Våga fråga om sex
Metoder för att inkludera sexualitet inom socialt arbete
Innehållsförteckning
Bakgrund - Kapitel 1 s. 5
SRHR och rätten till sexuell hälsa - Kapitel 2 s. 9
Att arbeta med sexualitet - Kapitel 3 s. 15
Normkritiskt förhållningssätt - Kapitel 4 s. 29
Checklistor och riktlinjer - Kapitel 5 s. 38
Materialet är framtaget av Sexuell hälsa inom
Sociala resursförvaltningen i Malmö stad och i
samverkan med Region Skåne och Smittskydd
Skåne.
Materialet är framtaget med ekonomiskt stöd från
statsanslaget, Insatser mot hiv, aids och andra
smittsamma sjukdomar, som syftar till att nå
målen i den Nationella strategin mot hiv/aids och
vissa andar sjukdomar. (Prop, 2005/06:60)
Anette Grander och Elin Mörkberg,
Malmö stad och Region Skåne
Rachel Cooper, Smittskydd Skåne
2013-2017
Tryckt hos Holmbergs, 2016
Version 2.0
malmo.se/sexuellhalsa
skane.se/sexualitetochhalsa
skane.se/smittskydd
Övningar och frågebatteri - Kapitel 6 s. 46
Tips på aktörer att hänvisa till - Kapitel 7 s. 56
Litteratur & Övrigt - Kapitel 8 s. 63
Inledning
Enligt socialtjänstlagen skall alla behandlas lika, oavsett ursprung, funktionalitet, ålder, kön eller sexuell läggning. Det betyder att handläggare
behöver möta varje individ, öppet lyssna på de problem personen
beskriver och titta på hens livsvillkor. Socionomer har en unik kompetens
att se individen både på en intrapsykisk nivå, på gruppnivå och på ett
samhällsplan vilket gör det möjligt att i ett framgångsrikt socialt arbete
möta människan i en helhetssituation där även frågan om sexuell hälsa
och ohälsa bör ingå.
Många som jobbar inom socialtjänsten känner en osäkerhet inför att ta
upp och samtala kring frågor som rör sexualitet. Istället för att ställa frågor
för att utforska klienters sexuella hälsa så undviker personalen dessa frågor.
Denna tystnad och osynliggörande kan skada klienten.
Som yrkesverksamma kan vi aldrig kringgå frågan om sexualitet.
Oberoende av skälet till klienters kontakt med socialtjänsten kommer vi att
gripa in i våra klienters sexualitet. Det är alltid viktigt att lyfta frågor kring
sexuell hälsa och/eller sexualitet i utredningssamtal. Individer behöver
synliggöras som sexuella i mötet med samhällets insatser. Detta inte minst
utifrån att social utsatthet korrelerar med sexuell ohälsa. Socialtjänsten
bör ge tydliga uppdrag för vård, behandling och stödkontakter, även runt
frågor som berör sexualiteten. Annars finns risken att dessa behov ej blir
tillgodosedda.
Anledningen till anställda i socialtjänstens osäkerhet är att frågor runt
sexualitet fortfarande inte är prioriterade inom utbildningen till socionomer eller i vidareutbildningar. Det sociala arbetet tenderar därför att osynliggöra människors sexualitet. Malmö stad och Region Skåne har därför
gjort en unik satsning på att ta fram ett metodmaterial för utredare och
socialrådgivare/familjebehandlare inom socialtjänsten för att ge möjlighet
till en ökad professionalisering på området. Förhoppningen är att detta
material skall höja medvetenheten och kompetensen om sexuell hälsa
och motivera till fortsatt utvecklingsarbete på området.
Suzann Larsdotter
Auktoriserad socionom och auktoriserad sexolog
4
Bakgrund
kapitel 1
”...vems ansvar är det att verkligen fånga upp det, att se till att ungarna får den informationen som de behöver? För jag tänker att med mer information och kunskap minskar man
risktagandet. Jag anser att det är vi som har det yttersta ansvaret inom socialtjänsten. Med
det sagt tycker jag inte att vi måste ge informationen men vi måste se till att den ges av
någon. Detta gör vi dock inte. För att vi ska kunna göra det behöver vi bli säkrare på vad
och vilken information som ska ges”.
