För ett verkningsfullt partnerskap
mellan skola och hem
Denna metodbok ger konkret och praktisk vägledning i hur man kan gå till väga för att
involvera föräldrar och göra dem delaktiga i skolan. Boken består av tre delar:
1. En allmän beskrivning av vad föräldrasamverkan kan innebära.
2. Underlag för diskussioner om hur olika former av föräldrasamverkan kan se ut.
3. Arbetsmaterial att använda som grund för hur arbetet kan läggas upp.
Mycket har sagts och tänkts kring hur vi kan förbättra samverkan mellan skolan och
elevernas föräldrar – en kvalitetshöjning som helt enkelt krävs för att fler elever ska nå
skolans mål. Få har som Laid Bouakaz satt sig in i frågan, både genom egen praktik och
genom aktionsforskning och teoriskapande. Du håller en efterlängtad bok i din hand!
LAID BOUAKAZ
Resurscentrum för mångfaldens skola
Avdelningen Barn och Ungdom
Malmö stad
www.malmo.se/mangfaldiskolan
För ett verkningsfullt partnerskap
mellan skola och hem
LAID BOUAKAZ
För ett verkningsfulllt partnerskap mellan skola och hem
Fil.doktor, disputerade 2007 vid Lärarutbildningen, Malmö högskola med avhandlingen ”Parental Involvement in School. What
hinders and promotes parental involvement in an urban school.”
Efter disputationen har han varit verksam som lektor och föreläsare
vid Resurscentrum för mångfaldens skola, Malmö stads FoU- enhet
för utbildningsfrågor. Främst är det skolor i Malmö och övriga 31
dialogkommuner inom det som kommit att kallas Myndigheten
för skolutvecklings mångfaldssatsning som kunnat ta del av hans
erfarenheter och kunskaper. Idag är Laid Bouakaz anställd som
skolledare i Landskrona kommun.
METODBOK
Laid Bouakaz
METODBOK I FÖRÄLDRASAMVERKAN
Utgiven av:
Resurscentrum för mångfaldens skola
Avdelningen Barn och Ungdom
Malmö stad
www.malmo.se/mangfaldiskolan
ISBN: 978-91-633-3858-8
Omslagsfoto: Diane, IstockPhoto
Form & tryck: Prinfo Grafiskt Center, Malmö
METODBOK I FÖRÄLDRASAMVERKAN
För ett verkningsfullt
partnerskap mellan
skola och hem
LAID BOUAKAZ
Innehåll
Förord
Den här metodboken består av tre delar.
Inledning
3
5
7
Del I
Vad föräldrasamverkan kan
innebära; hinder och möjligheter
9
Vanliga definitioner av samverkan
mellan skola och hem
Hinder för föräldrasamverkan
Föräldrarnas komplexa värld
Läraren som länk mellan hem och skola
9
10
11
12
Del II
Analysera nuläget
För ett verkningsfullt partnerskap
mellan föräldrar och skola
Lärande möten mellan lärare och föräldrar
Tvåvägskommunikation mellan skola och hem
Ideellt arbete
Lärande i hemmet
Beslutsfattande
Samverkan med närsamhället
13
13
14
16
18
20
22
24
Del III
Kom igång med arbetet
Föräldraenkät
Tema man kan diskutera med föräldrarna:
27
31
35
Sammanfattning
37
Litteratur
40
Anteckningar
41
Förord
Du håller en efterlängtad bok i din hand.
Mycket har sagts och tänkts om hur vi kan få bättre kvalitet på samverkan mellan föräldrar
och skola. Få har som Laid Bouakaz satt sig in i frågan, både genom egen praktik och genom
aktionsforskning och teoriskapande.
I mars 2006 disputerade Laid vid Lärarutbildningen, Malmö högskola med avhandlingen
”Parental Involvement in School. What hinders and what promotes parental involvement in an
urban school”. Efter disputationen har han varit verksam som lektor och föreläsare vid Resurscentrum för mångfaldens skola, Malmö stads FoU-enhet för utbildningsfrågor. Främst är det skolor
i Malmö och övriga 31 dialogkommuner inom det som kommit att kallas Myndigheten för skolutvecklings mångfaldssatsning som kunnat ta del av hans erfarenheter och kunskaper.
Denna handbok har sin utgångspunkt i ovanstående avhandling vilket blir särskilt tydligt i Del
1, där det läggs stor vikt på vad etnicitet och kulturella skillnader har för betydelse beträffande
föräldrasamverkan. Anledningen till detta är att Laid bedrivit aktionsforskning på en grundskola
belägen i en mångkulturell stadsdel. Innehållet i Del 2 och 3 kan däremot tillämpas på alla skolor,
oavsett var de är belägna.
På alla skolor vi varit i kontakt med inom uppdraget Attityder i skolan har man efterlyst denna
metodbok, som vi nu hoppas skall bidra till den kvalitetshöjning i föräldrasamverkan vi vet krävs
för att fler elever ska nå skolans mål.
Kerstin Larsson
Resurscentrum för mångfaldens skola
3
4
Den här metodboken består av tre delar.
Del 1 är en allmän beskrivning av vad föräldrasamverkan kan innebära med hinder och möjligheter.
I del 2 finns underlag för diskussioner om hur olika former av föräldrasamverkan kan se ut.
I del 3 finns ett arbetsmaterial bestående av frågor att diskutera i arbets-/lärarlaget och förslag
till föräldraenkät. Detta kan användas som grund för hur ert arbete med föräldrasamverkan kan
läggas upp. Här finns också ett planeringsunderlag för det ni kommer fram till.
5
6
Inledning
Att involvera föräldrar och göra dem delaktiga i skola/förskola är ett omdiskuterat ämne. Hur
gör vi så att föräldrar kommer till utvecklingssamtal och föräldramöten, oavsett social och etnisk
tillhörighet? Hur når vi ut med information till alla föräldrar? Hur når vi föräldrar som inte förstår
svenska språket?
För att få svar på dessa frågor måste vi kanske först besvara följande: Hur definierar vi föräldrasamverkan? Har vi en utarbetad plan eller en strategi för föräldrasamverkan? Vilken föräldragrupp diskuteras mest när frågor om föräldrasamverkan tas upp? Vill vi verkligen samverka
med föräldrar eller önskar vi enbart se fler föräldrar engagerade i sina barns skola? Och sist men
inte minst: Hur mycket vet föräldrarna om det allmänna utbildningssystemet och den lokala
verksamheten? Hur mycket vet vi om föräldrarnas engagemang, delaktighet och kamp utanför
skolan?
