartygsarbete och som
under den tid han tjänstgör ombord har befattning på fartyg. Bestämmelser
om vem som ska anses som sjöman framgår av 3 § sjömanslagen
(1973:282).
Arbete som sjöman på svenskt handelsfartyg ska anses som arbete i Sverige.
Det gäller även om arbete utförs i anställning
•
på utländskt handelsfartyg (s.k. bare-boat charter) som en svensk redare
hyr i huvudsak obemannat. Det gäller om anställningen sker hos redaren
eller hos någon arbetsgivare som redaren anlitat, eller
•
hos ägaren till ett svenskt handelsfartyg, eller hos någon arbetsgivare
som anlitats av ägaren. Det senare gäller om fartyget hyrs ut till en utländsk redare i huvudsak obemannat.
(6 kap. 3 § SFB)
Observera att arbete som sjöman på ett utländskt handelsfartyg i annat fall
än ovan inte anses som arbete i Sverige.
Vid utredningen av dessa ärenden kan Försäkringskassan ha viss hjälp av
uppgifter från sjömansregistret. Sjömansregistret förs vid Sjöfartsverket i
Norrköping. Registret innehåller uppgifter dels om svenska handelsfartyg
och om utländska som i huvudsak obemannade hyrs av svensk redare, dels
om sjöman som tjänstgör på dessa fartyg. Bland annat finns uppgifter om de
enskilda sjömännens tidigare och pågående tjänstgöring på dessa fartyg.
Sjömän som inte varit verksamma på sådant fartyg under det senaste kalenderåret markeras med en särskild kod i registret. Bestämmelser om sjömansregistret finns i mönstringslagen (1983:929).
40
Vägledning 2000:2 Version 2
Utsändning m.m. – Arbete utomlands för en arbetsgivare med verksamhet i
Sverige anses som arbete i Sverige om arbetstagaren är utsänd av arbetsgivaren. En förutsättning är också att utsändningen kan antas vara längst ett år
(6 kap. 4 § första stycket SFB).
Att utsändningstiden "kan antas" vara längst ett år innebär att uppgifter som
lämnats till Försäkringskassan om arbetets varaktighet inte utan vidare behöver tas för goda. Om det bedöms som nödvändigt har Försäkringskassan
möjlighet att begära att den försäkrade på lämpligt sätt visar omständigheter
som stödjer hans uppgifter om arbetets varaktighet. Exempel på sådana omständigheter kan vara anställningsavtal eller ett intyg från arbetsgivaren
(prop. 1998/99:119 s. 104).
Är det fråga om en arbetstagare som är utsänd av en statlig arbetsgivare anses det däremot vara arbete i Sverige oavsett utsändningstidens längd
(6 kap. 4 § tredje stycket SFB).
Under vissa villkor förlängs försäkringstiden antingen genom ett generellt
efterskydd (3 alt. 12 månader) eller av andra orsaker t.ex. under pågående
ersättningsfall (se vidare avsnitt 7.5.1).
Hans arbete i Sverige upphör från och med den 1 augusti. Han meddelar Försäkringskassan att han ska arbeta i utlandet. Han ska utsändas
av sin arbetsgivare till Egypten och börjar arbeta i Egypten den 15
september och enligt överenskommelsen med arbetsgivaren ska det
pågå under 15 månader.
Eftersom arbetsperioden i utlandet är avsedd att pågå längre tid än ett
år kan den inte ses som arbete i Sverige. Den arbetsbaserade försäkringen upphör från och med den 15 september under förutsättning att
Hans då omfattas av motsvarande försäkring i Egypten. I annat fall
upphör den efter det att efterskyddstiden löpt ut.
Greta jobbar på samma företag som Hans och hon är redan utsänd till
Egypten. Arbetet i utlandet var avsett att pågå under åtta månader. Efter fyra månaders arbete i Egypten blir hennes kontrakt förlängt så den
totala perioden blir 15 månader. Greta kontaktar Försäkringskassan
när kontraktet är klart.
Utsändningstiden blir totalt 15 månader. Det medför att arbetet i utlandet inte längre ses som arbete i Sverige. Den arbetsbaserade försäkringen upphör från och med den tidpunkt då det är fastställt att utsändningstiden är avsedd att pågå längre tid än ett år med tillägg för
eventuell efterskyddstid.
41
Vägledning 2000:2 Version 2
Birgittas anställning i Sverige upphör från och med den 1 oktober.
Hon sänds därefter av sin arbetsgivare för att arbeta i USA. Utsändningstiden är bestämd till 13 månader. Förändringar inom företaget
medför att utsändningstiden blir kortare än planerat. Hon återvänder
till Sverige redan efter sju månader och börjar arbeta här i landet. Hon
tar kontakt med Försäkringskassan efter återkomsten till Sverige.
Eftersom utsändningsperioden var avsedd att pågå 13 månader så anses arbetsperioden i USA inte som arbete i Sverige trots att den faktiska tiden inte blev mer än sju månader. Den arbetsbaserade försäkringen upphör därför efter det att efterskyddstiden löpt ut.
7.3.1
Undantag från huvudregeln för personer som kommer
till Sverige för arbete
För vissa personkategorier gäller att det arbete som utförs inte är att anse
som arbete i Sverige. De blir därför inte försäkrade för arbetsbaserade förmåner trots att de rent fysiskt utför arbetet här. Anledningen är att de anses
ha en starkare anknytning till ett annat land (6 kap. 4 andra stycket och 5 §§
SFB). Undantaget gäller följande personkategorier:
Utsänd till Sverige – En person som sänds till Sverige för att utföra arbete
av en utländsk arbetsgivare anses inte arbeta i Sverige när utsändningstiden
kan antas vara längst ett år (6 kap. 4 § andra stycket SFB).
Jaana kontaktar Försäkringskassan och begär sjukpenning. En utredning visar att hon utför arbete i Sverige. Hon är utsänd till Sverige av
sin arbetsgivare i Vitryssland. Arbetet i Sverige beräknas pågå under
nio månader.
Jaana blir inte försäkrad för arbetsbaserade förmåner trots att hon utför
arbetet här i landet. Anledningen till detta är att hon är utsänd till Sverige av en utländsk arbetsgivare och utsändningsperioden beräknas
vara kortare tid än ett år. Arbetet anses därför inte som arbete i Sverige.
Att utsändningstiden "kan antas" vara längst ett år innebär inte att de uppgifter som arbetstagaren lämnar om arbetets varaktighet utan vidare behöver
godtas. Om det bedöms nödvändigt kan Försäkringskassan begära att den
försäkrade på lämpligt sätt visar omständigheter som stödjer hans eller hennes uppgifter om arbetets varaktighet. Exempel på sådana omständigheter
kan vara anställningsavtal eller ett intyg från arbetsgivaren (prop.
1998/99:119 s. 104 och 180).
42
Vägledning 2000:2 Version 2
Utsänd av statlig arbetsgivare – Den som sänds till Sverige av en utländsk
statlig arbetsgivare anses inte heller arbeta i Sverige. Det gäller oavsett hur
lång tid utsändningen pågår (6 kap. 4 § tredje stycket SFB).
Arvo är anställd hos en rysk statlig arbetsgivare och blir utsänd till
Sverige för att arbeta här under två år.
Arvo bli inte försäkrad för arbetsbaserade förmåner trots att arbetet utförs här under längre tid än ett år. Det beror på att han är utsänd till
Sverige av en statlig arbetsgivare. Utsändningstidens längd har ingen
betydelse när det gäller utländsk statlig arbetsgivare.
Diplomater m.fl. – Arbete som utförs av en person som tillhör en annan
stats beskickning eller karriärkonsulat m.fl. ska anses som arbete i Sverige
endast om det är förenligt med bestämmelserna om immunitet och privilegier i de konventioner som anges i 2 och 3 §§ lagen (1976:661) om immunitet
och privilegier i vissa fall. Detta gäller även sådan persons betjäning (6 kap.
5 § första stycket SFB).
Vid en beskickning finns olika kategorier av anställda, t.ex. diplomater, ambassadpersonal och annan personal som kan vara lokalanställda. De två
förstnämnda kategorierna är utsända av den utländska statens utrikesförvaltning. De lokalanställda är däremot rekryterade och anställda på platsen för
den utländska beskickningen eller karriärkonsulatet. Arbete som lokalanställd utför ska i socialförsäkringshänseende behandlas på samma sätt som
annat arbete i Sverige (prop. 1998/99:119 s. 132).
En person som på grund av anställning hos en internationell organisation
omfattas av bestämmelserna i 4 § lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall ska anses som arbeta i Sverige endast i den mån det är förenligt med vad som följer av tillämplig stadga eller avtal som anges i bilagan till den lagen (6 kap. 5 § andra stycket SFB).
Enligt förarbetena till SofL ska bedömningen av vilka personer som ska
omfattas av socialförsäkringen göras utifrån nämnda konventioner (prop.
1998/99:119 s. 181). Se även avsnitt 6.2.
Juan är ambassadör i Sverige. Juans hustru Pepita arbetar som modedirektris i ett varuhus i Stockholm. Enligt lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall åtnjuter ambassadörer och deras familjemedlemmar immunitet och privilegier i Sverige.
Detta innebär att han och hans familj är undantagna från att tillhöra
svensk socialförsäkringslagstiftning. De kan således inte vara försäkrade för arbetsbaserade förmåner.
43
Vägledning 2000:2 Version 2
Bertil arbetar på den peruanska ambassaden i Stockholm. Det är ambassaden som har anställt honom.
Eftersom Bertil är s.k. lokalanställd ska han i försäkringshänseende
behandlas som om han arbetar hos vilken svensk arbetsgivare som
helst. Det innebär att han kan vara försäkrad för arbetsbaserade förmåner.
Margareta är anställd av Internationella atomenergiorganet i Sverige.
Margareta ska inte omfattas av svensk socialförsäkring eftersom den
organisation hon arbetar på återfinns i bilagan till lagen (1976:661)
om immunitet och privilegier i vissa fall. Hon kan således inte vara
försäkrad för arbetsbaserade förmåner trots att hon arbetar i Sverige.
