ORGAN för sveriges kliniska dietister
VOLYM XIX • NUMMER 6 • NOVEMBER • 2010
Tema: Livsmedel | Probiotika
NY
H
ET
3 enkla sätt
att öka energioch näringsintaget
3
x 40 ml
= 480 kcal
6
Calogen Extra innehåller mycket energi
och är även kompletterad med vitaminer
och mineraler. Calogen Extra kan med
fördel ges till patienter med sjukdomar
som kräver högt energi- och proteinintag, t ex: cancer, KOL eller anorexi.
Nutricia Nordica AB,
Box 1348, 111 83 Stockholm
Tel: 08-24 15 30 • Fax: 08-24 18 80
E-post: [email protected] • www.nutricia.se
g p ro t ei n
Äldre undernärda patienter med dålig
aptit har ofta svårt att äta stora volymer
och även då passar Calogen Extra bra.
Calogen Extra tolereras väl och har en
bra compliance. Den lilla volymen gör
att aptiten påverkas minimalt.
Organ för
S v e r i g es K l i n i sk a D i e t is t e r
Redaktion
Ansvarig utgivare
Elisabet Rothenberg
Redaktör
Magnus Forslin
Postadress
Box 48
261 21 Bjuv
Telefon
042-702 50
Telefax
042-702 50
E-mail
[email protected]
WWW
www.dietistaktuellt.com
Annonser
BUSINESS FACTORY AB
Linda Larsson-Levin
Telefon: 08-653 60 48
[email protected]
Layout & Material
STODAB
[email protected]
Tryckeri
Trydells Tryckeri AB
Kommande nummer
Nr.
1/11
2/11
3/11
TEMA: Livsmedel | Probiotika
Ledare: GMO - en het potatis
4
Nutritionsbehandlingsprocessen (Del III)
8
Probiotika – välsignelse eller bländverk
12
Probiotika kan inte rekommenderas vid allergi
20
Matens påverkan på tarmhälsan
22
Rätt kost förebygger typ II och hjärt-/kärlsjukdom
24
Probiotika hjälper inte mot salmonella
26
Hälsopåståenden granskade av EFSA
28
Ny studie visar hälsofördelar med nordisk mat
30
SÄRNÄR – ett system i limbo
32
Bokanmälan: Mat för Gubbar och Tanter
36
Dietist&Jobbet: Vad skall jag begära i arvode?
38
ESPEN: First Announcement och abstracts 2010
DRF informerar
39-43
46
Manusstopp Utgivning
28 jan
19 feb
23 mars
8 april
14 maj
28 maj
Prenumerationer
295 kr/år
För osignerat bild- och textmaterial svarar red.
Redaktionen förbehåller sig rätten att bearbeta insänt material. För signerade artiklar svarar författaren. För ej beställt material, text och
bild ansvaras ej.
20
26
30
34
36
38
TS-upplaga 2009:
5.800
Medlem av:
Tidskriften DietistAktuellt
DietistAktuellt har utgivits sedan 1991 med en fast periodicitet
om 6 nummer per år.
Tidskriften är ett medlemsorgan för dietister anslutna till Dietisternas Riksförbund (DRF) samt Föreningen för Nordiska Dietister.
DietistAktuellt vänder sig i huvudsak till dietister, men även till
andra grupper som är professionellt engagerade inom området
kost och nutrition.
DietistAktuellt är ett forum med vetenskaplig profil för informationsutbyte och diskussion inom området kost, näring och hälsa.
Målsättningen är att för sina läsare, utifrån ett kliniskt och
folkhälsoorienterat perspektiv, belysa aktuellt kunskapsläge samt
spegla dietistens yrkesroll.
Tidskriften förmedlar kunskap och information genom vetenskapligt utformade artiklar, rapporter, referat från symposier och
kongresser, intervjuer m m. Vidare, skall tidskriften informera om
kurser, konferenser, o dyl, samt ge utrymme för debatt.
Artiklar publiceras på ett nordiskt språk eller engelska. En artikel
skall vara koncentrerad och redigerad så innehållet blir intressant
och lättillgängligt. Tidskriften har vidare ett redaktionellt råd som
granskar till redaktionen inkomna vetenskapliga artiklar.
DietistAktuellt
nov 2010 No 6 vol.XIX
3
ledare
Magnus Forslin, redaktör
GMO - en het sojaböna
V
älkommen till årets sista utgåva av Dietistaktuellt – vårt livsmedelsnummer som till stor del kommer att behandla probiotika. Ett minst lika aktuellt ämne på matbloggar och i nyhetsmedia är GMO (Genmodifierade Organismer). Den mångåriga debatten kring GMO-produkter fick ny aktualitet i september då City Gross – trots livsmedelsverkets invändningar – drog igång en stor
kampanj med sin slogan ”Välj GMO fritt!”, vilket främst innebär att deras svenska, färska fläskkött kommer från grisar som växt upp med GMO-fritt foder. Nu
tycks också flera livsmedelskedjor vilja följa City Gross exempel.
GMO är tvivelsutan ett laddat begrepp framför allt i Sverige, delar av Europa men även i Japan. Däremot kan skälen variera till varför man anser att GMOprodukter skall undvikas och bojkottas.
Det finns i debatten några vanligt förekommande argument mot GMO: 1. Det
är farligt (eller snarare vi vet inte om sådana produkter i framtiden kan bli skadliga) 2. Det rubbar vårt naturliga ekosystem eller reducerar den biologiska mångfalden. 3. Det riskerar att kontaminera icke modifierade grödor. 4. Tekniken strider
mot naturen, dvs det är etiskt fel att experimentera med den. Och 5. Tekniken är
kapad och kontrollerad av ekonomiska intressen (t ex multinationella livsmedelsoch/eller bekämpningsmedelsföretag), som har vinstpotential och inte mänsklighetens fromma för ögonen.
Var och en av dessa frågor är i sig mycket komplex och kan inte behandlas här.
(Tilläggas bör, vilket sällan framgår i diskussionen, att det är väl vetenskapligt förankrat att GMO-produkter har odlats och konsumerats av miljontals människor
i snart två decennier, utan att – hitintills – ha givit upphov till några skadeverkningar på vare sig människa eller miljö.)
I debatten tenderar man att göra tekniken i sig ansvarig; den är boven som måste låsas in. Men kniven är som bekant varken ond eller god, resultatet beror istället på vem som väljer att göra vad med den.
Vi vet att GMO idag har en stor potential att ge oss betydande miljövinster och
stävja svält i tredje välden. Huruvida vi väljer att nyttja denna möjlighet för att skapa en bättre och hälsosammare tillvaro är emellertid inte längre ett tekniskt eller
vetenskapligt spörsmål, utan snarare en etisk och politisk fråga (och möjligtvis för
City Gross – en kommersiell dito).
4
vol. XIX
No 6 nov 2010
DietistAktuellt
För att en BRA dag
börjar med en GOD morgon!
K
I
N
U
Y
N
t
k
u
d
o
Pr
Infusionsterapi, klinisk nutrition och medicinsk teknik.
www.fresenius-kabi.se tel 020-116 68 44 [email protected]
Krönika
Socialstyrelsens nya sjukdomsförebyggande riktlinjer
Karin Haby, leg dietist
Mödrahälsovården, Göteborg
Bör implicerar tyvärr inte skall
D
et var mycket i huvudet när
jag gick ut från Ullevi konferenscentrum i Göteborg en snöig novembereftermiddag. Tillsammans
med 100-talet andra personer från Västra
Götaland – vårdgivare från såväl primärvård som sjukvård, politiker, beslutsfattare, tjänstemän, hög som låg – var jag med
om ett maratonliknande ”väckelsemöte”
där vi med hjälp av korta föreläsningar,
inlägg, gruppdiskussioner och paneldebatt fick ta del av förslaget till de nya nationella sjukdomsförebyggande riktlinjerna från Socialstyrelsen. Väckelsemöte
på så sätt att det var en väldigt positiv och
intensiv dag med en stämning och entusiasm av det slag som uppstår när människor med samma intresse eller passion
samlas runt ett ämne eller en aktivitet de
brinner för. I det här fallet våra levnadsvanor. Det handlade om de fyra levnadsvanorna tobaksbruk, riskbruk av alkohol,
otillräckligfysisk aktivitet och ohälsosamma matvanor. Detta eftersom det är
de levnadsvanor som bidrar mest till den
samlade sjukdomsbördan i Sverige och
man har beslutat på riksdagsnivå att det är
angeläget att hälso- och sjukvården erbjuder åtgärder för alla fyra levnadsvanorna.
Så Socialstyrelsen åker denna höst
runt i landet och presenterar resultatet av
det arbete som pågått sen några år med
att ta fram sjukdomsförebyggande riktlinjer. Man besöker åtta platser från norr
till söder och en Socialstyrelsemedarbetare sa i pausen att de känner sig som något av ett teatersällskap som dimper ner
här och där, och att föreställningen blir
mycket olika i de olika landsdelarna beroende på de lokala förhållandena som
6
vol. XIX No
6
nov 2010
DietistAktuellt
farten, att just dietister skulle passa för
kan ha varierande fokus och politik. Så
att ta hand om denna rådgivning, samt
här direkt efter valet och i VGR endast
skulle även kunna ta hand om utbildett år efter Vårdvalets införande, blev det
ningen av alla de som känner sig kallade.
i Göteborg många frågor om hur riktlinUtbildning var också en het fråga
jerna ska kunna efterlevas och följas upp.
som debatterades, och
Väldigt mycket kom att
”Hur arbeta folkhälsoin- i till exempel Läkartidhandla om just Vårdvalet då många handuppriktat i ett ersättningssys- ningen oroar man sig
över hur doktorn ska
räckningar och inlägg
gällde detta: Hur arbeta tem som inte prioriterar de hinna, och sjuksköterskan kunna, ge dessa
folkhälsoinriktat i ett er- långa ingående samtalen
råd – det krävs en tersättningssystem som inte
mins extra högskoleutprioriterar de långa ingå- med patienten, vilket är
ende samtalen med paden metod som bevisats ge bildning för att få motsvarande kompetens
tienten, vilket är den mesom dietisten. Mintod som bevisats ge resul- resultat när det gäller att
sann! Så Läkartidningtat när det gäller att änd- ändra vanor?”
en konstaterar att det
ra vanor?
handlar om en dietist eller ”specialutbilSocialstyrelsen har nämligen ”dammdad” person för att efterleva riktlinjerna.
sugit” den vetenskapliga världen på artikDet var inte utan att man kände
lar (31 000 stycken!) och hittat evidensig litet stolt denna dag, dels för att så
sen som lett fram till 132 konkreta remånga dietister varit med i arbetet att ta
kommendationer om mat, motion, alkofram de preliminära riktlinjerna, dels för
hol och tobak.
att man förstod att vi kommer att räkDessa livsstilsråd ska ges via kort rådnas med i framtiden! Men för att allt ska
givning (några minuter), rådgivning (en
kunna komma till stånd krävs intreshalvtimme), samt kvalificerad rådgivse och engagemang från politiker och
ning (upp till en timme) – och här kräver
beslutsfattare, och att ”folk trycker på”
framför allt råden runt maten den längre
som en politiker sa när någon påpekade
och mer kvalificerade rådgivningen. Och
att riktlinjerna kanske bara skulle bli en
gissa vem som ska ge de råden? Ja det var
tumme, då det inte finns några ”skall” uti högsta grad oklart men många i publian bara ”bör” och det inte blir någon påken förstod nog väl det dolda budskapet
följd om riktlinjerna inte efterlevs.
från dietist Ingrid Larsson när hon i sitt
Fram till den 13 december finns det
eleganta och koncisa framförande (alla
tid att gå in och titta på riktlinjerna på
föreläsare hade 8 minuter!) listade kostSocialstyrelsen hemsida och tycka till
coacher, kostrådgivare, hälsocoacher m
om något som i högsta grad gäller medfl som har den äran men kanske inte utborgarens och inte minst vår (dietistens)
bildningen för ändamålet. Hon nämnde
framtid!
här helt naturligt, nästan liksom i förbi-
Nutritionsbehandlingsprocessen
The Nutrition Care Process del III
Harmonizing the Future Trough the Nutrition Care Process
and International Dietetics and Nutrition Terminology
Rapport från en internationell workshop i Chicago
I
av Ylva Orrevall,
dr, leg dietist
Dietistkliniken och
Gastrocentrum, Karolinska Universitetssjukhuset,
Stockholm
8
vol. XIX No
6
nov 2010
slutet av september fick jag äran att representera DRF på en internationell workshop arrangerad av den amerikanska dietistorganisationen American Dietetic Association (ADA). Syftet med
mötet var att diskutera hur den modell som ADA
utvecklat för dietistens Nutritionsbehandlingsprocess
(Nutrition Care Process) och ADA:s Internationalla
dietetik och nutritionsterminologi (International Dietetics & Nutrition Terminology-Standardized Language for the Nutrition Care Process) kan bli användbara
redskap för dietister världen över. ADA vill initiera
ett större internationellt samarbete mellan dietister,
både i kliniskt arbete och i forskning.
Vi var representanter från tretton länders dietistorganisationer som samlades på ADA:s huvudkontor i Chicago under fyra intensiva dagar. Samtliga
världsdelar var representerade på mötet och från Europa deltog, förutom jag själv från Sverige, även representanter från de brittiska, holländska och ungerska organisationerna.
Som många svenska dietister redan känner till,
bland annat genom de artiklar som tidigare har publicerats i Dietistaktuellt (se nr 3.10 och 4.10) har
ADA sedan ett antal år bedrivit ett omfattande kvalitets- och utvecklingsarbete genom att identifiera
och beskriva de olika stegen i dietistens Nutritionsbehandlingsprocess det vill säga 1. Nutritionsutredning
vid nya och återbesök, 2. Nutritionsdiagnos 3. Nutritionsåtgärd 4. Nutritionsuppföljning och utvärdering
(se figur 1, sid 10).
Som ett komplement till nutritionsbehandlingsmodellen har ADA också skapat ett standardiserat
språk där varje steg i nutritionsbehandlingsprocessen
har väl definierade specifika termer (kan liknas vid
det vi brukar kalla ”sökord”) som dietisten kan använda sig av för att dokumentera sin behandling. Det
steg i nutritionsbehandlingsprocessen som är nytt
för de flesta dietister i världen är nutritionsdiagnos.
DietistAktuellt
Syftet med ADA:s arbete är inte att skapa en
standardiserad vård för den enskilda patienten utan
att standardisera processen för dietistens yrkesutövning. På detta sätt kan dietisten stärka sin yrkesroll,
öka sitt kritiska tänkande och förbättra kvaliteten på
nutritionsbehandlingen. För andra yrkesgrupper inom vården har standardiserade språk funnits sedan
länge. Exempelvis läkarnas internationella diagnossystem ICD-10, sjuksköterskornas omvårdnadsdiagnoser enligt NANDA och ICF för sjukgymnaster
och arbetsterapeuter.
I USA har implementeringsarbetet för nutritionsbehandlingsprocessen och den standardiserade nutritionsterminologin pågått sedan 2003. Under
workshopen blev vi presenterade ett antal abstract
från ADA:s senaste kongress där dietister på olika
sätt hade implementerat nutritionsbehandlingsprocessen och det standardiserade språket, och där man
också, med hjälp av dessa verktyg, hittat nya metoder
att utvärdera sin behandling. ADA har räknat med
en implementeringsperiod på minst 10 år innan alla
ADA:s ca 70.000 medlemmar börjar tillämpa modellen och det standardiserade språket i sitt dagliga
arbete, men i och med att det i dag är en obligatorisk
del i undervisningen vid de flesta amerikanska dietistutbildningar kommer en majoritet av de nyutexaminerade dietister vara väl förtrogna med arbetssättet redan under sin studietid.
Nu börjar dietister i hela världen få upp ögonen
för ADA:s arbete, och inom ADA anser man sig nu
redo för att initiera ett mer formellt internationellt
samarbete kring den fortsätta utvecklingen av Nutritionsbehandlingsprocessen och Internationell dietetikoch nutritionsterminologin. ADA:s vision är att dietister världen över ska ha ett gemensamt standardiserat språk som möjliggör och förenklar ett internationellt samarbete kring behandlingsplaner, utvärderingsmetoder, kvalitetsuppföljningar och inte minst
Nutritionsbehandlingsprocessen
en gemensam plattform för framtida forskning inom dietistens arbetsområde. Tänk så fantastiskt det
skulle vara om dietister världen över definierar centrala begrepp i sin yrkesutövning på samma sätt och
hur detta skulle kunna förenkla kommunikationen
om till exempel behandlingsstrategier. På sikt skulle detta möjliggöra att vården för den enskilda patienten i större utsträckning blir evidensbaserad vilket ökar både kvalitet på dietistens behandling och
gör den mer patientsäker. Redan nu har de kanadensiska och australiensiska dietistorganisationerna
tagit beslut om att rekommendera sina medlemmar
att arbeta efter ADA:s nutritionsbehandlingsmodell
och använda sig av den standardiserade dietetik och
nutritionsterminologin. Implementeringsarbetet i
dessa länder har påbörjats både för yrkesverksamma dietister och i dietistutbildningen. På den senaste australiensiska dietistkongressen presenterades
ADA:s arbete som ”A big bang för dietetics”. Utifrån
min erfarenhet av ADA:s arbete och utifrån det
som jag fick ta del av under Chicagomötet så är jag
benägen att hålla med australiensarna – jag tror att
detta är det mest betydelsefulla som hänt inom dietistkåren under de 25 år som jag arbetat som dietist.
I Europa har ännu inget land påbörjat ett nationellt
implementeringsarbete men i flera länder, däribland
Malaysia och Sverige, är arbetet på gång.
Den stora diskussionsfrågan under mötet var hur
man i nästa steg kan implementera ADA:s nutritionsbehandlingsmodell och standardiserade språk
internationellt. Det troliga är att i framtiden kommer den internationella dietistorgansisationen International Confederation of Dietietic Associations
(ICDA) (www.internationaldietetics.org) ha en stor
roll i detta arbete och bidra till den internationella utvecklingen. ICDA består i dag av 40 medlemsorganisationer från hela världen och kommer kunna
bidra genom att sprida information bland sina medlemsorganisationerna. Tyvärr har DRF inte kunnat bli medlem i ICDA då endast en organisation
från varje land kan vara medlem. För Sveriges del så
upptas den platsen för närvarande av Kost och Näring, dvs ekonomiföreståndarnas organisation. Förhoppningsvis kan detta komma att ändra sig framöver. Trots att DRF inte är medlemmar i ICDA så
är vi välkomna att delta vid deras kongresser. Nästa
ICDA-kongressen hålls i Sydney i september 2012
(www.icd2012.com). Då kommer med stor sannolikhet nutritionsbehandlingsprocessen och det standardiserade språket vara en av programpunkterna.
För att göra det arbete som ADA har bedrivit
internationell användbart krävs stora resurser och
mycket engagemang från dietister världen över. Det
”Vi var representanter från
tretton länders dietistorganisationer som samlades
på ADA:s huvudkontor i
Chicago under fyra intensiva dagar. ”
Mjölkfrämjandets webbplats har blivit en del av svenskmjolk.se,
webben för svenska mejerinäringens branschorganisation.
När du söker information om mjölk, näring och hälsa hittar
du nu all information du behöver på svenskmjolk.se under
fliken ”Mjölk, smör, ost”.
Mjölkfrämjandet – en del av Svensk Mjölk
dietistaktuellt.indd 1
10-11-01 14.52.42
DietistAktuellt nov 2010
No 6 vol.XIX
9
Nutritionsbehandlingsprocessen
©2011 American Dietetic Association. Reprinted with permission.
krävs att terminologin översätts till andra språk men det krävs
också att språket på olika sätt bearbetas för att passa i andra
kulturer och behandlingstraditioner. I dagsläget är vissa delar
av manualen skrivna enbart för att passa den amerikanska dietistkåren, exempelvis referensvärden för näringsintag och olika former av labbvärden och man hänvisar också till evidensbaserade riktlinjer utarbetade i USA. Här kommer ett mer internationellt perspektiv behövas. Redan i dag har ADA en process där man genom att fylla i ett formulär på ADA:s hemsida
(www.eatright.org ) kan framföra synpunkter på språket eller
föreslå nya termer. Det standardiserade språket är i ständig utveckling och terminologin uppdateras vartannat år. I den senaste och 3:e versionen som publicerades i augusti 2010 har det
till exempel tillkommit tio nya termer för nutritionsdiagnoser.
I dag finns det 70 termer som dietisten kan välja mellan för att
ställa en nutritionsdiagnos, det vill säga diagnostisera det problem som hon/han självständigt ansvarar för att behandla. Genom att ställa en nutritionsdiagnos kan dietisten identifiera
och beskriva ett specifikt nutritionsproblem som kan åtgärdas
eller förbättras genom dietistens självständiga insats.
ADA har sedan flera år ett samarbete med SNOMED CT
(Systematized Nomenclature of Medicine) som är ett system för
systematisk representation av medicinsk terminologi som täcker alla områden av klinisk information. Man har nu kommit
fram till att inkludera hela ADA:s standardiserade nutritionsterminologi som ett ”set” i detta system eftersom det kommer
underlätta uppdatering av språket. Detta är dock ett omfattan-
10
vol. XIX No
de arbete och det kommer ta tid innan detta arbete är klart. I
Sverige är Socialstyrelsen ansvarig för SNOMED CT.
Framtida forskning
I framtiden kommer det med stor sannolikhet finnas möjligheter till internationella samarbetsprojekt och forskning kring
modellen för Nutritionsbehandlingsprocessen och Internationell
dietetik- och nutritionsterminologi. Redan nu har ADA uppmärksammat att det finns ett stort behov av att utveckla metoder för att utvärdera dietistens åtgärder och har efterfrågat internationellt samarbete kring projekt för att utvärdera användbarheten av olika skalor. För den som är intresserad så finns ett
upprop publicerat på ADAs hemsida (se länk i slutet av artikeln). Det skulle exempelvis kunna vara en utgångspunkt för
dietister som vill göra ett mastersarbete Vid mötet uttryckte
de kanadensiska och australiensiska dietisterna intresse av att
samarbeta med ADA i forskningsprojekt kring dessa frågor.
DRF kongressen 2011
I vår kommer samtliga dietister i Sverige ha möjlighet att ta
del av ADA:s arbete i samband med DRFs kongress 4-5 april
2011. Huvudtemat på kongressen kommer att vara Nutritionsbehandlingsprocessen och Internationell dietetik- och nutritionsterminologi. Esther Myers från ADA är inbjuden att presentera
ADA:s arbete (se info på www.drf.nu).