Det finns inget givet och vinnande koncept för samverkan mellan skolan och hemmet. Processen måste ständigt förändras eftersom den ger upphov till påverkan och delaktighet, som i
sin tur förändrar relationer och behov. Samverkan handlar om en ständigt pågående ömsesidig
process med samtal och diskussioner om barnets skolframgång med eventuella brister och åtgärder, och om den sociala och kunskapsmässiga utvecklingen för barnet. Samverkan mellan
skolan och hemmet kännetecknas av en aktiv relation, där föräldrar och lärare kontinuerligt och
regelmässigt håller kontakten, diskuterar eventuella funderingar samt ber varandra om råd då
båda parter känner behov av det.
Ställ upp realistiska mål; det går inte att genomföra allt samtidigt. Det är viktigt med en tydlig
och klar definition av din skolas syn på föräldrasamverkan och av era behov.
7
DEL I
Vad föräldrasamverkan kan
innebära; hinder och möjligheter
Vanliga definitioner av samverkan mellan skola och hem
För många lärare och övrig personal i skolan kan föräldrasamverkan innebära både hembaserat och skolbaserat föräldraengagemang, i vilket föräldrarna antas investera sina resurser för att
hjälpa barnen i hemmet och i skolan.
SKOLBASERAT FÖRÄLDRAENGAGEMANG
Denna form av föräldraengagemang innebär från skolpersonalens sida oftast att föräldrar spontant ska kunna besöka skolan och göra sig själva synliga på möten och andra aktiviteter organiserade i skolans regi. Samverkan betraktas inte som viktigt så länge allting flyter på enligt lärarnas
förväntningar och föräldrarna verkar engagerade i sina barns utbildning, utan diskuteras som en
eventuell åtgärd om och när problem uppstår kring ett barn.
För föräldrarna innebär det skolbaserade föräldraengagemanget att de vill närvara vid möten
som äger rum i skolan, och organisera olika aktiviteter för att hjälpa sina barn både utanför och i
skolbyggnaden. För många föräldrar med utländsk bakgrund handlar det om att hjälpa barnen
att lyckas i skolan, men också om att skydda sitt eget kulturella arv; språk, tradition, religion och
historia. De vill att barnen ska kunna vara stolta över sina föräldrars kultur, som uppfattas som
hotad och antas helt kunna försvinna under vistelsen i Sverige.
HEMBASERAT FÖRÄLDRAENGAGEMANG
Från skolan sida innebär det hembaserade föräldraengagemanget att föräldrar engagerar sig så
mycket de kan i barnets skolgång, stimulerar och uppmuntrar barnen så mycket som möjligt i
studierna och lärandet. Föräldrarna bör spela en aktiv roll i att uppfostra sina barn väl, sköta om
9
10
deras behov, hjälpa dem med skolarbete samt se till att de kommer hela, rena och prydliga till
skolan.
Föräldrar å andra sidan beskriver det hembaserade engagemanget som något som går hand
i hand med engagemanget i skolan. Föräldrarna upplever ofta svårigheter av såväl relations- som
pedagogisk karaktär i samband med att de försöker hjälpa sina barn med skolarbete. Många föräldrar i invandrartäta skolområden anordnar därför ”komplementär undervisning” i form av extra
aktiviteter, läxhjälp eller modersmålsundervisning. Dessa aktiviteter betraktas som en form av
hembaserat föräldraengagemang och kan vara dolda för skolan och det allmänna.
Det hembaserade föräldraengagemanget i invandrartäta mångkulturella skolmiljöer kan
dessvärre anta formen av en kamp mellan lärarna och föräldrarna – en kamp om att skydda
barnet. Lärarna kan betrakta föräldrar som individer med behov av vägledning och hjälp med att
bestämma vad som är bäst för dem, och vad som bäst kan göras för att hjälpa barnen att lyckas
i skolan och därigenom öka deras integration i samhället. Föräldrarna å sin sida är inte intresserade av att blanda sig i lärarnas arbete men har en stark vilja att skydda sina barn från skolans
och lärarnas påverkan.
Dessa två beskrivningar ger inget utrymme till samverkan som sådant. Samverkan handlar
om ett aktivt deltagande av alla parter i planerade aktiviteter och i en kontinuerlig dialog mellan
föräldrar och lärare om barnet.
Hinder för föräldrasamverkan
Även om både lärare och föräldrar ofta visar viljan att utveckla en närmare arbetsrelation, kan
deras ambitioner och goda avsikter stå inför ett brett spektrum av hinder. Dessa finns såväl inom
själva skolan som utanför den, inom familjen eller i föräldrarnas dagliga kamp i samhället. Lärare
och skolledare uttrycker ofta att de är tungt arbetsbelastade och har brist på tid eller utrymme
för att etablera ett fungerande samarbete med föräldrarna. Således finns hinder för föräldrasamverkan som är direkt relaterade till skolan och lärarna, och andra som mer är kopplade till
föräldrarna och deras levnadsmiljö.
Lärare upplever ofta svårigheter i föräldrakontakter i allmänhet och med föräldrar med utländskt ursprung i synnerhet. Föräldrarnas religiösa övertygelser, språk och kulturella bakgrund
kan utgöra problem. Föräldrar å andra sidan ger ofta uttryck för ett starkt behov av bättre kunskap om skolsystemet och utbildningsväsendet. De saknar den kunskap som behövs för att
komma riktigt i kontakt med lärarna på skolan. I allmänhet tycks föräldrar som bor i invandrartäta
områden inte tillhöra föräldraföreningar eller skolråd där skolan diskuteras.
Vissa föräldrar vidmakthåller att skolan är lärarnas sak och till för lärarna. Föräldrar har mestadels ingen roll att spela där. De utvecklar en resignerad inställning som inte beror på att de
är ointresserade av att engagera sig i sina barns utbildning. Inställningen är snarare en strategi
för att undvika känslor av förödmjukelse då man träffar lärarna och känner sig utanför skolans
värld.
Föräldrarnas komplexa värld
Föräldrar oavsett etnisk bakgrund lever i en komplex värld utanför skolan. De står inför frågor om
överlevnad, arbete och allt vad livet innebär. De kan ha svårt att anpassa sina tider med aktiviteter som arrangeras i skolan.
I invandrartäta skolområden kan insatser för att engagera föräldrar i skolans verksamhet konkurrera med insatser för att förbättra situationen i föräldrarnas boendeområde och integrera
dem i det nya samhället. Problem som brist på tillräcklig boendeyta, arbetslöshet, brist på bra
mötesplatser för ungdomar och oklarheter i en förändrad familjestruktur kan leda till att man
saknar energi att aktivt delta i de åtgärder som skolan och/eller lokala myndigheterna planerar.