Socialsekreterare i Skåne
Bakgrund
”Socialt arbete är en praktikbaserad profession och en akademisk disciplin som verkar för social förändring och utveckling, social sammanhållning, skydd och stöd för utsatta, empowerment och frigörelse av
människors resurser. Mänskliga rättigheter, social rättvisa, barnets bästa,
kollektivt ansvar samt respekt för mångfald är centrala principer för socialt arbete”. Så lyder första delen av definitionen av socialt arbete som är
skriven av International Federation of Social Work (2014). I socialtjänstlagen (2001) framgår att socialtjänsten har huvudansvaret för insatser mot
bland annat sex mot ersättning, sexuella övergrepp, våld i nära relation
samt hedersrelateratvåld och förtryck. Särskilt utsatta grupper nämns
också, exempelvis personer med alkohol- eller narkotikamissbruk, personer med fysiska eller psykiska funktionshinder, ungdomar och unga
vuxna samt migranter.
Folkhälsomyndigheten är en nationell myndighet med uppdrag att
arbeta för en förbättrad folkhälsa. Ett av myndighetens målområden för
den ökade folkhälsan i Sverige är just sexualitet, och sexuell hälsa. Sexualitet har både hälsofrämjande och förebyggande egenskaper, men kan
också påverka hälsan negativt.
Många av de klienter som socialtjänsten möter löper enligt forskning
större risk att drabbas av sexuell ohälsa. Till exempel har studier visat
att social utsatthet och samhällsnormer om sexualitet påverkar hbtqpersoner och personer med funktionsnedsättningar, som riskerar en
ökad ohälsa till följd av diskriminering. Sexualitet och sexuell hälsa är
närvarande i socialt arbete på olika sätt och kan ta sitt uttryck i klienters
funderingar kring relationer och sexuella hälsa, eller olika erfarenheter av
sexuell utsatthet. Sexualitet är också närvarande i form av samhälleliga
normer och värderingar som påverkar både socialarbetare och klient.
Universitetslektorn Hans Knutagård (2016) poängterar i sin bok Sexualitet och socialt arbete att socialarbetare har ett ansvar att aktivt utmana
diskriminering, till exempel på grund av sexuell läggning. För att kunna
förverkliga detta ansvar, menar Knutagård på att det krävs att socialarbe-
6
tare har både kunskap och kompetens inom området sexualitet och att
de praktiserar ett så kallat icke-diskriminerande förhållningssätt gentemot klienterna (Knutagård 2016).
Att ha möjlighet till en god sexuell och reproduktiv hälsa är en mänsklig
rättighet. I praktiken kan denna rättighet innebära allt ifrån information och kunskap om säkrare sex, tillgång till hiv- och klamydiatester
och säker mödravård till rådgivning, behandling och stödjande samtal
kring sexuell risktutsatthet. Läs gärna under fliken SRHR om du vill har
mer information kring vad sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter
innebär.
Rapporter och undersökningar från bland annat Myndigheten för
ungdoms- och civilsamhällsfrågor (tidigare Ungdomsstyrelsen) visar att
ungas fysiska och psykiska ohälsa ökar i Sverige. Samtidigt visar studier
på att unga som har varit i kontakt med socialtjänsten utifrån exempelvis
institutionsplaceringar, är mer sexuellt risktagande än andra. Forskaren
Malin Lindroth (2013) bekräftar detta då hon i sin avhandling Utsatthet
och sexuell hälsa- en studie om unga på statliga ungdomshem skriver
att unga som har varit föremål för socialtjänstens insatser tillhör en av
de mest utsatta grupperna i samhället. Trots detta saknas forskning och
kunskap kring hur socialtjänsten arbetar med sexualitet och sexuell hälsa
kopplat till unga som är sexuellt riskutsatta. I en masteruppsats som
publicerades vid Malmö högskola 2015 undersöktes vilka förutsättningar
socialarbetare inom öppenvården runt om i Skåne har för att kunna arbeta med säkrare sex. I studien framgår att faktorer inom organisationen
och kunskapsbrist är de stora anledningarna till att de yrkesverksamma
inte inkluderar sexualitet i sitt arbete (Hall 2015).
