Klimatbas 28 oktober klar

Klimatbasutredning för Lund
– transporter, energi och jordbruk 2050
Framtagen av Kommunkontorets
miljöstrategiska enhet september 2008
Klimatbasutredningen har tagits fram av Linda Birkedal på kommunkontorets miljöstrategiska
enhet.
Bidrag till utredningen har lämnats av Christer Ljungberg, Trivector, Håkan Samuelsson,
Klimatkommunerna, Karin Loodberg, kommunkontorets miljöstrategiska enhet, Maja
Manner, Damanco, Thomas B. Johansson och Torvald Jacobsson, Internationella
miljöinstitutet.
Omslag: Kristina Fontell
2008-09-08
2
Innehåll
Sammanfattning
4
Klimatbasutredning för Lunds kommun
Fokus på transporter, energi och jordbruk
Målet är att minska utsläppen av växthusgaser med 85 procent
Kommunen har en viktig roll
Nationell utredning visar att målet är svårt men möjligt att nå
5
5
5
5
6
Lunds klimatpåverkan 2005
Fem ton per invånare
Utsläppen kan vara dubbelt så stora
Olika växthusgaser påverkar klimatet olika mycket
Koldioxid är det största problemet
Lustgas från jordbruket ger betydande påverkan
Metan kommer främst från djurhållning
Fluorerade gaser ger marginell påverkan
7
7
7
8
8
9
9
9
Utveckling och prognoser
El och uppvärmning – förnybart på väg in
Elanvändning
Ökad temperatur
Så kan vi nå målet
Transporter – ny teknik och minskad efterfrågan krävs
Vägtrafik
Spårburen trafik
Flygtrafik
Så kan vi nå målet
Jordbruk – svårt att nå målet trots positiv trend
Åkerbruk och djuruppfödning
Markanvändning
Målet svårt att nå
Koldioxidlagring – löser inte problemen tillräckligt fort
10
10
11
11
11
12
12
13
13
14
14
14
15
15
16
Når vi målet?
Förnybar energi, ny teknik och minskad efterfrågan krävs
18
18
Referenser
19
Sammanställning av klimatmål
Bilaga 1
3
Sammanfattning
Lunds kommun har länge arbetat för att minska utsläppen av växthusgaser. För att öka
långsiktigheten i detta arbete påbörjades under våren 2008 en klimatbasutredning, som ska
fungera som underlag för politiska beslut och dialog med medborgarna. Lunds
klimatbasutredning identifierar möjliga vägar att minska utsläppen av växthusgaser i
kommunen med 85 procent till år 2050 enligt Sveriges och EU:s åtagande. De sektorer som
behandlas är energi, trafik och jordbruk.
Totalt släpper en genomsnittlig Lundabo ut ungefär tio ton koldioxid per år. Av detta kommer
cirka hälften kommer från konsumtion av varor, medan resterande fem ton fördelas på 46
procent från energisektorn, 42 procent från transporter och elva procent från jordbruket. Inom
de tre behandlade sektorerna görs följande bedömning av möjligheterna att nå målet till 2050:
Energi: förutsätter full övergång till biobränslen, vind och sol för den energi som
produceras i Lund. Dessutom måste alla nya byggnader vara koldioxidneutrala och
energianvändningen i befintlig bebyggelse måste minska med 65 procent.
Transporter: Förutsätter kraftig teknikeffektivisering och minskad efterfrågan på
transporter. Personbilstrafiken måste minskas en procent/år och merparten av
godstrafiken föras över till järnväg. Även flygresandet måste minska, till exempel
genom satsningar på IT.
Jordbruk: Viktiga åtgärder är satsning på biogasproduktion från gödsel och bättre
brukningsmetoder. En minskning med 85 procent bedöms inte möjlig. Detta får
kompenseras inom andra samhällssektorer.
För att nå målet måste utsläppen inom samtliga sektorer, även konsumtion av varor, börja
minska nu. Att vänta med omställningen innebär att mycket drastiska åtgärder måste sättas in
senare.
Klimatbasutredningen är framtagen kommunkontorets miljöstrategiska enhet augusti 2008.
4
Klimatbasutredning för Lunds kommun
I direktiven för revidering av Lunds översiktsplan, som antogs i mars 2008, framgår att planen
ska bidra till att Lund år 2050 har minskat utsläppen av växthusgaser med 85 procent. Syftet
med klimatbasutredningen är att identifiera möjliga vägar att minska utsläppen av
växthusgaser i Lunds kommun med 85 procent mellan 2005 och 2050. De prognoser som
tagits fram är till för att synliggöra de problem som kräver prioriteringar.
Klimatbasutredningen ska fungera som underlag för politiska beslut och dialog med
medborgarna.
Fokus på transporter, energi och jordbruk
I utredningen ligger fokus på transporter, energisystem och jordbruk. För transporter och
energi redovisas direkta utsläpp från konsumtion som görs av invånare, företag och offentlig
förvaltning i kommunen. Från jordbruket redovisas direkta utsläpp från produktion i
kommunen. Konsumtion av varor har en betydande påverkan, men storleken på utsläppen är
osäker. Statistik från Lunds Renhållningsverk visar att avfallsmängderna ökar konstant, vilket
tyder på att även konsumtionen gör det. Även om det alltså kan anses angeläget att belysa
konsumtionen av varor har den inte detaljstuderats, eftersom det primära användningsområdet
för utredningen är som underlag för kommunens nya översiktplan.
Målet är att minska utsläppen av växthusgaser med 85 procent
I direktiven för revidering av Lunds översiktsplan, som antogs i mars 2008, framgår att planen
ska bidra till att Lund år 2050 har minskat utsläppen av växthusgaser med 85 procent. Med en
befolkningstillväxt på en procent per år innebär det att utsläppen per invånare måste minska
med 91 procent. Detta är i linje med mål som Sverige och EU satt upp om att begränsa den
globala temperaturökningen till två grader. Kunskapen om de globala klimatsystemen är
fortfarande begränsad och därför är det inte säkert att den globala temperaturökningen hamnar
under två grader även om vi minskar utsläppen med 85 procent. Det är inte heller säkert att
lägre temperaturökningar än två grader innebär att allvarliga effekter kan undvikas
(Miljövårdsberedningen 2007). En beredskap behövs för de ytterligare minskningar av
utsläppen som krävs efter 2050. Enligt Miljövårdsberedningen behöver utsläppen minska till
nära noll innan 2100. En sammanställning av klimatmål som berör Lunds kommun finns i
bilaga 1.