* * *
Mer information om ADA:s arbete hittar du här:
www.eatright.org/HealthProfessionals/content.aspx?id=7077
Figur1. ADAs modell av
Nutritionsbehandlingsprocessen
6
nov 2010
DietistAktuellt
Annons
BECEL – FÖR GODA
VANOR FÖR DIG OCH
DINA PATIENTER
ENKLA FÖRÄNDRINGAR KAN
FÖREBYGGA HJÄRT-KÄRLSJUKDOM
återfinns naturligt i solros- och majsolja
och i livsmedel där de ingår – och vegetabilisk omega-3 – som återfinns i bland
annat raps- och linfröolja och i livsmedel
där de ingår – hjälper till att bibehålla
normala kolesterolvärden.
Hjärt-kärlsjukdom är den ledande dödsorsaken i Sverige, trots att den ofta kan
förebyggas. Enkla förändringar av den
dagliga kosten och livsstilen spelar en
viktig roll för att minska risken för hjärtkärlsjukdom.
FÖR ATT MINSKA
RISKEN FÖR HJÄRTKÄRLSJUKDOM,
REKOMMENDERAR
VÄRLDSHÄLSOORGANISATIONEN ATT
VI BÖR:
• äta mindre mättat fett och transfett
• få i oss tillräckliga mängder
fleromättade omega-6- och
omega-3-fetter
UPPTÄCK BECEL FÖR
FRISKARE HJÄRTAN
hjärthälsan. Ett stort intag av mättat fett,
som finns i feta mejeriprodukter som ost,
smör, grädde samt fett kött, pajer och
bakverk höjer kolesterolvärdet, vilket är
en av flera riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom. Den fleromättade fettsyran linolsyra (omega-6), som finns i t.ex. solros-,
majs- och linfröolja hjälper kroppen att
bibehålla normala kolesterolvärden.
Världshälsoorganisationen och även
svenska myndigheter, genom Svenska
näringsrekommendationer (2005)
rekommenderar att man minskar intaget
av mättade fetter och byter ut dem mot
fleromättade fetter som omega-6 och
omega-3.
För en optimal hälsa och hjärthälsa
rekommenderar Livsmedelsverket
användning av mjukt margarin rikt på
fleromättat fett, som innehåller mindre
mättat fett än smör.
Att välja Becel är ett smakrikt och enkelt
sätt att äta hälsosamt om man tänker på
sitt hjärta, tillsammans med en i övrigt
hälsosam kost och regelbunden fysisk
aktivitet.
• äta mycket frukt och grönsaker
• äta mindre salt
• röra på oss mer
• hålla vikten under kontroll
FETT OCH HÄLSA
Att välja rätt typ av fett är viktigt
eftersom det har en stor inverkan på
kolesterolvärdet som i sin tur påverkar
ÖKA DE ESSENTIELLA FETTSYRORNA OMEGA-6 OCH
OMEGA-3
Fleromättade fetter – och särskilt de
essentiella fettsyrorna omega-6 och
omega-3 – är goda nyheter för hjärthälsan. Det finns starka vetenskapliga
evidens för att både omega-6 – som
Becel, med en hög andel omättat
och fleromättat fett och en unik mix
av omega-6- och omega-3-fetter, är
enkla och goda val för dina patienters
hälsa och hjärthälsa. Becel kan bres
på bröd, användas till matlagning,
stekning och bakning. Becel kan
också smälta på potatis, pasta
och grönsaker.
Läs och lär mer om Becel och en hälsosam kost på www.becel.se.
Referenser:
World Health Organization. Preventing chronic diseases; A vital investment. WHO: Geneva, 2005, p 15 http://whqlibdoc.who.int
Diet, Nutrition and the Prevention of Chronic Diseases. Report of a Joint WHO/FAO Expert Consultation, WHO Technical Report Series 916. Geneva 2003.
http://www.who.int/hpr/NPH/docs who_fao_expert_report.pdf
Hu FB et al (2002). Optimal Diets for Prevention of Coronary Heart Disease. JAMA; 288:2569-2578
Brouwer IA et al (2004). Dietary alpha-linolenic acid is associated with reduced risk of fatal coronary heart disease, but increased prostate cancer risk: a meta-analysis. J Nutr; 134(4):919-22.
Probiotika
Probiotika
– välsignelse eller bländverk
Probiotika har sedan dess kommersiella lansering för ett tiotal år sedan kommit att laddas med stadigt
ökade förväntningar om ett undergörande universalelixir väntar runt hörnet. Livsmedelsindustri och
alternativmedicin har varit ivriga fanbärare för probiotikaprodukternas förtjänster som profylax och
terapi för en diger lista diagnoser. Dessvärre har inte forskningen kunnat presentera säkra, evidensbaserade resultat i den takt som konsumenter och patienter vore betjänta av i ljuset av all den marknadsföring som sjunger probiotikans lov. Det har på senare tid t o m höjts röster som varnar för en alltför naiv
och optimistisk hållning till de välvilliga mikroorganismernas företräden.
M
M ag n u s For s l in
Dietistaktuellt
[email protected]
ed probiotika avses mikroorganismer
som antas vara hälsosamma för värdorganismen, bl a genom att konkurrera med patogena bakterier i kroppens vävnader.
Begreppet kommer från det latinska prefixet pro
(för) och det grekiska morfemet bio (liv). WHO
har valt följande likvärdiga definition av begreppet: “Live microorganisms which when administered in adequate amounts confer a health benefit on
the host”[1].
Det kan därför uppfattas som contradictio in
adjecto att ens hypotetiskt anta att probiotika
skulle kunna vara verkningslöst eller även skadligt
för sin värd. Inte desto mindre publicerade Läkartidningen en artikel i våras med rubriken Probiotika - tarmens vänner eller fiender?[2].
Innan vi tittar närmare på författarnas resonemang, kan det vara det lämpligt att rekapitulera
vilka förtjänster probiotika i anses ha och något
om dess medicinska historik.
En kort historik
Den som brukar tillskrivas upptäckten av att vissa bakterier kan ha en viktig betydelse för hälsan är den ukrainske nobelspristagaren vid Pasteurinstitutet i Paris Eli Metchnikoff. Han föreslog i början av förra seklet att: “The dependence of
the intestinal microbes on the food makes it possible to
adopt measures to modify the flora in our bodies and
to replace the harmful microbes by useful microbes”.
Hans tanke var att man skulle kunna förlänga livet genom att förbättra bakteriebalansen i tarm-
12
vol. XIX
No 6 nov 2010
DietistAktuellt
floran [3, 4].
Ungefär samtidigt upptäckte en fransk pediatriker, Henry Tissier, att barn med diarré hade
en litet antal av en viss Y-formad bakterie i feces,
medan det fanns gott om samma, “bi-fida”, bakterie hos friska barn. Tissier noterade också att det
fanns en klar korrelation mellan mängden bifidobakterier och barn som ammats, medan flaskbarn
hade betydligt färre.Tissier hade redan 1889 upptäckt Bifidobacterium spp [4,5].
Efter Metchnikoffs död 1916, försköts forskningen kring mag-/tarmbakterier till USA. Man
började göra antaganden om att gastrointestinala
bakterier, har betydande positiva konsekvenser för
organismen i stort, och 1935 upptäckte man att
vissa stammar av Lactobacillus acidophilus blev ytterst aktiva när de tillfördes tarmfloran, och man
fick flera positiva resultat vid olika studier på bakteriestammen, bl a tycktes bakteriestammen vara
behjälplig vid kronisk förstoppning [6].
Även Japan låg långt framme på 1930-talet:
Dr Minoru Shirota utvecklade Yakult, en dryckblandning som innehöll stabila stammar av Lactobacillus casei (se även Yakult nedan)[7].
Själva begreppet “probiotika” myntades dock
först på sextiotalet, och användes då för att referera till ämnen som skapats av vissa mikroorganismer, och som främjar tillväxten av andra[8]. (Något som idag snarare skulle omfattas av begreppet
prebiotika). På 70-talet skulle termen användas av
R B Parker på ett sätt som vi känner igen: “organisms and substances which contribute to intestinal
Probiotika
microbial balance.” Men det är egentligen inte förrän på nittiotalet som probiotika uttalat får den
mer specifika betydelse vi är vana vid “levande organismer, som när de intages i tillräcklig mängd,
ger upphov till en positiv hälsoeffekt [9, 10].
Här begränsas definitionen bara till att 1. omfatta produkter som innehåller levande organismer (i Japan kan man fortfarande vara av annan
åsikt vad gäller kravet på ”levande”), och 2. Produkten måste även innehålla en tillräcklig mängd
bakterier som leder till önskad effekt [11]. Det
finns en lång historia när det gäller hälsopåståenden som kan knytas till mikroorganismer i mat. I
synnerhet beträffande laktobaciller. I probiotiska
sammanhang brukar man referera till en persisk
version av Gamla Testamentet (Första Mosebok
18:8) i vilken det står: “Abrahams höga ålder berodde på att han intog sur mjölk”. Vidare, beskriver författaren och naturfilosofen Plinius den äldre under det första århundradet hur man behandlar gastroenterit med fermenterade mjölkprodukter[12]. Metchnikoffs tog också fasta på uppgifterna om att kosten hos steppfolken i Ryssland
och Bulgarien till stor del utgjordes av surmjölksprodukter och att dessa människor blev mycket
gamla. Han introducerade själv en kost innehållande sur mjölk som fermenterades med en bakterie han kallade “Bacillus bulgaricus”. Vännerna
följde hans exempel och snart började läkare i Paris att förskriva fermenterad mjölk till sina patienter [11].
Ny tid, ny miljö, nya vanor
Historien har också förändrat vårt sätt att leva. Och därmed den gastroenterologiska miljön. Hygien, steriliseringsnit, förändrad levnadsstandard och inte minst våra kostvanor, har gradvis lett till att vår ursprungliga tarmfloran förändrats. Dessutom har det naturliga bakterieinnehållet i vår kost kraftigt reducerats; vår mat levereras ofta fryst eller kyld, fermentering är sällan ett
bevaringsalternativ. Processad och raffinerad mat
innehåller ofta konserveringsmedel. Vidare har
pastörisering, kokning, stekning och ett minskat
intag av mjölksyraproducerade produkter under
det senaste seklet bidragit till en utarmad tarmflora[15]. En frekvent användning av antibiotika, desinfektionsmedel och andra antibakteriella
medel och produkter har givetvis också bidragit.
Probiotikans hälsoaspekter
Goda bakterier är nödvändiga för att utveckla
vårt immunsystem, för att skydda oss mot elakartade mikororganismer som kan ge upphov till
olika sjukdomar och de hjälper oss också att bryta ned och ta upp näringsämnen. Man kan grovt
dela in probiotika i tre grupper där bakterierna: 1.
Ökar välbefinnandet 2. Verkar profylaktiskt eller
3. Har terapeutiskt effekt [2].
Den ryske fysiologen Ilya Ilyich Metjnikov (mer bekant med den franska stavningen Eli Metchnikoff ) (18451916) var bl a verksam vid universitetet i Odessa (nuvarande ukraina. Fick Nobelpriset för sina pionjärinsatser
kring phagocyter, och brukar anses vara den vetenskapsman som först redogjorde för probitika och dess
möjliga effekter på värdorganismen. Begreppet ”probiotika” myntades inte förrän 1965.
Ett sätt att beskriva probiotikans roll för vårt
hälsa är att se den som en faktor i ett mikrobiskt
balansnummer[16]. Dels genom att kompensera
för ett underskott; t ex så stryker även ”goda” bakterier med vid användning av antibiotika. Probiotika tas för att stävja bieffekter som flatulens och
diarré. På samma sätt kan laktosintioleranta söka
mildra de gastroinstestinala symptom som uppstår till följd av laktasbrist. Dels kan ovälkomna
mikroorganismer som sjukdomsbildande bakterier, svamp och parasiter i sig ge upphov till obalans hos värdorganismen [17]. Mycket av den
forskning som idag pågår inom området handlar
just om att försöka fastställa om probiotika kan
förebygga eller behandla en rad sjukdomar som
antas bero på sådan obalans, nämnas bör: IBS, infektiösa diarrésjukdomar, IBD (t ex ulcerös colit och Chron’s disease), infektioner orsakade av
Helicobacter pylori (t ex magsår), parodontit, underlivsinfektioner, mag- och/eller lufvägssjukdomar hos små barn, hudinfektioner, prostatacancer,
med mera[18,19].
Ett stort område som engagerar forskarna vilar
på det faktum att gastrointestinala celler är förbundna med immunsystemet. Och det bedrivs
därför mycket forskning som försöker fastställa huruvida man genom probiotika kan förbättra
en individs immunförsvar [20, 21]. Det finns även
intressanta resonemang som handlar om probiotika som vapen mot antibiotikaresistena bakterier
i mag/tarmsystemet[22].
Men resultaten?
Hypoteserna, indikationerna och de kvalificerade
DietistAktuellt nov 2010
No 6 vol.XIX
13
Probiotika
antagandena är många, men vetenskapligt verifierbara fakta tycks stå i direkt
omvänd proportionalitet till antalet uppslag. Ett faktum som inte hindrat livsmedelsindustrin från att ta fram mängder av probiotiska produkter. Livsmedel som ibland marknadsförs med mer eller mindre fantastiska utfästelser, och under 00-talet har vi också kunnat se en exploderande marknad, som tycks ha blivit
alltmer oöverskådlig och okontrollerbar.
För att råda bot på detta uppdrogs
EFSA (European Food Safety Authority) 2006 av EU-kommissionen att granska de hälsopåståenden som används på
marknaden. Inte minst beträffande probiotiska livsmedel.
I februari i år presenterade EFSA en
andra del av sin mycket omfattande utvärdering då endast 8 av 416 hälsopåståenden fick ett godkännande och kunde
anses äga vetenskaplig förankring. I oktober kom en ytterligare en del där myndigheten bedömt 808 hälsopåståenden,
endast några få ansågs äga tillräcklig evidens (se sid 20). Inget av de hälsopåstå-
enden som rörde probiotika godkändes.
EFSA-panelen, som består av oberoende forskare och vetenskapsmän, hade
granskat den dokumentation som livsmedelsindustrin lämnat in och som man
ansåg ge stöd för påståenden om att probiotika bl a “stärkt immunförsvar” och
“minskade magproblem”[23].
Särskilt uppmärksammad och även separat behandlad var den ansökan om 12
studier som lämnades in av det japanska företaget som ville göra hälsopåståenden för sin yoghurt, Yakult, innehållande Lactobacillus casei shirotan. Panelen
gjorde dock bedömningen att japanernas dokumentation inte kunde påvisa att
produkten hade någon effekt på immunförsvaret [24].
U.S. Food and Drug Administration
(FDA) och Feederal Trade Commission
(FTC) har heller inte godkänt några hälsopåståenden för probiotiska produkter.
Föga förvånande har EFSAs höga ribba orsakat högljudd kritik, och industrin
anser att kriterierna för dokumentationen varit för vag. Företagen ges nu en an-
[definitioner]
PROBIOTIKA
FAO/WHO definierar begreppet som ”Levande
mikroorganismer som när de tillförs i tillräcklig
mängd medför hälsovinster för konsumenten”.
Hälsosamma bakterier finns i naturen och har
alltid ingått som en del av människans kost.
Tidigare fick man dem främst från syrade
grönsaker, fisk, mjölk, ost och kött, idag med
ändrad livsstil får vi i oss betydligt mindre på
naturlig väg.
Probiotika i mag-/tarmkanalen utgörs
framför allt av olika stammar av bifido- och
laktosbakterier som förmodas ha en rad
hälsofrämjande effekter genom att skapa en
sund balans mellan olika typer av bakterier
i tarmen. Bakterierna deltar i nedbrytning
och upptag av födoämnen som olika typer av
kolhydrater.
PREBIOTIKA
Prebiotika betyder ”före liv” i betydelsen främjande av liv, och introducerade av Gibson och
Robertfroid 1995.
Med prebiotika avses en viss typ av odigrerbara kolhydrater som inte bryts ner förrän de
kommer till tjocktarmen. Där sönderdelas de
och blir näring åt de nyttiga tarmbakterierna,
då främst bifidobakterierna.
14
vol. XIX No
6
nov 2010
DietistAktuellt
Exempel på prebiotika är kostfibrer som
frukto-oligosackarider(FOS) och inulin som t
ex finns i banan, lök, havre. Andra exempel är
icke nedbrytbar stärkelse och laktulos.
SYNBIOTIKA
Syftar till nutritionstillskott som kombinerar
pro- och prebiotika. Avsikten är att kombinationen skall ge en hälsofrämjande synergei
effekt. Exempel på synbitika är bifidobakterier
och frukto-oligosackardider eller Lactobacillus
rhamnosus GG och inulin.
LITE BAKTERIETAXONOMI
Bakterier är ordnade efter släkte, art och stam,
vilket anges i respektevi bakteries fullständiga namn. Exempel den probiotiska bakterien
Lactobacillus rhamnosus GG, är av släktet
Lactobacillus, arten rhamnosus och tillhör
stammen GG. Ibland ger livsmedelföretag ett
särskilt marknadsföringsnamn till en probiotisk
bakteriestam. Det kommersiella namnet för
rhamnosus är ”LGG”. De allra flesta probiotiska
produkter innehåller bakterier från släktena
Bifidobacterium och Lactobacillus. De senare
omfattar ett 60-tal kända arter. Leuconostoc,
Lactococcus, Streptococcus och Pediococcus. är
andra släkten som ingår i livsmedel.
dra chans, och ett hundratal ansökningar
har nu möjlighet kompletteras. Fortsättning följer.[25]
Orsaka fetma?
Att vetenskaplig dokumentation ännu i
mångt och mycket är bristfällig är en sak,
men kan då probiotikan – som författarna i Läkartidningen lätt provokativt undrar – betraktas som farlig? Probiotika har
ju sedan länge en GRAS-stämpel i vetenskapliga sammanhang (Generally Regarded as Safe). [2]
Författarna menar att probiotika inte
är farligt för friska individer – i allmänhet, och pekar på att antalet allvarliga infektioner till följd av probiotikaintag hos
friska individer är mycket lågt. Men de
skriver samtidigt:
“Vi vet inte i dag vad kontinuerlig användning av probiotika kan innebära på
lång sikt och hur den naturliga floran påverkas av att en och samma probiotiska stam
tillförs dagligen. Försök har visat att nyfödda som fått probiotika under sex månader och senare följdes upp vid 4 års ålder visserligen hade mindre av atopiskt eksem men
i gengäld tendens till mer av allergisk rinit
och astma än en kontrollgrupp [26].”
De varnar också för att artificiell kolonisering hos det nyfödda barnet kan påverka den naturliga tarmfloran, vilket i
sin tur kan leda till framtida medicinska
olägenheter.[2]
Ett annat exempel på risk är grampositiva bakterier, s k Firmicutes. Dessa
är dominerande hos överviktiga personer, medan motsatsen har noterats bland
normalviktiga. Och i djurexperiment har
det visat sig att Firmicutes kan förorsaka fetma [27, 28], och frågan har då också väckts om dessa mikroorganismer, som
t ex klassiska laktobakterier, kan vara en
bidragande orsak till utveckling av fetma.
Författarna har onekligen även en poäng då de framhåller att inga probiotiska mikroorganismer koloniserar tarmen
permanent, utan de måste stadigt fyllas
på. Detta för att vi förmodligen saknar
receptorer för dessa mikrober samtidigt
som välfungerande tarmflora förhindrar
externa bakterier att etablera sig. [2] Det
kan helt enkelt vara så att vi inte bör ha
dessa bakterier i vårt mag-/tarmsystem
även om de på kort sikt kan uppfattas ha
en främjande effekt.
Unikt kosttillägg med god
och frisk smak med
yoghurtkaraktär och
semiflytande konsistens
Infusionsterapi, klinisk nutrition och medicinsk teknik.
www.fresenius-kabi.se tel 020-116 68 44 [email protected]
Probiotika
Studier på barn
Eftersom probiotika bedömts verka
gynnsamt på immunförsvaret har man
i många läger ansett det lämpligt att ge
detta till barn med eksem. Men i en reviewartikel utförd av referensgruppen
Cochrane Skin group, tittade dr Robert
Boyle, senior lecturer in paediatric allergy
at Imperial College, London, på 12 studier
där 781 barn med eksem behandlats med
probiotika, och kom fram till att det inte hade något som helst behandlingsvärde, utan riskerade istället ge biverkningar. [29] Han får stöd av dr Susan Prescott
vid University of Western Australia som i
sin reviewartikel, menar att det idag inte
finns data som stöder behandling av allergi med probiotika. Hon menar vidare
att det finns studier som pekar på möjligheten att förebygga atopiskt eksem med
probiotika, men andra studier som sökt
in view of methodological concerns regarding included studies. Further studies are required to determine whether the findings are
reproducible.”
Läs mer om barn, probitika och immunologiska sjukdomar på sidan 18.
Ett tragiskt fall
När det gäller diskussionen om probiotikans eventuella positiva effekt på immunförsvaret hos friska personer har detta kritiserats från vissa håll, eftersom det
antas redan fungera optimalt hos de som
inte är sjuka. If it ain’t broken, don’t try to
fix it.
Det finns också de som höjer ett varnande finger för att sätta in probiotika hos personer med nedsatt immunförsvar, bl a har man pekat på en omdiskuterad studie gjord vid University Medical
Center i Holländska Utrecht [32] . Avsik-
Probiotisk miljö
Den övre delen av matspjälkningssystemet( duodendum, esophagus och mage)
har, bl a till följd av nedbrytande magsyra
och pankreasenzym, en liten bakteriepopulation. I tjocktarmen är miljön den
omvända: Långsam motilitet och repellerande tarmrörelse, håller maginnehållet på plats i Colon sigmoideum. Här
upprätthålls också ett balanserat pH-värde
genom bikarbonatsekretion. Resultatet
blir att ett rikt och komplext bakteriellt
ekosystem kan utvecklas. Uppgifterna
varierar kraftigt, men rimliga uppskattningar gör gällande att det finns omkring
500 olika bakteriearter i tarmen, varje
gram feces innehåller flera tusen miljoner
bakterier, 1014. Som jämförelse brukar man
nämna att en fullvuxen människa består
av ca 1013 celler.