Samverkan i dessa områden kan ta formen av en kamp mellan olika aktörer – föräldrarna, skolan
och lärarna, samhället – en kamp som ofta handlar om fostrans innehåll och inriktning. Föräldrar vill skydda barnet från skolan och skolan vill skydda barnet från föräldrarna. Det kan handla
om föräldrars oro för att barnet ska bli ”för svenskt” eller lärarens oro för att barnet ska utstå ett
religiöst förtryck. De utmanande förhållanden som omger familjerna gör föräldrarnas roll mer
än komplicerad, och deras förhållande till skolan och olika myndigheter blir otydlig och utan
sammanhang. I skolan känner barn att viss kunskap de har med sig hemifrån saknar värde, och
hemma kan föräldrarna inte hjälpa dem att förstå det som förmedlas i skolan. Barn som inte får
stöd i hemmet för det som förmedlas i skolan och samtidigt inte heller känner att föräldrarnas
kultur och språk är värdefulla förnimmer en känsla av dubbel ensamhet. Oron och denna ”dubbla ensamhet” minskar om kommunikationen är bättre mellan hemmet och skolan.
11
Läraren som länk mellan hem och skola
12
En sammanföring mellan hem och skola kan vara avgörande på skolor där eleverna tillhör olika
sociala grupperingar. Processen bör vara långsiktig och innehålla många små delprojekt, med
vilka man når ut i områden med föräldrar som brottas med olika svårigheter från arbetslöshet till
stigmatisering. Förmedlare – länk – processledare bör vara lärare som ges tid att diskutera, planera
och få föräldrarna engagerade i skolans arbete. Hinder som språkbarriärer och kulturella olikheter kan hanteras bättre om dessa lärare talar föräldrarnas språk och därmed också fungerar som
kulturella medlare. När en sådan organisation byggs upp kan dock nya hinder bli synliga, t ex att
en del lärare inte vill att föräldrarna ska använda skolan.
Insatser för att få föräldrar att engagera sig i skolans arbete kan se ut på ett flertal olika sätt. Att
skapa en nära arbetsrelation mellan skola och föräldrar innebär att synliggöra och problematisera attityder och föreställningar hos såväl skolans personal som föräldrarna. Det kan röra sig om
kulturella och sociala värden och normer, institutionella mål, vilken typ av kunskap och färdigheter som bör erbjudas, samt hur man bäst samverkar. Man bör också tänka på svårigheterna i
föräldrarnas och lärarnas roller när både skolan och familjestrukturen är i förändring, och olikheter i livserfarenhet, uppfostringsmetoder och uppfattningar om demokrati ska mötas. Insatser
för att engagera föräldrarna i skolan måste anpassas till ojämlika maktförhållanden och skilda
klasstillhörigheter.
Samverkan mellan skola och hem omfattar inte enbart den enskilda läraren och föräldern
utan hela skolan, elevens familj och närsamhället.
DEL II
Analysera nuläget
För ett verkningsfullt partnerskap mellan föräldrar och skola
Ett sätt att utveckla föräldra-skola-partnerskap är att undersöka det nuvarande läget. Följande
punkter med former för samverkan mellan skola och hem kan hjälpa dig att utvärdera hur väl
din skola når ut till föräldrarna.
LÄRANDE MÖTEN (STUDIECIRKLAR):
lärare och föräldrar stödjer och hjälper varandra med tips och råd som underlättar lärande i
skolan och hemmet
TVÅVÄGSKOMMUNIKATION:
skapa effektiva former för dialog om vad som händer i skolan och om elevens resultat, framsteg
och utveckling
IDEELLT ARBETE:
rekrytera och organisera föräldrar för hjälp och stöd
LÄRANDE I HEMMET:
förse föräldrar med information och idéer om hur de kan hjälpa barnen med sina läxor
BESLUTSFATTANDE:
inkludera föräldrarepresentanter i skolbesluten
SAMARBETE MED NÄRSAMHÄLLET:
identifiera och integrera resurser och tjänster från samhället för att stärka familj och skolaktiviteter samt elevernas utveckling och lärande
13
Lärande möten mellan lärare och föräldrar
Lärare och föräldrar stödjer och hjälper varandra med tips och råd som underlättar lärande i
skolan och hemmet.
EXEMPEL:
14
»» Skolan tillhandahåller idéer och tips som stöttar lärande i varje årskurs.
»» Föräldraträffar och studiecirklar (t ex om skolsystemet, den lokala skolorganisationen och
om föräldrarnas egen erfarenheter om sina barn).
»» Stödprogram för familjer i syfte att bistå dem med kunskap om barns utveckling. Skolan
erbjuder workshops, videokassetter om föräldraskap och barnuppfostran.
»» Hembesök enligt överenskommelse vid stadieövergångar, möten för att hjälpa familjer
att förstå skolan och också hjälpa skolan att förstå familjerna (ömsesidigt lärande).
»» Enkla broschyrer med tips om hur med kan hjälpa barnen med läxläsning och annat (kan
översättas till andra språk).
»» Aktiviteter i vilka föräldrar kan lära sig om skolämnen (matematikkvällar, sex- och samlevnadslektioner, slöjdträffar etc).
UTMANINGAR:
»» Erbjuda information till alla familjer som vill ha den eller har behov av den, och inte enbart
till det fåtal som har möjlighet att delta i workshops eller möten i skolbyggnaden.
»» Möjliggöra för föräldrar att delge skolan information om kultur, bakgrund, samt barns
begåvningar, förmågor och behov.
»» Säkerställa att all information för och från familjer är tydlig, användbar och kopplad till
barns utveckling i och utanför skolan.
»» Att få lärare och föräldrar att ställa upp trots tidsbrist (kvälls- och helgaktiviteter).
VAD MEDFÖR LÄRANDE MÖTEN FÖR DE OLIKA PARTERNA?
ELEVERNA:
»» Medvetenhet om föräldrars roll; respekt för föräldrar.
»» Positiva personliga kvalitéer, vanor, övertygelser och värderingar förmedlas av familjen
och skolan.
»» Tidsmässig balans mellan fritidsaktiviteter, hushållssysslor och läxor.
»» Ökad medvetenhet om skolans roll och betydelse.
»» Medvetenhet om att föräldrarnas och skolans gemensamma vision och mål.
FÖRÄLDRARNA:
»» Förståelse och självförtroende vad gäller föräldraskap, barn- och ungdomsutveckling samt
vad förändringar i hemmets förhållanden betyder för lärande under barnens skoltid.
»» Medvetenhet om att föräldraskapet är en utmaning för alla föräldrar oavsett klass, kön
eller etnicitet.