Kommunen har en viktig roll
Kunskapsstaden Lund har goda förutsättningar att vara en föregångare inom klimatarbetet.
Lunds kommun har ett ansvar för att bidra till att minska utsläppen av växthusgaser så att
människans påverkan på klimatsystemet inte blir farlig. Att kommunerna har en viktig roll i
klimatarbetet har poängterats bland annat av Miljömålsrådet, som på regeringens uppdrag
övervakar arbetet med de nationella miljökvalitetsmålen. Lunds kommun har sedan länge
erkänt detta ansvar, och arbetat för att minska sin klimatpåverkan. Bland annat har kommunen
tagit fram flera strategiska dokument inom området. Dessa har använts som underlag för
klimatbasutredningen och innehåller ytterligare information om både nuläget och framtida
möjligheter.
5
•
•
•
•
•
Lunds klimatarbete – Innehåller kommunens klimatstrategi och ansökan om medel för
klimatinvesteringar. Senaste versionen är framtagen 2007 och sträcker sig till 2011.
LundaEko – Innehåller mål och tydligt ansvarsfördelade åtgärder för hur Lunds
kommun ska bidra till att de 16 nationella miljökvalitetsmålen nås. Antogs av
kommunfullmäktige 2006 och sträcker sig till 2012.
LundaMaTs – Är en strategi för ett hållbart transportsystem i Lunds kommun 2030.
Antagen av kommunfullmäktige 2006.
Energiplan – Beskriver hur kommunen kan agera som myndighet, ägare och
informatör för att energiförsörjning ska ligga inom ramen för ett långsiktigt hållbart
samhälle. Antagen av kommunfullmäktige 2002. Upphävd av kommunfullmäktige
2008.
Avfallsplan – Innehåller mål för energiåtervinning och avfallsmängder. Antagen av
kommunfullmäktige 2006 och gäller till 2010.
Kommunen har också ett ansvar för att bygga ett robust samhälle. Invånarna ska kunna ha en
trygg miljö och hög livskvalitet även vid kraftigt höjda energipriser och de oundvikliga
klimatförändringar vi står inför. Med oundvikliga klimatförändringar menas de effekter som
uppstår även om den globala temperaturökningen begränsas till under två grader.
Nationell utredning visar att målet är svårt men möjligt att nå
I Naturvårdsverkets publikation ”Tvågradersmålet i sikte?” beskrivs möjligheterna att nå 85
procents minskning av de nationella växthusgasutsläppen till 2050 i fem scenarier för
Sveriges energi- och transportsystem. Denna rapport har också varit ett viktigt underlag för
klimatbasutredningen. Slutsatsen från ”Tvågradersmålet i sikte?” är att även vid god tillgång
på biobränslen och en betydande teknikeffektivisering krävs en minskad efterfrågan på
resande, godstransporter, boendeyta och industriproduktion. Beroende på prioriteringar
behöver olika sektorer påverkas olika mycket. I klimatbasutredningen beskrivs
förutsättningarna för att minska utsläppen lika mycket från alla sektorer, men även för Lunds
del går det att prioritera annorlunda. Jämfört med scenarierna för Sverige är utmaningen att nå
målet större för Lunds kommun, eftersom befolkningen här beräknas öka med cirka 65
procent till 2050. Motsvarande befolkningsökning i Sverige antas bli 15 procent.
6
Lunds klimatpåverkan 2005
Fem ton per invånare
Totalt släpptes 526 tusen ton koldioxidekvivalenter ut i Lunds kommun 2005, vilket
motsvarar ungefär fem ton per invånare. Av utsläppen kom 46 procent från el och
uppvärmning, 42 procent från transporter och elva procent från jordbruk i kommunen (figur
1). Notera att Lund är nettoimportör av varor och jordbruksprodukter, vilket innebär att siffran
blivit högre om utsläppen från konsumtion i kommunen räknats i stället för produktion i
kommunen. När det gäller el, värme och transporter är det konsumtionen i Lund som
redovisas.
1%
11%
Jordbruk
Trafik
Energi
46%
Övrigt
42%
Figur 1: Klimatpåverkan från olika sektorer i Lunds kommun 2005. Av totalt 526 tusen ton
koldioxidekvivalenter är 46 procent direkta utsläpp till följd av energianvändning från företag, hushåll och
offentlig sektor i kommunen. I de 42 procent som kommer från trafiken ingår direkta utsläpp från drivmedel som
tankats inom kommunens gränser samt klimatpåverkan från flygresor som gjorts av kommunens invånare.
Jordbrukets andel på elva procent är direkta utsläpp av metan och lustgas från odling och djuruppfödning inom
kommunens gränser. I övrigt ingår bland annat läckage av lustgas från sjukvården och läckage av fluorkolväten.
Utsläppen kan vara dubbelt så stora
En svensk studie tyder på att ett konsumtionsperspektiv skulle innebära koldioxidutsläpp som
är mellan fem och 102 procent högre än vad som idag redovisas för Sverige (CarlssonKanyama m.fl. 2007). Det lokala näringslivet i Lund är i jämförelse med resten av landet mer
inriktat på forskning och utveckling än på produktion av varor. Djuruppfödning, som ger
högre utsläpp av växthusgaser än växtodling, är relativt ovanligt i kommunen. Dessa två
egenskaper gör att det för Lunds kommun är rimligt att anta att ett konsumtionsperspektiv
skulle ge större ökning av totalutsläppen än riksgenomsnittet. Troligen släpper en lundabo ut
ungefär 10 ton koldioxidekvivalenter per år om konsumtion av varor räknas in.
7
Olika växthusgaser påverkar klimatet olika mycket
Olika växthusgaser ger olika stor påverkan på klimatet, bland annat beroende på
hur lång tid de stannar i atmosfären. Lunds klimatpåverkan redovisas här i
koldioxidekvivalenter, vilket gör det möjligt att jämföra olika gasers bidrag till
klimatförändringen. Den klimatdrivande effekten (GWP) som använts i
omräkningen till koldioxidekvivalenter redovisas i tabell 1.