I stort sett alla bakterier i mag-tarmklanalen är anaeroba.
styrka detta har misslyckats [30].
2007 gjordes även en reviewstudie av
Cochranes neonatala referensgrupp [31]
som tittat på 12 kvalificerade studier i vilka man försökt fastställa huruvida probiotika kan förebygga allergi eller födoämnesöverkänslighet hos spädbarn. Författarna skriver i sin slutsats: ”There is insufficient evidence to recommend the addition
of probiotics to infant feeds for prevention of
allergic disease or food hypersensitivity. Although there was a reduction in clinical eczema in infants, this effect was not consistent between studies and caution is advised
16
vol. XIX No
6
nov 2010
DietistAktuellt
ten var att se om probiotika kunde ha en
profylaktisk effekt på infektuösa komplikationer och därmed på mortaliteten hos
patienter med akut pankreatit. Resultatet blev det omvända, mortaliteten blev
högre hos dessa patienter än i den jämförande placebogruppen. Den holländska myndigheten för livsmedelssäkerhetVoedsel en Waren Autoriteit har nu förordat
att probiotika inte skall ges till IVA-patienter. [33]
I en intervju gjord för Daily Mail (29
januari 2008) säger chefsdietist Catherine Collins vid St Geroge’s Hospital i
London att flera engelska sjukhus numera följer den nederländska rekommendationen: “In unhealthy people with weakened immunity the so-called friendly bacteria, such as Lactobacillus casei or Bifidobacteria, which make up probiotics, are treated as hostile invaders. In some cases they
can induce a potentially fatal condition [sic]
called Lactobacillus septicaemia, says Collins.” [34]
Morgondagens probiotika
Detta sagt finns det inget skäl att tvivla på att probiotika har framtiden för sig,
men alla divergerande resultat och svårtolkade studier, visar att några enkla slutsatser, åtminstone inte ännu, låter sig
formuleras. Probiotikans förtjänster vilar
sannolikt på ett komplext samspel mellan en rad mer eller mindre kända faktorer: befintlig tarmflora, interaktion mellan olika bakteriekulturer, dos, individuell genetik, typ av diet (inte minst prebiotika), genomik, osv.
Mer praktiska frågor behöver också få tydligare svar, t ex vilken överlevnad har egentligen olika bakteriekulturer
i livsmedelhanteringen, från laboratorium till butik? Hur kan vi utveckla probiotika som “överlever” ett peroralt intag
– saliv, magsyra, peristaltik, mucus, proteolys och annan spjälkning, utgör effektiva barriärer för externt liv. Därför kan
det också bli så att prebiotika, probiotikans bränsle, kan bli en ännu hetare hälsokandidat i framtiden. Med rätt prebiotika kan vi stimulera tillväxten av redan
förekommande önskvärda bakteriestammar i tarmfloran.
Referenser
[1] FAO/WHO (2001). Report of a Joint FAO/
WHO Expert Consultation on Evaluation of
Health and Nutritional Properties of Probiotics
in Food Including Powder Milk with Live Lactic Acid Bacteria. ”Health and Nutritional Properties of Probiotics in Food including Powder
Milk with Live Lactic Acid Bacteria”. Food and
Agriculture Organization of the United Nations,
World Health Organization.
[2] Benno P, Ernberg I, Midtvedt Tore, Norin E. Zachrisson K. (2010) Probiotika – tarmens vänner eller fiender? Läkartidningen: Vol
107,907-909.
[3] Schrezenmeir J, de Vrese M. (2001) Probiotics, prebiotics, and synbiotics—approaching a
definition. American Journal of Clinical Nutrition,
Vol. 73, No. 2, 361S-364s, Feb.
[4] Metchnikoff E. (1907)Lactic acid as inhibiting intestinal putrefaction. In Chalmers Mitchell P, editor: The prolongation of life: Optimistic
studies. W. Heinemann, London. 161-183.
Probiotika
[5] Tissier, H. (1900) Recherches sur la flore intestinale des nourrissons (etat normal et pathologique) Paris. Thèses: 1-253.
Tissier, H. (1906) Traitement Des infections intestinales par la méthode de la flore bactérienne de l’intestin. Critical Reviews of the Society for
Biology. pp60:359-361.
[6] Rettger, L.F., W.N. Levy, L. Weinstein, and
J.E. Weiss(1935). Lactobacillus acidophilus and
its therapeutic application. Yale University Press,
New Haven.
[7] www.yakult.co.jp (2010-11-15)
[8] Lilly DM, Stillwell RH (1965): Probiotics:
Growth promoting factors produced by microorganisms. Science, 147 : 747-748.
[9] Guarner F, Schaafsma GJ (1998): Probiotics.
Int J Food Microbiol, 39: 237-238.
16.
[10]Parker RB. (1974) Probiotics, the other half
of the antibiotic story. Anim Nutr Health, 29:4–
8.
[11] Jürgen Schrezenmeir and Michael de Vrese. (2001) Probiotics, prebiotics, and synbiotics
-approaching a definition. American Journal of
Clinical Nutrition, Vol. 73, No. 2, 361S-364s
[12] . Bottazzi V. (1983) Food and feed production with microorganisms. Biotechnology.Vol
5:315–63.
[13] Colbert, D (2010). Probiotics – what do we
really know? Irish Medical Times.September 28.
[14] Colbert, D. (2010) The Benefits of Probiotics. Irish Medical Times. October 5.
[15] Ericson E, Ericson T. (2004) Klinisk mikrobiologi – infektioner Immunologi Sjukvårdshygien.
Liber. Falköping.
[16] Fuller R. (1989). Probiotics in man and animals. J Appl Bacteriol. Vol May;66(5):365-78.
[17] Ouwehand AC, Salminen S, Isolauri E.
(2002) Probiotics: an overview of beneficial effects. Antonie Van Leeuwenhoek. Vol Aug;82(14):279-89.
[18]Zuccotti GV, Meneghin F, Raimondi C et al
(2008) Probiotics in clinical practice: an overview.
J Inter Med Res 36(1):1A–53A
[19] Giacomo P, Battino M (2010).The use of
probiotics in gastrointestinal diseases. Mediterr J
Nutr Metab Vol 3:105–113
[20] Ljungh A, Wadstrom T (editors) (2009).
Lactobacillus Molecular Biology: From Genomics to
Probiotics. Caister Academic Press. ISBN 978-1904455-41-7.
[21]Corthésy B, Gaskins H.R ,4 Mercenier A.
(2007) Cross-Talk between Probiotic Bacteria and the Host Immune System. J. Nutr. 137:
781S–790S.
[22] D’Souza AL, Rajkumar C, Cooke J, Bulpitt CJ ( June 2002). ”Probiotics in prevention of antibiotic associated diarrhoea: metaanalysis”. BMJ 324 (7350): 1361. doi:10.1136/
bmj.324.7350.1361. PMID 12052801.
PMC 115209.
[23] European Food Safety Authority. (2010).
Nutrition and health claims.
www.efsa.europa.eu/en/ndatopics/topic/nutrition.htm (2010-11-15)
[24] European Food Safety Authority. (2010).
www.efsa.europa.eu/en/scdocs/scdoc/1860.htm
(2010-11-15)
[25] Bederoff J. (2010) EU rensar i yoghurtdjungeln. Veckans Affärer. 2010-10-07
[26] Kalliomki M, Salminen S, Poussa T, Arvilommi H, Isolaur. (2003) E. Probiotics and prevention of atopic disease: 4-year follow-up of a
randomised placebo-controlled trial. Lancet. Vol.
36:1869-71..
[27] Ley RE, Turnbaugh PJ, Klein S, Gordon
JI (December 2006). ”Microbial ecology: human gut microbes associated with obesity”. Nature 444 (7122): 1022–3. doi:10.1038/4441022a.
PMID 17183309.
[28] Raoult,Didier (September 2009). ”Probiotics
and obesity : a link ?”. Nature 9: 616. doi:10.1038/
nrmicro2209.
[29] Boyle RJ, et al. (2008)Probiotics for treating eczema. Cochrane Database of Systematic Reviews 2008, Issue 4. Art. No.: CD006135.
DOI:10.1002/14651858.CD006135.pub2.),
[30] Prescott SL, Björkstén B. (2007)Probiotics for the prevention or treatment of allergic diseases. J Allergy Clin Immunol. Aug;120(2):25562.
[31] Osborn DA, Sinn JKH. (2007) Probiotics in
infants for prevention of allergic disease and food
hypersensitivity. Cochrane Database of Systematic Reviews 2007, Issue 4. Art. No.: CD006475.
DOI: 10.1002/14651858.CD006475.pub2),
[32] Sheldon T. (2008) Dutch trial of probiotics in acute pancreatitis is to be investigated after deaths BMJ Vol 336:296 doi:10.1136/
bmj.39482.327350.C2.
[33] Budding J.(2009)UMC Utrecht betreurt
procedurele tekortkomingen PROPATRIA-onderzoek. Medical Facts.nl (17 December)
[34] Bee P. (2008) Probiotics, not so friendly after all? The Times,Nov. 10, 2008.
NYHET!
Livsmedel för kostbehandling av IBS
Boka ett
personligt besök
[email protected]
031-40 72 50
Dokumenterad effekt på IBS - framför allt på smärta och känsla av uppblåsthet
Ett portionsförpackat pulver som löses i vatten och ger en välsmakande
dryck med citrussmak, dricks två gånger/dag
Finns att köpa på:
NUTRITIONSPORTALEN
MEDIQ SVERIGE
Läs mer om PROIBS® och kost- 2
behandling av IBS i Dietistaktuellt
PROIBS® är ett livsmedel för speciella medicinska ändamål (FSMP) - kostbehandling av IBS/Colon irritabile och bör användas
i samråd med läkare eller dietist. Är näringsmässigt inte ett komplett livsmedel och är ej heller lämplig att använda som enda
näringskälla. PROIBS® är ett komplement till övrig kost och kan drickas av friska. Rekommenderas till personer från 13 år.
1. Effekt av AVH200® hos patienter med IBS/Colon Irritabile, Sahlgrenska Universitetssjukhuset Göteborg. Läs mer www.proibs.se
2. Dietistaktuellt Vol XIX Nummer 4 Sept 2010 s 22-23
Sahlgrenska Science Park, 413 46 Göteborg - www.proibs.se - [email protected] - 031 - 40 72 50
1
Probiotika
Ny översiktsstudie på ingång
”Probiotika kan inte rekommenderas för att behandla eller förebygga immunologisk sjukdom”
Dr Christina West, Klinisk vetenskap, enheten för Pediatrik vid Umeå universitet, är en av Sveriges främsta
experter inom området probiotika och allergi. Hon är för närvarande engagerad i en uppföljningsstudie
rörande barn som gavs probiotika under den tid de avvänjdes från amning. Hon är också aktuell med en
stor reviewartikel för den medicinska webbsidan UpToDate där hon tillsammans med professor Susan
Prescott, en internationellt erkänd expert inom området allergiprevention, har gjort en omfattade inventering av studier rörande sambandet probiotika och allergier.
D
en studie som Christina West nu arbe-
M ag n u s For sl in
Dietistaktuellt
[email protected]
Lactobacillus casei
18
vol. XIX
No 6 nov 2010
tar med påbörjades 2000 då spädbarn i
åldrarna fyra till 13 månader gavs Lactobacillus casei F19 under avvänjningsperioden.
Studien som var unik i sitt slag kom också att bli
Christina Wests avhandlingsarbete.
– Anledningen till att vi fokuserade på perioden då amningen upphör är för att detta är en
kritisk tid då immunförsvaret i tarmen utsätts för
en stor påfrestning. Immunförsvaret exponeras
kraftigt för inte bara nya bakterier, utan även för
antigen och allergen via den fasta födan.
Christinas hypotes var att om probiotika tillfördes under denna känsliga tid, skulle det kunna
resultera i positiva effekter på tarmflorans framtida sammansättning och immunförsvarets utveckliing. Man observerade också att den grupp
barn som fått gröt med Lactobacillus casei F19,
hade haft en mindre benägenhet att utveckla eksem jämfört med den grupp barn som fått placebo. Effekten skulle åtminstone delvis kunna förklaras av att probiotikan snabbare balanserade de
exponerade barnens T-cellsmedierade immunförsvar. Något som även bekräftades vid mätning
av förhållandet av olika cytokinnivåer i serum.
– Däremot såg vi ingen skillnad i jämförelse
med placebogruppen när det gällde nivåerna av
DietistAktuellt
IgE-antikroppar, vilket gör det svårt att presentera
några definitiva slutsatser om probiotikans eventuella allergiförebyggande förtjänster.
Däremot vill man se om barnen har bibehållit den skyddande immunförsvarsbalansen och
Christina West et al har därför gjort nya undersökningar och provtagningar på dessa barn som
nu är i skolåldern. Man tittar också på IgE-sensibilisering och luftvägsallergier. Studien beräknas
vara klar hösten 2011.
Aktuell forskning
Christina West och Susan Prescott från University of Western Australia har precis gjort en sammanställning av studier för den USA-baserade medicinportalen UpToDate.com I sin review har författarna gått igenom bevisläget för både probiotika
och prebiotika vad gäller allergiprevention.
– Jag kan med ganska stor säkerhet säga att
med det vetenskapliga underlag som vi har tillgängligt idagsläget, berättar Christina West, kan
varken probiotika eller prebiotika rekommenderas
för att behandla eller förebygga allergisk sjukdom.
Hon menar att det visst kan finnas studier in
vitro och djurförsök, där man kan påvisa effekter
av prebiotika och probiotika, men dessa kan bara betraktas som intressanta indikationer. Resulta-
Probiotika
ten från de klinisk undersökningar som finns publicerade idag är inte entydiga.Det krävs väldesignade, omfattande kliniska undersökningar för
att de positiva studieresultaten, skall kunna översättas till genuin, klinisk effekt, och evidensbaserad rekommendation. Och än så länge saknas sådana resultat.
Christina West tycker heller inte att det är så
konstigt. Dessa frågor är ytterst komplexa och
många parametrar spelar in som t ex värdorganismens genom, kosthållning, befintliga tarmflora
och livsmiljö i stort.
– Det är exempelvis en avsevärd skillnad att
tillföra en probiotisk bakterie till ett barn i Finland, och att göra det till ett barn i Australien.
Frågor kring val av bakterieart, vilken dos som
skall administreras och hur länge, utgör också variabler som befinner sig i limbo.
De intressanta resultat som trots allt ett fåtal
undersökningar kunnat presentera vad gäller probiotikas skyddande effekt hos barn, har i samtliga
Andaktsfull förväntan. Kommer framtiden att utvisa om probiotika
fall försvunnit då en uppföljning gjorts. Christibör supplementeras vid amningsavvänjning?
na West nämner bl a en stor studie utförd av Erksjukdomar, framförallt eksem, så även vid 5 års ålki Savilahtis forskargrupp i Helsingfors, där man
der. Christina West menar att det kan vara så att
följt barn upp till fem års ålder. Under de sista
veckorna av havandeskapet gavs mödrarna synbio- vissa undergrupper kan ha mer nytta av den här
typen av behandling, men att det är för tidigt att
tika (en blandning av pre- och probitika).
uttala sig med säkerhet om detta.
Efter förlossningen fick spädbarnen samma
Den här tyblandning under sina sex första månader. När barpen av studier till
nen testades vid två års ålder noterades intressantrots – Christita indikationer på en möjlig allergipreventiv effekt
av synbiotikan, men när gruppen tittade på barnen na är ganska övertygad om att proigen vid fem års ålder var skillnaden borta. Hon
och prebiotika har
framhåller också
att
när
teamet
gjorde
en
s
k
subDeklaration:
en framtida roll att
gruppsanalys,Enzym
såg de att
bland
barn
som
var
födlaktas 250 mg (Apergillus oryzae)
spela när det gälda
med
kejsarsnitt
tycktes
synbiotikan
ha
en
skydivsmedel som
maltodextrin, konstituens E572
ler vår hälsa, kandande effekt vad gäller IgE-medierade allergiska
Kapsel: gelatin, färgämnen E172, E171,
konstituens
ske vid behandling,
att kunna bryta
E551, stabiliseringsmedel (natriumlaurylsulfat)
men framförallt vid
Användningsområde:
olika preventiva insatser.
Att förtäras tillsammans med mjölk och
/eller mjölk– Jageller
vill gärprodukter av personer med laktosintolerans
vid
na
betona,
säger
nedsatt laktasaktivitet av annan genes t ex gastroenterit.
10 gram
Christina avslutDosering:
ningsvis, att vi fort1-2 kapslar sväljs i början av förtärandet
mjölk,
farandeav
befinner
mejeriprodukter eller annan laktoshaltigoss
föda.
Kapslarna
i startblocken
kan även öppnas och innehållet strös på
över
detlaktosinnehär områocker).
hållande
mat
eller
blandas
i
mjölk.
Detta
kan
vara bra
det.
Visserligen
har
enare påverkar
för barn.
mänskligheten använt probiotika seFörvaring:
dan urminnes tider,
Rumstemperatur.
men som föremål
Förvaras oåtkomligt för barn.
för vetenskapliga
studier är det bara något eller några decennier gamför laktosintoleranta
Tillverkare:
Oy
Verman
Ab,
Finland
Tillverkare:
Schwarz
Pharma
Kremers
Urban Co. USA
”Med det vetenskapliga
underlaget
vi idag
harKerava,
idag
så kan
malt. De stora gevarken probiotika
eller prebiotika
rekommenderas
för beMarknadsföres
av:
Biolac AB,
Marknadsföres
av:
Biolac
AB. Sverige
Helsingborg.
handla eller förebygga
allergier
eller
andra 84
immunologiska
nombrotten ligger
Kundkontakt
tel.
031-785
1905,
30,e-mail:
e-mail:[email protected].
[email protected]
Kundkontakt
tel.
042–15
sjukdomar”, säger forskare dr Christina West
ännu framför oss.
Överkänslig
mot mjölk?
DietistAktuellt nov 2010
No 6 vol.XIX
19
Livsmedel
Ägg, hälsomat eller kolesterolbomb?
Mångsidiga, mättande, billiga och näringsrika, det finns mycket gott att säga om ägg. Men
så är det deras höga innehåll av kolesterol, cirka 200 mg per ägg. Kan det höja blodets kolesterolhalt och göra att risken för hjärtinfarkt och andra hjärt-kärlsjukdomar ökar?
U l l a Joh an s s on
Nutritionist
[email protected]
20
vol. XIX
No 6 nov 2010
I
Sverige har vi aldrig haft någon allmän rekommendation om hur mycket kolesterol vår mat högst bör
innehålla, istället ligger fokus på fettkvaliteten. Inte
heller vid kostbehandling av sjuka anges några gränser
för kolesterolintaget (1). I den nyligen utkomna boken
Geriatrisk nutrition rekommenderas ägg som en bra källa
till protein och andra näringsämnen (2). På Hjärt- och
Lungfondens hemsida står det att typen av fett påverkar
kolesterolhalten mer än kolesterolmängden i maten och
det finns inga specifika råd utifrån matens kolesterolinnehåll (3). Det har emellertid inte alltid varit så. I 1982 års
version av Sjukhuskoster fanns två blodfettsänkande koster, båda med begränsningar för kolesterolintaget. Den
högsta begränsningen, högst 300 mg kolesterol/dag,
gällde för personer med uttalad höjning av S-kolesterol
(blodfettsänkande kost typ II). Personer med måttlig förhöjning av S-triglycerider med eller utan måttlig förhöjt
S-kolesterol rekommenderades istället att hålla sitt intag
under 500 mg/dag (blodfettsänkande kost typ IV). Kanske är detta en förklaring till den fortsatta oron för ägg.
I USA har man däremot fortfarande en gräns för
kolesterolintaget. På AHA:s hemsida kan man bland
annat läsa att mättat fett, transfett och kolesterol höjer
LDL och att kolesterolintaget bör vara mindre än 300
mg dagligen (4).
I Storbritannien har British Heart Foundation nyligen
uppdaterat sina råd med avseende på kolesterol (15).
Idag står där att ”för de flesta människor har mängden
mättat fett de äter betydligt större påverkan på blodets
kolesterolvärde än mängden kolesterolrik mat som t ex
ägg” (5). De ger följaktligen inte heller någon gräns för
hur många ägg man kan äta i veckan.
Däremot framhåller de att personer med familjär
hyperkolesterolemi kan vara känsliga för matens kolesterolinnehåll (15,5).
DietistAktuellt
Förhöjt kolesterol och ägg som riskfaktorer
Förhöjt kolesterolvärde som en riskfaktor för kranskärlssjukdom har sin grund i studier som gjordes i mitten av
1900-talet. Sedan dess har antalet riskfaktorer utvidgats
väsentligt och sänkning av förhöjt kolesterol är inte den
enda målsättningen för att förebygga och behandla hjärt-/
kärlsjukdomar. I en studie såg man till exempel att hälften
av de patienter som kommit in på sjukhus med hjärtattack
hade låga LDL-värden (6). När det gäller LDL har det visat
sig att LDL-partikelns utseende har betydelse för risken
för hjärt-/kärlsjukdom. En större LDL-partikel är bättre
än en som är liten och tät (7). Det är också viktigt att ha
tillräckligt hög nivå av HDL så att balansen LDL/HDL blir
så optimal som möjligt (7,16).
En forskargrupp har värderat ett antal riskfaktorer för
kranskärlssjukdom i relation till varandra och även tagit
med äggkonsumtion (16). Man kom fram till att amerikaner, 25 år och äldre, som äter ett ägg om dan ökar sin risk
för kranskärlssjukdom med mindre än 1 %. Författarnas
slutsats var att effekten av att minska äggkonsumtionen
är försumbar jämfört med att förbättra kosten som helhet,
försöka hålla normalvikt, sluta röka och börja motionera.
Kolesterol är en livsviktig molekyl. Däremot är vi inte
beroende av att få den via maten. Den mängd som behövs
kan tillverkas i kroppen, cirka 1 gram tillverkas dagligen.
Den egna tillverkningen påverkas till viss del av mängden kolesterol i maten. Vår förmåga att nedreglera den
egna tillverkningen vid högt kolesterolintag är däremot
inte alltid så effektiv. Det gör att en del reagerar med förhöjt S-kolesterol vid högt kolesterolintag medan andra inte
påverkas alls. Enligt en del källor höjer högt kolesterolintag
kolesterolvärdet hos ungefär 1/3 av befolkningen (7). Även
om ägg höjer kolesterolvärdet hos en del av oss höjer det
oftast både LDL och HDL vilket gör att risken för hjärt-/
kärlsjukdom inte påverkas lika negativt som om enbart
Ett nytt mellanmål för äldre
Art. nr 12533
er
Komm
6
v. 0 !