»» En ökad känsla av stöd från skolan och andra föräldrar.
LÄRARNA:
»»
»»
»»
»»
Förståelse för familjers bakgrunder, kulturer, behov och syn på barn och barnuppfostran.
Respekt för familjers styrkor och ansträngningar.
Förståelse för elevers olikheter.
Medvetenhet om egen kunskap om barns utveckling, och förmåga att förmedla denna
till föräldrarna.
FRÅGOR
»» Vilken information finns tillgänglig för föräldrar om vår verksamhet?
»» Vilka teman anses viktiga att diskutera med föräldrar i nuläget?
»» Vilka möjligheter/resurser har vi på vår skola att starta temakväller för föräldrarna?
15
Tvåvägskommunikation mellan skola och hem
Utveckla mer effektiva former för dialog med alla familjer varje år om skolans program och barnens utveckling.
SÅ HÄR KAN DET GÅ TILL:
16
»» Samtal med varje förälder minst två gånger årligen med uppföljning vid behov.
»» Använd tvåspråkig personal ( lärare, modersmålslärare eller annan skolpersonal som talar
föräldrarnas språk) på din skola som resurs.
»» Tolkar som assisterar familjer vid behov.
»» Vecko- eller månadsvis hemskickade sammanställningar av studieresultat som returneras
till lärare med föräldrars kommentarer, inte enbart underskrift.
»» Elevjournal för anteckningar vid t ex spontana besök, telefonsamtal eller annan kommunikation. Kan kopplas till IUP:n.
»» Tydlig information om val av skola och aktiviteter inom skolor.
»» Tydlig information om skolans riktlinjer, omorganisation, aktuella interna förändringar i
arbetslag och pedagogik samt valet till gymnasiet.
»» Skapa ett rum för föräldrar på din skola. Utrusta den med en dator och en telefon.
UTMANINGAR
»»
»»
»»
»»
»»
»»
Att tolka/översätta information till mängder av olika språk.
Förenkla skolspråket så att föräldrarna förstår budskapen.
Ta hänsyn till föräldrar som är analfabeter.
Ta hänsyn till föräldrar som inte talar eller läser svenska bra eller behöver stor text.
Granska informationsmaterial som riktas till föräldrar.
Skapa tydliga kanaler för tvåvägskommunikation mellan skola och hem.
VAD INNEBÄR KOMMUNIKATION FÖR DE OLIKA PARTERNA?
ELEVERNA
»» Medvetenhet om egen utveckling och nödvändiga åtgärder för att behålla eller förbättra
betyg.
»» Förståelse för skolans, föräldrarnas och egna förväntningar, regler kring uppträdande, närvaro och andra förhållningssätt.
»» Medvetenhet om egen roll i partnerskap som kurir och kunskapsförmedlare.
FÖRÄLDRAR
»» Förståelse för skolans organisation, arbetsplan, riktlinjer och sätt att kommunicera och
därmed också verktyg för egna initiativ.
»» Medvetenhet om och delaktighet i barnens utveckling utanför hemmet.
»» Interaktion med lärare och underlättande av kommunikation med skola och lärare.
LÄRARE
»» Ökad kunskap om och användning av olika kommunikationsstrategier, samt medvetenhet om egen förmåga att kommunicera på ett tydligt sätt med familjer.
»» Värdesättande och nyttjande av föräldranätverk för kommunikation.
»» Ökad förmåga att föra en tvåvägskommunikation gällande föräldrars syn på det egna
barnets utveckling.
FRÅGOR
»» Vilka kommunikationskanaler använder vi idag för att informera föräldrar?
»» Vilka kommunikationskanaler använder föräldrar för att informera oss om deras
barn?
»» Hur skapar vi en tvåvägskommunikationskanal?
17
Ideellt arbete
Rekrytera och organisera föräldrainsatser som kan stötta och hjälpa eleverna och skolan.
EXEMPEL
18
»» Identifiera frivilliga föräldrar samt deras förmågor och kompetenser (skapa en föräldraaktivitetsbank). Föräldrarepresentanter görs ansvariga för ideellt arbete tillsammans med
lärarna.
»» Sätt upp ett program för frivilligt arbete i syfte att hjälpa lärare, administratörer, elever
och andra föräldrar. Skapa ett föräldrarum eller centrum för möten och ideellt arbete på
skola.
»» Telefonkedja eller annan struktur förser alla familjer med nödvändig information.
»» Tillsammans med lärarna kan föräldrapatruller, nattvandrargrupper eller andra aktiviteter organiseras för att öka tryggheten utanför skolan och öka ungdomars kontakt med
vuxna.
UTMANINGAR
»» Bred rekrytering av frivilliga så att alla familjer vet att deras tid och förmågor är efterfrågade.
»» Utforma flexibla scheman för att ge föräldrar möjlighet att delta i frivilliga möten och
aktiviteter. Tid och förmåga anpassas till lärare, elever och föräldrar.
»» Organisera ideella insatser, erbjuda utbildningar för föräldrar, uppmärksamma insatserna
så att deltagarna är produktiva.
VAD INNEBÄR IDEELLT ARBETE FÖR DE OLIKA PARTERNA?
ELEVER
»» Färdighet i att kommunicera med vuxna ökar.
»» Ökad förmåga att ta emot handledning eller styrd tillsyn från frivilliga.
»» Medvetenhet om föräldrars och andra frivilligas färdigheter, förmågor, yrken och bidrag.
FÖRÄLDRAR
»» Respekt och förståelse för lärares yrkeskunskaper och ökad kännedom om skolan
»» Tilltro till egen förmåga att bidra till barnens skolgång, eller till att skaffa egen utbildning
eller arbete.
»» Medvetenhet om att familjer är välkomna och uppskattade i skolan.
»» Utveckling av specifika färdigheter kring ideellt arbete.
LÄRARE
»» Vilja att engagera familjer på nya sätt, inklusive de som inte är frivilliga i skolan.
»» Medvetenhet om föräldrars förmågor och intresse för skola och barn.
»» Större individuellt uppmärksammande av elever med hjälp av frivilliga.
FRÅGOR
»» Vad kan föräldrar ordna för aktiviteter på vår skola?
»» Hur informerar vi föräldrar om deras möjlighet till vara mer synliga i skolan?
»» Hur skapar vi rutiner för föräldrarnas ideella arbete på vår skola?
19
Lärande i hemmet
Förse familjer med information och idéer om hur elever kan bistås i hemmet med skolarbete och
andra studierelaterade aktiviteter, beslut och planering.
EXEMPEL
20
»» Information till familjerna om vilka färdigheter som krävs i alla ämnen i varje årskurs.