Tabell 1. Klimatdrivande effekt (GWP) hos de
sex gaser som finns upptagna i Kyotoprotokollet
Växthusgas
GWP
Koldioxid
Metan
Lustgas
Fluorkarboner
Svavelhexafluorid
1
21
310
1 300
23 900
Koldioxid är det största problemet
Utsläpp av koldioxid från förbränning av fossila bränslen står för den största delen av
klimatpåverkan i kommunen. I Lund utgör koldioxid 87 procent av växthusgaserna som
släpps ut. Det mesta av detta kommer från vägtransporter och uppvärmning. Totalt släpptes
456 tusen ton koldioxid ut 2005. Utsläppen av koldioxid per person i Lund har ökat sedan
1990, men genomförda och planerade förändringar inom uppvärmningssektorn gör att
utvecklingen nu ser ljusare ut (figur 2).
kg CO2/inv
Koldioxidutsläpp i Lund
4500
4000
3500
3000
2500
2000
1500
1000
500
0
Energi
Transporter
1990
1995
2000
2005
mål
2010*
Figur 2: Mellan 1990 och 2000 ökade utsläppen av koldioxid per invånare från Lunds kommun. Sedan år 2000
minskar utsläppen på grund av åtgärder inom energisektorn, men de är fortfarande större än 1990. Målet som
finns angivet i figuren kommer från LundaEko, som antogs av Lunds kommunfullmäktige 2006. Notera att
utsläpp från konsumtion av varor inte finns med i figuren och att de egentliga utsläppen alltså är större.
8
Lustgas från jordbruket ger betydande påverkan
Från bland annat jordbruket sker kväveförluster i form av lustgas, som är en potent
växthusgas. Utsläppen av lustgas var sammanlagt 54 tusen ton koldioxidekvivalenter, vilket är
tio procent av de totala utsläppen (figur 3). Lustgas bildas bland annat vid kväveomsättning i
odlad mark och i Lund står jordbruket för minst 80 procent av lustgasutsläppen. Ett av Skånes
större punktutsläpp av lustgas görs från Universitetssjukhuset i Lund. Enligt sjukhusets
miljösektion var utsläppen 6,1 ton, eller 1891 ton koldioxidekvivalenter, år 2005. Om även
lustgas från tillverkning av konstgödsel räknats in handlar det om ytterligare 25 tusen ton
koldioxidekvivalenter.
Metan kommer främst från djurhållning
Metan står för tre procent av utsläppen av växthusgaser i Lunds kommun (figur 3). Jordbruket
är dominerande som utsläppskälla med tolv tusen ton koldioxidekvivalenter. Metan från
jordbruket bildas i matsmältningen hos idisslare och vid lagring och hantering av gödsel.
Resten av utsläppen, drygt ett tusen ton, kommer från trafik och stationär förbränning.
Organiskt avfall från Lund förbränns i Malmö, och rötslammet från reningsverket används för
biogasproduktion. Därför beräknas inga metanutsläpp från avfall ske.
3%
10%
Metan
Lustgas
Koldioxid
87%
Figur 3: Klimatpåverkan, som koldioxidekvivalenter, från de olika växthusgaser som släpptes
ut i Lunds kommun 2005. Utsläppen av fluorerade gaser utgör mindre än en procent av de
totala utsläppen och syns inte i figuren.
Fluorerade gaser ger marginell påverkan
HFC, fluorkolväten, används främst inom kylanläggningar och luftkonditionering. Läckaget
från anläggningarna 2005 motsvarar 1950 ton koldioxidekvivalenter, vilket är mindre än en
halv procent av de totala utsläppen. Tyngre elektriska system och högspänningsbrytare, som
ger utsläpp av svavelhexafluorid, finns hos Lunds Energi. Läckaget där ifrån är mindre än en
procent av den installerade mängden på 600 kg. Det motsvarar ett utsläpp av cirka 140 ton
koldioxidekvivalenter, vilket är försumbart i jämförelse med övriga gaser. Fluorkarboner
bildas främst vid tillverkning av aluminium, som inte förekommer i Lund.
9
Utveckling och prognoser
I följande prognoser fördelas utsläppsminskningarna jämt mellan de olika sektorerna. Det är
fullt möjligt att göra andra prioriteringar, så att något område får stå för större del av
utsläppsreduktionen. I de kurvor som beskriver hur målet nås minskar utsläppen med ungefär
fyra procent per år, vilket innebär att minskningen i reella tal blir större i början och mindre
på slutet. Ju längre fram i tiden utsläppsminskningarna görs, desto svårare kommer det att bli
att nå målet om max två graders temperaturökning (Stern 2007).
El och uppvärmning – förnybart på väg in
Utsläppen från energisektorn var 240 tusen ton koldioxidekvivalenter år 2005. Med en jämn
minskningstakt på fyra procent per år kommer utsläppen från värme- och elproduktion att
ligga på 38 tusen ton koldioxidekvivalenter år 2050, vilket innebär att vi når målet om 85
procent mindre utsläpp.
Just nu pågår en övergång från olja och naturgas till biobränslen i uppvärmningssystemet.
Olja i mindre pannor är på väg bort (figur 4) samtidigt som Lunds Energi byter energibärare
i fjärrvärmesystemet. När kraftvärmeverket i Örtofta byggs kommer i princip all användning
av olja och naturgas för fjärrvärmeproduktion att kunna fasas ut. År 2005 användes 518 GWh
olja och naturgas för fjärrvärmeproduktion till Lunds kommun och det nya kraftvärmeverket
beräknas producera 550 GWh värme. Målet att som medelvärde för 2008-2012 minska
utsläppen av växthusgaser med sex procent per invånare jämfört med 1990 kommer troligen
att nås om alla planerade åtgärder inom energisektorn genomförs.
Eldningsolja
200
GWh
150
100
50
0
2000
2001
2002
2003
2004
2005
År
Figur 4: Användningen av olja för uppvärmning minskar i Lunds kommun.
Även om dessa förändringar innebär snabba kliv mot kommunens klimatmål på kort sikt så är
det på lång sikt inte tillräckligt. Om inget ytterligare görs ökar åter utsläppen av koldioxid
från uppvärmning och energiförsörjning i takt med att befolkningen växer (figur 5). Detta
trots att fossila bränslen i stort sett inte används i fjärrvärmesystemet längre. Anledningen till
det är att utsläppen från elproduktionen, som används både till hushållsel och till
uppvärmning, har en betydande roll.
