Riktlinjer Lagen om stöd och service till vissa

Riktlinjer
Lagen om stöd och service till vissa
funktionshindrade, LSS1
1
Antagen av kommunfullmäktige på sammanträdet den 22 september 2008 och gäller från och med
1 januari 2009, § 239.
TELEFON
Sundbybergs stad, 172 92 Sundbyberg
08-706 80 00 TELEFAX 08-733 38 36
Kavallerivägen 4, Rissne
212000-0175 www.sundbyberg.se
BESÖKSADRESS
ORG.NUMMER
2
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Inledning
1.
Personkretsbedömning i LSS
1.1
Personkrets 1 (1 § p 1 LSS)
1.2
Personkrets 2 (1 § p 2 LSS)
1.3
Personkrets 3 (1 § p 3 LSS)
1.4
Personer över 65 år
1.5
Vid avslag
2.
Goda levnadsvillkor enligt 7 § LSS
2.1
Omvårdnad, fritid och kultur
3.
Personlig assistans enligt 9 § punkt 2 LSS
3.1
Rätten till personlig assistans enligt LSS
3.2
Gemensamt ansvarstagande när någon i ett hushåll är
funktionshindrad
3.3
Personlig assistans till barn enligt LSS
3.4
Personlig assistans i bostad med särskild service enligt
LSS och SoL
3.5
Personlig assistans i daglig verksamhet enligt LSS
3.6
Personlig assistans under vistelse på sjukhus
3.7
Tillfälligt behov av personlig assistans enligt LSS
3.8
65-årsgränsen
4.
Lagen om assistansersättning, LASS
4.1
Över 65 år
5.
Ledsagarservice enligt LSS 9 § punkt 3
6.
Kontaktperson enligt LSS 9§ punkt 4
7.
Avlösarservice i hemmet för barn och vuxna enligt
LSS 9 § punkt 5
8.
Korttidsvistelse utanför hemmet enligt LSS 9 § punkt 6
9.
Korttidstillsyn för skolungdom över 12 år enligt
LSS 9 § punkt 7
10.
Bostad med särskild service för barn och ungdomar
enligt LSS 9 § punkt 8
11.
Bostad med särskild service för vuxna eller annan
särskilt anpassad bostad för vuxna enligt LSS
9 § punkt 9
12.
Daglig verksamhet för personer i yrkesverksam ålder
som saknar förvärvsarbete och inte utbildar sig enligt
LSS 9§ punkt 10
3
3
3
5
6
7
8
8
8
9
9
9
10
10
10
11
11
12
12
12
12
13
14
14
15
16
16
17
Bilaga
Rätten till personlig assistans enligt LSS (checklista i utredningssituationen)
3
Inledning
Dessa riktlinjer ska tillämpas när det gäller frågor om insatser för barn, ungdomar
och vuxna funktionshindrade enligt LSS. Riktlinjerna utgår främst från lagen
(1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS och lagen om
assistansersättning, LASS.
1. Personkretsbedömning i LSS
Alla funktionshindrade omfattas inte av LSS. Därav namnet ”lagen om stöd och
service till vissa funktionshindrade”.
Lagen omfattar tre olika personkretsar. Personkrets 1 och 2 är diagnosstyrda.
Personkrets 3 utgår från behovet hos den enskilde oavsett vilken
skada/sjukdom/funktionsnedsättning som orsakar behovet.
1.1 Personkrets 1 (1 § p 1 LSS)
Om det är styrkt, genom intyg av därtill behörig person, att en person har
utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd omfattas personen av
personkrets 1 i LSS.
Med begreppet utvecklingsstörning avses en intellektuell funktionsnedsättning. Den
sammanhänger med en under individens utvecklingsperiod (före cirka 16 års ålder)
inträffad brist eller skada som är så betydande att personen behöver stöd och hjälp i
sin livsföring genom olika insatser. Inom gruppen med utvecklingsstörning är
spännvidden stor. Somliga är lindrigt utvecklingsstörda medan andra har en grav
utvecklingsstörning.
Orsaken till bristen eller skadan saknar i detta sammanhang betydelse. En
helhetsbedömning ska eftersträvas. Vid bedömning av funktionshindrets omfattning
och konsekvenser för den enskilde ska psykologiska, sociala, pedagogiska och
medicinska faktorer vägas samman. För att någon ska bedömas ha en
utvecklingsstörning krävs utredning som genomförts av en person som har
kvalificerad kunskap om funktionshindret såsom leg. psykolog och vid behov även
av leg. läkare.
Autism och autismliknande tillstånd är samlingsbegrepp för tidigt debuterande
funktionsnedsättningar som nästan alltid innebär allvarliga psykiska funktionshinder
under hela livet. Funktionsnedsättningen avser djupgående störningar i fråga om
social förmåga, kommunikation och beteende. Funktionsnedsättningen medför
omfattande avvikelser i sociala och känslomässiga relationer och svåra störningar i
språkförmågan. Också inom denna grupp är spännvidden stor.
Autism kan vara förenad med nedsatt begåvning. För diagnosen autism är dock inte
nedsatt begåvning en nödvändig förutsättning.
Många med autism är normalbegåvade och i vissa fall mer än normalbegåvade. Ofta
förekommer olika kombinationer av autism och utvecklingsstörning, epilepsi och
syn-/hörselskador.