»» Information om riktlinjer för skolarbete.
»» Information om hur elever kan bistås i hemmet för att förbättra färdigheter i olika klassoch skoluppgifter.
»» Regelbunden planering av skolarbetet som kräver att eleven diskuterar och interagerar
med familjen det de lär sig i skolan.
»» Förteckning över aktiviteter för föräldrar och elever i hemmet.
»» Uppställning av mål för elever tillsammans med familjen varje termin, och för framtida
planer för högre studier eller arbete.
UTMANINGAR
»» Utforma och organisera en regelbunden verksamhet av interaktivt skolarbete (vecko- eller månadsvis) som ger eleverna ansvar för att diskutera viktiga saker som de lär sig, och
som hjälper familjer att vara informerade om innehållet i barnens skolarbete.
»» Samordna familjerelaterade aktiviteter kring skolarbete om eleven har flera lärare.
»» Engagera familjerna i alla betydande studierelaterade beslut.
VAD INNEBÄR LÄRANDE I HEMMET FÖR DE OLIKA PARTERNA?
ELEVER
»»
»»
»»
»»
Positiv inställning till läxor.
Mera samtal om skolan med föräldrarna.
Uppfattning om egen förmåga.
Medvetenhet om eget ansvar för att klara av skolarbetet hemma, samt om kopplingen
mellan lärande i teori och praktik.
FÖRÄLDRAR
»»
»»
»»
»»
»»
Kunskap om hur eleven kan stödjas, uppmuntras och hjälpas i hemmet.
Diskussioner om skola och skolarbete med barnen.
Förståelse för undervisningens innehåll.
Värdesättande av färdigheter i att undervisa.
Medvetenhet om barnet som elev.
LÄRARE
»» Bättre utformning av uppgifter och läxor.
»» Respekt för familjens tid.
»» Respekt för den arbetande, ensamstående eller mindre formellt utbildade förälderns/­
familjens förmåga att motivera och stötta elevens lärande.
»» Tillfredsställelse med familjers engagemang och stöd.
FRÅGOR
»» Hur kan vi utrusta föräldrar med mer kunskap om hur de kan hjälpa sina barn hemma med skolarbetet?
»» Har vi någon broschyr som innehåller information och tips om läxläsning hemma?
»» Hur kan vi få föräldrar att förstå att deras engagemang för barnens skolgång är en
viktig faktor för barns skolframgång?
21
Beslutsfattande
Inkludera föräldrar i skolans beslut samt utveckla ledare och representanter bland föräldrar.
EXEMPEL
»»
»»
»»
»»
22
Oberoende arbetsgrupper i syfte att arbeta för reformer och förbättringar i skolan.
Råd och kommittéer på skol- eller stadsdelsnivå för familje- och samhällsengagemang.
Information om skolval eller lokala val för skolrepresentanter.
Nätverk i syfte att länka alla familjer till föräldrarepresentanterna.
UTMANINGAR
»» Inkludera ledare för föräldrar från alla etniska, socioekonomiska och andra grupper i skolan (etniska och klassmotsättningar).
»» Erbjuda utbildning av föräldrarepresentanter som kan kommunicera med alla föräldrar.
»» Inkludera elever tillsammans med föräldrar i beslutsfattargrupper.
»» Tid.
VAD INNEBÄR BESLUTSFATTANDE FÖR DE OLIKA PARTERNA?
ELEVER
»» Kännedom om föräldrars representation i skolans beslut.
»» Kunskap om sina rättigheter och skyldigheter.
»» Medvetenhet om föräldrarnas aktiva och legitima roll i skolan.
FÖRÄLDRAR
»»
»»
»»
»»
Möjlighet att påverka riktlinjer för barnets utbildning.
Medvetenhet om sina möjligheter att påverka/delta i skolans beslut.
Delade erfarenheter och gemenskap med andra familjer.
Kunskap om skolans riktlinjer och organisation.
LÄRARE
»» Medvetenhet om föräldrars perspektiv vad gäller utarbetande av riktlinjer och beslut.
»» Uppfattning om föräldrarepresentanters lika status och roll i föräldraråden.
FRÅGOR
»» Har vi ett föräldraråd eller föräldraförening på vår skola? Hur fungerar den?
»» Hur fungera samverkan med föräldrar som grupp i nuläget?
»» Vilka möjligheter har vi för att bilda ett föräldraråd eller någon annan form av samverkansorgan med föräldrar?
23
Samverkan med närsamhället
Identifiera och integrera närsamhällets resurser och tjänster i syfte att stärka skolan, familjeinsatserna samt elevers lärande och utveckling.
EXEMPEL
24
»» Information till elever och familjer om närsamhällets olika aktörer och aktiviteter vad gäller hälsa, kultur, fritidsaktiviteter, socialt stöd och annat.
»» Information om samhälleliga aktiviteter med koppling till lärandefärdigheter och förmågor inklusive lov och sommarprogram för elever.
»» Synliggöra skolans plan om samarbete med företag, kommunal verksamhet, kultur, hälsa,
fritid osv.
»» Stöd för frivilliga organisation (föreningar) som arrangerar olika aktiviteter för barnen att
komma in i skolan.
»» Hitta positiva förebilder via olika mentorsverksamheter som finns i Sverige (eg. Mentor
Sverige eller Näktergalen vid Malmö högskola etc.) eller skapa eget mentorsprogram.
»» Samarbetet med olika religiösa samfund som ofta är viktiga för vissa grupper.
UTMANINGAR
»» Lösa revirproblem vad gäller ansvarsområden, ekonomiska resurser, personal och platser
för samverkansaktiviteter.
»» Säkerställa rättvisa möjligheter för elever och familjer att delta i eller få del av aktiviteter i
närsamhället.
»» Harmoniera samhälleliga bidrag med skolans mål; integrera barn- och familjeservice med
utbildning.
VAD INNEBÄR SAMVERKAN MED NÄRSAMHÄLLET FÖR DE OLIKA PARTERNA
ELEVER
»» Positiva upplevelser i skolan och känsla av sammanhang i vardagen, och därmed möjlighet till förbättrad måluppfyllelse.
»» Kunskap om karriäralternativ och möjligheter för framtida utbildning och arbete.
»» Känsla av delaktighet och stolthet för samhället och skolan, och för den egna rollen.
»» ”VI”-känsla, dvs ”skola + familjer + barn och ungdomar + närsamhällets organisationer
och olika aktörer” = Vi.
»» Ingå i ett större nätverk, som leder till bättre möjligheter i livet. (Ökat socialt kapital).
FÖRÄLDRAR
»» Kunskap om aktiviteter i närsamhället, om vart man vänder sig i olika frågor och med olika
problem.