10
Prognos CO2-ekv energi
300
Tusen ton CO2
250
200
150
100
50
0
2005 2010 2015 2020 2025 2030 2035 2040 2045 2050
Figur 5: Den blå linjen visar en minskning av växthusgasutsläppen från el- och värmeproduktion i Lunds
kommun med fyra procent årligen. Den rosa linjen visar hur utsläppen kommer att utvecklas om det planerade
biobränsleeldade kraftvärmeverket tas i drift år 2010 samtidigt som 700 nya bostäder byggs per år. I övrigt antas
bränslemixen för el- och värmeproduktion vara den samma som 2005.
Elanvändning
År 2005 användes 856 GWh el i Lunds kommun. Elmarknaden är avreglerad, vilket betyder
att utsläppen från elproduktionen beror på bränslemixen i Norden. För närvarande innebär det
att varje GWh el ger upphov till ungefär 100 ton koldioxid. Exakt hur stora utsläppen blir
beror förstås på vilka bränslen som används för elproduktion, och eftersom det är svårt att
förutsäga utvecklingen på den nordiska elmarknaden har bränslemixen antagits vara samma
hela tiden. Ökad elanvändning tillgodoses med marginalel, vilken idag är producerad med
kolkraft. Det är möjligt att andelen förnybart bränsle ökar, till följd av bindande mål inom EU
för respektive land, men det kan också tänkas att den minskar om vi till exempel handlar el på
en europeisk marknad. Elproduktionen i Lunds kommun är för närvarande cirka 100 GWh per
år, varav ungefär 6,5 GWh kommer från vindkraft. Kraftvärmeverket i Örtofta, som Lunds
kommun har inflytande över, beräknas producera 300 GWh koldioxidneutral el per år.
Ökad temperatur
Stigande temperaturer på grund av den globala uppvärmningen kommer rimligen att leda till
ett minskat uppvärmningsbehov, men å andra sidan ökar kylbehovet. Enligt Rossby Centre rör
det sig om en förändring på mellan 10 och 30 procent, där värme och kyla ungefär tar ut
varandra. Redan 2015 räknar Lunds Energi med att sälja dubbelt så mycket fjärrkyla som
idag.
Så kan vi nå målet
Målet år 2050 kan nås, men då krävs betydligt effektivare energianvändning än idag. Om all
småskalig oljeuppvärmning byts ut mot biobränslen och sol samtidigt som all naturgas byts
mot till exempel biogas krävs ändå att alla nya byggnader är koldioxidneutrala och att
energianvändningen i befintlig bebyggelse minskar med 65 procent. I Naturvårdsverkets
rapport Tvågradersmålet i sikte? minskar energibehovet för uppvärmning med cirka 40
procent och för övrig el med cirka 50 procent. Detta inkluderar en minskning av
11
energibehovet med tio procent på grund av ett varmare klimat. Skillnaden mellan Lund och
Sverige beror på att befolkningen ökar snabbare här.
Många flerbostadshus från miljonprogrammet kommer att renoveras inom de närmsta åren.
Idag ligger uppvärmningsbehovet för flerbostadshus i Lund på ca 112 kWh/m2 år. Vid
renoveringarna bör man eftersträva att markant minska energibehovet. I Lunds
klimatinvesteringsprogram 2008-2011 bedöms det vara möjligt att få ner
uppvärmningsbehovet till 30 kWh/m2 år med bibehållen eller ökad komfort.
På grund av den snabba utbyggnadstakten i Lund finns här goda möjligheter att bidra till att
nå målet genom att göra all nybyggnation koldioxidneutral i driftsfasen. Stora satsningar på
passivhus är en metod att nå detta. Beroende på byggteknik tar det olika lång tid innan
utsläppen av växthusgaser i samband med produktion har tjänats in. Generellt ger betong
större utsläpp än andra byggnadsmaterial.
Vindkraft och solkraft kan på kort sikt inte ge annat än små tillskott till energiförsörjningen,
men 2050 kan de vara en viktig del av lösningen. Då krävs att några aktörer, till exempel
Lunds kommun, satsar på investeringar redan inom de närmaste åren. Lunds geografiska läge
gör att satsningar på solenergi är särskilt lämpliga.
Att köpa Bra Miljöval/koldioxidneutral el är ett sätt att minska utsläppen utan att öka
produktionen inom kommunens gränser. Detta bör vara ett viktigt instrument i kommunens
klimatarbete.
Transporter – ny teknik och minskad efterfrågan krävs
Utsläppen från transportsektorn var 223 tusen ton koldioxidekvivalenter år 2005. Målet att
minska utsläppen med 85 procent innebär att de inte får vara större än 33 tusen ton
koldioxidekvivalenter år 2050.
Vägtrafik
År 2005 användes 620 GWh för vägtransporter i Lunds kommun. Beroende på den globala
tillgången på biobränslen för transporter kan dessa i Lunds kommun stå för mellan 0 och 120
GWh år 2020 (Pål Börjesson, muntligen). Då används biomassan i optimala energisystem där
livsmedelsproduktion kommer i första hand. Den högsta uppskattningen bygger på ett
intensivt jordbruk utan ekologisk odling och är svår att förena med andra miljömål.
Biobränslen har alltså inte kapacitet att bli huvuddelen av lösningen när det gäller
transportsektorn, men kan bidra till utsläppsminskningar.
I Lund har körsträckan med bil ökat med i genomsnitt 0,55 procent per invånare och år under
de senaste fem åren, vilket är klart mindre än genomsnittet i Sverige (1,4 procent per år). Det
är en indikation på att det aktiva arbetet med LundaMaTs gett resultat. Tyvärr är det inte
tillräckligt för att nå målet om en minskning med 85 procent till 2050, även med en betydande
teknikeffektivisering och god tillgång på biobränslen krävs en minskning av transportvolymen
(Figur 7). Det handlar om i storleksordningen en halvering av den totala ressträckan, som år
2005 var 527 mil per invånare. Den årliga minskningen av ressträcka bör vara cirka en
procent.