Art. nr 12522
Protin drickyoghurt är en snabb och god proteinkälla
för äldre människor som har svårt att få i sig tillräckligt.
Protin är en naturlig produkt gjord på mjölk, grädde
och extra mjölkprotein. Mjölkens alla nyttigheter
finns i Protin men den innehåller inga tillsatta mineraler eller vitaminer. Smaken är mild och gräddig och
precis som vanlig drickyoghurt har den en jämn och
mjuk konsistens.
Protin
Protin
Dagsbehov
PROTEIN g
5,7
29
45
ENERGI kcal
130
650
2000
Per 100 g
Per 500 g
Kvinna 60 kg
Liten portion – mycket energi. Protin ger en kvinna som väger
60 kg 60 % av proteinbehovet och 30 % av energibehovet per dag.
Eftersom Protin inte innehåller några tillsatta mineraler eller vitaminer kan den inte
ersätta all mat, men är ett utmärkt mellanmål.
www.arla.se/foodservice
Livsmedel
LDL höjs (17). Dessutom verkar det som om
höjningen av LDL främst sker i form av större
och därmed mindre aterogena partiklar (8).
Äggkonsumtion och hjärt-kärlsjukdom
För drygt 10 år sedan publicerades en studie
från USA som kallas ”Harvard Egg Study” där
man analyserat intaget av ägg respektive
kolesterol i relation till risken att drabbas av
hjärt-kärlsjukdom (9). Som underlag användes
data från två stora kohorter: ”Nurses´ Health
Study (121 700 kvinnor, 30 – 55 år) och Health
Professionals Follow up Study (51 529 män
40 – 75 år). Varken risken för kranskärlssjukdom eller stroke påverkades av hur stor deras
äggkonsumtion var. Antalet ägg var indelat i 5
grupper, från < 1 ägg till ≥ 7 per vecka. Justering
för olika riskfaktorer som ålder, energiintag,
BMI, rökning, alkohol och kosttillskott påverkade inte resultatet.
Två nyare amerikanska studier har kommit fram till ungefär samma slutsats. I den
ena ingick 9734 män och kvinnor mellan 25
och 74 år (10). Varken risken för stroke eller
kranskärlssjukdom påverkades av hur mycket
ägg de åt. Deras äggkonsumtion var indelad
i tre grupper, ≤ 1, 1-6 och > 6 per vecka och
resultatet var justerat för bland annat ålder,
kön, S-kolesterol, BMI, diabetes typ 2 blodtryck och rökning.
I den andra ingick 21 327 manliga läkare
mellan 40 och 86 år (11). Deras äggkonsumtion var indelad i fem grupper och varierade
mellan < 1 till ≥7 per vecka. Inte heller här såg
man något samband mellan hur mycket ägg
de åt och risken att insjukna i hjärtinfarkt eller
stroke. Däremot såg man en 22 % ökad risk för
död under uppföljningstiden för dem som åt
≥ 7 ägg per vecka. Justering för olika riskfaktorer som rökning och BMI samt kostfaktorer
kopplade till hög äggkonsumtion (de som åt
mycket ägg hade högre intag av grönsaker men
lägre intag av frukostcerealier) förändrade inte
resultatet. Inte heller separat analys av dem
som någon gång diagnostiserats med förhöjt
kolesterolvärde visade på negativa effekter av
daglig äggkonsumtion.
Ett par studier på risken för hjärtsvikt och
äggkonsumtion har också publicerats (13,14). I
båda fann man en något förhöjd risk för dem
som åt 7 ägg eller mer varje vecka.
Kan diabetiker vara extra känsliga?
I äggstudien från Harvard gjorde man även en
analys av risken för kranskärlssjukdom hos diabetiker i relation till deras äggkonsumtion (9).
Det visade sig att män med diabetes typ 2 som
åt minst ett ägg om dagen hade en fördubblad
22
vol. XIX No
6
nov 2010
DietistAktuellt
risk jämfört med icke diabetiker. Risken hos
kvinnorna med typ 2 diabetes påverkades
däremot inte av äggkonsumtionen. Eftersom
värdena inte var justerade för riskfaktorer
kopplade till fettkvalitet eller annat i kosten
som kan påverka risken för kranskärlssjukdom
går det inte med säkerhet att skylla på äggen.
Olika matvanor kopplade till hög konsumtion
av ägg kan också ligga bakom de skilda resultaten för män och kvinnor.
Det här väckte givetvis nya frågor. Risken
för dem som hade diabetes analyserades därför separat även i de två andra amerikanska
studierna. I den ena såg man en nästan fördubblad risk för kranskärlssjukdom hos de typ
2 diabetiker som åt > 6 ägg jämfört med < 1 ägg
per vecka (10). Att äta mellan 1 och 6 ägg per
vecka påverkade däremot inte risken. Inte heller här var värdena justerade för kostfaktorer
som kan vara kopplade till högt äggintag som
t ex fettkvalitet.
I den andra studien, där kohorten utgjordes
av amerikanska läkare, såg man också att
personer med typ 2 diabetes var känsligare
för ägg än de utan diabetes (11). Deras risk för
både hjärtinfarkt och stroke var förhöjd när de
åt ≥ 7 ägg per vecka men skillnaden var inte
statistiskt säker. När det gällde död under uppföljningstiden var däremot deras risk dubbelt
så hög när de åt ≥ 7 ägg per vecka jämfört med
< 1 ägg per vecka. För personer utan diabetes
ökade lika hög äggkonsumtion risken för död
under uppföljningstiden med 22 % .
I en review-artikel (18) med målsättning att
belysa effekten av äggkonsumtion på risken
för hjärt-/kärlsjukdomar hos personer med
typ 2 diabetes drar man slutsatsen att det
finns en koppling mellan ökad risk för kranskärlssjukdom och konsumtion av ett ägg eller
mer per dag.
Men, som man påpekar, bygger sambandet
enbart på observationsstudier vilket gör det
omöjligt att säga om det är ett direkt orsakssamband. Bland annat saknas kunskap om den
övriga kostens sammansättning i relation till
äggkonsumtionen. Uppföljande interventionsstudier är därför mycket viktiga.
Ytterligare ett inlägg i diskussionen är en
studie där man undersökt en kohort med äldre
män och kvinnor för att se om äggkonsumtionen kan påverka risken att insjukna i diabetes
(12). Totalt ingick 3898 personer, alla 65 år och
äldre. Resultatet visade att kvinnorna kunde
äta ägg dagligen utan att risken för diabetes
typ 2 ökade. Det fanns dock en tendens till ökad
risk med daglig äggkonsumtion hos männen
men den var inte statistiskt säker. När det
gällde mängden kolesterol i maten såg man
inget samband alls.
Slutsats
Den slutsats forskarna inom området drar är att
det går utmärkt att äta åtminstone ett ägg om
dan för de allra flesta av oss. Det påverkar inte
risken för hjärt-kärlsjukdom nämnvärt och det
bidrar med en rad viktiga näringsämnen.
Det finns dock några undantag. En viss
försiktighet kan vara på sin plats när det gäller patienter med familjär hyperkolesterolemi
eftersom de kan vara extra känsliga för matens
kolesterolinnehåll. Personer med diabetes typ
2 är en annan grupp som kan ha negativ effekt
av dagligt äggintag men mer studier, helst
interventionsstudier, behövs för att bekräfta
de resultat man sett. Kanske kan också risken
för hjärtsvikt öka något av dagligt äggintag
men även här behövs fler studier där helheten
i kosten belyses.
Referenser
1. Mat och näring för sjuka inom vård och omsorg,
Livsmedelsverket 2003
2. Geriatrisk Nutrition, Faxen G m fl, Studentlitteratur 2010
3. www.hjart-lungfonden.se
4. American Heart Association/ www.heart.org
5. British Heart Foundation www.bhf.org.uk
6. Dietary cholesterol and the risk of cardiovascular
disease in patients: a review of the Harvard Egg
Study and other data. Jones PJ. Int J Clin Pract
Suppl. 2009 Oct;(163):1-8
7. The good and the bad: what researchers have
learned about dietary cholesterol, lipid management and cardiovascular disease risk since the
Harvard Egg Study. Constance C. Int J Clin Pract
Suppl. 2009 Oct;(163):9-14
8. Dietary cholesterol provided by eggs and plasma
lipoproteins in healthy populations.
Fernandez ML. Curr Opin Clin Nutr Metab Care.
2006 Jan;9(1):8-12.
9. A prospective study of egg consumption and risk
of cardiovascular disease in men and women. Hu
FB m fl JAMA1999;281(15):1387-94
10. Regular egg consumption does not increase the
risk of stroke and cardiovascular diseases. Qureshi
AI m fl Med Sci Monit. 2007 Jan;13(1):CR1-8.
11. Egg consumption in relation to cardiovascular
disease and mortality: the Physicians´ health Study
Djoussé L och Gaziano JM Am J Clin Nutr
2008;87:964-9
12. Egg consumption and risk for type 2 diabetes in older adults Djoussé L m fl Am J Clin Nutr
2010;92:422-7
13. Egg Consumption and Risk of Heart Failure in the
Physicians’ Health Study
Djoussé L Circulation. 2008 January 29; 117(4):
512–516
14. Incident Heart Failure Is Associated with Lower
Whole-Grain Intake and Greater High-Fat Dairy and
Egg Intake in the Atherosclerosis Risk in Communities (ARIC) Study Nettleton JA m fl J Am Diet Assoc.
2008 ;108: 1881–87
15. Recommendations for the use of eggs in the diet
Ruxton C Nurs Stand 2010;24:47-55
16. A comparison of egg consumption with other
modifiable coronary heart disease lifestyle risk
factors: a relative risk apportionment study. Barraj L
m fl Risk Anal 2009;29:401-415
17. Pre-menopausal women, classified as hypo- or
hyperresonders, do not alter their LDL/HDL ration
following a high cholesterol challenge
Herron KL m fl J Am Coll Nutr 2002;21:250-58
18. Dietary cholesterol and other nutritional considerations in people with diabetes. Lau DC Int J Clin
Pract. 2009;63 Suppl 163:15-21
NYHET!
Det är viktigt att dagens första mål är nyttigt, gott och okomplicerat.
Då är nyheten Oatly Havredryck med smak av apelsin och mango
ett perfekt inslag på frukostbordet. Den är laddad med lösliga
havrefibrer, s. k. betaglukaner, som i kliniska studier visat sig ha
en kolesterolsänkande effekt. Dessutom är den vegetabilisk och
helt fri från mjölk och soja.
En både nyttig och uppfriskande start på dagen alltså.
ÄR
HAVRE
MAT
SMART
Konsumentkontakt: 020-842843 | www.oatly.se
Livsmedel
Ny uppmärksammad studie
Rätt kost förebygger typ II-diabetes,
hjärt-/kärlsjukdom och förbättrar minnet
En annorlunda koststudie har genomförts vid Antidiabetic Food Centre i Lund där man istället för att
studera enskilda födoämnen, har tittat på de samlade effekterna av en hel ”kostportfölj”. Portföljen har
komponerats av livsmedel med dokumenterat hälsofrämjande, i synnerhet antiinflammatoriska, effekter.
Och resultatet är över förväntan.
I
nger Björck, professor i industriell närings-
M ag n u s For sl in
Dietistaktuellt
[email protected]
lära och livsmedelskemi vid Lunds universitet, är verksamhetsledare för Antidiabetic
food centre där studien utförts. Hon är själv förvånad över de tydliga resultat studien gav.
– Vi var visserligen optimistiska, men resultaten
var överraskande entydiga, kommenterar Inger
Björck. Vi har genom den här kostprofilen tydligt
kunna påverka en rad riskfaktorer knutna till bl a
metabola syndromet.
Unikt i studien är att man valt att enbart studera den samlade kombinationseffekten av olika
utvalda livsmedel. Det går alltså inte att dra några slutsatser om något enskilt förekommande födoämne. Dock är varje ingrediens noggrant selekterad.
– Evidensen för urvalet har varierat i styrka,
fortsätter Inger, från mycket starkt där påståendena vilar på interventionsstudier och epidemiologiska undersökningar, till data som enbart kommer från djurförsök, men vi kan tydligt redogöra
för de hypoteser som finns bakom varje livsmedelsval i vår studie.
Exempel på livsmedelskoncept som ingick i
portföljkosten är antioxidanter, livsmedel med
lågt GI, fullkornsprodukter, samt pre- och probiotika, bl a finner vi viskösa kostfiber, fet fisk,
sojaprotein, blåbär, mandel, kanel och
vinäger.
Vissa produkter i portföljkosten
finns ännu inte i handeln utan togs
fram specifikt för studien.
Studiens resultat
Koststudien omfattade 44 friska, men
24
vol. XIX No
6
nov 2010
DietistAktuellt
överviktiga personer i åldrarna 50 till 75 år. En
grupp som inte var helt lätt att vaska fram då
många i denna ålder tar någon form av medicin.
Under fyra veckor fick de äta den specialkomponerade portföljkosten, respektive en referenskost
med lågt innehåll av de komponenter eller egenskaper som karakteriserade portföljkosten.
– Men jag vill betona att referenskosten inte är
en dålig kost, menar Inger Björck, utan den ligger inom de Nordiska näringsrekommendationerna, kanske med något lägre fiberinnehåll. Studien
hade en cross over-design där varje försöksperson var sin egen kontroll, och efter de fyra veckorna följde en wash out-period, varefter mätningar gjordes.
Resultaten visar att portföljkosten signifikant
reducerade inflammation. Därtill sänktes det farliga kolesterolet med 33%, blodfetter med 14%,
blodtrycket med åtta procent samt en riskfaktor
för blodpropp med 26%. Dessutom förbättrades
försökspersonernas minnesfunktioner.
Tre fronter
När forskarna komponerade sin studie och kostportfölj, ville man avlossa flera pilar som på en
gång kunde tänkas förebygga metabolt syndrom:
1. Påverkan av tarmflora i gynnsam riktning med
hjälp av både pre- och probiotika. Även här ett synergitänkandeNär det gäller prebiotika har fibrer och resistent stärkelse inkluderats, bl a genom
produkter med ett stort inslag av kornkärnor, som
forskargruppen själv har tagit fram.
– Vi har kunnat konstatera att vissa icke nedbrytbara kolhydrater, tex i kornprodukter har en
prebiotisk effekt, genom att stimulera fermente-
Livsmedel
ring och frisättning av GLP-1.
GLP-1 är ett hormon som har en positiv effekt på insulinkänslighet, och fungerar även som
ett mättnadshormon. (Läkemedelsindustrin exploaterar hormonet intensivt just nu som en
”antidiabetisk medicin”.)
2. Antioxidanter. I portföljen finns ett antal
livsmedelgrupper som är naturligt rika på polyfenoler. Kosten innehåller också fet fisk som är en
källa för omega-3 fettsyror
3. Livsmedel med lågt glykemiskt index. Man
har inkluderat kost som främjar blodsockerregleringen; dels traditionella livsmedel med lågt GI,
dels olika måltidskomponenter som inte bara fördröjer upptaget av kolhydrater, utan kan även underlätta blodsockerreglering via andra mekanismer, t ex vinäger som ger en fördröjd tömning av
magsäcken och därmed ett lägre blodsocker och
en tidig mättnadskänsla. Vidare kan vassleproteiner via stimulering av insulinsekretion dämpa
blodsockersvaret.
Men återigen, det är inte de enskilda livsmedlens eventuella effekter på organismen forskarna är ute efter, utan ”synergieffekterna” av dessa.
Ett födoämne betraktat isolerat har sällan en avgörande betydelse för hälsan. Precis som när det
gäller livsföring över tid, är det helhetsbilden som
är avgörande.
– För oss är kombinationseffekterna nyckeln till en friskare befolkning, förtydligar Inger
Björck. Läkemedel, eller särskilda produkter med
hälsopåståenden, ger bara effekt på en eller möj-
ligtvis några få riskfaktorer. Med en kombination
av livsmedel kan man påverka flera skadliga parametrar samtidigt.
Presentation före publicering
Just nu håller Inger Björck et al på att skriva ett
par artiklar för vetenskaplig publicering. Men hur
kommer det sig att man redovisar resultaten från
studien innan de publicerats?
– Ja, det är ett ovanligare grepp, instämmer
Men skälet är att studien också är ”politisk”; det
finns en avsikt att ge avtryck i den svenska kostdebatten. Vi vill visa att man genom att tänka på kostens kvalitet, kan påverka riskfaktorer,
och i förlängningen sannolikt morbiditeten. Det
har varit mycket diskussion kring fett och kolhy-
– I och med att resultaten
var så tydliga valde vi att
göra dem tillgängliga med
en gång. En publicering
skulle innebära att omvärlden hade fått vänta ytterligare ett år med resultaten,
säger professor Inger Björck
Portföljkosten – exempel på tre dagsmenyer
Dag 1
Frukost (samma varje dag)
Sojayoghurt med blåbär, betaglukaninnehållande frukostcerealie och rågfras
Kanel och probiotika
Kaffe/te utan socker, lättmjölk
enligt egna önskemål
Förmiddagsfika (kunde ätas till
frukost om så önskades)
Smörgås på ljust portföljbröd*,
kolesterolsänkande smörgåsmargarin och blåbärspuré
Kaffe/te utan socker, lättmjölk
enligt egna önskemål
Lunch (kunde bytas mot middagen om så önskades)
1 smörgås på mörkt portföljbröd,
kolesterolsänkande smörgåsmargarin, makrill i tomat och gurka
1 smörgås på ljust portföljbröd,
kolesterolsänkande smörgåsmargarin, magert köttpålägg,
salladsblad och tomat
1 skiva rågknäcke med kolesterolsänkande smörgåsmargarin,
mager hårdost (17%) och paprika
Dryck: vatten
Eftermiddagsfika
1 kiwi, 0,5 dl sötmandel
Kaffe/te utan socker, lättmjölk
enligt egna önskemål
Middag (kunde bytas mot lunchen
om så önskades)
Pasta med sojafärssås (sojafärs,
lök, tomatkross, majs, sojabönor)
Rårivna morötter och salladsblad
Salladsdressing med vinäger
Kvällsfika
Smoothie på fiberdryck, banan
och jordgubbar
Dag 2
Frukost (samma varje dag)
Lunch ((kan bytas mot middag)
1 smörgås på mörkt portföljbröd,
kolesterolsänkande smörgåsmargarin, rökt lax, salladsblad, paprika
1 smörgås på ljust portföljbröd,
kolesterolsänkande smörgåsmargarin, vegetarisk burgare och
Ajvar Relish
1 skiva rågknäcke med kolesterolsänkande smörgåsmargarin,
mager hårdost (17%) och gurka
Dryck: vatten
Eftermiddagsfika
1 banan
Kaffe/te utan socker, lättmjölk
enligt egna önskemål
Middag (kan bytas mot lunch)
Köttsoppa på nötkött, morot,
purjolök, vitkål, rotselleri och
sojabönor.
1 skiva rågknäcke med kolesterolsänkande smörgåsmargarin
Dessert: mandelpudding (fiberdryck, sötmandel, ägg, russin) med
blåbärspuré
Dryck: vatten med vinäger (vinägern kunde om så önskades ätas
med lite rårivna morötter istället)
Kvällsfika
Sötmandel, 1 apelsin och 1 äpple
Dag 3
Frukost (samma varje dag)
Lunch (kunde bytas mot middagen om så önskades)
1 smörgås på mörkt portföljbröd,
kolesterolsänkande smörgåsmargarin, brisling i tomat och gurka
1 smörgås på ljust portföljbröd,
kolesterolsänkande smörgåsmar-
garin, marinerad tofu, Ajvar Relish,
salladsblad
1 skiva rågknäcke med kolesterolsänkande smörgåsmargarin,
mager hårdost (17%) och paprika
Dryck: vatten
Eftermiddagsfika
1 äpple, lite sötmandel
Kaffe/te utan socker, lättmjölk
enligt egna önskemål
Middag (kan bytas mot lunch)
Kokt laxfilé med couscoussallad
(couscous av korn, oliver, russin,
paprika, lök, vinägrett)
Rårivna morötter och salladsblad
Salladsdressing med vinäger
Dryck: vatten (vin/öl tillåtet i begränsad mängd)
Kvällsfika
Kanelglass (fiberdryck, banan
och kanel) med apelsinskivor och
finhackad sötmandel
*(Ljust portföljbröd=ett ljust bröd
med högt innehåll av lösliga fiber
och ett lågt glykemiskt index
Mörkt portföljbröd=ett mörkt
bröd med stor andel hela kornkärnor, kornfiber och ett lågt GI)
DietistAktuellt
nov 2010 No 6 vol.XIX
25
Probiotika
drater, mängder och proportioner. Men
genom att införa ett kvalitetstänkande kring kosten, visar vår studie att man
ganska radikalt kan påverka riskfaktorer
hos friska individer.
I och med att resultaten var så tydliga
valde man att göra dem tillgängliga med
en gång. En publicering skulle innebära
att omvärlden hade fått vänta ytterligare ett år. Intresset har också varit mycket
stort både från allmänhet och forskarkolleger. Även utomlands har studien rönt
uppmärksamhet.
– Vi kan inte utifrån våra resultat
formulera några kostråd avslutar Inger Björck. Anslaget har varit preventivt,
men vi hoppas att i framtiden kunna göra
mer omfattande studier och även se hur
kostportföljen kan verka terapeutiskt. Vi
FAKTA Antidiabetic Food Centre
kan givetvis inte uttala oss om hur den
aktuella kosten påverkar människor som
har metabolt syndrom, men också en sådan studie känns nu mycket angelägen.
Studien är genomförd inom ramen för Antidiabetic Food Center, som är ett fakultetsöverskridande forskningscenter vid Lunds
universitet. AFC är en tvärvetenskaplig
plattform för samverkan mellan universitet,
näringsliv och Region Skånes hälso- och
sjukvård. Här samverkar olika vetenskapliga
discipliner för forskning och utveckling
inom området kost, nutrition och hälsa.
AFC etablerades 2007 men nättverksplattformen är från 2001, och då bekant
som Functional Food Center. Verksamheten bedrivs till stor del med medel från
VINNOVAs VINNExc program. Idag studeras
flera olika livsmedelskoncept, men betoningen framför allt på att hitta preventiva
livsmedelsmodeller.