4
Personer med autism har en utpräglad kontaktstörning som utmärks av svårighet att
förstå avsikten med och reglerna för socialt samspel. Det är med andra ord inte
fråga om ovilja till kontakt med andra.
Kommunikationsstörningen innefattar störningar i förståelsen av språket, gester och
symboler samt avvikelser när det gäller förmågan att uttrycka sig såväl verbalt som
icke verbalt.
Många personer med autism har en annorlunda, ofta mycket ojämn,
begåvningsprofil och specifika inlärningsproblem som skiljer dem från andra
personer med utvecklingsstörning.
Gränsen för att tillhöra första personkretsen i LSS utifrån autism, alternativt
autismliknande diagnos, går mellan autism/autismliknande och autismspektrum
syndrom.
Detta innebär att Aspergers syndrom är en diagnos som ingår i den första
personkretsen medan Tourettes syndrom, ADHD och DAMP är diagnoser som
inte omfattas av personkrets 1. Däremot omfattas de av LSS om de uppfyller
kriterierna i tredje punkten, se under rubriken ”1. 3 Personkrets 3” .
För diagnosen utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd krävs ofta
en utförlig utredning. Utredningar som genomförts av annan än leg. psykolog eller
leg. läkare med specialistkompetens är inte tillräckliga.
Vid tveksamheter eller i svårbedömda fall bör utredningen genomföras av såväl en
leg. psykolog som en leg. läkare med specialistkompetens. Ibland kan även en
pedagogisk utredning från nuvarande eller tidigare lärare, barnomsorgspersonal,
elevvårdsteam eller liknande vara ett viktigt komplement.
Rätten att ställa en diagnos inom hälso- och sjukvårdens område är inte reglerad i
någon författning. I allmänhet ställs diagnos av en läkare men i praktiken kan all
hälso- och sjukvårdspersonal ställa diagnos inom ramen för sin yrkeskompetens.
När ett ärende utreds kan det ibland vara nödvändigt att begära in kompletterande
utredningar. Tillgängliga utredningar kan av olika skäl ”väga för lätt”. Det
förekommer också att olika underlag ger motstridiga utsagor.
Utredningar som gjorts inom landstingets habiliteringsverksamhet kan ofta ges
större värde än andra utredningar.
För att en person ska omfattas av personkrets 1 krävs att utvecklingsstörningen
funnits före cirka 16 års ålder.
Vid utredning om detta kan elevakter eller tidigare utredningar hos PBU/ BUP eller
liknande vara till hjälp. Sådana utredningar kan ibland finnas på landstingsarkivet på
Sabbatsbergs sjukhus.
5
Det förekommer att personkretsutredningar saknas i de handlingar som
överlämnades från landstinget till kommunen vid kommunaliseringen av omsorgen
1995. Dessa personkretsutredningar kan vid behov begäras in från landstingsarkivet.
Om den enskilde är av utländsk härkomst kan det vara svårt att få styrkt i
utredningar att utvecklingsstörning funnits före 16 års ålder. I sådana fall får man
fästa stor vikt vid närståendesbeskrivning av uppväxt och skolgång. Om både
utredningsmaterial och möjlighet att fråga anhöriga och vänner saknas kan det vara
lämpligt att konsultera vuxenhabiliteringen för bedömning av
personkretstillhörighet.
1.2 Personkrets 2 ( 1 § p 2 LSS)
Personkrets 2 utgörs av de personer som i vuxen ålder fått en hjärnskada med
begåvningsmässigt funktionshinder som följd.
Utredningen ska styrka hjärnskada och begåvningsmässigt funktionshinder.
Personkrets 2 är i likhet med personkrets 1 diagnosstyrd.
Personkretstillhörighet ska styrkas genom utredningar av leg. psykolog och vid
behov leg. läkare. Vid tveksamheter eller i svårbedömda fall ska utredningen göras
av både leg. psykolog och leg. läkare.
Ofta krävs för bedömningen att såväl läkaren som psykologen har
specialistkompetens. Specialistkompetens finns bland annat på neurologklinik och
landstingets hjärnskadecenter.
Med vuxen ålder avses tid efter utvecklingsåren, det vill säga från cirka 16 år. Skador
med begåvningsmässigt funktionshinder som följd, som inträffat före 16 års ålder,
placerar den enskilde i personkrets 1.
Definitionen av begåvningsmässigt funktionshinder är densamma som i personkrets
1. Utlösande faktorer ska vara sjukdomar av kroppslig art som tumörer,
hjärnblödningar, inflammationer eller skador som föranletts av yttre våld, till
exempel trafikskador.
Olika psykiska sjukdomstillstånd som också kan ge ett begåvningsmässigt
funktionshinder, till exempel demens, räknas inte hit. Inte heller sjukdomar som är
en följd av missbruk av beroendeframkallande medel, till exempel Korsakows
syndrom. Dessa personer kan endast omfattas av LSS om de uppfyller kriterierna
för personkrets 3.
För personkrets 2 är det ett krav att hjärnskadan medfört begåvningshandikapp.
En individ kan, på grund av hjärnskada, ha stora svårigheter i vissa avseenden men
klara sig normalt i andra.
Bristande förmåga i flera avseenden kan sammantaget göra att den enskildes
funktionsnedsättning ska betraktas som stor trots att den enskilde inte har något
6
begåvningshandikapp. I sådana fall är det mycket viktigt att göra en prövning för
personkrets 3 i LSS.