7.4
När börjar den arbetsbaserade försäkringen att gälla?
Arbetstagare – Från och med den första dagen av en persons anställning
börjar den arbetsbaserade försäkringen att gälla. Har en arbetstagare en särskilt avtalad anställningsdag börjar försäkringen att gälla från och med den
dagen. Är personen sjuk vid den avtalade anställningstidpunkten omfattas
han eller hon ändå av försäkringen från och med den tidpunkten (6 kap. 8 §
första stycket SFB och prop. 1998/99:119 s.114).
Arne har fått ett nytt arbete. Enligt anställningsavtalet ska han börja
arbeta den 1 augusti. Den 15 juli blir han sjuk och sjukskrivs till och
med den 15 september.
Arne blir försäkrad för arbetsbaserade förmåner från och med den 1 augusti eftersom avtalet gäller från den tidpunkten. Att han på grund av
sjukdom inte kan börja arbeta förrän i september har ingen betydelse.
Uppdragstagare och egenföretagare – För uppdragstagare och egenföretagare börjar försäkringen i regel att gälla från och med den dag då arbetet
har påbörjats (6 kap. 8 § första stycket SFB).
En företagare eller uppdragstagare bör normalt omfattas av arbetsbaserade
förmåner när hans eller hennes personliga verksamhet i rörelsen påbörjats.
För att verksamheten ska anses vara påbörjad är det inte nödvändigt att direkt
inkomstbringande arbete påbörjats, t.ex. uppdrag åt en kund. Däremot bör det
för att försäkringen ska gälla krävas någon form av aktivitet som mera konkret kan anses utförd som ett led i verksamhet (prop. 1998/99:119 s.115).
Några exempel på sådana aktiviteter är att personen köpt maskiner och råvaror som ska användas för tillverkning av produkter. Ett annat exempel är att
44
Vägledning 2000:2 Version 2
marknadsföringen av uppdraget eller företaget har påbörjats. Enbart inregistrering av en firma eller registrering för mervärdesskatt bör emellertid inte
anses tillräckligt för att arbete ska anses påbörjat (prop. 1998/99:119 s. 115).
Anna har utbildat sig till fotvårdare och därefter startat ett företag.
Firman är inregistrerad från och med den 1 juni. Den 15 augusti har
Anna även annonserat om sitt företag i lokaltidningen. De första intäkterna i företaget får hon först i oktober.
Anna kan bli försäkrad för arbetsbaserade förmåner från och med den
15 augusti eftersom hon från den tidpunkten kan anses ha börjat
marknadsföra företagets tjänster. Att hon vid den tidpunkten ännu inte
hunnit få någon arbetsinkomst påverkar inte bedömningen av om hon
är försäkrad eller inte.
Karin är konstnär och utför på uppdrag utsmyckningsarbeten i offentliga lokaler. Hon har avtalat med kommunen att göra en väggmålning
i kommunhusets entréhall. Enligt avtalet mellan Karin och kommunen
ska arbetet utföras under perioden 1 juli – 31 augusti. Karin påbörjar
arbetet den 1 juli. Betalt får hon när uppdraget slutförts.
Karin blir försäkrad för arbetsbaserade förmåner från och med den 1
juli eftersom arbetet kan anses påbörjat från och med denna tidpunkt.
Att betalning sker senare påverkar inte bedömningen.
7.5
Efterskyddstid och förlängd försäkringstid
7.5.1
Efterskyddstid
Den arbetsbaserade försäkringen upphör att gälla tre månader efter den dag
då arbetet upphört (6 kap. 8 § andra stycket SFB).
För förmånerna inkomstrelaterad sjukersättning och inkomstrelaterad aktivitetsersättning upphör försäkringen att gälla efter ett år.
Efterskyddstiden kan förkortas om personen börjar arbeta i ett annat land
och omfattas av motsvarande försäkring i det landet (6 kap. 8 § andra stycket SFB).
Tiden efter det att en person upphört att arbeta men fortsätter att vara försäkrad kallas för "efterskyddstid". Syftet med efterskyddstiden är att undvika
att en person ställs utan försäkringsskydd då han eller hon exempelvis i
samband med byte av anställning under en kort tid inte är förvärvsverksam
(prop. 1998/99:119 s. 117).
Även efter efterskyddstiden kan en person i vissa fall fortsätta att vara försäkrad t.ex. om personen fortsätter att få förmån eller är omfattad av visst
SGI-skydd. Detta kallas i det följande för förlängd försäkringstid.
45
Vägledning 2000:2 Version 2
Kom ihåg att detta avsnitt beskriver reglerna i SFB. Andra faktorer kan ha
betydelse vid tillämpning av förordning 1408/71 (se vägledning 2004:11)
7.5.2
Efterskyddstidens början och slut
För att kunna avgöra när försäkringen ska upphöra att gälla behöver Försäkringskassan utreda två frågor:
•
När börjar efterskyddstiden löpa?
•
Vilken efterskyddstid gäller?
Anställd – En person som är anställd omfattas av den arbetsbaserade försäkringen så länge som han eller hon utför arbete. Försäkringen gäller även
under tillfälliga avbrott som semester och andra motsvarande ledigheter t.ex.
ferieledigheter för lärare. I dessa situationer har personen fortfarande arbete
även om han eller hon inte utför arbete (6 kap. 8 § andra stycket SFB och
prop. 1998/99:119 s. 115).
Den arbetsbaserade försäkringens huvudsakliga syfte är att ge ett skydd mot
förlorad arbetsinkomst. Enbart den omständigheten att anställningen formellt kvarstår är således inte tillräckligt för att avgöra om arbetet upphört
eller inte.
Tjänstledighet utan lön bör inte ses som sådant uppehåll som kan jämställas
med semester, ferier eller motsvarande uppehåll (RAR 2000:1, till 6 kap. 8 §
SFB).
En anställd har vissa lagstadgade möjligheter att vara tjänstledig från sin
anställning. Det kan gälla exempelvis i samband med:
•
föräldraledighet med stöd av föräldraledighetslagen (1995:584),
•
tjänstledighet vid studier med stöd av lagen (1974:981) om arbetstagares
rätt till ledighet för utbildning,
•
tjänstledighet för att driva näringsverksamhet med stöd av lagen
(1997:1293) om rätt till ledighet för att bedriva näringsverksamhet.
Om en person är tjänstledig av någon av ovanstående anledningar utan att få
lön bör arbetet således anses ha upphört från och med den tidpunkt då tjänstledigheten påbörjades (RAR 2000:1, till 6 kap. 8 § SFB). Det innebär att
efterskyddstiden också räknas från och med denna tidpunkt.
Leif slutar arbeta den 31 juli och har därefter semester till och med
den 31 augusti. Han får ett avgångsvederlag som motsvarar lön för
fyra månader.
Arbetet anses ha upphört den 1 september eftersom semester anses
som arbete. Däremot anses inte perioden med avgångsvederlag som
arbete eftersom anställningen då har upphört.
46
Vägledning 2000:2 Version 2
Viola slutar att arbeta den 1 september 2000 för att påbörja en 3-årig
utbildning. Hon finansierar studierna med studiemedel från CSN.
Violas arbete anses ha upphört den 1 september 2000 och hennes efterskyddstid börjar löpa från samma tidpunkt och upphör efter tre månader.
Under förutsättning att Viola uppfyller villkoren för SGI-skydd under
hela utbildningstiden är hon dock fortsatt försäkrad till och med den 1
september 2003.
Inga-Lill slutar arbeta dagen före skärtorsdag. Företaget har arbetat in
skärtorsdagen varför personalen är ledig från och med skärtorsdag till
och med annandag påsk.
Inga-Lills arbete anses ha upphört från och med första vardagen efter
påsk eftersom försäkringen gäller även under tillfälliga avbrott.
Colette slutar sitt arbete hos sin arbetsgivare med en uppgörelse om att
hon är tjänstledig med full lön under sex månader. Hon har ingen arbetsskyldighet under denna period. Hon söker inte arbete under sexmånadersperioden.
Arbetet anses ha upphört först då sexmånadersperioden har gått till
ända. Tjänstledighet med full lön är att jämställa med arbete.
Cecilia begär och får tjänstledigt utan lön från sitt arbete i Sverige under sju månader för att segla jorden runt. Hennes avsikt är att återgå
till sitt arbete efter ledigheten.
Arbetet anses ha upphört den dag tjänstledigheten börjar. Tjänstledigheten är varken semester, ferier eller motsvarande ledighet.
47
Vägledning 2000:2 Version 2
Daisy bor i USA och är amerikansk medborgare. Daisy får ett arbete i
Sverige och hon ansöker om arbets- och uppehållstillstånd i USA innan hon reser till Sverige. Arbets- och uppehållstillstånd beviljas för
ett år. Hennes resa blir fördröjd och hon kommer till Sverige fyra månader senare än planerat. Daisy arbetar i Sverige de åtta månader som
hon vistas i Sverige och har arbets- och uppehållstillstånd. Daisy är
försäkrad under den tid hon arbetar i Sverige samt under efterskyddstiden. Hon är enbart arbetsbaserat försäkrad och rätt till förmån kräver
uppehållstillstånd.
Om Daisy i föregående fråga är EES-medborgare (men bosatt i USA)
är hon fortfarande att anse som arbetsbaserat försäkrad. Eftersom hon
har arbete här har hon som EES-medborgare uppehållsrätt. Det innebär att hon inte behöver uppehålls/arbetstillstånd enligt SFB utan kan
få arbetsbaserade förmåner enligt gällande förmånsregler.
Egenföretagare och uppdragstagare – En egenföretagare eller uppdragstagares arbete anses ha upphört när hans eller hennes personliga verksamhet i rörelsen har upphört. Ett exempel på det är om personen sålt rörelsetillgångarna.
Vidare bör arbetet i regel anses ha upphört om en egenföretagare inte längre
taxeras för inkomst av rörelse. Görs endast tillfälliga avbrott i verksamheten bör
arbetet däremot inte anses ha upphört (prop. 1998/99:119 s.119 f.).