Hemsida: www.ffsc.lu.se/afc
Probiotika hjälper inte mot salmonella
M
ånga turister som åker utomlands drabbas av diarré, som kan
orsakas av bland annat salmonellabakterier. Probiotika lyfts ofta fram
som lösningen på olika magproblem.
Men det biter inte på salmonella. Det visar
en avhandling från Sahlgrenska akademin.
I Sverige drabbas cirka fyratusen människor
per år av infektion med salmonellabakterier.
Av dessa har runt 85 procent blivit smittade
utomlands.
Efter den akuta infektionen är det vanligt
med långdragna magbesvär, exempelvis diarré, magsmärta, gasbildning och förstoppning.
– Antibiotika används vid svåra fall av
salmonellainfektion, men bra behandling
saknas både för den akuta diarrén och för de
mer långdragna symtomen, säger Elisabet
Lönnermark, läkare på Infektion vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset och forskare
på Sahlgrenska akademin.
Probiotika används idag på försök som behandling vid en rad olika tillstånd, men få studier har undersökt om probiotika har någon
effekt på patienter med salmonellainfektion.
– Vi ville se om probiotika, i detta fall en
mjölksyrebakterie, kunde användas som
behandling för diarré hos patienter med salmonellainfektion, säger Elisabet Lönnermark.
I studien ingick 163 personer med salmonellainfektion, varav 90 procent hade blivit
26
vol. XIX No
6
nov 2010
DietistAktuellt
Salmonella bakterie. Den har fått sitt namn efter en amerikansk veterinärkirurg – Daniel E Salmon
smittade utomlands. Hälften behandlades
med den probiotiska mjölksyrebakterien och
hälften fick skummjölkspulver. Det visade
sig att gruppen som fick probiotika inte hade
mindre diarré och inte heller förkortades tiden
för hur länge salmonellabakterierna fanns
kvar i tarmen.
– Vi kunde se att de män som behandlades
med den probiotiska bakterien fick mindre
förstoppning än de som bara fick skummjölkspulver. Oavsett behandling mådde kvinnorna
illa i större utsträckning och hade också mer
långdragen diarré än männen, trots att de
gjorde sig av med salmonellabakterierna något
snabbare, säger Elisabet Lönnermark.
Hon konstaterar att det finns ett stort
intresse hos allmänheten kring vilken betydelse tarmbakterierna har för vår hälsa och
hur vi kan påverka dem genom att använda
probiotika.
– Vilka bakterier vi har i tarmen verkar ha
betydelse för vår hälsa, och probiotiska bakterier skulle kunna lindra och förebygga olika
symptom, men det gäller att hitta rätt bakterie
för det tillstånd man vill behandla, och kanske
behöver flera bakterier kombineras. Dessutom
verkar effekterna kunna skilja sig åt mellan
kvinnor och män, säger Elisabet Lönnermark.
Källa: Sahlgrenska akademin vid Göteborgs
universitet
En God Jul
och ett Gott
Glutenfritt År
Njut av riktigt gott hembakat
bröd i jul. Finax glutenfria
mjölmixer och bakhjälpmedel
hjälper dig med allt från
matbröd till kakor och griljering
av julskinkan. Inspiration och
recept hittar du på finax.com.
Livsmedel
Livsmedelsverket informerar
Ytterligare 808 hälsopåståenden
granskade i en 3:e omgång av EFSA
Den europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet, EFSA, har i en tredje omgång bedömt 808 hälsopåståenden om livsmedel och ämnen i livsmedel. Efsa anser att det finns vetenskapligt stöd för endast
en mindre del av dem. Exempelvis har vissa hälsopåståenden om fettsyror vetenskapligt stöd, med inte
andra. EFSA underkänner också flera begrepp såsom ”detoxifiering” och ”stärkande”, eftersom de är ospecifika.
U
tvärderingarna görs på uppdrag av
EU-kommissionen. Med utvärderingarna som grund beslutar
kommissionen tidigast under hösten 2011
huruvida hälsopåståendena blir tillåtna
att användas av företag i sin märkning och
marknadsföring.
Efsa har publicerat sin vetenskapliga
granskning av de 808 hälsopåståendena i 75
utlåtanden. Detta är den tredje omgången
utvärderingar av över 4 000 hälsopåståenden som grundar sig på de listor medlemsstaterna skickade in i januari 2008 till
EU-kommissionen. Flera omgångar återstår.
Vitaminer och mineraler
Denna omgång innefattar många olika typer
av ämnen. I varje utlåtande granskas ett
antal hälsopåståenden för varje substans.
För vitaminer och mineraler finns förslag på
många olika hälsopåståenden. Flera av dessa
hälsopåståenden finner Efsa inget fog för.
Ett exempel är vitamin E, som har fått ett
positivt utlåtande som antioxidant men inte
för tolv andra föreslagna hälsopåståenden.
Ett annat exempel är magnesium, för vilket
totalt 19 hälsopåståenden har granskats,
varav Efsa finner belägg för åtta.
De positiva utlåtandena
De positiva utlåtandena om vitaminer och
mineraler är i praktiken grundläggande näringslära, såsom att järn bidrar till en normal
bildning av röda blodkroppar.
Vitaminer: Vitamin A, C och E samt åtta
28
vol. XIX No
6
nov 2010
DietistAktuellt
B-vitaminer relaterade till många olika fysiologiska funktioner.
Mineraler: tio mineralämnen relaterade till
många olika funktioner.
Levande yoghurtkultur med definierad bakterieflora relaterat till nedbrytning av laktos
för laktosintoleranta.
Specifika fiber som pektin, laktulos, glucomannan, vetekli. De ger olika hälsoeffekter
som exempelvis blodglukoskontroll, viktminskning och förstoppning.
Fettsyror: 1. De långkedjiga fettsyrorna DHA
(dokosahexaensyra) och EPA (eikosapentaensyra). Tre av tio föreslagna hälsopåståenden har fått positivt utlåtande, bland annat
för att ”bibehålla normal hjärtfunktion” 2.
DHA – relaterat till hjärnans och näthinnans
funktioner.
Många negativa utlåtanden
Många av de ämnen som fått negativt
utlåtande för föreslagna hälsopåståenden
säljs idag som kosttillskott eller sportprodukter. Här är några exempel på negativa
utlåtanden:
• Coenzym Q: Negativ utlåtande för sex
föreslagna hälsopåståenden.
• Grenade aminosyror (leucin, isoleucin,
valin). Negativ utlåtande för sex föreslagna
hälsopåståenden.
• CLA (konjugerad linolsyra): negativt utlåtande för fem föreslagna hälsopåståenden
bland annat om viktreduktion, som antioxidant och angående förbättrad insulinkänslighet.
• EPA: negativt utlåtande för fem föreslagna
hälsopåståenden.
• DHA och EPA: Sju av totalt tio föreslagna
påståenden har fått negativt utlåtande.
Fosfatidylserin: Inte tillräckligt karakteriserad
utifrån de referenser som Efsa har granskat.
Fosfatidylkolin: Negativt utlåtande för sju
föreslagna hälsopåståenden.
• Kostfiber och fullkorn: EFSA menar att kostfiber och fullkorn inte kan karakteriseras och
man kan därför inte göra hälsopåståenden
för dem. Däremot finns positiva utlåtanden
om specifika fiber, som är karakteriserade.
• Probiotika: Sex specifika stammar av
levande mikroorganismer som är karakteriserade har fått negativa utlåtanden för de
hälsoeffekter som föreslagits.
• Protein och vassleprotein har fått negativa
utlåtanden om påverkan på mättnad.
• Vetegroddolja: negativt utlåtande för tolv
föreslagna hälsopåståenden.
• Zeaxantin: Negativt utlåtande för förslag
till hälsopåståenden om synen.
Ospecificerade begrepp
Efsa anser att vissa påståenden är allmänna
och ospecificerade. Allmänna påståenden
måste åtföljas av ett bestämt hälsopåstående, enligt artikel 10.3.:
Detoxifiering av kroppsfrämmande
ämnen, påverkar borttagande av toxiner och
tungmetaller samt kroppsrening. Ämnen
detta gäller är bland annat aloe vera och
zeoliter.
Källa: Livsmedelsverket & EFSA
Infusionsterapi, klinisk nutrition och medicinsk teknik.
www.fresenius-kabi.se
kundservice 020-116 68 44
[email protected]
Livsmedel
Raps (Brassica napus) Köhler’s Medizinal-Pflanzen
Medelhavsdieten får konkurrens
Ny studie visar hälsofördelar med nordisk mat
K
ost baserad på nordiska livsmedel
sänker kolesterolet och blodtrycket,
minskar kroppsvikten och förbättrar
kroppens insulinkänslighet. Det visar en
forskargrupp vid Uppsala universitet i en
studie som nyligen publicerats online i den
välrenommerade tidskriften Journal of Internal Medicine.
– Resultaten visar att den nordiska kosten
kan ses som ett närproducerat alternativ till
medelhavskosten, säger docent Ulf Risérus,
som är ansvarig för studien.
Studien är den första som undersökt hälsoeffekter av en nordisk kost. Syftet var att
undersöka om en hälsosam kost sammansatt
av livsmedel med ursprung i de nordiska
länderna har effekt på riskmarkörer för hjärtoch kärlsjukdom.
Livsmedlen som användes var exempelvis
fet fisk som lax, strömming och sill. Rapsolja
samt flytande och bredbart margarin baserat
på vegetabiliskt fett användes till dressing,
matlagning och smörgåsar. Vidare ingick
frukt, bär, rotsaker och grönsaker av nordiskt
ursprung samt magra mjölkprodukter och
magra styckningsdelar. Fullkornsprodukter baserade på korn, havre och råg, samt
baljväxter som gula och gröna ärtor och
bruna bönor ingick
också. Kosten hade lågt innehåll av tillsatt
socker, salt, transfetter, mättat fett och raffinerade livsmedel. Den skulle dessutom vara
lätt att tillaga med råvaror som kan hittas i
en vanlig affär.
Resultaten visar att effekterna på riskfaktorer
för hjärtkärlsjukdom var jämförbara med de
gynnsamma effekter som uppnåtts med den
så kallade medelhavskosten. LDL minskade
med 21 procent i blodet, medan kvoten LDL/
HDL minskade med 14 procent. Det systoliska
blodtrycket sjönk med nästan 7 mmHg under
studiens sex veckor. Efter tio veckor var effekterna än mer uttalade. Effekterna av den
nordiska kosten på blodfetter och blodtryck
är kliniskt relevanta.
– Liknande effekter som åstadkoms med
läkemedel minskar tydligt risken att utveckla
hjärt- och kärlsjukdomar, säger doktorand
Viola Adamsson, som genomfört studien.
Vidare orsakade den nordiska kosten
minskad insulinhalt i blodet vilket tyder på
att kroppens sockeromsättning förbättrades,
ett
fynd som kan ha betydelse för att
förebygga diabetes. Trots att
det inte var en viktminsk-
ningsstudie och försöksdeltagarna fick äta
hur mycket de ville, minskade man i vikt
trots att fysisk aktivitet och övrig livsstil hölls
oförändrad under studien.
Uppsalaforskarna går nu vidare med att
studera hur en nordisk kost kan påverka
hälsan på längre sikt, och kommer även att
undersöka hur kosten påverkar generna hos
personer med bukfetma och begynnande
diabetes.
Näringsmässigt är den nordiska kosten
förenlig med gällande nationella och internationella rekommendationer, såsom Nordiska
Näringsrekommendationer och American
Heart Associations (AHA) rekommendationer
för att förebygga hjärt- och kärlsjukdomar.
Studien: Den randomiserade, kontrollerade
kliniska studien pågick i 6 veckor. Ett antal av
försökspersonerna gavs även möjlighet att
äta den nordiska kosten i upp till 10 veckor.
Studien genomfördes på 88 kvinnor och
män med lätt övervikt och måttligt förhöjda
kolesterolvärden. Försökskosten tillagades i
samarbete med hotell- och restaurangprogrammet, Torsbergsgymnasiet i Bollnäs.
Referens: Journal of Internal Medicine, DOI:
10.1111/j.1365-2796.2010.02290.x
Källa: Uppsala universitet
Ill: Timothy Knepp
30
vol. XIX No
6
nov 2010
DietistAktuellt
OLDA - det glutenfria alternativet
Ett sortiment som passar alla - även allergiker!
SPRÖDA MAJSBRÖD / FRASBRÖD naturell / FRASBRÖD provecal
- baserade på majs, fria från gluten, mjölk, ägg och soja. Frasiga brödskivor med mycket god, mild
och delikat smak, passar ihop med allt pålägg. Lika gott till vardags som till fest. Spröda Majsbröd och
Frasbröd naturell finns på förskrivning hos dietisten och alla tre produkter finns i detaljhandeln.
Hållbarhet 1 år.
SPRÖDA RISBRÖD
- baserat på ris, naturligt fritt från gluten, mjölk, ägg och soja. Spröda Risbröd är naturligt glutenfri
och fiberrik variant av Spröda Majsbröd och Frasbröd. Finns i detaljhandeln. Hållbarhet 2 år.
RISGRÖT / Rismjöl - Instant
- tillverkas av enbart ris, naturligt fritt från gluten, mjölk, ägg och soja. Risgröten kan tillagas utan kokning eller uppvärmning. Blandas med kall
eller varm vätska till gröt (blandning med upptinade bär / annan frukt ger mycket god bärgröt / dessert). Risgröt instant är mild och skonsam för magen
och praktisk som snabbmat på resor. Hållbarhet 2 år.
STRÖBRÖD / Majsmjöl - Instant
- tillverkas färskt för att bli Ströbröd, fritt från gluten, mjölk, soja, ägg och jäst. Hållbarhet 1 år.
Både Risgröt och Ströbröd OLDA erbjuder mycket bred användning. Båda produkter används på samma sätt vid matlagning: panering, kall redning av såser, etc. och vid bakning: för kokosbollar, kakor, tårtor (se vår receptsamling) eller som förbättringsmedel i bröddeg för saftigare bakprodukter (vätskebindande). Risgröt och Ströbröd OLDA finns på förskrivning hos dietisten, samt i detaljhandeln.
SOCKERKAKA kakmix
Be
¨ mer information!
Ring eller skriv till oss for
stä
til ll v
l d år
in rec
a p ep
ati tbr
en osc
ter hy
r
- baserat på potatisstärkelse, naturligt fritt från gluten, mjölk och soja. Kakmixen erbjuder ett enkelt och snabbt sätt att baka, särskilt om man är
”nybörjare” med dieten, eller har ont om tid. Ingen risk att misslyckas. Uppskattas även av de familjemedlemmar som inte behöver hålla diet. Se vår
receptsamling. En förpackning innehåller 2 satser för 2 kakor. Hållbarhet av oöppnad mix är 3 år. Finns i detaljhandeln.
OLDANA AB / Tel. 031 - 26 68 37 / Fax. 031 - 26 68 67 / www.oldana.se / e-mail: [email protected]
särnär&apoteket
Del III
särnär – ett system i limbo
Här följer den tredje delen av Dietistaktuellts artikelserie om särnär-livsmedel, apoteket och regelverk. I
detta avsnitt skall vi uppehålla oss kring förskrivning av livsmedel för barn under 16 år. Vi kommer också
att bekanta oss med de nya nutritionsportaler, som nu blivit ett intressant alternativ för förskrivande
dietister.
D
en 8:e november var
M ag n u s Forsl in
Dietistaktuellt
[email protected]
det sista svarsdag på
Remiss angående förslag till föreskrifter om ändring
i Läkemedelsverkets föreskrifter
(LVFS 1997:13) om förskrivning av vissa livsmedel, som
gäller uppdatering av den förteckning över särnär-livsmedel som utlämnas till nedsatt pris till barn under 16
år. Dietistaktuellt har utförligt redogjort för det i många
stycken förlegade regelverk
som fortfarande gäller (se faktaruta intill och DA 2.10).
[Fakta: Så lyder lag & förordning]
Lagen [2002:160]
om läkemedelsförmåner
20 § Om regeringen föreskriver
det, har den som är under 16 år rätt
till reducering av sina kostnader
för inköp av sådana livsmedel för
särskilda näringsändamål som
förskrivits av läkare med det belopp
som vid varje inköpstillfälle överstiger 120 kronor.
Regeringen eller den myndighet
som regeringen bestämmer fastställer villkor för reduceringen av
kostnaderna för sådana livsmedel.
Förordning (2002:687) om läkemedelsförmåner m.m.
Andra varor än läkemedel
6 § Den nedsättning av priset på
vissa livsmedel som föreskrivs i 20
§ lagen (2002:160) om läkemedelsförmåner m.m. gäller när ett barn
32
vol. XIX No
6
nov 2010
lider av någon av de sjukdomar som
anges i bilagan till denna förordning.
Läkemedelsverket skall upprätta en
förteckning över de livsmedel som
omfattas av prisnedsättningen.
Verket skall också ange vilken specialistkompetens som skall krävas
för att läkare skall vara behöriga att
förskriva sådana livsmedel.
7 § En sådan förskrivning av
livsmedel som avses i 20 § lagen
(2002:160) om läkemedelsförmåner
m.m., skall göras på livsmedelsanvisning.
På livsmedelsanvisningen skall det
anges hur många gånger förskrivningen får expedieras. Förskrivningen får för varje expedition avse
DietistAktuellt
I det regleringsbrev som
Läkemedelsverket fick av regeringen skall livsmedelsförteckningen uppdateras varje år
och ett remissförfarande skall
tillämpas.
Bland de 28 remissinstanserna finns DRF och remis�svaret behandlades och formulerades av förbundets referensgrupp i pediatrik. Referensgruppen är givetvis positiv till att förteckningen föreslås bli något mer omfattande
eftersom detta kommer att öka
förskrivarens/patientens val-
högst den mängd livsmedel som
motsvarar det beräknade behovet
för 90 dagar.
Förteckning över sådana sjukdomar
som berättigar till prisnedsättning av livsmedel enligt 20 § lagen
(2002:160) om läkemedelsförmåner
m.m.
Bilaga
Chron’s sjukdom
Fenylketonuri
Galaktosemi
Glutenintolerans
Komjölksproteinintolerans
Kort tunntarm
Laktosintolerans (medfödd och
sekundär)
Kronisk njurinsufficiens
Sojaproteinintolerans
Ulcerös colit
möjligheter, men det grundläggande ”systemfel” som man
idag tvingas improvisera sig
förbi ingår inte i myndighetens uppdrag att justera; dels
det faktum att en leg dietist,
den enda profession med dokumenterad kompetens kring
särnär-livsmedel fortfarande
inte får förskriva till unga under 16 år, dels att den förteckning över diagnoser som de
upptagna livsmedlen är knutna till, tycks vara huggen i sten
och har varit oförändrad sedan
1979 (diagnoserna finns i faktaruta intill).
Referensgruppen pekar på
att det är en rad diagnoser som
med all nödvändighet borde
föras upp på nämnda förteckning: prematura barn, neurologiska handikapp, malnutrition, cancer, hjärtsjukdom, leversjukdom, cystisk fibros och
anorexia nervosa. Produkter knutna till dessa diagnoser måste idag alltså hanteras inom ramen för licenssystemet, istället för att skrivas ut
via livsmedelsanvisning. Detta
innebär en högre kostnad för
patienten och en omständligare administrativ hantering.
Enligt vad Dietistaktuellt
erfar kan idag produktbeskrivningen på vissa livsmedel vinklas så att de stämmer med en
diagnos som finns på befintlig
ning att ”när det gäller själva
bedömningen av vilka produkter som ska kunna omfattas av
prisnedsättning hade en lösning kunnat vara att använda
helt nya utgångspunkter eller
kriterier för bedömningen”.
Myndigheten menar dock
att det inte ingår i dess mandat
att föreslå något annat än en
årlig uppdateringen av befintlig livsmedelslista. Att modifiera diagnoserna ligger s a s utanför verksnivå. Det är ett politiskt beslut.
Inte vårt bord
Men skulle då inte myndigI den konsekvensutredning
heten själv kunna ta ett sådant
som Läkemedelsverket gjorde inför det aktuella remissut- initiativ och föreslå att man
såg över diagnosgrupperna så
skicket, pekar man på att det
visst finns alternativa förslag på att de harmonierar med verksystem att hantera Särnär-livs- lighet och behov? Frida Nylén är jurist på livsmedelsverket
medlen, bl a nämner man utredningarna Mat som Medicin och står bakom aktuell konsekvensutredning:
(SOU 1999:114), Lars Grön– Jovisst, om ett sådant bewalls fortfarande opublicerade
utredning Speciallivsmedel till hov föreligger så skulle mynBarn och Vuxna (Ds2003:00). digheten kunna föreslå detta.
Men det finns inget som säger
Dietistaktuellt har under åren
att departementet måste göredogjort för dessa omfattande utredningar som också mot- ra som vi förelår. Och jag käntagits positivt av DRF och fle- ner heller inte till att befintlig
diagnosförteckning skulle vara
ra andra remissinstanser. Båda utredningarna har presente- förlegad.
rat förslag som skulle förändra
rådande förskrivningssystem i På Socialdepartementet ställer
grunden. Inte minst vad gäller man sig också frågande till saatt skapa ett rättvist, nationellt kernas tillstånd.
– Om det är så att diagnosregelverk kring specialdestineförteckningen, liksom förskrivrade livsmedel.
ningsrätten, behöver uppda(Båda dessa utredningar
teras, är det ett politiskt avvägick dock på grund främst av
gande. En förändring kräver
två skäl: 1. Oklar kostnad för
ett riksdagsbeslut eftersom föroch finansiering av reformerna; ett nationellt subventions- teckningen är reglerad i en bilaga till lagen, säger Ann Eisystem skulle kunna innebära
att utgiftsbördan flyttades från nerth, sakkunnig på Socialdepartementet.
landsting till stat 2. BristanHon är av den bedömde politisk vilja: Socialdepartementet ansåg inte att det fanns ningen att dessa båda frågor
kan komma att ingå i ett störnågra formella krav på ministern att, som man då uttryckte re utredningsarbete, liknansig, ”hugga i frågan”. Departe- de Grönwalls insatser. Om, när
mentet ansåg att befintligt sys- och hur en sådan utredning
kommer till stånd är dock en
tem, orättvisor och inkonsekvenser till trots, ändå fungera- fråga som departementets politiker måste fatta.
de. Man ville låta saken bero,
Joakim Pettersson är poliåtminstone tills opinionstrycktiskt tillsatt sakkunnig hos soet blev tillräckligt starkt.)
cialminister Göran Hägglund,
Läkemedelsverket skriver
t o m i sin konsekvensutredlista, trots att produkten egentligen är avsedd för en av de
önskvärda diagnoserna. På så
sätt kan livsmedlet förskrivas
via livsmedelsanvisning. Detta stärker onekligen ytterligare
behovet av en reform.