12
Prognos CO2-ekv personbilar
300
Tusen ton CO2
250
200
150
100
50
0
2005 2010 2015 2020 2025 2030 2035 2040 2045 2050
Figur 7: Den översta kurvan visar hur utsläppen av koldioxidekvivalenter från personbilar ökar om Lunds
befolkning växer motsvarande 700 nya bostäder per år med dagens teknik och samma årliga ökning av
körsträckan per person som de senaste fem åren. Den mellersta kurvan bygger på en teknikeffektivisering med
två procent per år men i övrigt samma förutsättningar. Den nedersta kurvan visar en minskningstakt på fyra
procent per år, som leder till uppfyllelse av målet om 85 procent mindre utsläpp 2050.
Spårburen trafik
Spårburen trafik har mycket högre kapacitet för stora resandeströmmar än buss. Spårtrafik är
en viktig del av lösningen på trafikens utsläpp, men även här finns begränsningar. Det tar
ungefär tio år innan de koldioxidutsläpp som genereras av spårbyggen har tjänats in genom
minskade utsläpp från transporter (Torvald Jacobsson, muntl.). Spår tar mycket längre tid att
planera än vägar, och höga investeringskostnader är ett hinder för utbyggnad. Lunds metod att
planera för spår och köra buss initialt är ett sätt att komma tillrätta med problemet, förutsatt att
investeringarna i spår faktiskt kommer till stånd. Region Skåne bedömer att tågresandet
kommer att öka med sex procent per år till 2037, vilket i förlängningen skulle innebära en 14dubbling till 2050. Lund C har redan idag 25 000 på- och avstigningar per dygn, och en sådan
ökning skulle innebära enorma kapacitetsproblem.
Flygtrafik
Lundabornas utsläpp av växthusgaser från inrikes och utrikes flyg antas vara lika stora som
genomsnittssvenskens, vilket troligen är en underskattning med tanke på Lunds
forskningsintensiva näringslivsstruktur. På grund av utsläpp av vattenånga och kväveoxider
på hög höjd ger flygtrafik större påverkan på klimatet än bara utsläppen av koldioxid skulle ha
inneburit. Ännu är kunskapsläget otillräckligt om hur flygets klimatpåverkan ska beräknas,
men här används den metod som bestämts inom EU. Det innebär en uppräkning av utsläppen
med en faktor två, vilket ger utsläpp på 0,6 ton koldioxidekvivalenter per person 2005.
Flygresandet ökar med ungefär fem procent per år. Om inget görs för att påverka
volymutvecklingen antas flyget ha fyrdubblats till 2050. Samtidigt antas teknikutveckling leda
till att energianvändningen per personkilometer minskat med ungefär hälften.
13
Så kan vi nå målet
För att nå målet om 85 procent minskning av utsläppen till 2050 krävs en kraftig
teknikeffektivisering. I ”Tvågradersmålet i sikte?” räknar man med ungefär två procent per
år. Detta kan handla både om lättare fordon och om teknikskiften, där man till exempel satsar
på plug-in elhybrider. I ett räkneexempel från Elforsk (2008) skulle plug-in elhybrider kunna
minska drivmedelsförbrukningen från personbilar i Sverige med 80 procent till 2020, med ett
ökat elbehov på 10 TWh.
I maj 2008 beviljades Lunds kommun klimatinvesteringspengar för produktion av 24 GWh
biogas från svingödsel och andra restprodukter från jordbruket. Denna biogas kommer att
användas som fordonsgas och har dubbel klimatnytta genom att ersätta fossila bränslen
samtidigt som växthusgasutsläpp från gödseln förhindras. Ytterligare produktion av biogas,
framförallt från gödsel, har troligen hög kostnadseffektivitet. I en studie från Vinnova (2008)
jämfördes olika klimatåtgärder inom transportsektorn, med resultat att satsningar på biogas
gav störst minskning av utsläppen per satsad krona.
Trots att ny teknik kan bidra väsentligt till att målet nås krävs också minskad efterfrågan på
transporter. Personbilstransporterna bör minska med ungefär en procent per år och merparten
av godstransporterna bör föras över till spår. Även om en ökning av spårtrafiken är en del av
lösningen, är utbyggnad av spårvägar en tidskrävande process och det finns gränser för hur
stor en framtida utbyggnad kan bli. Särskilt för långväga resor bör IT-tekniken bidra till att
minska transportvolymerna.
Jordbruk – svårt att nå målet trots positiv trend
Utsläppen från jordbrukssektorn var 56 tusen ton koldioxidekvivalenter år 2005. En
minskning av utsläppen med 85 procent innebär att de kommer att vara 8 tusen ton
koldioxidekvivalenter år 2050.
Åkerbruk och djuruppfödning
Cirka hälften av utsläppen från jordbruket är lustgas som avgår från åkermark. Detta går att
minska genom ändrade brukningsmetoder, men hur stor denna minskning kan bli i praktiken
är svårt att bedöma. Utsläppen från tillverkning av kvävegödsel kan minskas ungefär 18 tusen
ton genom att katalytisk rening av lustgas används vid produktionen. Genom att producera
biogas av naturgödsel minskar man avgången av metan och lustgas. Om all gödsel används
för biogasproduktion kan jordbrukets utsläpp reduceras med cirka 4,5 tusen ton. Resten av
utsläppen från jordbruket kommer från metan som bildas i matsmältningssystemet hos i första
hand nötkreatur, men även hästar, grisar och får.
Det pågår en strukturomvandling inom jordbruket som kan påverkas bland annat av
förändringar i världsmarknadspriser, jordbrukspolitik inom EU eller ett nytt WTO-avtal. I
framtidsstudien Jordbrukets miljöeffekter 2020 (Jordbruksverket 2007) visar alla scenarier att
utsläppen av växthusgaser från jordbruket i Sverige kommer att minska till följd av denna
strukturomvandling. Minskningen ligger mellan åtta och 37 procent, där den senare siffran
inbegriper minskad användning av fossila bränslen till följd av ökad biobränsleproduktion. I
klimatbasutredningen räknas minskad användning av fossila bränslen under trafik- eller
energisektorerna, vilket gör att minskningen här antas bli cirka tio procent (figur 8).
14
Prognos CO2-ekv jordbruk
90
Tusen ton CO2-ekv
80
70
60
50
40
30
20
10
0
2005 2010
2015 2020 2025
2030 2035 2040 2045 2050
Figur 8. Den övre kurvan visar den minskning av växthusgasutsläpp som beräknas ske på grund av
strukturomvandling inom jordbruket. För utvecklingen efter 2020 finns inga prognoser. Den nedersta kurvan
visar en minskningstakt på fyra procent per år, som leder till uppfyllelse av målet om 85 procent mindre utsläpp
2050.