Barbro har drivit en tobaksaffär på heltid under flera år i Örebro när
hon beslutar sig för att flytta utomlands. Hon säljer rörelsen.
Barbros arbete i företaget anses ha upphört från och med den dag
överlåtelsen sker.
För vissa biståndsarbetare börjar efterskyddstiden att löpa först när de efter avslutad utlandstjänstgöring återkommer till Sverige. Detta gäller under
förutsättning att utlandstjänstgöringen varat i högst fem år och att den försäkrade omedelbart efter utlandstjänstgöringens slut återvänder till Sverige.
Enligt 6 kap. 12 § SFB ska efterskyddstiden börja löpa först efter återkomsten till Sverige. Enligt RFFS bör efterskyddstiden börja löpa från och med
dagen efter återkomsten (2 § RFFS 2000:10).
48
Vägledning 2000:2 Version 2
Göran arbetar åt svenska kyrkan i Sverige. Han får i uppdrag att arbeta
i Afrika som biståndsarbetare under fyra år. Han återkommer till Sverige efter dessa fyra år den 1 augusti.
Efterskyddstiden börjar löpa från och med den 2 augusti, det vill säga
dagen efter återkomsten till Sverige
Med biståndsarbetare avses den som är anställda av:
•
svenskt trossamfund eller ett organ som är knutet till sådant samfund
eller
•
en svensk ideell organisation som bedriver biståndsverksamhet och som
lämnar landet för arbete åt en sådan organisation
Detta framgår av 5 kap. 6 § SFB. Se även prop. 1998/99:119 s. 138, 186 och
238.
För att en ideell organisation ska anses bedriva biståndsverksamhet måste
vissa villkor vara uppfyllda. Det gäller villkor om t.ex. organisationens uppbyggnad. I prop. 1990/91:100 bilaga 7 s. 44 finns de fullständiga kraven beskrivna. I bilaga 2 till det allmänna rådet om allmänt barnbidrag, flerbarnstillägg och förlängt barnbidrag (1998:8) finns en förteckning över sådana
ideella organisationer som ansetts bedriva biståndsverksamhet.
Förteckningen i det allmänna rådet (1998:8) kan användas som utgångspunkt vid bedömningen av om en organisation bedriver biståndsverksamhet.
Det bör dock noteras att Försäkringskassan i det enskilda ärendet bör göra
en bedömning av om den aktuella organisationen fortfarande uppfyller villkoren enligt nämnda proposition. Om en person arbetar för en organisation
som inte finns med i förteckningen måste man på motsvarande sätt bedöma
om organisationen uppfyller dessa villkor.
7.5.3
Förlängd försäkringstid efter efterskyddstiden
Som framgått ovan är den generella efterskyddstiden tre månader för alla
arbetsbaserade förmåner utom för sjukersättning eller aktivitetsersättning
där efterskyddstiden är ett år. I vissa situationer fortsätter försäkringen att
gälla efter efterskyddstiden. Det gäller under period då:
•
en arbetsbaserad förmån utbetalas (6 kap. 9 § SFB),
•
skyddsbestämmelserna om beräkning av sjukpenninggrundande inkomst
gäller (s.k. SGI-skyddad tid) enligt 26 kap. 11–16 §§ SFB. (6 kap. 10 §
SFB)
Dessa regler innebär att en person som växlar mellan perioder av arbete och
exempelvis sjukdom och arbetslöshet som regel kan fortsätta att vara försäkrad för arbetsbaserade förmåner.
Vid bedömningen av om en person omfattas av ett fortsatt försäkringsskydd
enligt 6 kap. 10 § och 26 kap. 11–16 §§ SFB finns förutom denna lagstift49
Vägledning 2000:2 Version 2
ning även bestämmelserna i SGI-förordningen. SGI-förordningen reglerar
förutsättningarna för SGI-skydd i samband med studier och arbetslöshet.
Möjligheten till förlängd försäkringstid är inte formellt begränsad till situationer när en person är här i Sverige enligt 6 kap. 9–11 §§ SFB. Som framgår av avsnitt 9.4 är dock möjligheten att få arbetsbaserade förmåner under
utlandsvistelse begränsad.
Victoria är tjänstledig från sin anställning för att vårda sitt nyfödda
barn. Under ledigheten åker hon till USA tillsammans med sitt barn
för att besöka släktingar. Hon avser att återvända till Sverige när barnet är 18 månader. Hon får inte någon föräldrapenning under vistelsen
i USA.
Victoria har ett SGI-skydd och fortsätter därför att vara försäkrad för
arbetsbaserade förmåner fram tills det att barnet fyller ett år.
Om en person har arbetat i Sverige och kan härleda rätt till en förmån från
det arbetet finns regler för att personen i vissa situationer kan ha rätt till sådan förmån från Försäkringskassan trots att personen inte längre uppfyller
de generella kraven för att omfattas av den arbetsbaserade försäkringen
(6 kap. 11 § SFB).
De förmåner som avses är:
•
arbetsskadeersättning,
•
föräldrapenning över lägstanivå.
Reglerna bygger på en tidigare intjänad rätt till dessa förmåner. Det innebär
att en person som fått en arbetsskada kan få rätt till ersättning från arbetsskadeförsäkringen även för tid efter det att arbetet upphört och detta även
om skadan visat sig först efter denna tidpunkt (prop. 1998/99:119 s. 185).
Även när det gäller föräldrapenning över lägstanivå finns en sådan försäkringsmodell. Det ska således vara möjligt att få förmånen även om efterskyddstiden enligt 6 kap. 8 § andra stycket SFB har upphört (6 kap. 11 § SFB
och prop. 1998/99:119 s. 185 f.).
50
Vägledning 2000:2 Version 2
Katarinas arbete upphör enligt avtalet från och med den 1 augusti.
Hon har fått ett nytt arbete som börjar den 1 november.
Även om det första arbetet upphört den 1 augusti fortsätter försäkringen att gälla till och med den 31 oktober eftersom huvudregeln medger
en efterskyddstid på tre månader.
Pias arbete upphör från och med den 31 januari. Hon får ett nytt arbete
från och med den 15 juni. Under den arbetslösa perioden söker hon
inte arbete och hon får inte heller någon arbetsbaserad förmån.
Den arbetsbaserade försäkringen upphör att gälla från och med den 1
maj då efterskyddstiden har löpt ut. Det innebär att Pia därför inte är
försäkrad för arbetsbaserade förmåner under perioden fram tills det
nya arbetet påbörjas.
Pia kan dock ha rätt att få föräldrapenning över lägstanivån.
Pelles anställning som byggnadsarbetare upphör den 31 juli. Den 25
juli blir han sjukskriven till och med den 15 december. Sjukpenning
betalas under sjukskrivningsperioden.
Eftersom sjukpenning betalas till och med den 15 december blir han
fortsatt försäkrad under hela den perioden. Försäkringen upphör således först när sjukpenning inte längre betalas. Varken tidpunkterna då
arbetet upphörde eller då den generella efterskyddstiden upphörde har
således betydelse i denna situation. Skulle han efter sjukskrivningsperioden börja få annan förmån eller omfattas av SGI-skydd t.ex. i samband med arbetslöshet så fortsätter försäkringen att gälla även under
denna tid.
Elins anställning som sjuksköterska upphör från och med den 1 februari. Hon blir sjuk och får sjukpenning under tre månader till och med
den 30 april. Därefter tar hon ut föräldrapenning över lägstanivå under
sex månader till och med den 31 oktober.
Eftersom arbetsbaserade förmåner betalas ut till och med den 31 oktober blir hon fortsatt försäkrad till och med detta datum. Att det blir aktuellt med flera arbetsbaserade förmåner efter varandra påverkar inte
möjligheten att vara fortsatt försäkrad.
51
Vägledning 2000:2 Version 2
Stig har en anställning på heltid. Han blir sjukskriven fem månader
och får sjukpenning. Efter tre månaders sjukskrivning blir han arbetslös. När han blir frisk åker han på älgjakt en vecka. När han kommer
hem anmäler han sig som arbetssökande på arbetsförmedlingen.
Efterskyddstiden börjar räknas från och med den dag då arbetet upphört.
När sjukskrivningen upphör har efterskyddstiden pågått under två månader. Det medför att Stig är fortsatt försäkrad för arbetsbaserade förmåner
ytterligare en månad. Avbrottet för älgjakten påverkar inte Stigs möjlighet att vara fortsatt försäkrad för arbetsbaserade förmåner.
I vissa fall kan särskilda skäl medföra att efterskyddstiden blir kortare än tre
månader. Efterskyddstiden kan komma att förkortas om en person börjar
arbeta i ett annat land och omfattas av motsvarande försäkring i det landet.
Ett annat exempel är att personen uppger att hans eller hennes arbete upphört och att personen inte har för avsikt att arbeta mer (6 kap. 8 § SFB och
prop. 1998/99:119 s. 185).
Thord slutar sin anställning i Sverige den 1 augusti. Han börjar arbeta
i land A som inte är ett EU-land den 1 september. Enligt lagstiftningen
i det nya landet omfattas han av försäkringen från och med den första
arbetsdagen.
Efterskyddstiden blir i detta fall kortare än tre månader. Den arbetsbaserade försäkringen upphör den 1 september eftersom Thord börjar
arbeta i det andra landet och omfattas av det landets försäkring.
Thord åker istället till land B som inte heller är ett EU-land. Enligt
land B:s regler omfattas man av försäkringen först när man har arbetat
tre månader, det vill säga från och med den 1 december i Thords fall.
Den arbetsbaserade försäkringen upphör från och med den 2 november, det vill säga tre månader efter det att arbetet i Sverige upphört.
Ingrids arbete i Sverige upphör. Hon åker till USA och arbetar där i
två månader. Därefter återkommer hon till Sverige.
Den arbetsbaserade försäkringen fortsätter att gälla under hela arbetsperioden i USA eftersom det inte finns "motsvarande försäkring" där.
Efter återkomsten till Sverige fortsätter den arbetsbaserade försäkringen att gälla ytterligare en månad, det vill säga tills den generella efterskyddstiden löpt ut.