»» Familjestolthet över att man är en del av och bidrar till samhället i stort.
»» Interaktion med andra familjer i samhälleliga aktiviteter. (Ökat socialt kapital).
»» Medvetenhet om skolans roll i samhället och om samhällets stöd och bidrag till skolan.
LÄRARE
»» Medvetenhet om vilka samhällsresurser som finns för berikat skolarbete och undervisningens innehåll.
»» Öppenhet för och färdighet i att använda mentorer, affärspartners, samhällets frivilliga
och andra för att assistera elever och lära ut tillämpning.
»» Kunniga och hjälpsamma ledsagare för barn och familjer.
»» Utveckla insikt och kunskap om föräldrarnas kamp i samhället.
»» Stolthet för sitt yrke och medvetenhet om sin roll i samhället.
NÄRSAMHÄLLET
»»
»»
»»
»»
»»
Medvetenhet om skolans och familjernas roll för barns och ungdomars välbefinnande.
Möjligheter att hitta bättre samarbetsformer med de olika aktörer i närheten av skolan.
Bättre kunskap om olika aktörers problem och sätt att handskas med dessa.
Möjlighet att hitta en samhällsgemensam vision som gynnar hela skolan och närsamhället.
Bättre kunskap om olika insatser för att undvika dubbla satsningar.
FRÅGOR
»» Vilka aktörer som kan tänkas samarbeta med skola?
»» Har vi något samarbete med någon aktör utanför skola och hur fungera den?
»» Vilka möjligheter till att engagera flera aktörer i skolan och vem samordnar det?
25
DEL III
Kom igång med arbetet
Det krävs välorganiserade insatser från skolans sida för att utveckla ett hållbart och långsiktigt
samarbete med föräldrarna. Det bästa man kan göra är ett etablera ett pedagogiskt nätverk på
skolan som diskuterar och utvecklar en lokal arbetsplan för insatserna.
Det är viktigt att avsätta både tid och medel för lärare som ingår i arbetsteamet. Medel finns
ofta att söka både lokalt i stadsdelen/kommunen, nationellt eller internationellt via EU program
mm. Insatsen bör schemaläggas.
Sist men inte minst; samverkan kan innebära allt från klassnivå, skolnivå till närsamhällesnivå.
Börja från början, försök inte göra allt samtidigt.
UTGÅ T EX FRÅN FÖLJANDE PUNKTER:
1 Kartlägg (se mall för arbetsplan sid 30):
»» tidigare och närvarande insatser på skolan gällande samarbetet mellan skolan, hemmet
och närsamhället.
»» hinder, möjligheter och resurser i och utanför skolan.
»» resurser i form av medel, personal, tid, kunskap och eventuell sponsring till visa aktiviteter.
Det är värdefullt att kartläggningen görs av hela personalstyrkan (lärare och övrig personal).
2 Efter kartläggningen bör det bildas ett arbetsteam på skolan bestående av lärare, (även modersmålslärare!), skolledare, föräldrar och eventuellt elever. Arbetsteamet arbetar fram en
plan om hur utvecklingsarbetet kan organiseras. Föräldrasamverkan är en process som genomsyrar hela skolans verksamhet. Alla som arbetar i skola bör delta i och ta sin del i processen.
27
3 Gör en tydlig och välgenomtänkt definition om vad föräldrasamverkan innebär för er. Detta
underlättar er planering för kommande insatser av olika aktiviteter. För att man ska kunna utveckla arbetsplanen på en invandrartätskola krävs att modersmålslärare och övrig tvåspråkig
personal blir en naturlig del av verksamheten och arbetsteamet.
4 Arbetsteamet kan fungera som länk mellan skola och hem. Detta är ofta nödvändigt om man
vill nå ut med information till föräldrar och få dem delaktiga. Det är ett komplicerat uppdrag
som bör definieras tydligt innan man sätter igång med arbetet.
28
5 Utgå från skolans och föräldrarnas behov (ett underifrånperspektiv) d.v.s. lärare och föräldrar
bör kartlägga sina behov och förväntningar. Planeringens svaghet eller styrka beror ofta på
om parterna är överens om de gemensamma mål som sätts upp. Att få föräldrarna delaktiga
i planering av arbetet så tidigt så möjligt är tecken på en välplanerad insats från början. Föräldrarnas åsikter om skolan och lärarna samlas via en besvarad enkät (se enkätförslag).
6 All forskning tyder på att ett seriöst och lyckat samarbete bör vara en långsiktigt process. En
rad olika insatser bör skapas på de skolor som planerar att involvera föräldrar i verksamheten.
Eftersom skolor får nya föräldrar varje år är det naturligt att samarbetsinsatser inte stannar vid
en termin eller två. En kontinuerlig och långsiktig planering krävs för ett lyckat samarbete.
7 Genomför en årlig utvärdering efter genomförande av planerade program och aktiviteter.
Gör ett detaljerat ettårsprogram efter utvärderingen.
8 I planering och genomförandet av föräldracirklarna (lärande möten) är det viktigt att behandla föräldrar som vuxna med vuxna erfarenheter. Undvik expertrollen och att inkompetensförklara föräldrarna. Ett ömsesidigt lärande bör prägla träffarna.
KARTLÄGGNINGSFRÅGOR
»»
»»
»»
»»
»»
»»
»»
»»
»»
Vilka insatser för samverkan fungerar bra för närvarande?
Vilka insatser för samverkan bör förbättras eller läggas till?
Hur vill du att din skolas insatser för föräldrasamverkan ska se ut?
Vilka familjer/föräldrar når ni och vilka är svåra att nå?
Vad kan göras bättre för att kommunicera med dem som är svåra att nå?
Vilka kostnader är förknippade med de förbättringar ni vill ha?
Hur ska ni utvärdera resultaten av insatserna?
Vilka insatser finns organiserade bland föräldrarna, och hur kan ni få information om dessa?
Finns det för närvarande fungerande föräldraråd/lokal skolstyrelse/föräldraförening eller
liknande? Hur kan de utvecklas, integreras eller bildas?