Mot bakgrund av denna kunskapsbrist initierades projektet Unga risktagande inom Malmö stads verksamhet Sexuell hälsa i samverkan med
Region Skåne i augusti 2013.
Projektet syftar till att utveckla socialtjänstens arbete med ungdomar
och unga vuxna kopplat till sexualitet och sexuell hälsa. Som ett led i
detta arbete genomfördes en kartläggning av socialtjänstens arbete i
Malmö stad och Hörby kommun gällande sexualitet och sexuell hälsa.
Denna kartläggning ligger till grund för detta metodmaterial, vilket ska
ge stöd för socialarbetare att i sitt arbete inkludera sexualitetsfrågor.
Kartläggningen bestod av en enkät- och intervjuundersökning och
genererade ett högt svarsdeltagande (68%) bland yrkesverksamma i ett
flertal olika verksamheter inom Malmös och Hörbys socialtjänst. Kartläggningen visade på att majoriteten av de yrkesverksamma upplever
att arbetet med sexualitet är relevant för deras arbete inom socialtjäns-
7
ten men att de inte arbetar med frågan i tillräckligt hög utsträckning. Orsakerna till att frågor kring sexualitet inte inkluderas inom socialtjänstens
arbete ansågs bland annat vara kunskapsbrist, otillräcklig samverkan,
upplevd otrygghet, otillräckligt förankrade riktlinjer och styrdokument
samt brist på verktyg och arbetsmetoder. Resultaten från kartläggningen
ligger till grund för projektet Unga risktagandes fortsatta arbete med att
utveckla socialtjänstens arbete med sexualitet och sexuell hälsa. Under
2014-2016 har socialarbetare i Malmö stad, Hörby kommun samt Helsingborgs stad erbjudits ett flertal heldagsutbildningar med varierande
teman såsom migration och sexualitet, missbruk och sexualitet, unga
och nätet samt normkritiskt socialt arbete. Socialarbetarna har även fått
ta del av uppföljande och verksamhetsanpassade workshops där de
genom samtals- och diskussionsövningar reflekterat över sitt eget och
arbetsgruppens förhållningssätt och arbete kring sexualitetsfrågor.
Med utgångspunkt i socialarbetarnas behov av samtalsunderlag och
verktyg för det fortsatta arbetet kring sexualitetsfrågor tog projektet
Unga risktagande fram detta metodmaterial. Tanken med materialet är
att det ska ge yrkesverksamma inom samtliga verksamheter inom socialtjänsten praktiska råd och konkreta tips på hur en i mötet med klienter
kan inkludera frågor kring sexualitet och sexuell hälsa. Fokus ligger på
grundläggande kunskaper och att inspirera till att inkludera frågor kring
sexualitet i samtal med klienter och med kollegor på arbetsplatsen. För
fördjupad kunskap om arbetsmetoder, riktlinjer och arbetsområden hänvisar vi till litteraturen som är listad längst bak i materialet. Vår förhoppning är att det ska vara ett levande och användbart material där ni som
yrkesverksamma har möjliget att själva välja vilka skrivningar, rapporter
eller riktlinjer som ska ingå i materialet. Under 2016 har metodmaterialet
reviderats med utgångspunkt i vad som framkommit under genomförda
utbildningar och workshops samt i den externa utvärderingen av projektet Unga risktagande. Revideringen har genomförts i samverkan med
Smittskydd Skånes projekt Socialt arbete och säkrare sex (SASS). Båda
dessa projekt står därför som avsändare av detta material.
I materialet benämns de människor som socialarbetare möter i sin profession som ”klienter”. Vi är medvetna om att olika beteckningar används
inom olika verksamheter, såsom boende, gäster, elever, ungdomar, patienter osv. Klient betraktar vi som en vanlig och neutral beteckning, och
för läsbarhetens skull kommer vi alltså att använda detta ord
genomgående.
”...alla som möter ungdomar har ett ansvar att prata med ungdomar om säkrare sex”.
Socialarbetare i Skåne
8
Rätten till sexuell hälsa
kapitel 2
Vad är sexualitet?