52
Vägledning 2000:2 Version 2
Lenas heltidsarbete upphör från och med den 15 augusti 2004. Den 1
september får hon sitt första barn. Hon är hemma och vårdar barnet
utan föräldrapenning. Den 1 juli 2005 – då barnet är 10 månader –
börjar hon få föräldrapenning under fyra månader – till och med den
31 oktober 2005. Därefter gör hon ett uppehåll på fem månader då hon
varken får ersättning eller arbetar. Sedan börjar hon åter få ersättning
den 1 april 2006 för resterade föräldrapenningdagar.
Arbetet anses ha upphört från och med den 15 augusti. Eftersom hon
omfattas av SGI-skydd under den tid hon vårdar barnet utan att få föräldrapenning fortsätter försäkringskyddet under den tiden. När hon
sedan börjar få föräldrapenning förlängs perioden ytterligare fyra månader. Att hon gör ett avbrott då hon inte längre får föräldrapenning
påverkar inte hennes möjligheter att åter bli försäkrad eftersom hon
fortfarande har rätt till föräldrapenning. Det innebär att Lena är försäkrad men enbart för föräldrapenning.
Om Lena istället begär sjukpenning den 1 april 2006 är hon inte längre
omfattad av den arbetsbaserade försäkringen eftersom efterskyddstiden gick ut den 15 november 2004 och den därefter fortsatta försäkringsperioden i denna situation endast gäller fram till och med den 31
oktober 2005.
7.6
Särskild rätt till arbetsbaserade förmåner i vissa försäkringssituationer
I vissa situationer kan en person kvalificera sig för arbetsbaserad förmån
utan att ha utfört arbete i Sverige.
Den som har inkomstrelaterad sjukersättning eller inkomstrelaterad aktivitetsersättning är försäkrad för inkomstgrundad ålderspension. Pensionen ska
då beräknas på den ersättningen (6 kap. 19 § SFB).
Även vid andra ersättningssituationer kan en person vara försäkrad för inkomstgrundad ålderspension, sjuk- eller aktivitetsersättning och även efterlevandepension och efterlevandestöd. En person som fått vårdbidrag är t.ex.
försäkrad för intjänande av ålderspensionsrätt och sjukersättningen eller
aktivitetsersättning. Vårdbidraget ses i det fallet som en "arbetsinkomst” och
ger rätt till antagandepoäng. (6 kap. 20 § SFB)
Följande ersättningar ger motsvarande rätt:
1. vårdbidrag, som inte enbart avser merkostnader, enligt 5 kap. 9 § 5
punkten SFB,
2. dagpenning från arbetslöshetskassa,
3. aktivitetsstöd till den som deltar i arbetsmarknadspolitiskt program,
4. utbildningsbidrag för doktorander,
5. ersättning till deltagare i teckenspråksutbildning för vissa föräldrar
(TUFF),
53
Vägledning 2000:2 Version 2
6. dagpenning till totalförsvarspliktiga som tjänstgör enligt lagen
(1994:1809) om totalförsvarsplikt och till andra som får dagpenning enligt de grunder som gäller för totalförsvarspliktiga, eller
7. stipendium som enligt 11 kap. 46 § inkomstskattelagen (1999:1229) ska
tas upp som intäkt i inkomstslaget tjänst. Observera att det stipendium
som avses är det forskarstipendium som utdelas direkt eller indirekt av
EU (Marie Curie stipendium).
Susanne har vårdbidrag för vård av sin dotter Cecilia. Vårdbidraget
har getts ut för både särskild tillsyn och vård samt merkostnader.
Den del av vårdbidraget som avser tillsynen och vårdbehovet är pensionsgrundande trots att ersättningen inte intjänats genom förvärvsarbete i egentlig mening och pensionspoäng bestäms på denna inkomst.
Susanne får sedan, då det blir aktuellt med pension, sin pension beräknad även på det vårdbidrag hon tidigare uppburit.
En i Sverige bosatt person som inte omfattas av den arbetsbaserade försäkringen kan dock vara försäkrad för barnår och plikttjänstgöring trots gällande arbetsvillkor. Förutsättningen för att omfattas är att personen uppfyllt arbetsvillkoret, antingen före eller efter den aktuella perioden, vilket framgår av
bestämmelserna i 6 kap. 6 § 8 punkten samt i 60 kap. SFB (6 kap. 21 § SFB).
En person som genomgår utbildning som är förenad med särskild risk för
arbetsskada är försäkrad för arbetsskada (6 kap. 22 § SFB).
54
Vägledning 2000:2 Version 2
8.
Gemensamma bestämmelser
Förordning 1408/71 innehåller bestämmelser om vilket land en person som
är omfattad av förordningen ska vara försäkrad i. Det gäller för samtliga
förmåner som omfattas av samordningsbestämmelserna i förordningen. En
medborgare i en medlemsstat är enligt förordning 1408/71 i regel omfattad
av den medlemsstats lagstiftning där personen arbetar. Det gäller även om
personen är bosatt i annan medlemsstat. Förordningen förbjuder dock inte
att även bosättningslandet utger icke-avgiftsfinansierade förmåner (se EGdomstolens mål nr 69/79 Jordens-Vorsters).
I SFB finns en regel som förhindrar att en person ska kunna få sådana förmåner från svensk försäkring som motsvarar förmåner som avses i förordning 1408/71 (4 kap. 5 § SFB)
Helena som är frånskild bor i Sverige och arbetar i Danmark. Hon har
ensam vårdnad om ett barn och det är bosatt hos henne i Sverige. Enligt bestämmelserna i förordning 1408/71 ska Helena vara omfattad av
dansk socialförsäkring. Helena skulle enligt de bosättningsbaserade
reglerna i SFB kunna ha rätt till barnbidrag från Sverige. Eftersom Helena har rätt till sådan förmån från Danmark är hon enligt SFB inte
försäkrad för motsvarande förmån från Sverige.
Helena kan däremot ha rätt till bosättningsbaserad förmån som inte är
omfattad av samordningsbestämmelserna i förordningen. (Se vidare
vägledning 2004:11)
55
Vägledning 2000:2 Version 2
9.
Utbetalning av förmåner
För den som normalt bor och arbetar i Sverige finns inga särskilda regler för
utbetalning av förmån. För en person som behöver uppehållstillstånd eller
arbetstillstånd för att vistas eller arbeta i Sverige legalt finns däremot särskilda regler.
Tidpunkten för när en person ska anses bosatt och tidpunkten för rätt till en
bosättningsbaserad förmån behöver inte alltid sammanfalla.
För den som lämnar Sverige och antingen då får förmån eller senare begär
en förmån finns också särskilda regler.
9.1
Vid bosättning i Sverige
En förutsättning för att en person ska vara berättigad till bosättningsbaserade
förmåner är att han eller hon vistas legalt i här i landet. För att en person ska
anses vara bosatt i Sverige krävs därför ibland uppehållstillstånd (se kapitel 5).
För att kunna avgöra från och med när de bosättningsbaserade förmånerna
kan utbetalas behöver Försäkringskassan utreda:
•
tidpunkt för bosättning,
•
behövs uppehållstillstånd,
•
beslutsdatum och datum från vilket beviljat uppehållstillstånd gäller,
•
finns synnerliga skäl för att betala förmåner trots att uppehållstillstånd
inte finns.
De bosättningsbaserade förmånerna får inte betalas ut för längre tid tillbaka
än tre månader före den månad då Försäkringskassan fick kännedom om
bosättningen (5 kap. 11 § SFB).
När uppehållstillstånd behövs enligt UL får bosättningsbaserade förmåner
utbetalas tidigast från och med den dag då ett uppehållstillstånd börjar gälla.
Om tillståndet beviljas retroaktivt får förmåner inte betalas ut för mer än tre
månader innan tillståndet beviljades (5 kap. 12 § första stycket SFB).
Maria från Peru tar kontakt med Försäkringskassan för att begära en
bosättningsbaserad förmån den 5 maj 2002. Hon har ett uppehållstillstånd som är meddelat den 28 april 2002 och som gäller från och med
den 1 december 2001 till och med 28 april 2003.
Efter att ha utrett att Maria har sitt egentliga hemvist i Sverige och
därmed uppfyller villkoren för bosättning beslutar Försäkringskassan
att bosättningsbaserade förmåner kan betalas ut tidigast från och med
56
Vägledning 2000:2 Version 2
den 1 februari 2002 det vill säga tre månader före den månad då anmälan gjordes.
Migrationsverket meddelar Evita uppehållstillstånd den 31 maj och
tillståndet gäller retroaktivt från och med den 1 januari.
Förmån kan betalas ut tidigast från den 28 februari (29 februari vid
skottår) – det vill säga den sista dagen i månaden.
9.1.1
Ersättning till asylsökande
För att det inte ska utgå dubbla förmåner för asylsökande m.fl. finns det
vissa begränsningar i SFB. Bosättningsbaserade förmåner ska inte betalas
för samma tid som bistånd enligt lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl. lämnats (5 kap. 12 § andra stycket SFB).
Reglerna begränsar möjligheten till retroaktiv och dubbel utbetalning av de
bosättningsbaserade förmånerna.
9.1.2
Uppehållstillstånd saknas – synnerliga skäl
Om det finns synnerliga skäl får förmåner lämnas även om uppehållstillstånd inte har beviljats. Synnerliga skäl anses vara situationer då prövningen
av uppehållstillståndet endast är av formell natur. Det gäller t.ex. för utländska adoptivbarn till personer som är bosatta här i landet. Det gäller även
minderåriga barn som återförenas med föräldrar som är bosatta här och vilka
redan har uppehållstillstånd (5 kap. 12 § SFB och prop. 1998/99:119 s. 183)
9.1.3
Inte försäkrad – inte rätt till förmån
Till den som vistas i Sverige men som ändå inte är omfattad av den bosättningsbaserade försäkringen t.ex. en person som kommit hit för att studera
lämnas inga förmåner.
9.2
Vid arbete i Sverige
Den som arbetar i Sverige är omfattad av den arbetsbaserade försäkringen.