En personkretsbedömning blir oftast säkrare om en person med hjärnskada
genomgått rehabilitering. Annars kan det vara svårt att bedöma hjärnskadans
omfattning och varaktighet. Landstingets hjärnskadecenter kan vara behjälpligt vid
utredning och bedömning av personkrets 2.
1.3 Personkrets 3 ( 1 § p 3 LSS)
Personkrets 3 omfattar de personer som har varaktiga och omfattande fysiska eller
psykiska funktionshinder som uppenbart inte beror på normalt åldrande.
I personkretsen återfinns barn, ungdomar och vuxna med långvariga habiliteringsoch rehabiliteringsbehov.
Personkrets 3 är, till skillnad från personkrets 1 och 2, inte diagnosstyrd i den
meningen att en viss diagnos alltid medför att personen omfattas av LSS.
Bedömningen av om en person omfattas av personkrets 3 inriktas på svårigheter i
den dagliga livsföringen.
Vad som orsakar dessa svårigheter är av underordnad betydelse.
Alla nedanstående förutsättningar ska vara uppfyllda samtidigt:
Funktionshindret, som kan vara såväl fysiskt som psykiskt, ska
• vara stort, varaktigt och inte orsakat av normalt åldrande
• förorsaka betydande svårigheter i den dagliga livsföringen och
• föranleda ett omfattande behov av stöd eller service.
Ofta kan det vara svårt att bedöma förutsättningarna var för sig eftersom de
påverkar varandra. En person kan även ha stora svårigheter i ett avseende men klara
sig normalt i ett annat.
Stort funktionshinder
Med funktionshinder avses den begränsning eller det hinder som gör att en
människa inte kan utföra en aktivitet på det sätt eller i den omfattning som kan
anses normalt.
Funktionshindret ska vara stort vilket innebär att det ska inkräkta på viktiga
livsområden som till exempel i hemmet, på arbetet eller under fritiden samt
förmågan att ta till sig information, att kommunicera, strukturera, organisera och
förstå den egna vardagen eller sköta sin ekonomi.
En individ kan klara sig normalt i vissa avseenden men ändå ha stora svårigheter.
Exempel på funktionshinder som kan vara stort är rörelsehinder, grava syn- eller
hörselskador, svårartade effekter av sjukdomar som till exempel diabetes eller hjärt-
7
och lungsjukdomar samt olika former av psykiska funktionshinder, till exempel
neuropsykiatriska.
En till synes mindre allvarlig sjukdom eller skada kan innebära ett stort
funktionshinder som förorsakar betydande svårigheter i den dagliga livsföringen.
Som exempel på sådana kan nämnas vissa medicinska funktionshinder, såsom
tarmåkommor med täta tömningsträngningar, överaktiv urinblåsa eller vissa typer av
hjärnskador som kan innebära obetydliga intellektuella störningar i vissa avseenden,
men uttalade störningar i andra.
Betydande svårigheter
Att det stora funktionshindret förorsakar betydande svårigheter i den dagliga
livsföringen innebär att man inte kan klara sig utan hjälp i de fall funktionshindret
inkräktar på viktiga livsområden.
Konsekvensen av att den enskilde har betydande svårigheter i sin dagliga livsföring
innebär att den enskilde i allmänhet har ett dagligt eller så gott som dagligt behov av
långvarigt eller upprepat stöd.
Varaktigt
Funktionshindret ska vara varaktigt, det vill säga inte vara av tillfällig eller av
övergående natur. Bedömningen om ett funktionshinder är varaktigt eller inte är
ibland svår att göra.
Tidsgränsen för om funktionshindret ska betraktas som varaktigt får bedömas i det
enskilda fallet. Varaktighet har i något fall i rättspraxis ansetts föreligga om man vet
att funktionshindret kommer att bestå i minst sex månader.
Generellt anses dock varaktighet normalt föreligga om funktionshindret
kommer att bestå i minst ett år. När man gör en utredning är det ibland svårt att
bedöma hur ett funktionshinder kommer att utvecklas, exempelvis hos ett barn med
svår ADHD, en svårt cancersjuk person eller hos en person med ett psykiskt
funktionshinder.
Ibland är gensvaret på en behandling snabb. Ett allvarligt funktionshinder kan ett år
senare ha blivit mindre allvarligt. Man får i svårbedömda fall utgå från den situation
som föreligger vid utredningstillfället. Som framgår av Socialstyrelsens allmänna råd
1994:1 sid. 30 kan varaktigheten bedömas vid förnyad ansökan det vill säga när
beslutet om insats löper ut och ny ansökan föreligger.
1.4 Personer över 65 år
Funktionshindrade personer över 65 år kan omfattas av LSS om funktionshindret
inte beror på normalt åldrande.
Även när åldrandet förstärker ett funktionshinder kan den enskilde omfattas av
lagen. Förutsättningen är att funktionshindret i sig inte är åldersrelaterat.
8
Exempelvis kan en person med diabetes ha allvarliga funktionsnedsättningar till
följd av sin diabetes, det vill säga en icke åldersrelaterad sjukdom. Sannolikt
kommer dessa funktionsnedsättningar att förstärkas på grund av åldrandet. Denna
försämring ska ligga till grund för behovsbedömningen vad gäller insatser enligt
LSS. Särskilda regler finns dock för funktionshindrade över 65 år och personlig
assistans enligt LSS.