Markanvändning
EU har som mål att 20 procent av energin år 2020 ska komma från biobränslen. För Sveriges
del föreslås detta innebära 49 procent, eftersom vi redan har så hög andel vattenkraft i
elförsörjningen och dessutom goda förutsättningar för skogs- och jordbruk. Det är otroligt att
den globala produktionen av biobränslen blir så stor att det finns något större utrymme för
svensk import. Troligare är att Sverige blir en nettoexportör av biobränsle (Pål Börjesson,
muntl.) . Stora biobränsleproducenter som USA och Brasilien kommer att prioritera eget
oberoende av oljeimport framför exportinkomster. Detta innebär hård konkurrens om den
produktiva jordbruksmarken. All åkermark, även trädor, och all skogsmark kommer att
behövas för produktion av livsmedel, biobränslen och andra varor. Det är viktigt att använda
produktionssystem där även restprodukter tas tillvara för energiproduktion eller
livsmedelsproduktion (Börjesson 2008).
Ur klimatsynvinkel är det olämpligt att plöja upp skog, betesmark eller annan gräsmark för
produktion av livsmedel eller biobränslen. Nedbrytningsprocesser gör att koldioxid avgår i så
stora mängder att det dröjer mycket lång tid innan utsläppsnettot för växthusgaser minskar
även om man odlar biobränsle (Fargione m.fl. 2008 och Searchinger m.fl. 2008). Även för
den biologiska mångfalden är det ogynnsamt att omvandla dessa marker till åker för
biobränsleproduktion.
Målet svårt att nå
Sammanfattningsvis kommer det att bli mycket svårt att minska utsläppen av växthusgaser
från jordbruket i Lunds kommun med 85 procent till 2050. Det kräver i princip en storskalig
nedläggning, vilket bara skulle flytta utsläppen till någon annan kommun eller något annat
land. Därför är den enda rimliga slutsatsen att minskningarna inom jordbruket måste bli
mindre än 85 procent och således större inom någon annan sektor.
15
Koldioxidlagring – löser inte problemen tillräckligt fort
Att minska utsläppen av växthusgaser med 85 procent till 2050 är svårt även med stora
satsningar på bättre teknik, förnybara bränslen och livsstilsförändringar. I ”Tvågradersmålet i
sikte?” räknar man med att det dessutom kommer att krävas koldioxidlagring av i
storleksordningen 500 kg koldioxid per person och år för att målet skall nås. I relation till de
genomsnittliga utsläppen från en kommuninvånare i Lund rör det sig om ungefär fem procent
av åtgärderna. Att samla in diffusa utsläpp från till exempel bilar är inte realistiskt, utan det
handlar om att pumpa ner koldioxid från stora punktutsläpp i berggrunden. Idag finns teknik
och ekonomi för att leda tillbaka koldioxid som finns löst i olje- och naturgaskällor ner i
berggrunden. Försök görs med att lagra koldioxid från fossilbränsleeldade kraftverk, men den
tekniken bedöms inte vara i kommersiell drift förrän omkring 2020 (Olausson och Raft 2008).
Enligt Mikael Erlström på SGU, Sveriges geologiska undersökning, finns berggrund som är
lämplig för lagring av koldioxid i sydvästra Lund och sydväst om Genarp (figur 9). Det
handlar om porös sandsten innehållande saltvatten på ner till 2000m djup, som begränsas
uppåt av täta berglager. Samma typ av berggrund lämpar sig för utvinning av geotermi, som
är en etablerad teknik med liten klimatpåverkan. Genom att borra för brunnar eller geotermisk
energi skapar man hål som kan försvåra möjligheterna att lagra koldioxid genom att öka
risken för läckage. Kartan från SGU redovisar också vilka områden som passar för geotermi.
Att avskilja och lagra koldioxid från biobränsleeldade kraftverk innebär en möjlighet att
verkligen minska mängden koldioxid i atmosfären istället för att bara minska utsläppen. Ännu
finns inga försök på detta område, men det skulle kunna vara intressant. Lunds kommun bör
undersöka möjligheten att lagra koldioxid från biobränsle i berggrunden i samband med att
nya kraftverk planeras, även om det troligen inte blir aktuellt förrän runt år 2030. Placering av
kraftverk i närheten av lämplig berggrund är att föredra av transportskäl. Kommunen bör vara
observant på att speciella hänsyn krävs vid borrning för exempelvis geotermisk energi,
eftersom det kan påverka eventuell framtida koldioxidlagring.
Det finns ingen svensk lagstiftning som reglerar koldioxidlagring, men Ekström m.fl. (2004)
redogör för hur tillståndsprövning med mera skulle kunna gå till. Eftersom gränserna för de
underjordiska akvifärer där lagring kan bli aktuell inte sammanfaller med kommungränserna
är det lämpligt att diskutera eventuell lagring med grannkommuner som Lomma, Staffanstorp,
Svedala och Skurup.
16
LUNDS KOMMUN
Områden med djupt liggande akvifärer som kan vara lämpliga för
geotermisk energiproduktion* och/eller koldioxidlagring
Romeleåsens förkastningszon. Geotermiskt intressant
område. (”Djupgeotermi”).
Område med flera sandstensakvifärer i intervallet (300-2000 m)
som är intressanta både för storskalig geotermisk energiproduktion och ev. koldioxilagring. Området del av ett större sammanhängande område i Sydvästskåne.
Område tillhörande Vombsänkan med sandstenslager i djupintervallet (100-500 m)
som är intressanta för mindre geotermisk energiproduktion.
* innefattar inte geotermisk energiförsörjning åt enskilda fastigheter, utan avser större
energisystem med upptag av geotermiskt vatten från berggrunden via ett
tvåhålsystem och värmepump.
Figur 9: Karta framtagen av Mikael Erlström, SGU.
17
Når vi målet?