Den som uppfyller villkoren till en arbetsbaserad förmån har därför rätt till
sådan förmån.
Huvudregel – En arbetsbaserad förmån kan inte betalas ut för längre tid
tillbaka än tre månader före den månad då Försäkringskassan fick kännedom om att personen arbetar (6 kap. 13 § SFB).
I de situationer arbetstillstånd eller tillstånd med motsvarande verkan krävs,
har en person rätt till arbetsbaserade förmåner först då tillståndet beviljats.
Ersättningen får betalas tidigast från och med den dag tillståndet börjar gälla. Ersättning kan emellertid betalas ut som mest för en period av tre måna57
Vägledning 2000:2 Version 2
der före det datum tillståndet beviljades även i de situationer då tillstånd
beviljas i efterhand (6 kap. 14 § första stycket SFB).
För att arbetsbaserad förmån ska kunna utbetalas krävs därför att Försäkringskassan utreder att hon eller han fått arbetstillstånd eller motsvarande
samt vilket datum som gäller för beslut om arbetstillstånd eller motsvarande.
De begränsningarna som allmänt gäller för arbetsbaserade förmåner gäller
dock inte för arbetsskadeersättning eller arbetsskadeersättning till efterlevande (6 kap. 14 § andra stycket SFB).
Med uppehållstillstånd med "motsvarande verkan" avses dels PUT och dels
uppehållstillstånd som beviljas personer som ska arbeta här i landet men
som inte behöver arbetstillstånd, t.ex. egenföretagare (prop. 1998/99:119 s.
187).
Reglerna i SFB begränsar möjligheten till retroaktiv utbetalning av de arbetsbaserade förmånerna. Utbetalningsmöjligheten är begränsad också i de
situationer då arbetstillstånd behövs.
Glenn kommer från Kanada till Sverige den 27 januari 2001 för att arbeta. Han har en anställning i Sverige som kommer att pågå under perioden 1 februari 2001 – 31 december 2002. Han har ett arbetstillstånd
under perioden 19 januari 2001 – 31 december 2002. Tillståndet är
beviljat den 11 december 2000.
Glenn blir försäkrad för arbetsbaserade förmåner från och med den 1
februari som är den första dagen i anställningstiden. Arbetsbaserade
förmåner kan betalas ut tidigast från och med den 1 februari. Tidpunkten då arbetstillståndet beviljades har ingen betydelse eftersom han då
varken kommit till Sverige eller börjat arbeta här. Inte heller den tidpunkt från och med vilken arbetstillståndet började gälla har av samma skäl någon betydelse.
9.3
Vid bosättning/vistelse i utlandet
För den som beger sig utomlands eller vistas utomlands finns regler för utbetalning av förmåner. Reglerna är olika beroende på om det gäller bosättningsbaserade eller arbetsbaserade förmåner.
Reglerna varierar också på om vistelselandet är en EES-stat eller inte.
En grundläggande förutsättning för att Försäkringskassan ska kunna betala
ut bosättningsbaserade förmåner när en person vistas utomlands är att personen är försäkrad under utlandsvistelsen, det vill säga att personen fortfarande anses bosatt i Sverige (5 kap. 2–3 §§ SFB och prop. 1998/99:119 s.
189). För att bedöma om en person ska anses bosatt måste Försäkringskassan bedöma utlandsvistelsens längd.
Försäkringskassans bedömning av utlandsvistelsen längd ska göras i samband med utresan. Bedöms vistelsen komma att vara längre än ett år eller
sex månader (beroende på om EU-regler tillämpas eller inte) kan förmånen
58
Vägledning 2000:2 Version 2
inte betalas ut, om inte situationen är sådan att någon av undantagsreglerna
blir tillämpliga.
För att kunna göra en förmånsutbetalning när en person vistas utomlands har
Försäkringskassan möjlighet att kräva bevis på att rätten till förmånen består
(110 kap. 15 § SFB). Det kan t.ex. ske genom att Försäkringskassan skickar
ett levnadsintyg till den förmånsberättigade i vilket personen ska få bestyrkt
att han eller hon fortfarande lever (prop. 1998/99:119 s. 148 och FKFS
2006:2 om levnadsintyg).
9.3.1
Bosättning/vistelse inom EES
Den som vistas inom EES kan få bosättningsbaserade förmåner under hela
utlandsvistelsen om vistelsen i utlandet inte pågår längre tid än ett år (jämför
även vägledning för resp. förmån).
Jocke åker till Tyskland för att besöka släktingar. Han avser att vara
borta i nio månader. Jockes tvillingdöttrar Catherine och Ulrika fyra
månader följer med på resan. Under utlandsvistelsen begär han barnbidrag och föräldrapenning på lägsta och grundnivå.
Båda de bosättningsbaserade förmånerna kan utbetalas under hela utlandsvistelsen trots att denna pågår mer än sex månader. Det beror på
att Jocke vistas i ett land inom EES.
9.3.2
Bosättning/vistelse utanför EES – huvudregel
Möjligheten att få bosättningsbaserade förmåner under utlandsvistelse är
däremot begränsad när personen vistas i ett land utanför EES. (5 kap. 14 och
15 §§ SFB samt 2 kap. 8 § SFBP)
De bosättningsbaserade förmånerna får betalas ut om utlandsvistelsen kan
antas pågå längst sex månader. För äldreförsörjningsstöd gäller dock en begränsning till längst tre månader (5 kap. 14 § första stycket SFB)
Kalle som har assistansersättning ska vistas i ett afrikanskt land under
nio månader.
Eftersom Kalle ska vistas mer än sex månader i ett land som inte är en
EES-stat kan ersättning inte betalas ut under utlandsvistelsen.
59
Vägledning 2000:2 Version 2
9.3.3
Bosättning/vistelse utanför EES – undantag
För vissa förmåner och för vissa personkategorier finns särskilda undantag
därutöver finns möjlighet till dispens att fortsätta utbetalning i vissa fall
(5 kap. 14–15 §§ och 18 § SFB samt 2 kap. 8 § SFBP). Nedan följer en redogörelse för de olika undantagen.
Vissa förmåner
Vissa förmåner vid invaliditet kan betalas ut av Försäkringskassan så länge
som den försäkrades bosättning i Sverige består enligt 5 kap. SFB. Det gäller garantiersättning i form av sjukersättning eller aktivitetsersättning.
Vissa personkategorier
För två personkategorier kan bosättningsbaserade förmåner betalas ut under
hela utlandsvistelsen. Det beror på att personerna anses bosatta i Sverige
även under vistelsen i utlandet (5 kap. 4 § SFB och prop. 1998/99:119 s.
189). Det gäller:
•
den som av svensk statlig arbetsgivare sänds till annat land för arbete för
arbetsgivarens räkning,
•
familjemedlem till statligt utsänd. Se även avsnitt 4.2.
För tre andra personkategorier kan vissa bosättningsbaserade förmåner betalas ut under hela den period som de omfattas av villkoren i SFB för respektive kategori:
•
biståndsarbetare m.fl. enligt 5 kap. 6 § SFB,
•
utlandsstuderande m.fl. enligt 5 kap. 7 § SFB,
•
familjemedlemmar till dessa enligt 5 kap. 8 § SFB.
De förmåner som kan betalas ut till dessa personkategorier under utlandsvistelse är (5 kap. 9 § SFB):
•
föräldrapenning på lägstanivå och grundnivå,
•
allmänt barnbidrag,
•
förlängt barnbidrag,
•
adoptionsbidrag,
•
underhållsstöd.
Dispens för fortsatt utbetalning i vissa fall
I vissa fall har Försäkringskassan möjlighet att efter ansökan besluta om
fortsatt utbetalning (dispens) av bosättningsbaserade förmåner även när rätten till förmån har upphört. Rätten till förmånen anses ha upphört när:
•
60
en person inte längre anses bosatt i Sverige med tillämpning av 5 kap.
SFB, eller
Vägledning 2000:2 Version 2
•
utbetalning av förmån upphört med tillämpning av 5 kap. 13–15 §§ SFB,
samt 2 kap. 8 § SFBP.
En förutsättning för att Försäkringskassan ska kunna lämna dispens är att
det skulle vara uppenbart oskäligt att dra in förmånen. Den särskilda dispensmöjligheten framgår av 5 kap. 18 § SFB.
En situation då det kan anses ”uppenbart oskäligt” att dra in en förmån är
t.ex. när en utlandsvistelse är påkallad av hälsoskäl. Andra situationer då det
kan anses vara "uppenbart oskäligt" att dra in en förmån bör enligt RAR
vara sådana situationer som den enskilde inte själv kan påverka. Det kan
röra sig om exempelvis sjukdom, naturkatastrofer, krigshandlingar och
transporthinder t.ex. flygstrejk. ( RAR 2000:1, till 5 kap. 18 § SFB). Möjligheten till dispens bör tillämpas restriktivt (prop. 1998/99:119 s. 149).
9.4
Arbetsbaserade förmåner vid vistelse i utlandet
På samma sätt som för bosättningsbaserade förmåner är möjligheten att få
arbetsbaserade förmåner begränsad under utlandsvistelser. För arbete inom
EES gäller särskilda regler ( se vägledning 2004:11).
Arbetsbaserade förmåner kan endast betalas ut om särskilda förutsättningar
är uppfyllda. Förutsättningarna varierar beroende på vilken arbetsbaserad
förmån som är aktuell (se vägledning för aktuell förmån).
När det gäller sjukpenning, graviditetspenning, tillfällig föräldrapenning och
rehabilitering samt rehabiliteringsersättning kan dessa förmåner endast betalas ut under en utlandsvistelse i följande fall:
•
ett ersättningsanspråk inträffar utomlands medan den försäkrade utför
sådant arbete där som ska ses som arbete i Sverige enligt 6 kap. SFB, eller
•
Försäkringskassan medger att den försäkrade reser till utlandet under
ersättningsfallet.