1.5 Vid Avslag
När en person med funktionshinder inte bedöms tillhöra personkretsen i LSS ska
alltid personkretsbedömningen göras före beslut om insats.
Bedömning av personkrets utgör en del av beslutet och är överklagningsbart.
Personkretsfrågan ska tillmätas stor betydelse i utredningsfasen.
LSS är en så kallad pluslag med en delvis högre ambitionsnivå än SoL. En person
som inte bedömts ingå i LSS personkrets ska alltid erbjudas prövning enligt SoL.
Även om ett positivt beslut kan ges enligt SoL ska den enskilde erhålla skriftligt
avslag på sin ansökan om insats enligt LSS.
2. Goda levnadsvillkor enligt § 7 LSS
Vid bedömning om den enskilde har rätt till insatser enligt LSS används begreppet
goda levnadsvillkor. Den enskilde har rätt till insatser enligt 7 § LSS om:
• Han/hon omfattas av någon av lagens tre personkretsar
• Behov föreligger.
• Behovet faktiskt inte tillgodoses på annat sätt.
• Insatserna behövs för att den enskilde ska tillförsäkras såväl en skälig
levnadsnivå som goda levnadsvillkor.
Goda levnadsvillkor innebär en högre kvalitet än skälig levnadsnivå. Som exempel
på detta kan man jämföra hemtjänst och personlig assistans. Personlig assistans ger
stora möjligheter för brukaren att välja assistenter, bestämma när assistansen ska
utföras och var assistansen ska utföras, till exempel hemma, ute på stan, på
arbetsplatsen eller hos vänner.
Vid bedömning avslag av rätten till insats enligt LSS ska det prövas om behovet
faktiskt tillgodoses på annat sätt. Vid bedömning enligt SoL räcker det att behovet
kan tillgodoses på annat sätt för att ge ett avslagsbeslut.
2.1 Omvårdnad, fritid och kultur
Med omvårdnad enligt LSS avses praktiska åtgärder för att stödja och hjälpa till med
dagliga personliga behov som den funktionshindrade har svårt att klara själv.
Hit hör till exempel hjälp att äta eller sköta sin hygien och dusch, att gå och förflytta
sig, att kommunicera med andra liksom att klara personliga inköp. Till begreppet
omvårdnad hör också praktisk hjälp till hälso- och sjukvård, tandvård samt
hjälpmedel.
9
Omvårdnad ingår i följande insatser: Avlösarservice, korttidsvistelse, kortttidstillsyn,
familjehem, bostad med särskild service för barn och ungdomar, bostad med
särskild service för vuxna samt daglig verksamhet.
Det ska finnas möjligheter att kunna delta i fritidsverksamheter och kulturella
aktiviteter för:
• barn och ungdomar som bor i bostad med särskild service
• vuxna som bor i bostad med särskild service
Den boendes önskemål är avgörande när det gäller val av aktivitet och var den ska
ske.
3. Personlig assistans enligt 9 § punkt 2 LSS
En bedömning över personkretstillhörighet samt bedömning av personlig assistans
ska alltid ses individuellt.
Vad som ingår i personlig assistans insatser är bland annat följande:
Serviceuppgifter såsom praktisk hjälp med hemmets skötsel i form av städning
minst 1 g/månaden i 2 rum och kök, tvätt vid behov, hjälp med inköp och
apoteksärenden minst 1g/veckan och ärenden på post och bank minst 1
g/månaden.
I personlig omvårdnad avses de insatser som därutöver behövs för att tillgodose
fysiska, psykiska och sociala behov. Exempel på detta är hjälp med att äta och
dricka, på- och avklädning, förflyttning, sköta sin personliga hygien, dusch minst
1g/veckan samt övriga insatser för att bryta isolering och för att känna trygghet och
säkerhet i hemmet.
3.1 Rätten till personlig assistans enligt LSS
(se bilaga ”checklista i utredningssituationen”)
3.2 Gemensamt ansvarstagande när någon i ett hushåll är funktionshindrad.
Av äktenskapsbalken (16 kap 1 § ÄB) framgår att makar, var och en efter sin
förmåga, ska bidra till det gemensamma hushållet och till att personliga behov
tillgodoses.
Det innebär att när en funktionshindrad person har rätt till personlig assistans, eller
annan hjälp i hemmet, ska inte den personlige assistenten/vårdbiträdet ta över den
icke funktionshindrades makens/makans ansvar för det gemensamma hushållet.
Samma principer kan rimligen tillämpas för:
• par som sammanbor
• par som ingått partnerskap
• person med funktionshinder med delat hushåll.
10
• person med funktionshinder med hemmavarande barn över 18 år
Observera att maken/makan/partnern/sambon/barnet ska vara hemmavarande för
att ovanstående princip ska följas, det vill säga inte huvudsakligen befinna sig på
annan plats. Att ha ett ”gemensamt hushåll” innebär inte ett ansvar för den
funktionshindrades omvårdnad.
Vid bedömningen av omvårdnadsbehov ska bedömningen göras som om den
funktionshindrade var ensamstående.
Den funktionshindrades make/maka/sambo/partner/barn ska dock informeras om
möjligheterna till korttidsvistelse och avlösarservice.
