Nyhetsbrev 5/2011 Blir EU mer socialt? Förbättra tillämpningen av EU-rätten på lokal nivå Går det att förena en fri marknad med sociala ambitioner? Lissabonfördraget definierar EU:s inre marknad som en ”social marknadsekonomi” och ger unionen en bindande stadga med bl.a. sociala rättigheter. Men vad innebär det i praktiken? Blir EU mer socialt eller saknar begreppet ”social marknadsekonomi” innehåll? Erfarenheter från de senaste decennierna har visat att avreglering av kommunal verksamhet inte per automatik innebär ett bättre samhälle i ett medborgarperspektiv. För att samhällseffekterna ska vara positiva måste medborgarna uppleva reellt förbättrade livsvillkor. Mario Monti, tidigare EU-kommissionär och sedan några veckor premiärminister i Italien, framhöll betydelsen av ett förnyat konsumentförtroende för den inre marknaden i sin rapport av den 9 maj 2010. Han påpekade att den inre marknaden är ”less popular than ever, [but] more needed than ever” och framhöll Lissabonfördragets målsättningsstadgande i artikel 3.3 i EUfördraget om att EU ska grundas på en social marknadsekonomi med hög konkurrenskraft. Som en särskilt viktig kategori av sociala hänsyn, framhölls tjänster av allmänt ekonomiskt intresse och det reella och upplevda hotet mot dessa tjänster. Klart är att den diskussion som länge förts om balansen mellan de ekonomiska och sociala dimensionerna i EUsamarbetet har fått ny aktualitet. Krisen har slagit till i Europa och frågan är mer relevant än någonsin. Röster höjs som varnar för att EU som projekt försvagas när de sociala ambitionerna sänks och att en mycket långsam återhämtning sannolikt innebär att man mer betonar ekonomiska målsättningar. I praktiken alltså motsatsen till vad Lissabonfördraget anger. Denna lika aktuella som komplexa fråga behandlas med utgångspunkt från tre områden vid Sieps konferens ”Sociala Europa” den 8 och 9 december. Efter en inledande diskussion kring vad som händer med de sociala ambitionerna i tider av kris, ställs frågan om vad medborgarna, konsumenterna och arbetstagarna kan vänta sig av utvecklingen. En diskussion kring tjänster av allmänt intresse - i princip de välfärdstjänster som samlas under paraplybegreppet ”Sociala Europa” - avslutar konferensen. Här intill ger Jörgen Hettne, forskare i juridik på Sieps, sin syn på EU-rättens tillämpning på det lokala planet när det gäller just tjänster av allmänt intresse. Den 23 mars 2011 presenterade kommissionen ett meddelande rörande en reform av EU:s regler om statligt stöd avseende tjänster av allmänt ekonomiskt intresse. Mot denna bakgrund har kommissionen nu lagt fram flera förslag till rättsakter. Av särskilt intresse är en ny förordning ”om tillämpningen av artiklarna 107 och 108 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt på stöd av mindre betydelse som beviljas företag som tillhandahåller tjänster av allmänt ekonomiskt intresse”. Konferensen ”Sociala Europa” är öppen för allmänheten och avgiftsfri. Anmälan sker som vanligt på Sieps webbplats. Välkomna! Den nya förordningen kan ses som en reaktion på behovet av att införa särskilda regler på regional och lokal nivå. På lokala nationella marknader är EU:s transnationella regelverk inte alltid särskilt väl avpassat. Risken finns därför att legitima intressen inte alltid kan tillgodoses. Det nya förordningsförslaget bygger på en god tanke, nämligen att lokala förhållanden är för olika för att hanteras centralt. Det krävs dock en betydligt mer principiellt betonad reform om problemet ska lösas på ett mer genomgripande sätt. En decentralisering av statsstödspolitiken när det gäller finansiering av allmännyttiga tjänster bör därför övervägas. När det gäller dessa tjänster finns nu ett omfattande regelverk, särskilt om de nya rättsakterna träder i kraft. Nationella konkurrensmyndigheter bör därför i samarbete med kommissionen kunna säkerställa en korrekt tillämpning av dessa regler på regional och lokal nivå. Gränsen för vad som behöver anmälas till kommissionen skulle då kunna sättas betydligt högre än i dag (vilket är 200 000 euro under en treårsperiod eller 150 000 euro per år enligt kommissionens nya förordningsförslag). Anmälningar avseende finansiering av tjänster av allmänt ekonomiskt intresse under detta tak skulle istället kunna ställas till nationella myndigheter. Medlemsländerna skulle i samarbete med kommissionen kunna utforma övervakningssystem och anmälningsskyldigheter som är avpassade till lokala och regionala förhållanden. Jörgen Hettne Forskare i juridik, Sieps Anna Stellinger, direktör Kommande seminarier Senaste publikationer 8 december Sociala Europa i tider av ekonomisk kris 9 december Sociala Europa för konsumenter, medborgare och arbetstagare Allmännyttiga tjänster - lokala intressen 14 december The Polish Presidency of the EU Council • • • • • The EU and Strategies for New Climate Treaty Negotiations (2011:12epa) Vilken roll bör ECB ha i hanteringen av den europeiska skuldkrisen? (2011:11epa) Tjänster av allmänt intresse: ett svenskt perspektiv (2011:8) En finanspolitisk union för euron: lärdomar från federala stater (2011:10epa) Hur kan eurokrisen hanteras? För- och nackdelar med olika strategier (2011:09epa) • Organiserade intressen i Europeiska unionen (2011:7) • Brussels Advocates Swedish Grey Wolves (2011:8epa) www.sieps.se