(6 kap. 15 § SFB)
De arbetssituationer som anses som arbete i Sverige är arbete som sjöman
på svenskt handelsfartyg, arbete vid utsändning och arbete som diplomat (se
vidare avsnitt 8.3)
Som arbete i Sverige avses även tillfälligt arbete som egenföretagare utför i
något annat land som ett led i en här bedriven verksamhet (6 kap. 2 § andra
stycket SFB och prop. 1998/99:199 s. 105 f.).
Eric är anställd av ett amerikanskt företag i Sverige. Han blir utsänd
av sin arbetsgivare för att arbeta i USA under ett år. När han arbetat i
USA i två månader blir han sjuk. Efter sjuklöneperioden begär han
sjukpenning från Försäkringskassan.
61
Vägledning 2000:2 Version 2
Sjukpenningen kan betalas ut under utlandsvistelsen. Det beror på att
Eric är utsänd till annat land för arbete och att sjukfallet inträffade utomlands medan han arbetade där.
När det gäller de arbetsbaserade förmånerna ersättning i form av sjukersättning och aktivitetsersättning eller efterlevandepension samt arbetsskadeersättning och inkomstgrundad ålderspension kan dessa betalas ut under utlandsvistelse:
•
så länge som rätten till förmånen består enligt respektive lag.
(6 kap. 16 § SFB)
Föräldrapenning över lägstanivå kan utbetalas under utlandsvistelse:
•
så länge rätten till förmånen består, och
•
om barnet är bosatt i Sverige, eller
•
om Försäkringskassan medger det när ett barn hämtas i samband med
adoption.
(6 kap. 16 § SFB)
Eftersom föräldrapenning över lägstanivå kan betalas under lång tid måste
någon anknytning till Sverige finnas under denna tid. Med anknytning till
Sverige menas att barnet är bosatt i Sverige (prop. 1998/99:119 s. 191).
Inger är föräldraledig och får föräldrapenning över lägstanivå. Den 1
augusti 2001 åker hon tillsammans med barnet till USA. Inger ska inte
arbeta i USA. Hon avser att vara borta 14 månader.
Föräldrapenning över lägstanivå kan inte betalas under utlandsvistelsen. Det beror på att Inger och barnet avser att vara borta mer än ett år
och barnet kan därmed inte längre anses bosatt i Sverige.
9.5
Övrigt om utbetalning
Närståendepenning kan inte betalas ut under utlandsvistelse. Anledningen är
att rätten till närståendepenning villkoras av att vården till den sjuke ges här
i landet (47 kap. 3§ SFB).
De begränsningar som beskrivits i det här kapitlet gäller även då en person
vistas i en EES-stat. Om förordning 1408/71 är tillämplig kan begränsningarna däremot sättas ur spel i vissa delar.
För att betala ut en förmån har Försäkringskassan möjlighet att kräva bevis
på att rätten till förmånen består. När t.ex. en sjöman begär sjukpenning
under en utlandsvistelse kan Försäkringskassan begära intyg från arbetsgi62
Vägledning 2000:2 Version 2
varen att sjömannen är anställd på svenskt handelsfartyg (110 kap. 15 § SFB
och prop. 1998/99:112 s. 104).
Angående medgivande om sjuk- respektive föräldrapenning under utlandsvistelse – se vägledningar för respektive förmån.
63
Vägledning 2000:2 Version 2
10.
Anmälan – Sjukförsäkringsregister – Beslut
angående försäkringstillhörighet
I första avsnittet i detta kapitel beskrivs de situationer då en person ska anmäla till Försäkringskassan att han eller hon bor eller arbetar i Sverige samt
då han eller hon lämnar Sverige. Vidare beskrivs i detta kapitel när registrering respektive avregistrering ska göras i sjukförsäkringsregistret. Sist i kapitlet följer en genomgång av Försäkringskassans hantering av anmälan och
meddelande vid registrering. Hanteringen visas även i en illustration i detta
kapitel.
Beslut angående försäkringstillhörighet fattas endast i samband med ersättningsärenden.
10.1
Anmälningsskyldighet
Anmälan om bosättning och/eller arbete – Den som bosätter sig i Sverige
och som inte är folkbokförd ska anmäla det till Försäkringskassan (110 kap.
43 § SFB).
Det finns inte någon generell anmälningsskyldighet för den som arbetar i
Sverige (110 kap. 44 § SFB och prop. 1998/99:119 s 192). Den som kommer till Sverige för att arbeta utan att vara bosatt här i landet anmäler vanligen det i samband med att han eller hon begär en arbetsbaserad förmån.
Den som lämnar Sverige har skyldighet att anmäla det till Försäkringskassan. Det gäller dels när en person åker till annat land för att bosätta sig där
dels när en person lämnar Sverige för att arbeta i annat land. Det gäller i
situationer då det kan ha betydelse för en förmån – pågående eller framtida
(110 kap. 45 § SFB).
Anmälan handläggs av den länsorganisation hos Försäkringskassan som
enligt AO är behörig att handlägga ärendet – se vidare under avsnitt 2.6.
Försäkringskassans anmälningsskyldighet – Försäkringskassan ska i vissa fall meddela Skatteverket om en persons adressändring. Det gäller då
Försäkringskassan har anledning att anta att adressen inte är registrerad i
folkbokföringen. Detta framgår av 2 § folkbokföringsförordningen
(1991:749). För att göra sådan anmälan kan blankett ”Meddelande till skattekontoret” användas som finns tillgänglig på Försäkringskassans intranät
(FK 5447).
64
Vägledning 2000:2 Version 2
10.2
Sjukförsäkringsregistret
Registrering – En person som anmäler bosättning eller arbete i Sverige till
Försäkringskassan ska i regel registreras i sjukförsäkringsregistret. Det gäller personer som:
•
är folkbokförda,
•
bosätter sig i Sverige utan att vara folkbokförda och anmäler sig enligt
110 kap. 43 § SFB,
•
arbetar i Sverige utan att vara bosatta i landet och anmäler sig enligt 110
kap. 44 § SFB.
Registreringen förutsätter att Försäkringskassan gjort en bedömning enligt
SFB:s regler.
Registrering görs i samtliga fall tidigast från och med den månad en person
fyller 16 år. För 16-åringar som är folkbokförda gäller att de blir automatiskt
registrerade från och med den månad de fyller 16 år.
Detta framgår av 3 § RFFS 2000:10.
Att en person blivit registrerad innebär inte att personen därmed är att anse
som försäkrad. Frågan om en person är försäkrad bestäms först när personen
begär en förmån. Försäkringskassan prövar då försäkringstillhörigheten innan rätten till förmån prövas.
De registrerade uppgifterna behövs bland annat:
•
för att kunna leverera den statistik EU kräver,
•
som en del av beslutsunderlaget för att underlätta när beslut om försäkringstillhörighet ska fattas i samband med ett ersättningsärende,
•
som underlag för att kunna uppfylla EU:s krav på att redovisa registrerings-/ försäkringsperioder,
•
som en del av underlaget i samband med beräkning av framtida pensioner.
Avregistrering – För att hålla sjukförsäkringsregistret så aktuellt som möjligt och för att inte förmåner ska utbetalas felaktigt anger föreskrifterna olika tidpunkter då avregistrering ska göras. De tidpunkter som gäller enligt 4
§ RFFS 2000:10 är följande:
•
dagen efter dödsfallet, när en person har avlidit,
•
dagen efter den då ett beslut om utvisning har verkställts eller den tidigare dag personen har lämnat Sverige efter ett sådant beslut,
•
dagen efter avresan, när personen har lämnat landet för längre tid än som
avses i 5 kap. 3 § andra stycket SFB,
•
den dag det kan beräknas att en vistelse kommer att överstiga den tid
som avses i 5 kap. 3 § andra stycket SFB,
•
den dag Skatteverket har beslutat att avregistrera en person enligt 21 §
FbL.
65
Vägledning 2000:2 Version 2
I föreskrifterna anges även att en person som upphör att arbeta i Sverige ska
avregistreras från sjukförsäkringsregistret. Försäkringskassan ska avregistrera personen från och med dagen efter den, då den arbetsbaserade försäkringen upphör att gälla enligt bestämmelserna i 6 kap. 8 § andra stycket, 9–12
§§ SFB. Det framgår av 5 § RFFS 2000:10.
En förutsättning för avregistrering är att personen inte längre är försäkrad
för bosättnings- och/eller arbetsbaserade förmåner. Om en person vid tidpunkten då Försäkringskassan uppmärksammar att avregistrering kan vara
aktuell får en bosättnings- eller arbetsbaserad förmån, ska Försäkringskassan därför pröva personens fortsatta rätt till förmån.
10.3
Hantering av anmälan om bosättning eller arbete
Som tidigare nämnts innebär registrering i sjukförsäkringsregistret inte att
Försäkringskassan har beslutat om försäkringstillhörigheten. Beslut om detta tas endast i samband med en ansökan om förmån.
Nedan följer en beskrivning av den hantering som blir aktuell då en person
gör anmälan om bosättning eller arbete.
Vid impuls om bosättning eller arbete – När Försäkringskassan får impuls
om att en person har bosatt sig eller börjat arbeta i Sverige sänder Försäkringskassan ut blanketten "Uppgifter för registrering". Uppgifterna som
lämnas på blanketten används som underlag för eventuell registrering.
Om blanketten inte återsänds till Försäkringskassan behöver Försäkringskassan inte skicka en påminnelse till personen. I en sådan situation kan Försäkringskassan istället avvakta tills personen begär en förmån och i samband med detta utreda om registrering ska göras.
Meddelande om registrering – Uppgifter från en person registreras i sjukförsäkringsregistret. Reglerna i 114 kap. SFB ger närmare information om
vad som gäller för de uppgifter som registreras. Försäkringskassan informerar personen om att registrering skett.
Meddelande om mottagen anmälan – Om de lämnade uppgifterna inte
medför någon åtgärd är det lämpligt att informera personen om detta. Informationen lämnas på blanketten "Meddelande – Mottagna uppgifter" (FK
5462).
Impuls om att bosättning eller arbete i Sverige upphör – När Försäkringskassan får impuls om att en person inte längre är bosatt eller arbetar här
i landet hanteras det på samma sätt som när impuls om bosättning eller arbete blir aktuellt. Se ovan!