Referensgruppen pekar
också på det faktum att barnläkaren – med rätt att förskriva livsmedel på recept – saknar
dietistens specialistkompetens
för dessa licenspreparat.
Marknadsledaren
på glutenfritt bröd
Tips för en god, glutenfri Jul!
Minst lika gott som vanligt bröd
Rekommendera våra säsongsprodukter Pepparkaksdeg, Lussebullar och
Vörtbröd. Samtliga kan njutas av hela familjen tack vare produkternas
goda smak och konsistens. Fria är marknadsledare inom glutenfria matoch kaffebröd. Detta har vi blivit bl.a. på grund av produkternas uppskattade smak och konsistens. Andra viktiga egenskaper hos alla våra bröd är:
• Glutenfria och innehåller max 20 ppm* gluten
• Mjölkfria
fiberhalt vilket är extra viktigt för personer med celiaki
• Hög
även de flesta veteallergiker
• Passar
Alla
Frias
är djupfrysta för att bibehålla färskheten
• Uppskattasprodukter
av
hela
familjen
– även av de som inte är glutenintoleranta
•
*ppm = parts per million = 1 mg/kg
NANNA MOSSBERG
LEG. DIETIST
[email protected] • www.fria.se • 031-734 13 30
DietistAktuellt
nov 2010 No 6 vol.XIX
33
särnär&apoteket
och deltar alltså i besluten om
vilka ärenden som skall föras
upp på dagordningen:
– Jag har inte ställts inför de
här frågorna tidigare. De har
mig veterligen inte varit uppe på politisk nivå på departementet, och därför heller inte
varit föremål för diskussion.
Joakim Pettersson menar
vidare att han måste se över
behovet av en förändring och
se vilka konsekvenser det innebär innan ett förslag om förändring kan läggas.
På en direkt fråga om man
nu ämnar engagera sig i problematiken svarar han:
– Vi kommer att följa frågan men i dagsläget kan vi inte lämna några närmare besked om eventuella åtgärder.
När det gäller ett politiskt
förändringsarbete kan processen se ut på olika sätt, beroende på ärendets art. Eftersom
detta rör en lag måste regeringen ta fram ett förslag som
sedan lämnas över till Riksdagen. Innan detta är möjligt skall ett beredningsunderlag tas fram antigen via en extern utredare (alternativt kommitté), men Joakim Pettersson
tror att utredningsarbetet kan
utföras av departementet, eller möjligtvis av någon av dess
En önskvärd aspekt har varit att även
barndietister skall kunna förskriva
nutritionsprodukter. Dietisten är idag
bäst skickad att göra detta.; läkarna
har inte möjlighet att hålla sig uppdaterade på alla nutritionsprodukter.
För tio år sedan fanns det två sondnäringar – en standardvariant och
en energirik dito. Numera är utbudet
mycket stort med både ålders- och
diagnosspecifika produkter. I dag får
dietisterna förskriva produkter för
vuxna. Men det är egentligen viktigare att de får göra det för barn. De
är känsligare och riskerna är större
om det blir fel.
myndigheter (som t ex Läkemedelsverket).
Sedan skall det förslag som
formuleras utifrån beredningsunderlaget gå på remiss under
kanske tre månader. Remissen
skall sedan sammanställas, och
därefter klubbas igenom riksdagen.
Gå runt via köksvägen
Som framgår tar det politiska
förändringsarbetet tid. Samtidigt löser Sveriges barndietister situationen på olika sätt, ibland provisoriska, ibland med
mer permanenta. I Dietistaktuellt 3.08 berättade Caroline Törnqvist, dietist på Barnoch ungdomsmedicinska kliniken, Linköping-Motala, hur
de tröttnat på det rådande förskrivningssystemet och dietis-
terna istället tog köksvägen för
att ge patienterna vad de behövde i livsmedelsväg.
– Vi kan varmt rekommendera vår alternativa tillvägagångssätt, förklarar Caroline
Törnqvist, men det förutsätter vilja och en god relation till
sjukhuskök och landsting.
Egentligen anammade
barndietisterna i Linköping
på ett redan befintligt system.
Vuxna patienter fick sedan tidigare sina produkter via sjukhusets kök, och Caroline undrade varför inte barnen också kunde få det. Fördelarna var
många.
– Vi slipper licenser och
livsmedelsanvisningar, barnläkarna (som ändå inte är uppdaterade på nutritionsprodukter för barn) behöver inte blan-
das in och leveranstiderna är
betydligt kortare.
Det mesta finns redan
på lager, och inom tre dagar
har patienten sina produkter.
Kostnaden är aningen dyrare för familjerna än vid reguljär
livsmedelsanvisningsförskrivning, men det är marginellt.
– Den lilla extrakostnaden tar familjerna gärna eftersom vårt system fungerar så
smidigt, fortsätter hon. Det är
väldigt flexibelt. Skulle någon
produkt vara slut, är det enkelt
att på plats erbjuda ett alternativ. Likaså om någon sondmat
eller ett kosttillägg inte skulle passa eller falla patienten i
smaken kan vi enkelt ta tillbaka produkten och föreslå en ny.
Dietistaktuellt fortsätter artikelnserien i nästa nummer.
Nutritionsportaler – en gryende möjlighet
S
enast ut på apoteksmarknaden är s k Nutritionsportaler.
Än så länge är det bara Apoteket
AB och Mediq (tidigare OriolaKD Healthcare AB) som driver
nationella Nutritionsportaler som
vänder sig till framför allt dietister
inom öppenvården.
Per Kjörling, kundservicechef på
Mediq, ger en bakgrund:
– 2009 gjorde vi tillsammans
med DRF och nutritionsföretagen
Nutricia, Fresenius och Nestlé, en
webbenkät bland Sveriges dietister där vi ville se hur förskrivningen fungerar runt om i landet.
Med en svarsfrekvens om 440
dietister kunde man skapa sig
en ganska tydlig bild av hur det i
34
vol. XIX No
6
nov 2010
allmänhet fungerar idag (bortsett
från Västra Götalandsregionen
och Stockholm): Dietisten fyller i
en livsmedelsanvisning för hand,
den läggs i ett kuvert som skickas
till ett distansapotek. Ledtiden
är i genomsnitt sex dagar. Det är
heller inte ovanligt att det finns
restnoteringar vid leverans.
I ljuset av detta har onekligen nutritionsportalerna flera
fördelar:
Per Kjörling berättar att man till
en lägre kostnad klarar leverans
hem till patient inom 48 timmar.
Dessutom har dietisten tillgång
till i stort sett hela sortimentet
av nutritionsprodukter; tillgång
till i stort sett hela sortimentet
DietistAktuellt
av nutritionsprodukter;
de landsting
som själva
upphandlat
produkter och
distribution för
förskrivning är
hänvisade till
de varor som
en inköpsavdelning har
beslutat sig för..
– En annan stor vinst, fortsätter
Per Kjörling, är att när dietisten
sitter med patienten och skall
göra en beställning ser de direkt
vad som finns hemma. Om varan
man är intresserad av inte finns
på lager, länkas de vidare till
liknande produkter.
Att subventionerna skiljer sig
mellan olika landsting spelar ingen roll. Systemet är programmerat
att hantera detta och fakturerar
respektive landsting och familj
utifrån gällande nivåer.
Äter du Verum varje dag rustar du dig
med miljarder goda bakterier. Med en
mage i balans är du bättre förberedd
och kan testa det mesta.
Miljarder goda bakterier till ditt försvar.
Bokanmälan
Mat för Gubbar och Tanter
Av L o ui s e Fol l in
leg dietist, Malmö stad
[email protected]
VINN
Mat för Gubbar & Tanter
www.dietistaktuellt.com
FRÅGETÄVLING
36
vol. XIX No
6
nov 2010
Mat för Gubbar
och Gummor
Författare: Lousie Follin
Boken finns att tillgå
kostnadsfritt som nätupplaga:
Den går att köpa i
biokform till självkostnadspris, 180kr.
Beställning görs via
tel. 040 - 34 13 00 eller
e-post: nisera.mala@
malmo.se
• Det ska finnas ett
Mat är förknippat med tra”husmanskosttänk”, och
dition, minnen, kultur och
vara välbekanta maträtter/
njutning förutom att det
råvaror.
är en näringskälla. Därför
En annan viktig tanke
är det viktigt att man även
är att detta ska vara en
som äldre har möjlighet
användarvänlig kokbok,
att få mat som erbjuder
enkel och överskådlig. Den
detta. Socialstyrelsen har
innehåller därför även
sammanställt ett flertal
inköpslistor, grundlägnationella undersökningar
gande livsmedelshygien,
i en rapport, som visar att
kalorimängder för olika
många äldre har risk för eller
drycker och lite tips om
lider av undernäring. Detta
måltidsmiljön.
gäller både de äldre som bor
Alla recept finns för två
hemma och de som bor på
eller tio portioner för att
vårdboende. Utifrån detta
passa både hemtjänsten
har det tillsatts statliga
och vårdboenden. Även om
pengar för att förbättra de
man inom hemtjänsten
äldres situation. Jag har unoftast lagar mat till en
der två års tid arbetat som
ensam vårdtagare kan man
dietist och projektledare
på samma tid laga rätten
med ett projekt i Malmö
för två portioner och spara/
Stad som heter ”Matlaget”.
frysa den ena till ett senare
Första projektåret utbildade
tillfälle.
jag hemtjänstpersonal och
Lunchrecepten är laäldre i ”Matlag för äldre”.
gade från grunden medan
Kursen omfattade en
kvällsrecepten visar på
teoretisk del med bl a
olika sätt att kombinera
Louise Follin har tilldelats Årets Svenska Måltidslitteraturgrundläggande näringslära
hel- och halvfabrikat till
och genomgång av de äldres priset 2010 i kategorin ”storkantin”, med sin kokbok ”Mat
kompletta måltider. Detta
för
gubbar
och
tanter”.
Prisutdelare
var
Carl-Jan
Granqvist.
specifika behov, samt en
för att visa snabba alternapraktisk del då vi lagade mat Hela 351 böcker som tävlade i olika kategorier Grattis!
tiv till den ”kylskåpskalla”
tillsammans, som vi sedan
smörgås som ofta är det
avnjöt. En av tankarna med projektet var att visa att
som erbjuds idag.
det inom befintliga ramar går att laga god och bra
Recepten är näringsberäknade med fokus på energimat hemma hos de vårdtagare som så önskar.
innehåll och de näringsämnen som är extra viktiga för
Under denna tid såg jag behovet av snabblagade
äldre. De är framförallt anpassade till äldre äldre, dvs
recept och så föddes idén till denna kokbok. Boken
personer över 75 år. Närings- och energibehovet täcks
innehåller 4-veckors recept med lunch, efterrättsför lunch- och kvällsmål om man följer dessa recept.
och kvällsmålsrecept, indelad efter årstiderna. Idag
Dock måste de kompletteras med andra måltider som
är det vanligt att fler vårdboenden åter ansvarar för
frukost och mellanmål för att täcka dagsbehovet.
matlagningen och därför finns behov av recept även
Kokboken utgår från portionsstorlekar för den kost
hos denna målgrupp.
som är rekommenderad för äldre, vilket innebär en
mindre portion men med samma näringsinnehåll som
Grundkriterier
till en frisk vuxen.
Förutom att det ska vara god mat, har jag valt recepTill varje lunch serveras efterrätt enligt de riktlinjer
ten utifrån tre grundkriterier:
som finns i Mat och kostbehandling för äldre. (Ander• De ska kräva en begränsad arbetsinsats: lunsen, Merethe mfl, SLV 1998)
cherna inkl. efterrätterna
Hoppas dessa recept kan motivera och inspirera till
max 30 min och kvällsrätterna max 10 min.
ökad matlagningslust.
• De ska ligga på en rimlig prisnivå.
Välkommen till Mat för gubbar och tanter!
DietistAktuellt
M ö ter du patiente r M e d ö v e rv i k t e l l e r f e tM a ?
Att vägen till en normalvikt handlar om att hitta en balans
mellan intag och utgifter är vetenskapligt belagt sedan länge.
Ändå är det ofta problematiskt att få gehör och följsamhet
när det gäller kost- och motionsråd till överviktiga. Det tar tid
för patienterna att nå viktnedgång och positiva hälsoeffekter,
vilket gör att många ger upp. Då är Modifast LCD1 kostersättning ett bra verktyg.
Modifast LCD är näringsmässigt fullvärdigt. Produkterna
kan ersätta all vanlig mat under en period, för att skapa ett
säkert och kontrollerat energiunderskott som leder till snabb
viktminskning. Det begränsade energiintagets tydliga resultat
gör dessutom att patienten blir sporrad till ett fortsatt förändringsarbete mot en hälsosam livsstil.
Modifast LCD ger drygt 800 kcal per dag. Produkterna
rekommenderas och används av dietister och överviktsenheter över hela landet, även preoperativt vid obesitaskirurgi.
Modifast kan också användas i kombination med vanlig mat,
för att minska eller kontrollera vikten.
Modifast finns i många goda smaker. Till skillnad från andra
produkter i samma kategori baseras de på mjölkprotein. Det
gör dem fylliga i smaken och extra goda, vilket också är viktigt
för en lyckad viktminskning.
Modifast säljs på välsorterade apotek men kan även beställas via Modifast Kundservice eller på www.modifast.se,
där priserna är anpassade till patienter som går längre kurer.
På hemsidan kan du som arbetar inom vården även beställa
vår nya Snabbguide samt patientbroschyrer, faktablad och
rekommendationsblock.
1
Low Calorie Diet. Innehållet i Modifasts produkter uppfyller kraven i EU-direktiv 96/8/EG och följer Livsmedelsverkets föreskrifter om vissa livsmedel avsedda att användas i energibegränsad kost för viktminskning. (SLVFS 1997:30)
Vill du veta mer om behandling med LCD vid övervikt och fetma?
Kontakta vår leg. dietist Helena Hallin som gärna informerar och svarar på
frågor. Du når henne via [email protected] eller på telefon 0730-29 99 28,
måndagar, onsdagar och torsdagar.
Impolin AB. För materialbeställning: telefon 08-544 999 00, fax 08-755 23 68
eller e-post [email protected]. Modifast Kundservice: 0200-24 24 21.
På god väg mot ett lättare liv
Dietisten&Jobbet
”Vad skall jag begära i arvode?”
Äldre läsare av Dietistaktuellt minns säkert vinjetten Dietisten & Jobbet, en uppskattad serie
artiklar kring som behandlade olika aspekter av dietistens yrkesverksamhet. Fokus låg ofta på
dietister inom enskild sektor eller eget företagande. Det är nu hög tid att återvända till
nämnda tema, inte minst mot bakgrund av professionens diversifiering, förändringar
på arbetsmarknaden och det faktum att det finns en uppsättning svåra frågor som är
direkt knutna till dietistens praktik.
I
förra numret av Dietistaktuellt diskutera-
M ag n u s For sl in
Dietistaktuellt
[email protected]
des de öronmärkta stimulansmedel som regeringen 2006 delade ut till Sveriges kommuner att användas inom äldreomsorgen, i synnerhet beträffande kost, näring och hälsa. Detta ledde till att en stor mängd dietister fick projektanställningar, tyvärr har det visat sig att det
också stannade vid detta. När pengarna tog slut,
försvann även dietisterna, varmed flera av de
viktiga förändringsarbeten som initierades nu
riskerar att tyna bort.
På sina håll har man dock löst detta genom
att den tidigare projektanställda dietisten startat en egen verksamhet och numera säljer sina tjänster som konsult åt kommunen. Vi skall i
kommande nummer av Dietistaktuellt titta närmare på en sådan lösning.
Skälig och marknadsmässig ersättning
Det finns en rad olika saker man måste vara klar över innan man kan starta en egen verksamhet – bolagsform, bokföringsrutiner, skatter, försäkringar och givetvis måste det finnas
en bärande affärsidé som vilar på en genomarbetad och realistisk affärsplan. Samtidigt finns
det idag mycket hjälp och stöd att tillgå då det
gäller
företagsstart. Inte minst hos arbetsförmedling och fackförbund.
De flesta av Dietistaktuellts läsare är medlemmar i Naturvetarna,
ett förbund som kan erbjuda en
särskild rådgivare för egna företagare – Urban Åhgren. Han skall i
ett par nummer hjälpa oss med några av
de vanligaste frågorna som i synnerhet
nyetablerade egna företagare ställs inför. I detta nummer tänkte vi behand-
38
vol. XIX
No 6 nov 2010
DietistAktuellt
la arvoden och prissättning på tjänst. En fråga som
även erfarna företagare kan ha problem med.
När man som dietist erbjuds ett uppdrag, t ex att
göra en serie föreläsningar, infinner sig lätt en rad
funderingar kring vad man skall begära i ersättning.
I synnerhet om man är ny som ”frilansare”, och
självförtroendet kanske ännu inte är på topp.
Man vill gärna inte lägga sig för högt för man är
rädd att inte få jobbet eller för att man skrämmer
iväg kunden. Många tänker att ”det viktiga är ju att
få in en fot, jag kan ju öka min timdebitering när jag
blivit mer etablerad”.
Det är lätt att förstå sådana tankar, tyvärr är de
inte särskilt hållbara på sikt. Det är viktigt att man
redan från början ställer krav på en skälig och marknadsmässig ersättning. Det har i många undersökningar visat sig att om man går in med för låga krav,
är det nästan omöjligt att sedan ta sig upp på en
vettig nivå.
Priset man sätter på sina tjänster är också en
sorts kvalitetsmarkör. Ett för lågt arvode riskerar att
signalera ”billigt” i ordets alla olika bemärkelser. Det
man inledningsvis tror är ett generöst tillmötesgående, kan alltså leda till att man målar in sig i ett
lågprishörn, som det kan vara svårt att ta sig ifrån.
Vad är då en ”skälig och marknadsmässig” ersättning?
Urban Åhgren vet att ge besked. Han vänder på
frågeställningen: Istället för att initialt undra vad
kunden har råd med eller är villig att betala, föreslår han du skall utgå ifrån dig själv. Vad är din insats värd? Och därefter fundera över konkurrenssituation och marknad.
Urban har formulerat ett effektivt körschema
om 7 punkter för hur du kan beräkna värdet av din
tjänst:
eye q
–för fokus på jobbet och i skolan!
P
roblem med koncentrationen? Att lyssna och bevara
information? Brinner det av tankar i huvudet som gör
det svårt att fokusera? Då kan ett dagligt intag av eye q™
ha stor betydelse.
Vår kropp behöver de essentiella fettsyrorna omega-3 och
omega-6, men kan inte tillverka dem själv. Därför måste de tillföras via kosten. Forskning visar att rätt kombination av dessa
fettsyror i sin naturliga form är viktiga för hjärnans funktion
och kan ha stor betydelse för inlärning, koncentration, minne
och humör. Intaget av eye q är ett enkelt och bekvämt sätt att
säkerställa det dagliga intaget de viktiga fettsyrorna.
Utvecklad av experter
eye q är framtagen av världens främsta fettsyraforskare och
innehåller en unik sammansättning av naturliga omega-3 och
omega-6 fettsyror, från fisk och nattljus. Fiskoljan i eye q innehåller dessutom den högsta mängd EPA som naturen själv kan
eye q™ säljs i din hälsobutik och på Apotek
tillhandahålla. Idag används eye q av hundratusentals nöjda
familjer runt om i världen.
Dokumenterat säker
eye q är den mest välstuderade produkten inom sitt område
och är därför säker att använda. Dessutom innehåller eye q
enbart högkvalitativa och naturliga oljor och är testad genom
hela tillverkningen för att säkerställa att renheten följer de
stränga krav som ställs från EU och WHO.
Populär i alla åldrar!
eye q är en helt naturlig produkt framställd av fisk från ekologiskt hållbara källor och nattljus. För att passa alla åldrar finns
eye q både som kapslar, tuggisar och flytande. Tuggisarna med
naturlig smak av jordgubb och flytande eye q i smakerna citron
och vanilj har blivit stora favoriter bland de som inte kan svälja
kapslar.
eye q – ett säkert val i alla åldrar
Konsumentkontakt Tel: 040-239520 eller [email protected]
www.iqmedical.se
Dietisten&Jobbet
dela med 1 200.
3 Lägg resultatet av steg 1
”1. Börja med att du tänker ut
till steg 2 och du får en ny
en rimlig månatlig bruttolön
delsumma. Denna multipoch delar med antal arbetslicerar du med 1,44, vilket
timmar en normal månad,
är en faktor som kompenexempelvis 172. Den siffran
serar för att du normalt sett
multipliceras med 1,5. Detinte kan debitera mer än
ta täcker sociala avgifter, seovan nämnda 1 200 timmar
mester, pensionsförsäkring
per år. Här är det ju viktigt
och dylikt. Det vore lätt att
att tänka på att siffran 1 200
argumentera för många anendast är ett rimligt exemdra faktorer att räkna in men
pel. Dina debiterbara timmin siffra på 1,5 kan du anmar under året kan vara såvända om du saknar underlag
för mera sofistikerade beräk- Många av Dietistaktuellts läsare är medlemmar i Naturvetarna, ett förbund väl fler som färre. Är de fler
som kan erbjuda en särskild rådgivare för egna företagare – Urban Åhgren. kan ditt timpris, av exemningar.
2 Fortsätt med att uppskatta de Du kan vända dig till honom för att få rådgivning kring frågor som rör just din pelvis konkurrensskäl, sänsituation som egen företagare.
kas.