29
Typ av samverkan
Lärande möten (studiecirklar):
lärare och föräldrar stödjer och
hjälper varandra med tips och
råd som underlättar lärande i
skolan och hemmet
30
Tvåvägskommunikation:
skapa effektiva former för
dialog om vad som händer i
skolan och om elevens resultat,
framsteg och utveckling
Ideellt arbete: rekrytera och
organisera föräldrar för hjälp
och stöd
Lärande i hemmet: förse
föräldrar med information och
idéer om hur de kan hjälpa
barnen med sina läxor
Beslutsfattande: inkludera
föräldrarepresentanter i skolbesluten
Samarbete med närsamhället: identifiera och integrera
resurser och tjänster från samhället för att stärka familj och
skolaktiviteter samt elevernas
utveckling och lärande
Definition av föräldragrupp:
Definition av samverkansform:
Resurser utanför skolan:
Tidigare insatser
Möjligheter/
hinder
Framtida/
tänkbara insatser
Föräldraenkät
Detta är bara ett förslag. Välj gärna vissa frågor, lägg till och ändra. Det är viktigt att föräldrar får
en chans att utvärdera arbetet i skolan och delta i utvecklingen för en bättre skola.
Kära föräldrar!
Vi på Laidsskolan vill att eleverna ska lämna skolan med goda kunskaper. Vi anser att föräldrarnas
engagemang är minst lika viktigt som lärarnas engagemang för barnen. Vi har en arbetsgrupp
som utvecklar samarbetet med hemmen. Vi ber er därför fylla i den här enkäten för att få kunskap
om hur vi kan nå och kommunicera bättre med varandra om barnens skolarbete. Era synpunkter
är viktiga för vårt arbete därför vi bör er att fylla den här enkäten och skicka tillbaka snarast...
FÖRSLAG TILL FRÅGOR SOM KAN ANVÄNDAS
Vilka språk talar Ni hemma? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Mamma: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Pappa: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . I vilken årskurs går ert/era barn?
F
1
2
3
4
5
6
7
8
9
Hur blir ni bemötta på vår skola? (Sätt kryss framför svarsalternativet. Flera svar kan ges)
dåligt
ganska bra
bra
mycket bra
Kommentar: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . ................................................................................................................................................
31
Får ni tillräcklig information om vår skola? (Sätt kryss framför svarsalternativet. Flera svar kan ges)
ja
nej
vet ej
Kommentar: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . ................................................................................................................................................
Saknar ni information?
32
om skola
om mitt barn
från lärarna
om hur skolan fungerar
Kommentar: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . ................................................................................................................................................
Skulle information på modersmålet hjälpa er att förstå skolans arbete bättre?
Ange språk: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . ja
nej
Kommentar: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . ................................................................................................................................................
Hur ofta besöker ni skolan? (Sätt kryss framför svarsalternativet. Flera svar kan ges)
aldrig
en gång om året en gång varje månad
varje vecka en gång varje termin
varje dag
Kommentar: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . ................................................................................................................................................
När besöker ni skolan? (Sätt kryss framför svarsalternativet. Flera svar kan ges)
utvecklingssamtal
föräldramöten
spontana besök
andra tillfällen
öppet hus
Vilka aktiviteter skulle ni helst att vår skola
anordnar för att fler föräldrar ska besöka skolan?
Kommentar: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . ................................................................................................................................................
Får ni tillräcklig information om ert barn under utvecklingssamtalet?
ja
nej
vet ej
Kommentar: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . ................................................................................................................................................
Vilka förväntningar har ni på utvecklingssamtalen?
Kommentar: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . ................................................................................................................................................
Får ni tillräckligt med information under föräldramöten?
ja
nej
Om nej, vad saknas? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . ................................................................................................................................................
Vad tycker ni om läxor?
får inga läxor
läxorna är svåra
vill ha mer läxor
Kommentar: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . ................................................................................................................................................
33
Är ni nöjda med ert barns skolresultat?
missnöjda
ganska nöjda
nöjda
mycket nöjda
Kommentar: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . ................................................................................................................................................
Känner ert barn sig tryggt i skolan?
34
otrygg
ganska trygg
trygg
mycket trygg
Kommentar: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . ................................................................................................................................................
Skulle ni kunna tänka er att besöka skolan utan att lärare eller någon annan bjuder in?
ja
nej
Kommentar: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . ................................................................................................................................................
Kan ni tänka er att ingå i vårt skolråd/föräldraråd?
Om ja, lämna kontaktuppgifter till ditt barns lärare
Ja – kommentar:
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . ................................................................................................................................................
Tema man kan diskutera med föräldrarna:
»»
»»
»»
»»
»»
»»
»»
»»
»»
»»
»»
»»
»»
»»
»»
»»
»»
»»
»»
Skolsystemet (läroplaner, skollagen, kursplaner)
Barnuppfostran (vem uppfostrar våra barn, barnomhändertagande)
Samverkan skola/hemmen, aktivt deltagande i skolan
Att vara förälder i ett nytt land
Modersmål/tvåspråkighet
Ungdomars uppväxtvillkor i det svenska samhället
Skolans normer och värderingar
Föräldrarnas kultur/svensk kultur
Integrationsfrågor i skolan
Barnkonventionen
Droger/missbruk och ungdomar
Barnens hälsa
Aktuella samhällsproblem
Sex och samlevnad
Rasism
Religion
Demokrati och jämställdhet mellan könen
Miljö frågor
Tonårsproblemetik
35
Sammanfattning
Hur väl samverkan kan fungera är i hög grad beroende av att både lärare och föräldrarna arbetar
tillsammans och utvecklar aktiviteter som gynnar barnets skolarbete och sociala utveckling. Ett
effektivt sätt att nå ömsesidig förståelse och tillit är att upprätta en handlingsplan. Föräldrasamverkan innebär inte enbart att upprätta en välformulerad och bearbetad handlingsplan, den
handlar om alla parters attityder och förhållningssätt. Hur arbetar vi med våra egna fördomar
och förutfattade inställningar och föräldrarnas fördomar och okunskap? Hur får vi eleverna att
känna att föräldrar och lärare drar åt samma håll, talar med samma röst och har en gemensam
vision?
Försök att engagera föräldrar i skolans arbete har inte alltid lett till nära samverkan mellan föräldrarna och skolans personal, något som tyder på att det kan vara en svår uppgift. Ett sådant samarbete bygger ofta på ett starkt intresse från föräldrarnas sida för sina barns utbildning, välmåga
och välbefinnande i skolan. Om ett sådant intresse saknas från föräldrarna är det i första hand
detta som behöver utvecklas.
Tydlig och regelbunden information om skolans arbete och dess betydelse för barnen kan
väcka föräldrarnas intresse och resultera i ett engagemang i skolans arbete. Detta i sin tur leder
till att barnen gör bättre ifrån sig i skolan, lärarna får bättre stöd från föräldrarna och känner sig
därmed uppmuntrade och utvecklar nya perspektiv på sitt arbete.
Man har funnit att föräldrar som grupp kan utöva ett starkt inflytande, både högt upp i skolans hierarki och i relation till den enskilde lärarens arbete. Till exempel har det påvisats att stängningen av vissa skolor har förhindrats av det starka engagemang som föräldrarna har visat.