Om de uppgifter som personen lämnar på blankett ”Uppgifter vid flyttning/arbete i annat land” (FK 5459) medför att han eller hon avregistreras
från sjukförsäkringsregistret informeras personen genom blanketten "Meddelande om avregistrering" (FK 5463). Meddelandet sänds manuellt via
Försäkringskassan.
De aktuella blanketterna finns tillgängliga på Försäkringskassans intranät.
66
Vägledning 2000:2 Version 2
10.4
Hantering av försäkringsbeslut
Sådan registrering eller avregistrering som beskrivs i föregående avsnitt är
att anse som en administrativ åtgärd som i sig inte har någon rättsverkan för
personen och är därför inte att anse som ett överklagbart beslut. Försäkringskassan sänder enbart ett meddelande om att sjukförsäkringsregistret
blivit ändrat antingen genom att man registrerat eller avregistrerat en person.
Om Försäkringskassan däremot fattar beslut om förmån blir frågan om försäkringstillhörighet ett led i beslutet (se vidare nedan).
Försäkringskassan är skyldig att underrätta en person om beslut Försäkringskassan fattar. Bestämmelser härom finns i förvaltningslagen
(1986:223) (FL).
När ett beslut inte går den sökande emot kan Försäkringskassans motivering
till beslutet utelämnas i underrättelsen (20§ FL).
Det är en förutsättning för att Försäkringskassan ska kunna betala ut en sökt
förmån att Försäkringskassan prövar om den sökande är försäkrad enligt
SFB, förordning 1408/71, konvention eller annan författning. När en person
begär en förmån ska Försäkringskassan göra denna prövning. Vid prövningen kan Försäkringskassan komma fram till en av fyra möjliga alternativ i
frågan om försäkringstillhörighet.
Personen är
•
inte försäkrad enligt SFB (alternativt annan författning),
•
försäkrad enligt SFB (alternativt annan författning) men har inte rätt till
sökt förmån,
•
försäkrad enligt SFB (alternativt annan författning) och har rätt till förmån men inte i enlighet med ansökan,
•
försäkrad enligt SFB (alternativt annan författning), och har rätt till förmån helt i överensstämmelse med ansökan.
Personen är inte försäkrad enligt SFB – om Försäkringskassan beslutar
att personen inte är försäkrad enligt SFB ska Försäkringskassan skicka ett
beslut till personen. Beslutet ska innehålla en motivering där det framgår
varför personen inte är försäkrad samt en omprövningshänvisning.
Personen är försäkrad enligt SFB men har inte rätt till sökt förmån –
om Försäkringskassan beslutar att personen är försäkrad men inte har rätt till
förmån ska Försäkringskassan skicka ett beslut till personen. Beslutet ska
innehålla en motivering där det framgår att personen är försäkrad och varför
personen inte har rätt till den sökta förmånen samt en omprövningshänvisning.
Personen är försäkrad enligt SFB och har rätt till förmån men inte i
enlighet med ansökan – om Försäkringskassan beslutar att en person är
försäkrad och förvisso har rätt till förmånen men inte i enlighet med ansökan blir det avslag på ansökan. Ett exempel är när en person har rätt till
sjukpenning men inte i den omfattning som han eller hon begärt. I dessa fall
ska Försäkringskassan skicka beslutet till personen med en motivering där
det framgår att personen är försäkrad och varför personen inte har rätt till
67
Vägledning 2000:2 Version 2
den sökta förmånen på det sätt som personen ansökt om samt en omprövningshänvisning.
Personen är försäkrad enligt SFB och har rätt till förmån helt i överensstämmelse med ansökan – när Försäkringskassan fattar ett beslut som
överensstämmer helt med en persons ansökan om förmån ska personen underrättas om beslutet. Beslutet behöver inte innehålla någon motivering eftersom beslutet inte gått personen emot. Underrättelsen om beslutet kan ske
genom själva utbetalningen av ersättning.
68
Vägledning 2000:2 Version 2
11.
Övriga bestämmelser
SFB innehåller även följande bestämmelser som tidigare reglerades i lagen
om allmän försäkring (AFL) och användes för tillämpning av socialförsäkringslagen (SofL). Både AFL och SofL är numera upphävda:
108 kap. 10 § samt 112 kap. 2–3 §§ SFB om interimistiska beslut,
108 kap. 2 §, 11 § och 22 § SFB om återbetalning, eftergift och kvittning
108 kap. 15-16 §§, 19 § samt 21 § SFB om ränta,
110 kap. 13–14 §§ och 46 § SFB om utredning och uppgiftsskyldighet, samt
skyldighet att anmäla ändrade förhållanden,
110 kap. 31 § och 115 kap. 4 § SFB om uppgiftsskyldighet för myndigheter,
arbetsgivare m.fl., samt
112 kap. 5 § och 113 kap. 2–20 §§ SFB om ändring, omprövning och överklagande av beslut.
Observera att ovanstående lagrum inte är de bestämmelser som uteslutande
ska tillämpas, utan att även andra inte angivna lagrum kan komma att tilllämpas (prop. 1998/99:119 s.193).
Nedan följer en kort sammanfattning av innehållet i ovanstående bestämmelser i SFB. I övrigt hänvisas till gällande författningar, förarbeten, RFFS
och RAR.
Den som är försäkrad eller på annan grund har rätt till ersättning enligt SFB
har skyldighet att lämna uppgifter till Försäkringskassan. Uppgiftsskyldigheten omfattar de uppgifter som är av betydelse för tillämpningen av SFB.
För att kunna bedöma rätten till ersättning får Försäkringskassan även göra
en förfrågan hos den försäkrade eller någon annan som antas kunna lämna
nödvändiga uppgifter samt besöka den försäkrade (110 kap. 13-14 §§ SFB).
Även statliga och kommunala myndigheter arbetsgivare och försäkringsinrättningar har en uppgiftsskyldighet. Dessa ska på begäran av Försäkringskassan lämna uppgifter om viss person om förhållande som är av betydelse
för tillämpningen av SFB (110 kap. 31 § SFB).
Om en person inte är nöjd med ett beslut som fattats av en tjänsteman på
Försäkringskassan ska Försäkringskassan ompröva beslutet om personen
eller någon som beslutet angår begär det. Tiden för omprövning är begränsad och beslutet vid en omprövning får inte ändras till den försäkrades
nackdel (113 kap. 7–9 §§ SFB). En försäkrad kan, om han eller hon inte är
nöjd med ett begärt omprövningsbeslut, överklaga beslutet hos allmän förvaltningsdomstol (113 kap. 10 § SFB).
Ett beslut som Försäkringskassan har fattat och som ännu inte prövats av
domstol kan ändras under vissa angivna förutsättningar. Exempel på ändringsanledningar är t.ex. skrivfel, räknefel, felaktiga eller ofullständiga beslutsunderlag under förutsättning att de är uppenbara. (113 kap. 3–6 §§). Ett
beslut som meddelats med stöd av denna bestämmelse kan enligt SFB inte
69
Vägledning 2000:2 Version 2
omprövas. Är den försäkrade missnöjd med beslutet får överklagan inges till
länsrätten (113 kap. 10-13 §§ SFB). Överklagande av ett beslut i ett mål
eller ärende om försäkring eller en begäran om omprövning enligt SFB ska
inges inom viss angiven tid (113 kap. 19–20 §§ SFB).
En person som omfattas av SFB och som har fått ersättning från försäkringen kan bli återbetalningsskyldig under vissa förutsättningar. Till exempel
föreligger återbetalningsskyldighet när en person genom att lämna oriktiga
uppgifter fått ersättning (108 kap. 2 § SFB).
I de fall ett anspråk på ersättning enligt SFB inte kan avgöras utan betydande dröjsmål för den försäkrade ska Försäkringskassan under vissa förutsättningar fatta ett interimistiskt beslut att utbetala ersättning. Interimistiskt
beslut kan fattas om det är sannolikt att personen är försäkrad enligt SFB
och har rätt till ersättning enligt SFB samt att utbetalningen är av väsentlig
betydelse för den försäkrade (112 kap. 2 § SFB).
70
Vägledning 2000:2 Version 2
12.
Övergångsbestämmelser för SofL
Till SofL fanns förutom bestämmelse om ikraftträdande följande övergångsbestämmelser:
1. SofL trädde i kraft den 1 januari 2001.
2. Bestämmelserna i denna lag om personer som lämnar eller kommer till
Sverige ska tillämpas även på personer som före den 1 januari 2001 har
lämnat respektive kommit till landet.
Per hade en anställning i Sverige fram till och med den 31 december
1997. I januari 1998 lämnade han Sverige och började studera i USA.
Studierna är beräknade att pågå under fyra år. Utbildningen är sådan
att den berättigar till studiestöd. Per finansierar sina studier i USA genom att få studiestöd enligt studiestödslagen (1973:349). Den 20 januari 2001 hör han av sig till Försäkringskassan och begär både en bosättnings – och en arbetsbaserad förmån.
Eftersom Per lämnade Sverige för längre tid än ett år blev han avregistrerad från svensk socialförsäkring med stöd av de regler som gällde
fram till och med den 31 december 2000.
Reglerna i SofL trädde i kraft den 1 januari 2001. Övergångsbestämmelse 2 medför att han åter kan bli försäkrad från och med detta datum eftersom han lämnat Sverige före den 1 januari 2001 och fortfarande är utomlands.
Det innebär således att han blir försäkrad för bosättningsbaserade förmåner eftersom han anses som bosatt i Sverige igen med anledning av
att han bedriver studiestödsberättigade studier i utlandet. Vidare blir
han försäkrad för arbetsbaserade förmåner eftersom efterskyddstiden
omfattar period då en person studerar och får studiestöd enligt studiestödslagen (1973:349).
Om Försäkringskassan bedömer att han uppfyller villkoren för rätten
till de förmåner han begärt under utlandsvistelsen, så kan ersättning
tidigast betalas ut från och med den 1 januari 2001 – det vill säga den
tidpunkt då reglerna i SofL började gälla (prop. 1998/99:119 s. 170 f.)