3.3 Personlig assistans till barn enligt LSS
Bedömning av barns rätt till personlig assistans sker dels enligt samma kriterier som
för vuxna funktionshindrade, det vill säga barnet ska ha grundläggande behov till
exempel med personlig hygien, att inta måltider, att klä på och av sig, att
kommunicera med andra eller annan hjälp som förutsätter ingående kunskaper om
personens behov dels utifrån vad som sägs i prop. 1992/93: 159 sid. 66.
I de allra flesta fall är det bättre för funktionshindrade barn och ungdomar att få bo
kvar i sitt hem med stöd av personlig assistans än att flytta till ett särskilt boende.
Vid bedömningen av personlig assistans för barn ska föräldraansvaret beaktas på så
vis att det hjälpbehov som går utöver det som är normalt för ett barn i
ifrågavarande ålder ska läggas till grund för bedömningen av personlig assistans.
Föräldraansvaret när det gäller funktionshindrade barn och ungdomar
Det stöd och den omvårdnad en förälder ger till ett barn utan funktionshinder utgör
norm för vad som är normalt. Det hjälpbehov och de insatser som går utöver vad
som är normalt för ett barn i ifrågavarande ålder, utgör grunden för bedömningen
av stödinsatser.
3.4 Personlig assistans i bostad med särskild service enligt LSS och SoL
I särskilt boende ( 9 § p 8 LSS, 9 § p 9 LSS, 4 kap. 1 § SoL) ska det finnas ett fast
basstöd som tillgodoser den enskildes behov.
I en gruppbostad ska det finnas en fast personalbemanning som i huvudsak täcker
den enskildes hela hjälpbehov.
Enligt huvudregeln föreligger därför inte rätt till personlig assistent i särskilt boende.
(Resursbrist ska inte lösas genom särskilt bistånd utan löses genom
personalförstärkningar).
3.5 Personlig assistans i daglig verksamhet enligt LSS
I insatsen daglig verksamhet ingår omvårdnad. Personlig assistans ska inte ersätta
den personal som behövs för att driva daglig verksamhet.
11
Det åligger huvudmannen att ge all den omvårdnad som erfordras för att den
enskilde ska klara av att vistas i den dagliga verksamheten. Om det föreligger särskilda
skäl kan det dock undantagsvis beviljas personlig assistent enligt LSS eller LASS
även för en person i daglig verksamhet.
Särskilda skäl föreligger om den enskilde har ett oundgängligt behov av att ha en
person nära knuten till sig hela tiden. Denna person ska vidare vara nödvändig för
den enskildes kommunikation eller för att personen har speciell och nödvändig
kompetens (t.ex. att kunna avläsa brukarens, vid omfattande funktionshinder ofta
svaga, signaler för att kunna avgöra om brukaren behöver sjukvård eller ej).
Behovet av personlig assistans i den dagliga verksamheten förstärks i regel då en
person har behov av täta sjukhusbesök. Om särskilda skäl anses föreligga ska dessa
styrkas. Utredningar/intyg som genomförts/utförts av annan än leg. läkare med
specialistkompetens är ej tillfyllest.
Personlig assistans enligt LSS kan ej tillämpas i dagverksamhet enligt SoL (för
personkrets 3 LSS). I dagverksamhet (för personkrets 3) ingår ej heller
omvårdnadsinsatser.
3.6 Personlig assistans under vistelse på sjukhus
Den som har personlig assistans enligt LSS kan, efter behovsbedömning, ges
möjlighet att hela tiden eller under en del av beviljad tid, ha med sig sin personlige
assistent under sjukhusvistelse om:
• karaktären av funktionshindret gör det särskilt angeläget att den personliga
assistenten finns till hands (exempelvis utvecklingsstörning).
• hälsotillståndet kräver att ett starkt begränsat antal personer med ingående
kunskap om den funktionshindrade personen finns till hands.
• den funktionshindrade personens möjligheter att kommunicera kräver att
(en eller ett starkt begränsat antal) personer med ingående kunskaper om
denne finns till hands.
3.7 Tillfälligt behov av personlig assistans enligt LSS
Kommunen har även ansvar för tillfälliga utökningar av assistans utöver vad som
beviljats inom ramen för den statliga assistansersättningen (LASS), till exempel vid
avvaktan på utökning av LASS-timmar.
3.8 65-årsgränsen
Rätten till personlig assistans enligt LSS finns kvar när den enskilde fyller 65 år om
1. insatsen har beviljats innan han eller hon har fyllt 65 år, eller
2. ansökan om sådan insats inkommer till staden senast dagen före 65-årsdagen
och därefter blir beviljad.
Insatsen personlig assistans enligt LSS får inte utökas efter det att den
insatsberättigade fyllt 65 år. Ansökan om utökad hjälp får i stället ske enligt SoL.
12
4. Lagen om assistansersättning, LASS
Rätt till statlig assistansersättning regleras i lagen (1993:389) om assistansersättning,
(LASS). Den enskilde kan själv vända sig till försäkringskassan och söka
assistansersättning.
Enligt 5 § andra stycket LASS kan även kommunens handläggare göra en kortfattad
behovsanmälan till försäkringskassan utan att först inhämta den enskildes samtycke
utan att därmed bryta mot sekretesslagen. Den enskilde ska dock alltid informeras
innan en sådan anmälan görs.
Om en person med funktionshinder har behov av personlig assistans överstigande
20 timmar i veckan har den funktionshindrade rätt att erhålla statlig
assistansersättning genom försäkringskassan (LASS).
LASS-ersättningen utges för de timmar som överstiger 20 timmar/vecka.