övriga kostnader du kan tän4 När du slutligen ska fakkas ha och få: arbetsredskap,
turera dina kunder måste moms läggas till delsumman i
bil, fortbildning, inköpta tjänster (t ex bokföring, datorsuppunkt 3. I de flesta fall är momspålägget 25%. Ring Skatport och revision), eventuell lokal, företagsförsäkringar och
teverket om du är osäker.
kontorskostnader. Försök beräkna storleken av dessa kost5 Som ett sätt att fånga upp kundernas betalningsvilja och
nader under ett år. Dela summan med det antal timmar du
konkurrensläget, kan du ringa några konkurrenter med likkommer att debitera under ett år. Detta är en vanlig källa till
nande verksamhet och situation i övrigt. Utge dig, om nödmisstag. De flesta överskattar den debiterbara tiden. Fundevändigt, för att vara kund och hör vad de debiterar. Konra noga igenom tidsåtgång för sjukdom, vård av barn, forttrollera om siffran är med eller utan moms. Tala också med
bildning, för- och efterarbete, administration och annan ej
eventuella yrkesförbund eller en ombudsman på förbundebiterbar tid. Om du inte vet antalet timmar men arbetar
dets kansli.
heltid och vill räkna så att du inte gör några fatala misstag 6 Om svaret från punkt 5 är betydligt större än 4, så bör du
höja din debitering. Hur du ska ligga prismässigt i förhållande till konkurrenterna bör endast du själv avgöra. Utgångspunkter bör vara din utbildning, yrkesinriktning, erfarenhet, konkurrenssituation och liknande faktorer. Tänk
på att inte lägga dig alltför lågt i förhållande konkurrenterna – även om det kan kännas lockande av konkurrensskäl.
7
Den vinst du därutöver önskar måste du göra ytterligaOm du blandar Fibrex® i degen
re
tillägg för.
lovar vi att ditt bröd blir både
Även
om spännvidden gällande arvode för företagarmedmjukare, saftigare och matigare.
lemmar
inom
Naturvetarna är mycket stor – kanske 300-1500
Dessutom är Fibrex en färskhållare
kronor
per
timme
eller mer – så är en kvalificerad bedömning
och har den fina egenskapen att
det håller magen igång, med sina
från oss som möter dessa frågor fortlöpande att en stor majori73% kostfibrer.
tet ligger i spannet 600-900 kronor per timme.”
Lyckan är
att lyckas i köket
Men bröd är inte det enda.
Köttbullar och färsrätter blir också
saftigare och godare med Fibrex.
Hemligheten är att Fibrex har
en vattenhållande förmåga.
Inga konstigheter alltså.
ligt
Natur fri
n
glute
Goda recept gratis. Beställ broschyren
”Glutenfritt med Fibrex” på
www.dansukker.se eller konsumentkontakt
020-74 02 00 telefontid 9-12.
40
vol. XIX No
6
nov 2010
DietistAktuellt
Så långt Urban Åhgren. Behöver du kontakta honom för att
diskutera din speciella situation, kan du ringa honom på 070661 03 91 alternativt skriva till [email protected].
Dietistaktuellt återkommer i nästa nummer med en ny fråga
som rör det egna företagandet. Är det något särskilt du vill att vi
behandlar är du välkommen att skriva till [email protected]
Grattis, Ida Myrbäck!
Du vann vår tävling i förra numret.
Visst är sarkopeni med åldern minskande muskelmassa.
Den nyutgivna boken Geriatrisk Nutrition kommer inom kort i brevlådan.
LÖSNING
Main topics of the Programme
Plenary lectures
Gothenburg Special Lecture
Sir David Cuthbertson Lecture
Arvid Wretlind Lecture
Scientific Sessions
Basic science and clinical
Translating science into nutritional
routines
(Epi)genetics and nutrition
Sarcopenia in translation
Muscle - action, reaction and interaction
Omega-3 fatty acids: an evidencebased perspective
Obesity: new etiology and new consequences?
The cancer cachexia journey
Chronic kidney disease (CKD) and
nutrition
Feeding cognitive function
Pediatric Nutrition - challenges for the
future adult
Nutrition for successful aging
Epidemiology - usefulness and limits
for clinical nutrition
De-stressing the gut
The Gut-Brain axis
ICU and Nutritional outcome
Clinical Nutrition Symposium
Hot Topic Symposium
Oral Communications
Welcome to Gothenburg for the
33rd Congress of Clinical nutrition and
Metabolism!
Thirty-three years have passed since the first ESPEN Congress was organized in Sweden, and twelve years since the ESPEN Congress was
last held in Scandinavia. We now welcome you to the 33rd Congress of
Clinical Nutrition and Metabolism (3-6 September 2011)
The congress theme “Nutrition in translation – bridging science and
practice”, session topics will cover a broad range of scientific areas
translating into nutritional science, as well as the translation of current
science into clinical practice.
Gothenburg is also an important centre for clinical nutrition and nutrition science at the Sahlgrenska University Hospital and the University of
Gothenburg.
The Local Organizing committee
Ingvar Bosaeus, President
Tommy Cederholm, Scientific Committee
Ann Ödlund Olin, Educational and Clinical Practice Committee
Elisabet Rothenberg, Treasurer
Educational & Clinical
Practice Sessions
Food and mealtimes in hospital and
the community
Pharmaceutical session (in collaboration with ASPEN)
Dietetic session
Nursing session
Traumatic brain injury - Case discussion of nutritional, caring and ethical
aspects
Implementation of nutritional routines
Assessment and treatment of
dysphagia - What is the evidence?
Assessment of nutritional status What are we measuring?
Educational LLL Sessions
Geriatrics
Liver and pancreas
Home enteral and parenteral nutrition
Approach to oral and enteral nutrition
All correspondence
should be sent to: ESPEN 2011
c/o MCI, Rue de Lyon 75
CH-1211 Geneva 13, Switzerland
Tel. +41 22 33 99 595
Fax +41 22 33 99 631
E-mail: [email protected]
Information regarding the
programme of the Congress
will be available on the
ESPEN website: www.espen.org
from February 2011.
ESPEN ABSTRACTS 2010
The 32nd ESPEN Congress Nice,
5th – 8th September, 2011. ABSTRACTS
Årets ESPEN-upplaga kunde välkomna hela 3300
delegater, som kunde ta del av ett omfattande vetenskapligt program med de mest skillda ämnen inom
orådet klinisk nutrition och metabolism. Mer än 650
abstracats lämnades in och presenterades antingen
muntligt eller som poster. För att inspirera till ett ökat
aktivt deltagande bland svenska dietister i Göteborg
2011, publicerar vi här några abstracts från arbeten
som presenterades på kongressen och som
dietister ligger bakom. Skicka in ditt arbete!
NUTRITION TREATMENT OF NURSING HOME RESIDENTS:
A LONG TERM FOLLOW-UP
E. M. C. Rothenberg1, J. Johannesson2
clinical nutrition, SAHLGRENSKA UNIVERSITY HOSPITAL, 2clinical nutrition,
internal medicin, Gothenburg, Sweden
1
Rationale: Malnutrition in nursing homes is a common and serious
problem with increased risk of morbidity and mortality. Long term
follow-up regarding the effects of nutrition intervention is rare. The
aim was to follow effects of nutrition prescriptions in terms of weight
change and BMI as main outcome.
Methods: A systematic follow-up regarding medical and nutrition
diagnosis, nutrition prescription e.g. energy and protein enriched
diets, energy and protein-dense sip feeds and energy modules, body
weight and BMI from the records was undertaken. Inclusion criteria
were age >70 yrs, not obese, ≥ 3 follow-ups and past away. Stratification was made into three groups: with regard to weight change per yr
and total weight change (from first to last weight); gained >5%, lost
>5%, changed ≤5%.
Results: N=95 subjects were included (19% male), mean age for
females 90.1 (SD 6.2) and males 85.3 (SD 5.1) yr, difference (p<0.05).
Mean number of follow-ups was 12.5 (SD 7.4) and follow-up time was
18.3 (SD 9.6) months. BMI at baseline for females was 19.5 (SD 2.5) and
for males 20.2 (SD 2.2), difference (ns). For 24% no medical diagnosis
was found, 26% suffered from dementia and 19% from circulatory
diseases. 41% were diagnosed as at risk for malnutrition, 23% with
mild protein-energy malnutrition and 14% with moderate. Baseline
weight was negatively correlated with age (r=-0.29, p<0.05). There
was a negative trend for weight changes (kg) from baseline to past
away, almost significant (p=0.051). Though, in total 67% increased or
maintained body weight per yr.
Conclusion: This database makes it possible to obtain long term
follow-up of nursing home residents at risk for or diagnosed with
malnutrition regarding outcomes of nutrition prescriptions in terms
of BMI. It is shown that even in this old and sick population weight
maintenance and weight gain are both achievable over a long period.
ENERGY TURNOVER FROM 73 TO 86 YRS OF AGE
– A LONGITUDINAL FOLLOW-UP
E. M. C. Rothenberg 1, V. Malmros1, L. Ellegård1, I. G. Bosaeus1
clinical nutrition, SAHLGRENSKA UNIVERSITY HOSPITAL, Gothenburg, Sweden
1
Rationale: Doubly-labeled water (DLW) is considered ”the golden
standard” for measuring total body water (TBW) and total energy
expenditure (TEE). The aim was to compare energy expenditure and
42
vol. XIX No
6
nov 2010
DietistAktuellt
body composition in healthy olds at age 73 vs 86 yrs of age.
Methods: 8 healthy subjects (1 man, 7 women), were measured by
DLW for TEE and TBW and resting metabolic rate (RMR) by indirect
calorimetry (Deltatrac). Physical activity level was calculated as (PAL
= TEE / RMR) and activity energy expenditure as (AEE = TEE-RMR).
Fat-free mass (FFM) was calculated as FFM = TBW / 0.732. BMI
was calculated from the first available length at 46 yrs for women.
Differences between the measurements at age 73 and 86 yrs were
evaluated by paired t-test.
Results:
86 yrs (sd)
Differences vs 73 yr Significance
RMR (kJ/d)
4562 (503)
1200
p<0.05
AEE (kJ/d)
2797 (833)
868
ns
TEE (kJ/d)
7359 (936)
2069
p<0.01
PAL
1.62 (0.20)
0.30
ns
TBW (kg)
28.8 (3.17)
2.60
(p<0.001)
FFM (kg)
39.4 (4.30)
3.60
(p<0.001)
Body weight (kg) 60.9 (6.13)
3.70
(p<0.05)
BMI (kg/m2)
21.6 (2.60)
1.27
(p<0.05)
At age 86 REE and AEE contributed with 63 and 37%, respectively to
TEE compared to 61 and 39% at 73 yrs. At 86 yrs FFM was 65% of body
mass.
Conclusion: RMR, TEE and AEE declined by 21-24%, while the PAL, and
RMR and AEE as a percentage of TEE, were relatively constant between 73 and 86 yrs. Both body weight, BMI, TBW and FFM decreased
by 6-8%. Reduction in FFM is therefore, as expected, related to lower
RMR. Mean AEE decreased but not significantly, because of large
variation. The loss of FFM and TBW are in line with the natural age
changes in body composition.
PLASMA 25-OH VITAMIN D CONCENTRATIONS IN RELATION TO NUTRITIONAL STATUS, FUNCTIONAL ABILITY AND SUPPLEMENTATION IN
NURSING HOME RESIDENTS
J. Törmä1, A. Saletti1, T. Cederholm1
Department of Public Health and Caring Sciences, UPPSALA UNIVERSITY,
Uppsala, Sweden
1
Rationale: Vitamin D deficiency is common in old people, and jeopardizes bone mineralization and possibly muscle function and activities
of daily living (ADL). The aim was to examine vitamin D, nutritional
and ADL status in old nursing home residents.
Methods: From 110 residents (67% women) blood samples were analysed for plasma 25-hydroxy(OH) vitamin D. Functional and nutritio-
ESPEN ABSTRACTS 2010
nal status were assessed by Barthel ADL Index (0-20 p, the higher the
better) and Mini Nutritional Assessment-Short Form (MNA-SF, 0-14 p,
<7 malnutrition, 8-11 risk for malnutrition, >11 adequate nutrition).
Results: Only 7 residents were classified as well-nourished. Two
thirds had Bartel index ≤10. 22, 66 and 79% had plasma 25-OH Vit
D concentrations <25, <50 and <75 nmol/L, respectively. One in four
received Vit D supplementation. Pl 25-OH Vit D levels were low in
non-supplemented residents irrespective of their nutritional status,
and doubled in supplemented subjects. 16 and 12 residents receiving
800 IU and 400 IU/day, respectively, had pl 25-OH Vit D levels of
101±26 and 66±22 nmol/l (p<.001), respectively. There was no clear
correlation between Vit D status and Bartel Index or nutritional
status, but supplemented undernourished residents tended (p=.15) to
have better functional ability.
MNA-SF<7
MNA-SF 8-11
MNA-SF >11
N (%)
34 (31)
Age (y)
85.3±8.3
BMI
21±5
No Vit D Vit D
Suppl
Suppl
N (%)
27 (79)
7 (21)
Pl OH-Vit D 35±22
72±23*
Bartel (0-20) 4 (7)
9 (10)
* p<.001
69 (63)
87.7±6.6
25±5
No Vit DVit D
Suppl Suppl 50 (72) 19 (28)
39±31 92±32*
9.5 (11) 8 (15)
7 (6)
93.1±6.5
31±4
No Vit D
Suppl
5 (71)
38±24
19 (4)
Vit D
Suppl
2 (29)
73±13
11.5 (13)
Conclusion: Vit D deficiency was common in these nursing home
residents. Still, only 1 in 4 received Vit D supplementation, which
obviously resulted in normalized plasma 25-OH Vit D levels. No clear
correlations between Vit D status and functional ability or nutritional
status were observed.
EFFECT OF NUTRITIONAL INTERVENTION IN PATENTS AT-RISK OF
DISEASE-RELATED MALNUTRITION
J. H. Andersson 1, E. Rothenberg2
Research and development, Godthaab Health and Rehabilitation, Oslo,
Norway, 2Department of Clinical Nutrition, Göteborg University, Gothenburg,
Sweden
1
Rationale: There is a serious lack of evidence to support interventions
designed to improve nutritional care. The aim of this study was to
evaluate the effect of nutritional care during intervention and three
month after the end of the intervention, in patents at-risk of diseaserelated malnutrition (DRM) defined by the Nutritional Risk Screening
2002.
Methods: 63 patients were recruited from a rehabilitation institution
in Norway to a controlled trial with a historical control group. The
subjects received nutritional care during their approx 2 weeks stay
at the institution. The intervention group received extra nutritional
care focused on teaching the patients how to receive and maintain a
good nutritional status during and after institutional care. The control group received nutritional treatment according to the standard
procedure of the institution. Data were collected on nutritional risk
score, body weight (BW), BMI, energy and protein intake, quality of
life (QoL) and physical activity (PA). Data were collected at the start
of the treatment, at the end of the treatment and three month after
the end of the treatment. Nonparametric tests were used to analyze
data.
Results: Intervention led to better results in all variables in the
intervention group compared to the control group. There were a
significant difference in; weight gain and BMI from start of intervention to 3 month after the end, weight gain and BMI after ended
intervention, energy and protein intake during intervention. Changes
in; nutritional risk score, BW and BMI during intervention, energy and
protein intake after intervention, QoL and PA were not significantly
difference between the two study groups.
Conclusion: The findings suggest that nutritional care was beneficial
to the patients at DRM by higher energy and protein intake during
intervention and a higher weight gain and changes in BMI after the
end of the intervention.
EVALUATION OF METHODS FOR MEASURING HEIGHT IN ELDERLY
PATIENTS
H. Gustavsson1, E. Thors Adolfsson2, A. Rosenblad1, M. Nydahl3
Centre for clinical research, The county council of Vestmanland/Uppsala
University, 2Primary health care, The county council of Vestmanland, Västerås,
3
Department of Food, Nutrition and Dietetics, Uppsala University, Uppsala,
Sweden
1
Rationale: To measure height accurately is important when assessing
nutritional status, but can be difficult in elderly patients. The aim of
the current study was to evaluate the agreement between standing
height and height measured using a sliding calliper, self-reported
height, and height estimated from knee height or demi-span.
Methods: Fifty-five patients ≥ 65 years old at a medium-sized
hospital in Sweden (mean ± SD) 79±8 years old were measured with
four methodsduring their hospital stay: 1) using a sliding calliper, 2)
self-reported height, 3) estimated from knee height, and 4) height
estimated from demi-span. The results from each method were
compared to standing height in an analysis of agreement using the
Bland-Altman method.
Results: Measures obtained using a sliding calliper while the subject
was lying down had the highest agreement with standing height.
Ninety-five percent of the participants’ differences from standing
height were within the interval 1.07 to -4.84 cm (limits of agreement),
mean difference 1.88 cm. Self-reported height and height estimated
from knee height had larger differences from standing height. The limits of agreement were 5.24; -9.83 and 9.39; -6.16 cm (mean 2.29 and
1.62), respectively. The widest distribution of differences was found in
height estimated from demi-span, with limits of agreement at 11.22;
-9.34 cm (mean 0.94 cm).
Conclusion: In the studied sample, the best agreement with standing
height was obtained from measuring height with a sliding calliper.
Second best was self-reported height and height estimated from
knee height. According to these results, height estimated from
demi-span should be the last option when an individual’s nutritional
status is assessed as the result can be misleading. However, since
demi-span showed the lowest mean differences it is the least biased
measure and may be preferred when results are analyzed at a group
level.
ADAPTATION OF “SENIORS IN THE COMMUNITY: RISK EVALUATION
FOR EATING AND NUTRITION, VERSION II” (SCREEN II) FOR USE IN
SWEDEN: REPORT ON THE TRANSLATION PROCESS AND FIELD TEST
A. W. Westergren1, M. Nilsson2, E. Edfors1, S. Lindskov3, P. Hagell2
Kristianstad University College, Kristianstad, 2Lund University, Lund, 3Central
Hospital, Kristianstad, Sweden
1
Rationale: SCREEN II assesses nutritional risk among elderly people
living at home, and the validity and reliability has been extensively
investigated. The aim was to produce a Swedish language version of
the SCREEN II that is conceptually equivalent to the original Canadian
English version.
Methods: The dual-panel methodology was used. A bilingual panel
(n=7) provided the initial Swedish translation, whereas a lay-panel
(n=6) assessed items for clarity and acceptability of language. This
procedure was followed by qualitative field test interviews regarding
acceptability and face/content validity and included elderly home
living persons (n=24, median age 78 years).
Results: The bilingual panel did a few cultural adjustments; ex. peanut butter (seldom used in Sweden) was replaced with other ”meat
alternatives” after consulting the originator. The question weather to
estimate beverage intake with “glass” instead of “cup” was transferred to the lay panel, which decided to use “glass” with clarification of
amount. Field tests: Most rated their severity of disease as mild (n=11)
or moderate (n=10), Parkinson’s disease (n=11) was most common,
and nine had “meals on wheels”. The median completition time was
five minutes. Following the first field test (n=8) the order of the questions was changed (to not start with weight question), and clarifications were made. After the second field test (n=16) no change was
needed. The questions was experienced as easy to understand, easy
to respond to, and item contents as relevant (n=21, 88% in all three
respects). According to SCREEN II seven persons had no nutritional
risk (score 54-64), two had moderate (score 50-53) and 15 had high
risk (score <50).
Conclusion: These observations provide initial support for the usefulness of the Swedish SCREEN II. Psychometric evaluations in larger
samples are needed.
PREVALENCE OF MALNUTRITION AMONG ELDERLY PATIENTS AT A
MEDIUM-SIZED SWEDISH HOSPITAL
L. Söderström1, H. Gustavsson1, E. Thors Adolfsson2, A. Rosenblad1, A.
Saletti3, L. Bergkvist1
1
Centre for clinical research, The county council of Vestmanland/
Uppsala University, 2Primary health care, Västerås, 3Department of
Public Health and Caring Sciences: Clinical Nutrition and Metabolism,
Uppsala University, Uppsala, Sweden
Rationale: Despite a known problem with hospital malnutrition and
DietistAktuellt
nov 2010 No 6 vol.XIX
43
ESPEN ABSTRACTS 2010
recommendations from the Council of Europe that all hospitalized
patients should be screened regarding nutritional status, there are
still no routines for nutritional screening in most European hospitals.
To emphasize the need for routine nutrition assessment, a study was
designed to measure the prevalence of malnutrition among elderly
patients at a medium-sized Swedish hospital.
Methods: A cross-sectional study of hospitalized patients aged
≥65 years was conducted during the years 2008-2009. Totally 1771
patients fulfilled the inclusion criteria. The mean age of the patients
included in the study was 78.1 ± 7.8 y. Females were preponderant
(56.1%). Nutritional status was assessed with the Mini Nutritional
Assessment (MNA), an instrument recommended by ESPEN to be
used for nutritional screening in elderly patients. The MNA classifies
patients into three nutritional groups: well nourished (24-30 points),
at risk of malnutrition (17-23.5 points) and malnourished (<17 points).
Comparisons between the three nutritional groups where conducted
using ANOVA, post-hoc t-test and Pearson´s chi-square test.
Results: Of the 1771 patients studied, 166 (9.4 %) were malnourished
and 980 (55.3 %) were at risk of malnutrition. Mean ± SD body mass
index (BMI)(kg/m2 ) was 25.9 ± 4.8 and mean ± SD MNA score was
21.8 ± 3.5. Significantly more women than men were malnourished
(p=0,024), and malnourished patients were older (p<0.001) and had a
lower BMI (p<0.001) and waist circumference (p<0.001) than patients
at risk of malnutrition or well-nourished. There were significantly
more smokers in the malnourished than in the well-nourished group
(p=0,016).
Conclusion: According to these results, the prevalence of malnutrition is still high in elderly hospitalized patients in Sweden. This
study highlights the need for routine nutrition assessment in clinical
practice
HIGH PREVALENCE OF SARCOPENIA IN OUT-PATIENTS WITH INTESTINAL FAILURE
L. H. Ellegard1, M. Tengvall1, H. Groot1, E. Carlsson2, H. Wichmann1, A.-S.
Axelsson2, V. Malmros1, G. Kurlberg2, I. Bosaeus1
Clinical Nutrition, 2Surgery, SAHLGRENSKA UNIVERSITY HOSPITAL, Gothenburg, Sweden
1
Rationale: In intestinal failure, energy-protein malnutrition including
sarcopenia could be expected because of malabsorption. We have
assessed muscle mass in out-patients with intestinal failure (IF).