Om Lunds kommun växer med 700 nya bostäder per år behövs betydande teknikutveckling
och ny tillförsel av koldioxidneutral energi samtidigt som efterfrågan på till exempel
transporter, bostadsyta och el minskar för att nå målet om 85 procent mindre utsläpp av
växthusgaser 2050. Den nuvarande trenden är istället ökad efterfrågan, vilket även med
kraftigt förbättrad teknik kommer att leda till ökade utsläpp 2050 (figur 9). När det gäller
övergång från fossila bränslen till förnybar energi går utvecklingen redan i riktning mot målet.
1600
1000 ton CO2 ekv
1400
Mål
1200
övrigt
1000
jordbruk
800
energi
600
flyg
lastbil
400
bil
200
0
2005
A0
A500 A700
B0
B500 B700
Mål
Figur 10: De sex scenarierna i figuren visar att vi inte kommer att nå målet om vi endast räknar med den
teknikförbättring som kan ske enligt ”Tvågradersmålet i sikte?”, men att teknikutveckling är en viktig strategi för
att minska utsläppen. I både A- och B-scenarierna ökar efterfrågan på transporter och energi enligt nuvarande
trender. I B-scenarierna görs dessutom en betydande teknikeffektivisering. Siffrorna 0, 500 och 700 anger antalet
nya lägenheter som byggs per år.
Förnybar energi, ny teknik och minskad efterfrågan krävs
För att nå målet är det viktigt att börja arbetet för att minska utsläppen så fort som möjligt. För
Lunds kommun är det inte orimligt att dra ner utsläppen i en jämn takt, det vill säga med fyra
procent per år. Det kan tyckas ambitiöst att dra ner utsläppen med nästan 20 procent mellan
2005 och 2010, men om ett nytt biobränsleeldat kraftvärmeverk byggs samtidigt som
minskningen av olja för uppvärmning fortsätter i samma takt som de senaste fem åren är vi på
god väg. Till detta kommer att ett biogasprojekt i Lunds klimatinvesteringsprogram ger
minskningar av utsläppen från jordbruk och från trafik på cirka 8 500 ton
koldioxidekvivalenter. Efter 2010 finns fortfarande några större åtgärder inom energisektorn
som kan ge rejäla minskningar. Inom transportsektorn krävs gradvis förbättrad teknik och
minskade transportvolymer inom vägtrafik och flyg. Även om klimatbasutredningen inte
redovisar utsläpp för en mängd varor och el som används i kommunen men produceras på
andra ställen bör ansträngningar ändå göras för att minska dessa utsläpp. Metoder kan vara att
köpa Bra Miljöval el och att klimatanpassa maten som serveras inom skolan och vården.
18
Referenser
Börjesson, P. 2008. Fin- eller fuletanol - vad avgör? Lunds Tekniska Högskola Rapport nr 65
Carlsson-Kanyama, A., Assefa, G., Peters, G. och Wadeskog, A. 2007. Koldioxidutsläpp till
följd av Sveriges import och konsumtion: beräkningar med olika metoder. Kungliga Tekniska
Högskolan. ISSN 1402-7615
Ekström, C. m.fl. 2004. CO2-lagring i Sverige. Elforsk 04:27
Fargione m.fl. 2008. Land Clearing and the Biofuel Carbon Debt. Science 29 February 2008
sid.1235 - 1238
Jordbruksverket. 2007. Jordbrukets miljöeffekter 2020 – en framtidsstudie. Rapport 2007:7
Miljövårdsberedningen. 2007. Vetenskapligt underlag för klimatpolitiken. Rapport 2007:3
Naturvårdsverket. 2007. Tvågradersmålet i sikte?. Rapport 5754
Olausson, A. och Raft, V. 2008. CCS – framgång eller undergång?. Kraftjournalen 3-2008
Searchinger m.fl. 2008. Use of U.S. Croplands for Biofuels Increases Greenhouse Gases
Through Emissions from Land-use Change. Science 29 February 2008 sid.1238-1240
Stern, N. 2007. Sternrapporten – en genomgripande analys av klimatförändringens ekonomi.
Naturvårdsverket rapport 5711
WSP Analys & Strategi. 2008. Insatser inom transportområdet med störst effekt för reduktion
av koldioxid. PM Vinnova
Internet
Elforsk www.elforsk.se 2008-08-18
Muntliga källor
Pål Börjesson, Lunds Tekniska Högskola
Mikael Erlström, Sveriges Geologiska Undersökning
Torvald Jacobsson, Internationella Miljöinstitutet
19
1(4)
Kommunkontoret
Miljöstrategiska enheten
Bilaga 1
2008-09-08
Sammanställning av klimatmål som är
relevanta för Lunds kommun 2008-09-08
Forskarna
−IPCC (Internationell klimatpanel) 2007, Utsläppen globalt måste börja minska
inom 10 år, sedan minska med 50-85% till 2050.
−Vetenskapliga rådet, Sverige 2007, 70-85 % reduktion i Sverige till 2050, nära
nollutsläpp 2100.
Klimatmål Lund
Målsättningar som direkt eller indirekt berör utsläppen av växthusgaser från Lunds
kommun återfinns framförallt i LundaEko, LundaMaTs II och översiktsplanen.
Övriga dokument av betydelse är avfallsplanen och strategi för transporter i Lunds
kommun. Kommunens klimatstrategi bygger helt på målen från ovanstående
dokument. Även i miljöledningssystemen finns mål för att minska utsläppen av
växthusgaser. De målen kan härledas till ovanstående dokument, och är anpassade
till respektive förvaltning. Eftersom de är så många, varav flera dubbletter, finns de
inte uppräknade här.
Övergripande
Utsläppen av koldioxid per invånare inom Lunds kommun ska, som medelvärde för
perioden 2008–2012, ha minskat med 6 procent jämfört med basåret 1990
(LundaEko).