Sundbybergs stad har det ekonomiska ansvaret för de första 20 timmarna/vecka.
Insatsen personlig assistans enligt LASS är kostnadsfri för den enskilde.
För kännedom hade Riksförsäkringsverket, RFV, i sina allmänna råd (1998:6) en
rekommendation att de grundläggande behov som ska föreligga för rätt till
assistansersättning (LASS) för barn skulle vara mer än halva dygnet, det vill säga
mer än 12 timmar/dygn.
4.1 Över 65 år
Assistansersättning kan lämnas även för tid efter det att den ersättningsberättigade
har fyllt 65 år. Försäkringskassan utreder och beslutar.
5. Ledsagarservice enligt LSS 9 § punkt 3
Insatsen ledsagarservice syftar till att en person med funktionshinder ska kunna leva
som andra och delta i samhällets gemenskap. Ledsagarservice är en insats knuten till
aktiviteter utanför hemmet. Insatsen ska ge möjlighet att delta i fritidsaktiviteter, i
kulturlivet, besöka vänner eller bara promenera. Insatsen ska även tillgodose behov
av ledsagning vid exempelvis sjukhusbesök.
Ledsagarservice ska alltid vara individuellt utformad och ha karaktären av personlig
service. Några generella ramar om högsta antal timmar per månad finns inte.
Det individuella behovet avgör när insatsen ska ges samt hur omfattande insatsen
ska vara. I utredningsfasen är det viktigt att skaffa en bild av behovet av
ledsagarservice.
Önskemål vad gäller val av ledsagare ska i möjligaste mån tillgodoses. Insatsen ska
utformas på sådant sätt att den är lättillgänglig och stärker den funktionshindrades
förmåga att leva ett självständigt liv.
13
Vid behov inkluderar ledsagarservice hjälp med förflyttning, på- och avklädning,
hjälp vid toalettbesök samt måltidssituationer. Ledsagarservice är en social tjänst
och några medicinska insatser med sjukvårdsutbildad personal kan inte
tillhandahållas.
Avser ledsagarservicen barn och ungdomar ska det behov som går utöver vad som
är normalt för ett barn i ifrågavarande ålder läggas till grund för bedömningen.
Även barnet/den unges behov att göra erfarenheter tillsammans med någon annan
vuxen än sina föräldrar ska vägas in i bedömningen.
Om den sökande har personlig assistans enligt LSS ska insatsen ledsagarservice ingå
i insatsen personlig assistans.
I insatserna bostad med särskild service för barn-, ungdomar och vuxna (9 § p 8
LSS och 9 § p 9 LSS) ingår fritidsverksamhet och kulturella aktiviteter. Vid boende i
gruppbostad och bostad med särskild service för barn och ungdom är huvudregeln
att den enskildes hela behov ska tillgodoses genom personal i boendet.
I boendeinsatsen ska det generellt sett finnas utrymme för individuellt anpassad
ledsagning till olika aktiviteter och fritidssysselsättningar. Regeringsrätten har dock
ansett att det undantagsvis ska finnas möjlighet att få ledsagning genom extra beslut
om ledsagarservice, som utförs av andra än gruppbostadens personal, om det finns
särskilda skäl för detta.
Personer som bor i gruppbostad kan således ha rätt till insatser i form av
ledsagarservice om den boende är i behov av utökad individuellt anpassad aktivitet.
Ett annat exempel då särskilda skäl kan anses föreligga är när behovet av
ledsagarservice rent faktiskt inte tillgodoses i gruppbostaden.
Om den enskilde omfattas av LSS fattas beslut om ledsagarservice enligt 9 § p 3
LSS. Om den enskilde ej omfattas av LSS men är i behov av insatsen fattas beslut
enligt 4 kap. 1§ SoL. För ledsagarservice utgår ingen avgift om beslutet fattas enligt
LSS.
6. Kontaktperson enligt LSS 9 § punkt 4
Definition:
Kontaktpersonens uppgift är att ställa upp som medmänniska för den
funktionshindrade och stödja denne i att komma i kontakt med andra människor,
komma ut i samhället och delta i olika aktiviteter.
Kontaktpersonen ska kunna ge råd till den enskilde i vardagliga situationer som inte
är av komplicerad natur. Insatserna ska ses som ett icke professionellt stöd. Det bör
inte ställas krav på att kontaktpersonen ska rapportera till kommunen om
uppdraget. Kommunen måste dock följa upp insatsen för att bedöma om den ska
fortsätta eller förändras. Detta kan ske genom exempelvis återkommande
14
uppföljningssamtal med den enskilde, eventuellt legal företrädare och
kontaktpersonen.
Personer som ingår i personkrets enligt 1§ LSS har rätten att enligt 9 § punkt 4 få
prövat behovet av kontaktperson. Kommunens beslut kan överklagas till länsrätten.
Omfattning enligt nivåer:
• Kategori 1 – kontakt minst en gång/vecka
• Kategori 2 - kontakt flera gånger/vecka
• Kategori 3 – kontakt i stort sett varje dag.
7. Avlösarservice i hemmet för barn och vuxna enligt LSS 9 § punkt 5
Avlösarservice innebär att en person tillfälligt övertar omvårdnaden från anhöriga
eller andra närstående. Utgångspunkt för insatsen är den funktionshindrades hem.