SRHR och Rätten till sexuell hälsa
SRHR är en förkortning för samlingsbegreppet sexuell och reproduktiv
hälsa och rättigheter. Inom begreppet ryms fyra grundfaktorer; sexualitet, reproduktion, hälsa och rättigheter. För att kunna förstå och prata
om SRHR som samlingsbegrepp och hur dess faktorer interagerar med
varandra i begrepp som sexuell hälsa, sexuella rättigheter, reproduktiv
hälsa och reproduktiva rättigheter är det viktigt med en förståelse för
vad de fyra grundfaktorerna eller elementen innebär.
”Sexualitet är en väsentlig del av att vara människa genom
hela livet och omfattar sex, könsidentitet och roller, sexuell
läggning, erotik, njutning, intimitet och reproduktion.
Sexualitet är upplevd och uttryckt i tankar, fantasier,
önskningar, föreställningar, attityder, värderingar, beteende, praktiker, roller och relationer. Medan sexualitet kan
omfatta alla dessa dimensioner, är det inte alltid alla som
upplevs eller utrycks.
Sexualitet påverkas av samspelet mellan biologiska, psykologiska, sociala, ekonomiska, politiska, kulturella, etniska,
juridiska, historiska, religiösa och andliga faktorer”.
WHO, World Health Organization (2006),
egen översättning.
”Sexualitet är en väsentlig del av att vara
människa genom hela livet ”
10
Frågan kring hur sexualitet och sexuell hälsa ska definieras är ständigt
aktuell. Viktigt att ta i beaktande är att normer kring sexualitet ofta är
närvarande och påverkar vårt sätt att förhålla oss och prata kring frågor gällande sexualitet och sexuell hälsa. Sexualitet handlar om mer än
kroppen och fysiska handlingar och bör ses som en integrerad del av
samhället.
Vilka kriterier som ska vara uppfyllda för att olika personer ska uppleva
sig som innehavare av god hälsa varierar och är ytterst individuellt. En
persons upplevelse av god hälsa stämmer inte nödvändigtvis in på en
annans definition av detsamma. Det som trots allt kan sägas vara gemensamma faktorer sammanfattas i Världshälsoorganisationens (WHO)
definition av sexuell hälsa.
Sexualitet är en livslång och central aspekt i människors liv och innefattar sex, könsidentitet, könsuttryck, könsroller, sexuell läggning, eroticism,
njutning, intimitet och fortplantning. Sexualitet upplevs och uttrycks
genom tankar, fantasier, önskningar, begär, tro, attityder, värderingar,
praktiker, roller och relationer. Även om sexualitet kan inkludera alla
dessa dimensioner så är det inte alltid alla av dem som upplevs eller
uttrycks. Sexualitet påverkas även av biologiska, psykologiska, sociala,
ekonomiska, politiska, kulturella, etiska, juridiska, historiska, religiösa och
andliga faktorers interagerande.
Reproduktion
Reproduktion är ett annat ord för fortplantning. I en SRHR-kontext innefattar detta begrepp alla aspekter av att få barn, såväl som förhindrande
av oönskade graviditeter. Detta kan innebära olika metoder för befruktning (till exempel IVF och inseminering), preventivmedel, havandeskap
och förlossning. De rent fysiska aspekterna är nära sammankopplade
med mera känslomässiga sådana, som exempelvis frivillig och ofrivillig
barnlöshet och förmåga eller oförmåga att få barn.
Rättigheter
Att någonting är en mänsklig rättighet innebär att den aktuella bestämmelsen återfinns i en internationell FN-konvention som har trätt i kraft.
Det finns en mängd olika ämnesbaserade FN-konventioner för mänskliga rättigheter, till exempel Internationell konvention om medborgerliga
och politiska rättigheter, Konvention om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor och Konvention om barnets rättigheter. För att vi i
11
Sverige ska kunna åberopa rättigheterna inom en konvention krävs att
Sverige har ratificerat den aktuella konventionen. Med detta menas att
staten har skrivit under konventionen och gjort dess bestämmelser till
svensk lag.