Trafik
Utsläppen av koldioxid från trafiken i kommunen ska minska per invånare med 10
% till 2013 och 40 % till 2030. (LundaMaTs II)
Postadress
Besöksadress
Telefon vx
Telefax
Internetadress
e-post
Box 41
221 00 LUND
Vårfrugatan 1 B
046-35 50 00
046-211 49 72
www.lund.se
[email protected]
2(4)
Energi
• Den totala användningen av värme i det befintliga beståndet av bostäder och
lokaler som inte är anknutna till fjärrvärmeområdet bör minska med 10 procent till
år 2012 jämfört med år 2000. (LundaEko)
• År 2015 ska den totala mängden köpt energi i nya bostäder och lokaler uppgå till
maximalt 50 kWh (ca 105–150 idag) per kvadratmeter och år för småhus, 70 kWH
(ca 175 idag) per kvadratmeter och år för flerbostadshus, 70 kWh (ca 140 idag) per
kvadratmeter och år för kontorslokaler (LundaEko)
Köldmedier
• Senast till år 2009 ska utsläppen av fluorkolväten (HFC) från
köldmedieanläggningar (mellan 10 och 100 kg) inom Lunds kommun i genomsnitt
ha reducerats till max 4 procent av installerad mängd. (Basåret 2000 var läckaget
ungefär 9 procent.) (LundaEko)
• Till år 2012 ska användningen av fluorkolväten (HFC) i störr tillståndspliktiga
anläggningar (>100 kg) inte ha ökat. Till år 2012 ska den totala installerade
mängden HFC i övriga stationära anläggningar inom Lunds kommun inte ha ökat
(Basåret 2000 var den 9 ton HFC) (LundaEko)
Länsstyrelsens miljömål (Skåne)
Utsläpp av växthusgaser. De skånska utsläppen av växthusgaser ska som ett
medelvärde för perioden 2008-2012 vara minst 4% lägre än utsläppen år 1990.
Utsläppen ska räknas som koldioxidekvivalenter och omfatta de sex växthusgaserna
enligt Kyotoprotokollet och IPCC:s definitioner. Delmålet ska uppnås utan
kompensation för upptag i kolsänkor eller med flexibla mekanismer.
Minskad energianvändning. Energianvändningen per capita ska minska med fyra
procent till år 2010 jämfört med år 2002.
El producerad från förnybara energikällor. El producerad från förnybara
energikällor ska öka med 2 TWh från 2002 års nivå till år 2010.
Klimatmål Sverige
Under perioden 2008-2012 ska de svenska utsläppen av växthusgaser vara minst
4 % lägre än utsläppen 1990.
Klimatberedningen, 2008 föreslår reduktion med 75-90%, till 2050.
Riksdagen har antagit propositionen Förnybar el med gröna certifikat. Regeringen
har föreslagit en rad förändringar för att göra systemet med elcertifikat än mer
effektivt. I propositionen föreslås en höjning av ambitionsnivån till 17 TWh
förnybar el år 2016.
\\Lund\kk_miljöstrategiska$\Linda\Miljöstrateg\Klimatbasutredning\Klimatmål Bilaga 1+FN.doc
utskriftsdatum 2008-09-25
3(4)
Propositionen, Nationellt program för energieffektivisering och energismart
byggande (2005/06:145), anger ett mål för energieffektivisering i bebyggelse. Målet
innebär att den totala energianvändningen per area i bostäder och lokaler ska
minska med 20 % till år 2020 och 50 % till 2050 jämfört med år 1995. I samma
proposition finns en lag om energideklarering för byggnader. Flerbostadshus ska
vara deklarerade senast vid utgången av år 2008. Villor och småhus ska börja
deklareras den 1 januari 2009
Planeringsmål för vindkraft:
http://www.skl.se/artikel.asp?A=52173&C=614
Riksdagen har beslutat om ett planeringsmål för Sverige för vindkraft på 10 TWh/år
till 2015. Under år 2005 producerades i Sverige knappt 1 TWh el från vindkraft(enl
Naturvårdsverket).
http://www.naturvardsverket.se/sv/Verksamheter-medmiljopaverkan/Energi/Vindkraft/Planering-och-provning-av-vindkraft/
Klimatmål EU
−Minskade utsläpp av växthusgaser med minst 20 procent till år 2020 (EU 27),
utsläppen ska minska med 30 procent vid en bredare, internationell
överenskommelse (Basår 1990).
- Andelen förnybar energi ska motsvara 20 procent av all energianvändningen i EU
år 2020.
- Nya personbilar i EU ska inte släppa ut mer än 120 gram koldioxid per kilometer i
genomsnitt år 2012.
- Biodrivmedel ska utgöra minst 10 procent av den totala drivmedelsanvändningen
inom transportsektorn senast år 2020.
- Ökad energieffektivitet inom unionen - energianvändningen ska minska med 20
procent till år 2020.
- Flyget ska omfattas av EU:s system med handel med utsläppsrätter från 2013.
EU:s energi- och klimatpaket, Europeiska kommissionens förslag presenterades den
23 januari 2008. Förslaget till fördelning mellan medlemsstaterna finns i tabell
nedan. För Sveriges del är det - 17%, ej ETS, (ETS= handeln med utsläppsrätter)
jämfört med 2005. Dessutom föreslås att Sverige ska ha 49% förnybar energi år
2020.
\\Lund\kk_miljöstrategiska$\Linda\Miljöstrateg\Klimatbasutredning\Klimatmål Bilaga 1+FN.doc
utskriftsdatum 2008-09-25
4(4)
EU:s förslag till fördelning mellan länderna:
Legally binding targets for Member States in 2020
Reduction target in
sectors not covered by the
EU ETS compared to
2005
Share Renewables in the
final energy demand by 2020
AT
-16.0%
34%
BE
-15.0%
13%
BG
20.0%
16%
CY
-5.0%
13%
CZ
9.0%
13%
DK
-20.0%
30%
EE
11.0%
25%
FI
-16.0%
38%
FR
-14.0%
23%
DE
-14.0%
18%
EL
-4.0%
18%
HU
10.0%
13%
IE
-20.0%
16%
IT
-13.0%
17%
LV
17.0%
42%
LT
15.0%
23%
LU
-20.0%
11%
MT
5.0%
10%
NL
-16.0%
14%
PL
14.0%
15%
PT
1.0%
31%
RO
19.0%
24%
SK
13.0%
14%
SI
4.0%
25%
ES
-10.0%
20%
SE
-17.0%
49%
UK
-16.0%
15%
Klimatmål FN
Genom Kyotoprotokollet har de flesta industrialiserade länderna åtagit sig att
minska sina växthusgasutsläpp med 5 % från 1990 års nivå till perioden 20082012. Enligt Kyotoprotokollet får Sverige egentligen öka sina utsläpp med
upp till 4 %.
\\Lund\kk_miljöstrategiska$\Linda\Miljöstrateg\Klimatbasutredning\Klimatmål Bilaga 1+FN.doc
utskriftsdatum 2008-09-25