Avlösarservice ska kunna ges både som en regelbunden insats och vid oförutsedda
situationer. Det är ofta av stor vikt att kunna få avlösarservice med kort varsel.
Det finns inga riktlinjer för omfattningen av avlösarservice. Bedömningen ska göras
utifrån individuella behov.
Insatsen ska utformas utifrån den enskildes behov och önskemål. Önskemål vad
gäller val av avlösare ska i möjligaste mån tillgodoses.
Föräldrar och syskon till funktionshindrade behöver ofta avlösning för att kunna
genomföra egna aktiviteter, till exempel studier, fritid och kultur. Avlösning kan
även vara en förutsättning för att föräldrarna ska kunna ägna sig åt det
funktionshindrade barnets syskon.
Familjehemsföräldrar har också rätt till avlösarservice. Ibland är det angeläget att
föräldrarna får vila upp sig utan arbetet med omvårdnaden av barn, det vill säga
utan det funktionshindrade barnet eller dess syskon.
Om avlösarservice är aktuell för ett barn ska ansökan göras av barnets
vårdnadshavare.
Stor hänsyn ska tas till den enskildes behov av en flexibel utformning av insatsen.
Om den funktionshindrade omfattas av LSS fattas beslut i enlighet med 9 § p 5 LSS.
Om den funktionshindrade inte omfattas av LSS fattas beslut enligt SoL 4 kap 1 §.
8. Korttidsvistelse utanför hemmet enligt LSS 9 § punkt 6
Korttidsvistelse innebär att en funktionshindrad person tillfälligt, under kortare eller
längre tid, vistas i ett korttidshem, hos en kontaktfamilj, deltar i en ”kortkurs” eller
lägerverksamhet. Insatsen kan fungera både som en regelbunden insats och en
insats vid akuta behov.
15
Korttidsvistelse utgör ofta en betydelsefull del i den enskildes strävan att så
småningom, med stöd, skapa sig ett eget självständigare liv. Hemmaboende (och
familjehemsplacerade) som omfattas av LSS har även möjlighet att söka
korttidsvistelse inom den så kallade sommargårdsverksamheten.
Om den anhöriga är i behov av avlösning, utan att den funktionshindrade är i behov
av korttidsvistelse, ska i första hand prövas om insatsen avlösarservice kan
tillgodose behovet av avlösning och utrymme för avkoppling.
Om avlösning och utrymme för avkoppling inte kan tillgodoses med stöd av
avlösarservice kan korttidsvistelse beviljas även då den funktionshindrade inte är i
behov av korttidsvistelse.
I begreppet anhörig ingår de som den funktionshindrade delar hushåll med,
inklusive familjehem. Vid utformningen av insatsen ska stor vikt läggas vid den
enskildes och anhörigas önskemål.
Önskemål om att insatsen ska verkställas hos en korttidsfamilj eller på ett
korttidshem ska beaktas. Om den enskilde omfattas av LSS fattas beslut enligt 9 § p
6 LSS.
9. Korttidstillsyn för skolungdom över 12 år enligt LSS 9 § punkt 7
Ungdomar som är 12 år eller äldre och har ett funktionshinder kan behöva en trygg
situation och en meningsfull sysselsättning före och efter själva skoldagen samt
under skollov och ferier. Före 12 års ålder ansvarar skolbarnsomsorgen för tillsyn
efter skolan.
Det kan förekomma att insatsen kan beviljas även om vårdnadshavaren är hemma.
För barn och ungdomar i bostad med särskild service ingår fritidsverksamhet i
boendet.
Korttidstillsyn för dessa barn ska i första hand tillgodoses inom ramen för
boendeinsatsen. Om det av pedagogiska och sociala skäl krävs något annat än vad
boendet kan erbjuda kan insatsen ”korttidstillsyn för skolungdom” vara en relevant
insats.
Förvaltningen som gjort placeringen utreder, beslutar och har det ekonomiska
ansvaret för denna insats som är ett komplement till boendet.
All korttidstillsyn ska utformas med utrymme för flexibla lösningar och utgå från
den enskildes behov. Detta kan vara att den enskilde kan gå kvar i sitt fritidshem
eller ingå i en grupp med andra funktionshindrade ungdomar, integrerad i någon
parklek eller fritidsgård. Beslut om korttidstillsyn för skolungdom över 12 år fattas
enligt 9 § p 7 LSS.
16
För de funktionshindrade ungdomar som inte omfattas av LSS ska behovet av
korttidstillsyn i första hand tillgodoses.
Riktlinjer för familjevård för barn och ungdom reglerar bland annat följande:
• Aktuella schabloner för omkostnads- och arvodesersättning till
familjehemmet.
• Kriterier för val av familjehem.
• Hur stöd till barn, föräldrar och familjehem ska utformas.
För de barn och ungdomar som behöver bo i familjehem och omfattas av LSS
fattas beslut enligt 9 § p 8 LSS.
10. Bostad med särskild service för barn och ungdomar enligt LSS 9 §
punkt 8.
I en bostad med särskild service bor några barn eller ungdomar tillsammans. I en
sådan bostad ska finnas personal dygnet runt.
För barn med speciella behov, som inte kan bo i föräldrahemmet och som kräver
omvårdnad av personal med speciell kompetens, kan bostad med särskild service
vara ett bättre alternativ är familjehem.
Utvecklingsstörning i kombination med döv-blindhet eller autism kan vara en
sådan form av funktionshinder som kräver specialanpassning eller speciell
kompetens.