Mänskliga rättigheter kan ses som statens förpliktelser gentemot dess
medborgare och/eller människor som befinner sig på dess territorium.
Förpliktelserna kan vara negativa eller positiva. Negativa förpliktelser
innebär att staten avhåller sig från att göra någonting, till exempel
utsätta någon för godtyckliga eller olagliga ingripanden i deras privatliv.
Positiva förpliktelser innebär att staten har en skyldighet att aktivt göra
något för sina medborgare som till exempel att införa principen om jämställdhet mellan män och kvinnor i sina nationella grundlagar.
Sexualitet, reproduktion, hälsa och
rättigheter i kombination
“Sexuell hälsa är ett tillstånd av fysiskt, emotionellt, mentalt, och socialt välbefinnande relaterat till sexualitet, det
är inte endast frånvaro av sjukdom, dysfunktion eller svaghet.
Sexuell hälsa kräver ett positivt och respektfullt närmande
till sexualitet och sexuella relationer, liksom till möjligheten
att få njutbara och säkra sexuella erfarenheter, fria från
förtryck, diskriminering och våld.
För att sexuell hälsa ska uppnås och behållas, måste
människors sexuella rättigheter respekteras, skyddas och
uppfyllas”.
WHO, World Health Organization (2006).
SRHR kan bäst förstås utifrån ett holistiskt perspektiv, det vill säga att
helheten är större än summan av beståndsdelarna. Sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter är inte enbart sexualitet, reproduktion, hälsa
och rättigheter samlat under ett paraply. Var för sig utgör dessa element
delar av samlingsbegreppet SRHR, men kan också stå i direkt relation till
varandra genom begrepp som sexuell hälsa, sexuella rättigheter, reproduktiv hälsa och reproduktiva rättigheter.
En god sexuell och reproduktiv hälsa kan förutom detta innebära
möjligheten att ha och få tillgång till tillräcklig kunskap för att kunna
fatta informerade beslut, möjlighet att bejaka sin sexualitet och sexuella
identitet utan skuld och skam, kunna skydda sig från och få behandling
för sexuell ohälsa genom exempelvis preventivmedel och vård och att
slippa utsättas för trakasserier. När sexualitet får vara en källa till njutning
och välmående blir det en faktor som bidrar till en god allmänhälsa.
Sexuell och reproduktiv hälsa
Med utgångspunkt i WHO:s definition av hälsa innebär sexuell och
reproduktiv hälsa inte enbart frånvaro av negativa aspekter och sjukdom inom denna kontext. Arbetet med sexuell och reproduktiv hälsa
bör därför inte enbart fokusera på skadliga beteenden och behandling
av negativa konsekvenser och tillstånd som hiv/STI, sexuella övergrepp,
oönskade graviditeter eller könsstympning.
För att faktiskt uppnå det tillstånd av komplett fysiskt, mentalt och
socialt välmående som hälsa innebär måste även sexualitetens och
reproduktionens positiva sidor främjas. Sexuell hälsa kräver ett positivt
och respektfullt förhållningssätt till sexualitet och sexuella relationer liksom möjligheten att ha njutbara och säkra sexuella upplevelser, fria från
tvång, diskriminering och våld.
12
Sexuella och reproduktiva rättigheter
Det finns i dagsläget inte en av FN formulerad internationell konvention
som samlar sexuella och reproduktiva rättigheter. Däremot har World
Association for Sexual Health (WAS) arbetat fram en deklaration för
sexuella rättigheter som kopplar dessa till etablerade mänskliga rättigheter som återfinns i gällande FN-konventioner. Sexuella rättigheter är
med andra ord mänskliga rättigheter relaterade till sexualitet. Utgångspunkten för de sexuella och reproduktiva rättigheterna är att de gäller
för alla. Ingen åtskillnad får göras baserat på etnicitet, hudfärg, kön, språk,
religion, politisk eller annan åsikt, nationell eller social härkomst, egendom, börd eller annan status, inkluderat funktionsnedsättning, ålder,
nationalitet, äktenskaplig och familjemässig status, sexuell läggning och
könsidentitet, hälsostatus, hemvist, ekonomisk och social situation.