Även om det förväntas att föräldrarna stödjer skolans arbete betraktas det som personalens
ansvar att se till att samverkan med föräldrarna fungerar så bra som möjligt. En hållbar föräldrasamverkan bör utvecklas i en process som innefattar tillit, ansvarstagande och beslutsfattande.
Tillit till varandra förutsätter kunskap om varandra. Den kunskapen utvecklas gradvis på basis av
handlingar utförda av båda parter. Vetskap om att den andre kommer att bete sig på det sätt
som man förväntar sig framkallar en känsla av trygghet.
I ett gemensamt arbete är det viktigt att det finns målsättningar, förslag på hur de ska uppfyllas, utbyte av information och en uppföljning av vad som har åstadkommits. Därför är diskussio-
37
38
ner om vad man tycker skolan ska förse eleverna med och hur det ska åstadkommas väsentliga.
Lärare och föräldrar bör diskutera alla skillnader som finns mellan dem i fråga om normer och
uppfattningar i allmänhet.
En misslyckad samverkan beror ofta på att parterna har skiljaktiga uppfattningar om vilka mål
som eftersträvats, vilket i sin tur kan återspegla en underlåtenhet att diskutera sådana saker på
ett adekvat sätt. Om informationsöverföringen mellan skolan och hemmet är envägs och bara
går från skolan till hemmet, finns en fara att föräldrarna blir passiva och får intrycket av att inte
kunna påverka skolan på något sätt. Det sätt på vilket föräldrarna behandlas är avgörande för hur
samverkan kan utvecklas.
Det är väsentligt att yrkes- och föräldraroller respekteras, att lärare kan förklara och motivera
sitt arbetssätt och att föräldrarna känner att de är behövda. Många aktiviteter som skolan arrangerar löper risk att framkalla svårigheter för vissa föräldrar, t ex de som känner obehag inför att tala
inför stora grupper eller de som har tal- eller andra språkliga svårigheter. Föräldrar till barn med
problem i skolan kan också undvika kontakt med andra föräldrar för att de är rädda att bli betraktade som förlorare. Man kan säga att framgångsrika möten med föräldrar endast är möjliga
om både ledning och personal gör en medveten ansats för att på ett intelligent sätt utnyttja den
resurs som föräldrarna företräder.
Föräldrar tar ofta lärares kritik av ett barn som personlig, inte enbart som kritik för vad de har
gjort eller inte gjort som föräldrar. I samband med samverkan mellan lärare och föräldrar finns
ofta en hel del osäkerhet närvarande på båda sidor. Den osäkerheten kan ha inte så lite att göra
med det faktum att man har investerat så mycket av sig själv i barnet i fråga. Om en lärare talar
i svävande termer kan det försätta en förälder på defensiven, och en lärare kan också försöka
begagna sig av en maktposition för att dölja sin känsla av osäkerhet.
Föräldrasamverkan förutsätter en känsla av tillit. Om tilliten skadas kan den vara svår att reparera. Faktorer bidrar till att göra en lärare pålitlig i förälderns ögon är att agera på ett ansvarsfullt
sätt, bry sig om eleven och vilja honom eller henne väl, ta itu med problem på ett direkt sätt och
göra ett professionellt arbete generellt.
Viktigt är att roller tydliggörs. Lärare, till exempel, är barnens lärare och inte barnens föräldrars
kompisar.
Lärarna upplever ofta att föräldrarna underlåter att dra full nytta av sina möjligheter att påverka skolans arbete. De känner att föräldrarna förlitar sig alltför mycket på lärarnas kompetens. Att
lärarna har en positiv inställning till samverkan med föräldrarna och en genuin tro på föräldrars
kunskap och förmåga kan ses som ytterst betydelsefullt.
Man kan också notera att lärares uppfattningar om kontakter med föräldrarna förändras utifrån elevernas ålder. Till och med årskurs sex tenderar lärare i allmänhet att betrakta föräldrars
stöd till dem i mycket positiva termer och föräldrarnas intresse för sina barns skolarbete som
starkt, medan lärare i årskurserna sju till nio ofta beklagar sig över ett begränsat stöd från föräldrarna.
Lycka till med ett gott samarbete på din skola
Malmö 2009
Laid Bouakaz
39
Litteratur
Bouakaz. L (2007): Parental involvement in school: What hinders and what promotes parental
involvement in an urban school, Malmö högskola.
Joyce L. Epstein (2001): School, Family and Community Partnership. Preparing educators and
improving Schools, West Review Press. USA.
Bouakaz, L (2009): Föräldrar i mångfaldens skola – möjligheter och hinder, Studentlitteratur,
Lund..
40
ANTECKNINGAR
För ett verkningsfullt partnerskap
mellan skola och hem
Denna metodbok ger konkret och praktisk vägledning i hur man kan gå till väga för att
involvera föräldrar och göra dem delaktiga i skolan. Boken består av tre delar:
1. En allmän beskrivning av vad föräldrasamverkan kan innebära.
2. Underlag för diskussioner om hur olika former av föräldrasamverkan kan se ut.
3. Arbetsmaterial att använda som grund för hur arbetet kan läggas upp.
Mycket har sagts och tänkts kring hur vi kan förbättra samverkan mellan skolan och
elevernas föräldrar – en kvalitetshöjning som helt enkelt krävs för att fler elever ska nå
skolans mål. Få har som Laid Bouakaz satt sig in i frågan, både genom egen praktik och
genom aktionsforskning och teoriskapande. Du håller en efterlängtad bok i din hand!
LAID BOUAKAZ
Resurscentrum för mångfaldens skola
Avdelningen Barn och Ungdom
Malmö stad
www.malmo.se/mangfaldiskolan
För ett verkningsfullt partnerskap
mellan skola och hem
LAID BOUAKAZ
För ett verkningsfulllt partnerskap mellan skola och hem
Fil.doktor, disputerade 2007 vid Lärarutbildningen, Malmö högskola med avhandlingen ”Parental Involvement in School. What
hinders and promotes parental involvement in an urban school.”
Efter disputationen har han varit verksam som lektor och föreläsare
vid Resurscentrum för mångfaldens skola, Malmö stads FoU- enhet
för utbildningsfrågor. Främst är det skolor i Malmö och övriga 31
dialogkommuner inom det som kommit att kallas Myndigheten
för skolutvecklings mångfaldssatsning som kunnat ta del av hans
erfarenheter och kunskaper. Idag är Laid Bouakaz anställd som
skolledare i Landskrona kommun.
METODBOK
Laid Bouakaz
METODBOK I FÖRÄLDRASAMVERKAN