Boende för barn ska vara utformat så att det ger barnet goda möjligheter att
bibehålla en bra kontakt med föräldrar, vårdnadshavare och syskon.
Vid uppföljning av insatsen ska det kontrolleras att det finns skriftliga
handlingsplaner för de barn och ungdomar som bor i bostad med särskild service.
Vidare ska vårdnadshavare eller god man ges möjlighet att delta vid aktuell
planering.
11. Bostad med särskild service för vuxna eller annan särskilt anpassad
bostad för vuxna enligt LSS § 9 punkt 9
Med insatsen bostad med särskilt service avses ett boende med fast personalstöd. I
insatsen ingår att den enskilde får stöd att genomföra dagliga aktiviteter såväl i som
kring bostaden. Genom insatsen ska den enskilde få en fullvärdig lägenhet där
hyreslagens regler är tillämpliga. Huvudformen för bostad med särskild service är
gruppbostad och servicebostad. I såväl gruppbostad som servicebostad ingår
omvårdnad, fritidsverksamhet och kulturella aktiviteter som en del av insatsen.
17
Gruppbostad 9 § punkt 9 LSS
Gruppbostaden är till för personer som har ett så omfattande stöd- och
omvårdnadsbehov att mer eller mindre kontinuerlig närvaro av personal är
nödvändigt. Att erhålla insatsen gruppbostad innebär bland annat att den enskilde
garanteras en egen fullvärdig bostad. Med gruppbostad avses vanligen ett litet antal
bostäder som är grupperade i villor, radhus eller flerfamiljshus kring gemensamma
utrymmen och där service och vård kan ges alla tider på dygnet.
Servicebostad 9 § punkt 9 LSS
En servicebostad utgörs av fullvärdiga lägenheter som är geografiskt samlade.
Personligt stöd ska ges i den omfattning den enskilde behöver. Detta stöd ska ges
av en fast personalgrupp. De som bor i en servicebostad bör ha tillgång till
gemensamhetsutrymme eller träfflokal.
Bostad med särskild service i form av servicebostad är en insats som kan vara
lämplig för människor som inte klarar av att bo i ett ordinärt boende men som inte
har ett så omfattande hjälpbehov att ett boende i gruppbostad är nödvändigt.
Yngre människor ska inte anvisas lägenhet i servicehus som är avsedda för äldre.
Dock kan utvecklingsstörda som andra ha en servicebostad inom det ordinarie
äldreboendet men det förutsätter att de har åldern inne.
Annan särskilt anpassad bostad enligt LSS 9 § punkt 9
Annan särskilt anpassad bostad är ofta en fullvärdig egen lägenhet i det normala
bostadsbeståndet som med hjälp av bostadsanpassning utgör ett fullgott boende.
Behövligt stöd och service, det vill säga ledsagarservice, hjälp i hemmet och
personlig assistans ges inom ramen för SoL, LSS och LASS. Omvårdnad samt
kultur- och fritidsverksamhet ingår inte som en del av boendeinsatsen.
Sjukhemsboende
Beslut om sjukhemsboende gäller för dem där andra boendeformer eller omsorg i
hemmet inte längre är möjlig. Sjukhemmet ska förutom god omvårdnad också
kunna erbjuda möjlighet till utevistelse och andra aktiviteter. Alla som vill ska
erbjudas eget rum.
12. Daglig verksamhet för personer i yrkesverksam ålder som saknar
förvärvsarbete och inte utbildar sig enligt LSS 9 § punkt 10
Den som omfattas av LSS personkrets 1 eller 2 och är i yrkesverksam ålder, saknar
förvärvsarbete och inte utbildar sig har rätt till daglig verksamhet i enlighet med
LSS.
Stor hänsyn ska tas till den enskildes önskemål om inriktningen på verksamheten. I
insatsen daglig verksamhet enligt LSS ingår omvårdnad.
18
Det finns ingenting som hindrar att en brukare som fyllt 65 år får fortsätta i daglig
verksamhet. (Den som deltar i daglig verksamhet och omfattas av personkrets 1 har rätt till
habiliteringsersättning.)
19
Bilaga
Rätten till personlig assistans enligt LSS (checklista i
utredningssituationen)
Frågeställningar som bör besvaras i behovsutredningen för personlig assistans är
följande:
• Vilken personkretstillhörighet?
• Vilka grundläggande funktioner är inskränkta - och hur mycket?
• Funktionsnedstättningens varaktighet?
• Funktionsnedsättningens konsekvenser - behov av hjälp med vad?
• Finns behov av medicinska insatser - vilka av dess kan ingå i begreppet
egenvård?
• Beskrivning av ett dygns behov med timmar av omvårdnad ?
• Hur ser en vecka ut i det fall en vecka innehåller flera sorters ”typdagar”
med timmars behov av omvårdnad och service i den personliga assistansen?
•
•
•
•
•
•
•
Är bostaden anpassad i rimlig omfattning?
När inträder stödbehovet?
Hur lång tid behövs för att tillgodose det aktuella behovet av stöd?
Hur lång ”passiv tid” mellan de olika insatserna?
Utgår annat samhällsstöd till den enskilde? Hur och när?
Om utredningen gäller barn - har normalt föräldraansvar beaktats?
Har krav på gemensamt ansvarstagande beaktats när någon i ett hushåll, där
fler personer ingår, är funktionshindrad?