3. Har arbete upphört under perioden oktober – december år 2000 ska efterskyddstiden i 3 kap. 6 § andra stycket räknas från lagens ikraftträdande.
71
Vägledning 2000:2 Version 2
Karl blir arbetslös den 1 november 2000. Han är inte arbetssökande.
Han kan fortsätta att vara försäkrad för arbetsbaserade förmåner till
och med den 31 mars eftersom efterskyddstiden börjar löpa först från
och med den 1 januari 2001.
4. Den som vid lagens ikraftträdande får hustrutillägg enligt övergångsbestämmelserna till lagen (1998:708) om upphävande av lagen (1994:309) om
hustrutillägg i vissa fall då make får folkpension, är fortfarande försäkrad
för denna förmån.
6. För den som är född 1937 eller tidigare ska till och med utgången av år
2002 vad som sägs i 3 kap. 1 § och 4 § 3 och 4 även gälla folk- och tilläggspension i form av ålderspension. Vidare ska vad som sägs i 3 kap. 12 och 13
§§ även gälla tilläggspension i form av ålderspension.
7. Den som vid utgången av år 2000 får folkpension vid bosättning utomlands ska ha fortsatt rätt till utbetalning av sådan pension enligt äldre bestämmelser i AFL.
Den som vid utgången av år 2002 får folkpension vid bosättning utomlands
ska från och med den 1 januari 2003 ha fortsatt rätt till utbetalning av sådan
ersättning eller pension som träder i stället för folkpensionen enligt äldre
bestämmelser i lagen om allmän försäkring eller enligt 4 kap 4 eller 6 §.
Efterlevandestöd till barn beviljas dock endast om det finns skäl att bevilja
stödet som avses i 4 kap. 4 §.
9. För den som redan är hemmamakeförsäkrad den 1 januari 2001 ska försäkringen fortsätta att gälla om personen är bosatt i Sverige. Regler för
hemmakeförsäkrad återfanns tidigare under 3 kap. 1 § AFL. De gäller fortfarande som en övergångsregel från och med 1986 (SFS 1985:87).
10. En efterlevande som vid ingången av 2003 får eller har rätt till särskild
efterlevandepension eller garantipension till sådan person enligt lagen
(2000:462) om införande av lagen (2000:461) om efterlevandepension och
efterlevandestöd till barn, omfattas alltjämt av bestämmelserna i 4 kap. Bestämmelserna ska därvid tillämpas som om den efterlevande uppbar omställningspension eller garantipension till sådan pension. (SFS 2002:212).
11. Överenskommelser som är i kraft i förhållande till Sverige och som regeringen före utgången av år 2000 har ingått med främmande makt om utsträckt tillämpning av lagen (1962:381) om allmän försäkring och lagen
(1947:529) om allmänna barnbidrag eller om undantag i vissa fall från vad
som är stadgat i de lagarna, ska utan hinder av vad som sägs i socialförsäkringslagen tillämpas även efter år 2000. (SFS 2003:302).
72
Vägledning 2000:2 Version 2
Källförteckning
EG-förordningar och beslut
•
Rådets förordning (EEG) nr 1408/71 om tillämpningen av systemen för
social trygghet när anställda, egenföretagare eller deras familjemedlemmar flyttar inom gemenskapen (förordning 1408/71)
•
Rådets förordning (EEG) nr 574/72 om tillämpning av förordning (EEG)
nr 1408/71 om tillämpningen av systemen för social trygghet när anställda, egenföretagare eller deras familjemedlemmar flyttar inom gemenskapen (förordningen 574/72)
•
Rådets förordning (EG) nr 859/2003 av den 14 maj 2003 om utvidgning
av bestämmelserna i förordning nr 1408/71 och förordning nr 574/72 till
att gälla de medborgare i tredje land som enbart på grund av sitt medborgarskap inte omfattas av dessa bestämmelser
•
Rådets förordning (EEG) nr 1612/68 om arbetskraftens fria rörlighet
inom gemenskapen (förordning 1612/68).
Lagar och förordningar
Socialförsäkringsbalken
Lag om införande av socialförsäkringsbalken (2010:111)
Socialförsäkringslagen (1999:799),
Utlänningslagen (2005:716), Utlänningsförordningen (2006:97)
Folkbokföringslagen (1991:481),
Lagen (1962:381) om allmän försäkring
Övriga förarbeten
SfU 1999/2000: SfU3
Prop. 1998/99:119
Prop. 1975/76:197
En lag om socialförsäkringar (SOU 1997:72)
Myndighets författningssamling
Riksförsäkringsverkets föreskrifter (2000:10) om registrering och avregistrering av personer i sjukförsäkringsregistret m.m.
Riksförsäkringsverkets allmänna råd (RAR 2000:1) om bosättnings- och
arbetsbaserad försäkring
73
Vägledning 2000:2 Version 2
Domar
EG-domstolen
mål 66/85 Deborah Lawrie-Blum
mål nr 69/79 Jordens-Vorsters
74
Vägledning 2000:2 Version 2
Sakregister
Anmälan ................................................................................................ 13, 64
Anmälningsskyldighet........................................................................... 13, 64
Anställd ....................................................................................................... 46
Anställning.................................................................................................. 44
Anställningsdag .......................................................................................... 44
Anställningstidpunkt ................................................................................. 44
Arbetar i Sverige .................................................................................... 6, 37
Arbetar personen ................................................................................. 37, 38
Arbete .......................................................................................................... 36
Arbete i Sverige .......................................................................................... 38
Arbetsbaserad försäkring................................................................ 9, 36, 46
Arbetsbaserade förmåner........................................................ 36, 40, 50, 57
Arbetstagare ............................................................................................... 44
Arbetstillstånd ...................................................................................... 39, 57
Asylsökande ................................................................................................ 57
Bare-boat charter ....................................................................................... 40
Beskickning................................................................................................. 23
Beslut om försäkring.................................................................................. 64
Biståndsarbetare ...................................................................... 34, 48, 49, 60
Bosatt........................................................................................................... 32
Bosatt enligt folkbokföringen.................................................................... 17
Bosatt i Sverige ....................................................................................... 5, 22
Bosättning ................................................................................................... 21
Bosättningsbaserad försäkring ............................................................. 8, 15
Bosättningsbaserade förmåner ................................................................. 15
Bosättningsbegreppet................................................................................... 5
Diplomat.......................................................................................... 23, 43, 61
Direktutsänd ............................................................................................... 33
Dispens ........................................................................................................ 60
Doktorand ................................................................................................... 53
Dygnsviloprincip ........................................................................................ 17
Efterskyddstid ............................................................................................ 45
Egenföretagare ..................................................................................... 44, 48
Familjemedlemmar .............................................................................. 24, 60
Fast driftställe............................................................................................. 37
75
Vägledning 2000:2 Version 2
Ferier ........................................................................................................... 47
Förlorad arbetsinkomst ............................................................................. 46
Förlängd försäkringstid....................................................................... 36, 45
Försäkringsperioder .................................................................................. 65
Förvärvsarbete ........................................................................................... 37
Handelsfartyg ....................................................................................... 40, 61
Hemvist ....................................................................................................... 16
Hushållsarbete ............................................................................................ 38
Ideell organisation...................................................................................... 49
Impuls om bosättning eller arbete ............................................................ 66
Internationell organisation........................................................................ 23
Intjänad rätt ............................................................................................... 50
Konsulat ...................................................................................................... 23
Lagstadgad tid ............................................................................................ 11
Levnadsintyg............................................................................................... 59
Lokalanställd ........................................................................................ 34, 43
Lämna Sverige............................................................................................ 31
Marie Curie stipendium ............................................................................ 54
Medborgarskap .......................................................................................... 37
Meddelande................................................................................................. 64
Meddelande om mottagen anmälan ......................................................... 66
Meddelande om registrering ..................................................................... 66
Medföljande familjemedlem ..................................................................... 35
Näringsverksamhet .................................................................................... 37
Närståendepenning .................................................................................... 62
Offentligt anställda .................................................................................... 34
Okänt hemvist ............................................................................................ 17
Personkategori.......................................................................... 22, 33, 40, 42
Personliga verksamhet ......................................................................... 44, 48
Retroaktiv utbetalning............................................................................... 58
Semester ...................................................................................................... 46
SGI-skyddad tid ......................................................................................... 49
Sjukförsäkringsregister ............................................................................. 64
Sjukförsäkringsregistret...................................................................... 64, 65
76
Vägledning 2000:2 Version 2
Sjöman................................................................................................... 40, 61
Sjömansregistret......................................................................................... 40
Studerande .................................................................................................. 35
Studiemedel................................................................................................. 35
Studiestöd.................................................................................................... 35
Svensk statlig arbetsgivare ........................................................................ 60
Svensk statligt anställd .............................................................................. 33
Syftet med vistelsen .................................................................................... 32
Särskild postadress .................................................................................... 18
Tidsbegränsat arbete ................................................................................. 38
Tillfälliga avbrott ....................................................................................... 46
Tjänsteföreskrifter ..................................................................................... 23
Tjänsteresa.................................................................................................. 38
Tjänstledig .................................................................................................. 46
Tjänstledig utan lön ................................................................................... 47
Uppdragstagare .................................................................................... 44, 48
Uppehållstillstånd....................................................................................... 58
Utbildningsbidrag för doktorander.................................................... 24, 35
Utlandsstuderande ......................................................................... 24, 35, 60
Utlandstjänstgöring ................................................................................... 48
Utlandsvistelse ............................................................................................ 31
Utländsk statligt anställd........................................................................... 23
Utsänd av statlig arbetsgivare................................................................... 43
Utsänd till Sverige ...................................................................................... 42
Utsändning ............................................................................................ 41, 61
Utsändningstid............................................................................................ 33
Wienkonventioner ...................................................................................... 23
Vistas i utlandet .......................................................................................... 31
Vistelse......................................................................................................... 21
Vårdbidrag ................................................................................................. 54
Övergångsbestämmelser............................................................................ 71
Övriga bestämmelser ................................................................................. 69
77