Methods: Body composition was assessed at regular policlinical visits
in 48 patients (15 male, 33 female, mean age 56 years, range 19-85,
BMI 21, range 15-30) by Bioelectrical Impedance Spectroscopy (BIS)
with a Xitron 4200. 31 patients also underwent a DXA-scan. Clinical
screening of malnutrition was performed by SGA and MUST. Muscle
mass was predicted from BIS by a DXA validated equation (1). Sarcopenia was defined as A: skeletal muscle index (SMI) <-1SD compared
to Swedish elderly (1), or B: <-2SD compared to a Swedish reference
population aged 30-60 years. Differences between sarcopenia A and
other methods were assessed by Cohens Kappa and McNemar tests,
and differences between SMI BIS and DXA by paired t-test.
Results: Prevalences of sarcopenia and malnutrition in IF patients:
Female (n=15) Male (n=33)
SMI by BIS
definition A/B 48/48 %
47/73 %
SMI by DXA definition A/B 55/45 %(n=20)
42/58 % (n=12)
SGA-BC / MUST >0
52/57 %
33/33 %
SMI by BIS was not different from SMI by DXA (p=0.26). Agreement
between SGA BC and sarcopenia by BIS was fair (kappa=0.30) but
poor as judged by MUST>0 (kappa=0.17). Sarcopenia by BIS showed
substantial agreement with sarcopenia by DXA (kappa=0.75). BMI
below 20 agreed moderately with sarcopenia (kappa=0.43).
Conclusion: Sarcopenia and malnutrition are common in patients
with intestinal failure. Sarcopenia can be conveniently assessed in by
BIS with validated prediction equations. Malnutrition screening tools
agreed better with sarcopenia in female than in male IF patients.
Reference: 1. Tengvall et al: Clinical Nutrition 2009, 28;52-58
COMPLIANCE OF NURSING HOME RESIDENTS WITH A NUTRIENT AND
ENERGY-DENSE NUTRITIONAL SUPPLEMENT
I. Stange1, Y. Liao2, K. Pöschl2, M. Bartram2, C. C. Sieber1, D. Volkert1
Institute for Biomedicine of Aging, University of Erlangen-Nürnberg, Nürnberg,
2Department of Nutrition and Food Sciences (IEL) - Nutritional Physiology, Bonn
University, Bonn, Germany
1
44
vol. XIX No
6
nov 2010
DietistAktuellt
Rationale: The effectiveness of oral nutritional supplements (ONS) is
often limited by poor compliance. This study aimed to evaluate the
effect of ONS on body weight (BW) depending on compliance and to
identify resident characteristics associated with compliance.
Methods: 42 nursing home residents at risk of malnutrition (MN)
(87±6y, 88% women) received 2x125 ml daily of a nutrient- and
energy-dense ONS (2,4 kcal/ml) for 12 weeks as part of a controlled
intervention trial. Intake was documented daily by nursing staff
(ml/d), compliance calculated as percentage of the provided amount.
Poor and good compliance was defined as ≤30% and ≥80%. BW was
measured at baseline and after 12 weeks. BW differences were analyzed by t-test, correlation to compliance by Spearman’s coefficient.
Associations of compliance with mobility, level of care, dementia,
depression, appetite, MN according to MNA (Mini Nutritional Assessment), feeding assistance and gastrointestinal complaints (GIC) were
assessed by Chi2-test.
Results: Median ONS intake was 438 (Q1 141; Q3 519) kcal/d. 71.4%
consumed at least half of the provided amount. Compliance was
good in 35.7% and poor in 28.6%. BW change was significantly higher
in subjects with good vs poor compliance [+3.0 (+2.1;+3.8) kg vs -0.2
(-2.2;+1.6) kg; p<0.001] and correlated with the compliance (r=0.69;
p<0.001). Good compliance was more prevalent in malnourished
compared to residents at risk and well-nourished (69.2 vs 23.1 vs
0.0%; p<0.05). Poor compliance was more frequent in immobile
vs mobile (45.0 vs 14.6%; p<0.05) and in residents with GIC vs no
complaints (50.0 vs 17.9%; p<0.05). There was no relation to other
characteristics.
Conclusion: Poor compliance reduces positive effects of ONS on BW.
As limiting factors we identified GIC and immobility. Contrary, low
MNA scores seem to contribute to a better adherence to ONS. To
enhance the efficiency of ONS these aspects need to be focused.
Disclosure of Interest: I. Stange Grant/Research Support from: The
study was supported by Pfrimmer Nutricia, Germany, Y. Liao: None
Declared, K. Pöschl: None Declared, M. Bartram: None Declared, C.
Sieber: None Declared, D. Volkert: None Declared
THE IMPACT OF FORTIFICATION OF TEXTURE MODIFIED DIETS ON
NUTRITIONAL INTAKE
M. O’Driscoll1, J. Jones1, E. Bannerman1, I. Davidson1
Dietetics, Nutrition and Biological Sciences, QUEEN MARGARET UNIVERSITY,
EDINBURGH, Musselburgh, United Kingdom
1
Rationale: Patients with dysphagia are often given texture-modified
diets (TMD) but intake of these is poor (Wright et al (2005). Fortification of TMD has been postulated as a solution to enhancing nutritional intake in vulnerable populations (Dunne and Dahl, 2007) however
the efficacy of nutrient fortification has not been addressed.
Methods: Healthy subjects, aged 18-65yr, were recruited. A repeatedmeasures crossover design comprising three one-day study periods
was used. Subjects consumed a standard meal and the same meal
altered in texture +/- fortification the order of which was randomized. The impact of texture modification and food fortification on
nutritional intake and subsequent 24hr intake was assessed.
Results: Fourteen subjects completed the study. One way repeated
measures ANOVA and post-hoc comparisons detected significant differences in energy and macronutrient nutrient between test meals
(table 1) and in post meal energy intakes (p<0.05).
Table 1 Test meal nutritional intakes (mean ± SEM)
Standard Pureed Fortified F(2,12)
Weight
consumed (g) 300±4 251±22
257±18
3.123
Energy (kcal)
362±3bc 261±21ac 476±29ab 71.312
Protein (g)
21±0bc 15±1a
15±1a
22.490
Fat(g)
19±0bc 14±1ac
27±2ab
84.357
Carbohydrate (g)29±0bc 22±2ac 46±3ab 94.143
a = p<0.05 v standard meal, b = p<0.05 v pureed meal
c = p<0.05 v fortified meal
p
0.081
<0.0005
<0.0005
<0.0005
<0.0005
Conclusion: TMD impact on the nutritional content of a meal and the
amount of food which is eaten but increasing portion sizes may not
improve nutritional intake. This study shows the that fortification of
pureed meals improves within-meal nutritional intakes despite smaller amounts of food being eaten. The consumption of an unfortified
pureed meal led to more energy being consumed later in the day but
people with dysphagia may not be able to compensate for a poor
food intake in this way.
ESPEN ABSTRACTS 2010
Reference: Dunne JL and Dahl WJ (2007) Nutr Rev 65(3), 135-138
Wright L, Cotter D, Hickson M and Frost G (2005) J Hum Nutr Diet 18
213-219
SYSTEMATIC REVIEW AND META-ANALYSIS OF THE EFFECTS OF HIGH
PROTEIN ORAL NUTRITIONAL SUPPLEMENTS (ONS) ON NUTRITIONAL
STATUS AND INTAKE.
A. L. Cawood1, M. Elia2, R. Freeman1, R. J. Stratton1
1
Medical Affairs, Nutricia Ltd, Trowbridge, 2Institute of Human Nutrition, University of Southampton, Southampton, United Kingdom
Rationale: High protein ONS are used in clinical practice to improve
intake, weight and lean tissue in wasted and catabolic patients.
This systematic review and meta-analysis aimed to synthesise the
evidence for high protein ONS versus control (routine care, placebo)
on nutritional intake, weight and muscle mass.
Methods: Searches of electronic databases and bibliographies (up
to Jan 2010) identified 36 RCT (n3790) in which multi-nutrient high
protein ONS (≥ 20% energy from protein, (Lochs 2006)) were added
to the diets of a range of patient groups including elderly, respiratory
disease, hip fracture, cancer, GI disease and other critical and acute
illnesses. Fifteen RCT,across settings(n=1473) (prescribed daily intake
200-900kcal; 11.75-60g protein; 15days - 12months) reported changes
in total energy and/or protein intakes (diet + ONS). Twelve RCT
(n=1244) (prescribed daily intake 200-995kcal; 10-60g protein; 28days
- 12months) reported changes in weight and four RCT changes in mid
arm muscle circumference (MAMC). Meta-analysis was performed
using Comprehensive Meta-Analysis v2.
Results: Meta analysis showed high protein ONS: significantly
increased intake of total energy (313.6kcal, 95% CI 145.7 to 481.6, 12
RCT, p<0.001), total protein (22g, 95% CI 10-34g, 10 RCT, p<0.001) and
significantly improved weight (1.8kg, 95% CI 1.0-2.7, 12 RCT, p<0.001)
all compared to control. All 4 RCT reported changes in MAMC in
favour of ONS (mean difference compared to control; 0.47cm; 95%CI
0.30-0.64, p <0.05).
Conclusion: This systematic review and meta-analysis suggests
that high protein ONS can significantly improve nutritional intake,
weight and muscle tissue compared to control. Further analysis is
required to understand the relationship to reported clinical outcomes
(Cawood 2010).
Reference: Cawood AL et al. Clin Nutr Supps 2010, submitted
Lochs H et al. Clini Nutr 2006, 25(2), 180-186
META-ANALYSIS SHOWS REDUCED HEALTH CARE USE AND COSTS
WITH ORAL NUTRITIONAL SUPPLEMENTS.
A. L. Cawood1, M. Elia 2, R. J. Stratton1
Medical Affairs, Nutricia Ltd, Trowbridge, 2Institute of Human Nutrition, University of Southampton, Southampton, United Kingdom
1
Rationale: Despite use of oral nutritional supplements (ONS) in clinical practice there is limited information of their effect on health care
use. This systematic review and meta-analysis (update of Cawood
2008) investigated the effect of high protein ONS versus control (routine care, placebo) on length of stay, readmissions and costs.
Methods: Searches of electronic databases and bibliographies (up to
Jan 2010) identified 36 RCT (n3790) using high protein ONS (≥ 20%
energy from protein, (Lochs 2006)) in addition to diet. 9 RCT (n1227),
in patients with hip fracture and acute illness, (prescribed daily
intake 149-995kcal, 10-50g protein, 0.5-6mo) reported data on length
of stay, including acute and rehab hospitals. 2 RCT (n546) in patients
with GI disease and acute illness reported data on readmissions. One
used ONS in both hospital and community and one in community
only (prescribed daily intake 900-995kcal, 50-60g protein, 6wks6mo).Meta-analysis was performed using Comprehensive MetaAnalysis.
Results: Meta-analysis of hospital admissions showed that high
protein ONS significantly reduced length of stay compared to control
(-4.5d, 95% CI -8to-1d, p=0.013, random effects). The associated reduction in bed-day costs (Curtis 2009) corresponded to £1405 per patient
enrolled in the study. Two RCT which reported readmissions showed
significant reductions in favour of ONS (28% and 46% reductions;
OR 0.58; 95% CI 0.4 to 0.8, p=0.004, fixed effects), with associated
significant cost savings (£323; 95%CI £110-£533 per patient enrolled;
p=0.003) (Curtis 2009).
Conclusion: This systematic review and meta-analysis shows that
high protein ONS can significantly reduce the length of stay associated with hospital admissions and the number of hospital readmissions, both of which have important economic implications.
Reference(s): Cawood A.Proc Nut Soc 2008;67;E118;Curtis L.Unit Costs
of health and social care,2009;Lochs H.Clin Nutr 2006;25,180-186.
TASTE PREFERENCES IN PATIENTS WITH HAEMATOLOGICAL MALIGNANCIES IN CYTOTOXIC TREATMENT
B. N. Sørensen1, M. L. Kipp 2, 3, J. R. Andersen2
Dept Human Nutrition, University of Copenhagen, Copenhagen, 2Nutrition
Unit 5711, 3Clinic for Haematology 4042, RIGSHOSPITALET, Copenhagen OE,
Denmark
1
Rationale: Oral nutritional supplements (ONS) are available to
accommodate insufficient nutritional intake in cancer patients.
However treatment with ONS is often associated with poor product
acceptability and patient compliance. Altered taste sensation linked
to cancer and chemotherapy is belived to play a significant role. The
objective of this study was to investigate taste preferences of the
basic qualities, in patients with haematological malignancies during
or after cytotoxic treatment.
Methods: Thirty-four patients (20 females and 14 males) with self
reported taste changes took part in this study. All patients was diagnosed with hematological malignancies (25 with leukemia, 6 with
lymphoma and 3 with myeloma). Eleven was ungoing chemotherapy
treatment, while 23 had finished their chemotherapy treatment. The
patients mean BMI was 23,58 (± 3,8) and mean age was 53 (±13,7)
years. None of the patients was fed by tube or parenterally. The patients were blinded and evaluated the acceptability and the taste intensity of the samples, by using a 10 cm visual analogue scale (VAS).
Ten different samples was prepaired containing either a strong or a
weak concentration of one of the 5 basic tastes (sweet, sour, salt, bitter and umami). One random sample of each of the basic tastes was
included twice as a control. Data was analyzed using Wilcoxon Rank
Sum Test for paired data (non-parametric).
Results: The weak concentrations were in general best accepted
among the patients except from umami taste, where a difference in
concentration did not affect the acceptability. The patients disliked
bitter the most.
Conclusion: The results indicate that a nutritional product, which is
a bit salted, contains umami and is slightly sour would be the best
accepted by haematological cancerpatients.
INCREASED ASSISTANCE AND REDUCED INTERRUPTIONS AT MEALTIMES FOR ELDERLY INPATIENTS USING PROTECTED MEALTIMES WITH
AND WITHOUT ADDITIONAL STAFFING RESOURCES
A. Young1,2, A. Mudge3, M. Banks2, L. Ross2, L. Daniels1
1Institute of Health and Biomedical Innovation, Queensland University of Technology, 2Department of Nutrition and Dietetics, 3Internal Medicine and Aged
Care Department, Royal Brisbane and Women’s Hospital, Brisbane, Australia
Rationale: Assess three different models to increase assistance and
reduce interruptions at mealtimes for elderly inpatients during and
six months post-intervention.
Methods: Three different models-of-care were compared on three Internal Medicine wards (Model A: additional assistant-in-nursing staff
with nutrition-focused role, Model B: Protected Mealtimes, Model C:
A+B combined). Systematic mealtime observations were conducted
pre-intervention (n=107, Nov-Dec 2007), during Models A, B and C (n=
29, 30 and 44 respectively; Jan-Jun 2009) and six months post-intervention (n=30, Dec 2009). Data collected on mealtime assistance by
staff and mealtime interruptions. Analysis used X2 tests and Poisson
regression (significance at p<0.05).
Results: Nurses were more likely to provide mealtime assistance
during intervention period (OR 3.5, 95%CI 2.9-4.4, p<0.01) and six
months post-intervention (OR 3.0, 95%CI 2.3-3.9, p<0.01), compared
to pre-intervention. When compared to Model A, nurses were more
likely to provide assistance in Model B (OR 1.6, 95%CI 1.2-2.1) and C (OR
1.4, CI95% 1.1-1.8; p<0.01). Assistance by non-nursing staff increased
in all models, compared to pre intervention but decreased to baseline
post-intervention (p<0.01). Mealtime interruptions by allied health
staff reduced in all models, compared to pre and post-intervention
(p<0.01). No change in medical interruptions during interventions
(p=0.55), but interruptions reduced by 50% at six months post-intervention, compared with pre-intervention (p=0.02).
Conclusion: Mealtime assistance increased in all three models, but
particularly with Protected Mealtimes. Assistance was maintained by
nursing staff six months post implementation. Continued promotion of feeding assistance strategies (such as ongoing education
and training for medical staff) can maintain sustainability of these
interventions.
DietistAktuellt
nov 2010 No 6 vol.XIX
45
DRF informerar
Dietister inom Onkologi inbjuder till en utbildningsdag
kassör
Veronica Eriksson
Stockholm
[email protected]
Ledamot
Pia Nevala Westman
Dalsjöfors
[email protected]
Ledamot
Peter Stenberg
Lund
[email protected]
Studeranderepresentant
Evelina Dahl
[email protected]
Ordförande
Elisabet Rothenberg
Göteborg
[email protected]
Vice ordförande
Lena Ljungkrona-Falk
Mariestad
[email protected]
Sekreterare
Åsa Ottoson
Göteborg
[email protected]
Nutricia Medicals utvecklingsstipendium för nordiska dietister
Stipendiet är ett nordiskt
stipendium, som syftar till att
erbjuda möjlighet till utbyte av
kunskap och erfarenheter inom
området klinisk nutrition.
Nutricia Medical bekostar resa
och uppehälle för 1-2 dietister
för studiebesök hos en kollega
i ett annat nordiskt land. Totalt
finns 1000 Euro att fördela.
Stipendiet kan sökas av
medlemmar i Nordiska Dietistföreningen (dvs Drf-medlem)
och det delas ut på fullmäktigemötet i samband med Nordiska
Dietistdagar i Helsingfors 15-17
juni 2011.
Stipendiaterna utses av
styrelsen för Nordiska Dietistförening.
Ansökan bör innehålla en
presentation av dig själv och
en beskrivning av inom vilket
område du vill utveckla din
kunskap och erfarenhet. Vi vill
också att du ger en motivering
och gör en budget för ditt studiebesök. Nordiska Dietistföreningen kan hjälpa till att finna
möjliga alternativ. Stipendiaten
ska avge en reseberättelse till
styrelsen för Nordiska Dietistföreningen för publicering i det
egna landets föreningstidning,
på föreningens hemsida www.
dietisterinorden.org (kan skrivas på alla nordiska språk och
på engelska).
Ansökningsfristen för stipendiet är den 1 april 2011. Ansökan
skickas via e-post till Berit.
[email protected]
Nu lanserar vi nya www.drf.nu!
Nutrition till Cancerpatienter
i palliativ vård
Utbildningsdagen vänder sig till sjuksköterskor, läkare
och dietister
Datum: torsdagen den 10 mars 2011
Lokal: Sunlight house, Hotel & conference, Nyköping. (www.sunlight.se)
(10 minuters gångavstånd från tågstationen)
08:30 – 09:30
Registrering, kaffe, utställning
09.30 – 09:40
Välkomsthälsning och presentation av Dietister inom Onkologi
Ulla Kronkvist, Leg. Dietist, Ordförande, DiO
09:40 –
10:40
Att leva med cancer – den palliativa patientens symtom och behov Margaretha Randén Överläkare, sektionschef,
Palliativa sektionen, Stockholms Sjukhem, Stockholm
10:45 – 11:45
Smak och luktförändring
Britt-Marie Bernhardson, Leg. Sjuksköterska, Med Dr.
Karolinska Institutet, Stockholm och
Konsultverksamheten, Onkologiska kliniken,
Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm
11:45 – 13:00
Lunch, utställning
13.00 – 13:45
Kakexi och bakomliggande orsaker till nutritionssvårigheter
Ylva Orrevall, Leg. Dietist, Med Dr.
Karolinska Institutet, Stockholm och
Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm
13:50 – 14:35
Palliativ Nutrition – ett vårdprogram
Anneli Rundlöf, Emma Davachi, Anna Agdestein. Leg. Dietister
Palliativ vård, Stockholm, Göteborg, Eskilstuna
14:35 - 15.00
Kaffe, utställning
15.00 – 15:45
Klinisk nutrition till cancerpatienter i palliativt skede ett patient perspektiv
Gunilla Källbäcker, Jenny McGreevy, Leg. Dietister
Palliativ vård, Stockholm, Nyköping
15:50 – 16:00
Sammanfattning av dagen och avslutning
Ulla Kronkvist. Leg. Dietist, Ordförande, DiO
Pris: 1800 kr: I anmälningsavgiften ingår lunch och fika samt kokboken: ”Råd
Välkommen att besöka vår nya sida, håll utkik efter intressanta blogginlägg och få snabb tillgång till nyheter som rör DRF och dietistkåren. Vi hoppas att så många som möjligt väljer att vara aktiva på sidan och det är lätt
att registrera sig för att som medlem få tillgång till alla delar av hemsidan.
Vi kommer utöka med mer information och bättre funktioner allt eftersom - så att våra medlemmar alltid har tillgång till bra och uppdaterad
information!
Lanseringstävling! Bland de första 200 som registrerar sig på hemsidan
lottar vi ut två exemplar av kokboken ”Enklare bröd” av Martin Johansson.
46
vol. XIX No
6
nov 2010
DietistAktuellt
och recept vid cancersjukdom” av Marie Esbjörnsson och Ylva Orrevall.
Sista anmälningsdatum: 11 feb 2011.
För anmälan och betalning se: www.dio-nutrition.se
Under dagen har ni tid att besöka en företagsutställning
POSTTIDNING B
Returadress:
MUL
NGREDIENT t
ItI
XTR
T
Dietistaktuellt
Box 48
267 21 BJUV
B ÄT
S!
F
ÖR
A
Isosource®
Mix
TRE TOLER
AN
Isosource® Mix – mer än bara sondnäring
Isosource Mix är den enda sondnäringen som är baserad på riktig mat. Den innehåller naturliga ingredienser som kan motverka
både diarré och förstoppning.1, 2, 3 20 års erfarenhet av Isosource Mix talar för en mycket god tolerans. Riktig mat har även många
näringsmässiga fördelar:
••
•
Flera proteinkällor – från mjölk, kyckling och grönsaker
Flera fiberkällor – frukt, grönsaker, inulin, soja och havre
Prebiotisk effekt från inulin
4
•
•
En bra balans omega-3 och omega-6 som motsvarar
kvoten i den svenska kosten5, 6
Näring som tarmen känner igen
Isosource Mix ges till patienter med normalt näringsbehov där man vill undvika toleransproblem. Den är därför lika lämplig som
startsondnäring som för användning under lång tid.
1. Volkert et al Clin Nutr 2006;25:330-360 2. Meier et al Clin Nutr 2004;1(suppl 2):73-80 3. Lochs et al
Clin Nutr 2006;25:180-186 4. Bosscher et al Nutr Reaserch Rew 2006;19:216-226 5. Becker W, Lyhne N,
Pedersen AN, Aro A, Fogelholm M, _órsdottír I, Alexander J, Anderssen SA, Meltzer HM, Pedersen JI.
Nordic Nutrition Recommendations 2004 – Integrating nutrition and physical activity. Nord 2004:13,
Nordic Council of Ministers, Copenhagen 6. Riksmaten 97-98, SLV
Nestlé HealthCare Nutrition
Kundservice: 020-78 00 20
www.nestlenutrition.se