13
Som exempel på sexuella och reproduktiva rättigheter kan nämnas
rätten till högsta uppnåeliga nivå av hälsa och välmående relaterat till
sexualitet, rätten till vetenskapligt korrekt och förståbar information om
sexualitet, sexuell hälsa och sexuella rättigheter från olika källor, rätten
till omfattande sexualundervisning som ska vara åldersadekvat, baserad
på mänskliga rättigheter, jämställdhet mellan könen och ha en positiv
inställning till sexualitet och njutning.
Utövandet av sexuella och reproduktiva rättigheter kräver, liksom utövandet av övriga mänskliga rättigheter, en respekt för andras rättigheter.
Tillgodogörandet av sexuella
och reproduktiva rättigheter
Grundläggande faktorer för att kunna tillgodogöra sig sina sexuella och
reproduktiva rättigheter och uppnå högsta möjliga nivå av hälsa och
välmående relaterat till sexualitet är information och tillgänglighet. För
att personer ska kunna fatta goda beslut om sin sexualitet och reproduktion behöver de information och kunskap. Dels om sina rättigheter
och skyldigheter, men också åldersadekvat fakta rörande till exempel
sexuella praktiker, preventivmedel och relationer utifrån en positiv och
normkritisk syn på sexualitet. Tillgängligheten gäller dels information: att
ha tillgång till vetenskapligt korrekt information, framförd eller formulerad på ett sätt som går att ta till sig och förstå, men också att ha tillgång
till vårdinstanser och sakkunniga inom sexualitet och reproduktion.
Internationell forskning kring socialt arbete och sexualitetsfrågor såsom
Myers och Milner (2007), lyfter sambandet mellan sexuell ohälsa och
social utsatthet. Detta samband ser även den svenska forskaren Lindroth
(2013) i sin forskning kring unga som vistas på statliga ungdomshem,
så kallad SiS-institutioner. Lindroths forskning visar att dessa ungdomar
löper högre risk av att ha haft en sexuellt överförbar infektion eller att
ha haft erfarenhet av oönskad graviditet jämfört med jämnåriga. Bredströms (2011) studie om alkohol och sexuellt risktagande visar att det kan
finnas skillnader i hur pass sexuellt utsatt någon är utifrån olika faktorer
såsom migration, klass och etnicitet. Sammanlagt visar forskningen att
klienter inom socialt arbete överlag har sämre sexuell hälsa på grund av
risktagande och utsatthet. Socialarbetare har i sitt arbete möjlighet att
erbjuda insatser och stöd för att tillgodose klienternas rätt till sin sexuella
och reproduktiva hälsa.
14
Att arbeta med sexualitet
kapitel 3
Att arbeta med sexualitet och sexuell hälsa
Inom socialt arbete finns det många områden och frågor som rör sexualitet och sexuell hälsa. Det kan bland annat handla om hur personal
förhåller sig till att kompisar sover över på ett HVB-hem, eller utredningssamtal med en klient som har behov av stöd kring sin erfarenhet av
sexuellt våld.
De olika professionerna inom det sociala arbetet möter sexualitet på
olika sätt och samtalen ser olika ut beroende på om de sker inom ramen
för behandling, boende eller utredning. Klientens ålder, livssituation samt
hur relationen ser ut mellan professionell och klient, påverkar självklart
också förutsättningarna. I vissa sammanhang och situationer kan det
kännas självklart att beröra livsområdet, och i andra inte.
Sexualitet är något som de allra flesta människor förhåller sig till på ett
eller annat sätt, oavsett om de själva är sexuellt aktiva eller inte. Genom
både samhällets normer och mellanmänskliga relationer är vi alla på
ett eller annat sätt påverkade av sexualitet. Att som socialarbetare vara
medveten om och öppen för detta underlättar för att på ett professionellt sätt kunna möta människor där de befinner sig. Att inkludera
sexualitet kan både innebära att själv ta upp ämnet, och att möjliggöra
för klienten att ta upp det.
I utrednings- och uppföljningssammanhang ställs det ett flertal frågor
kring bland annat fysisk och psykisk hälsa, självkänsla, känslo- och beteendemässig utveckling, uppväxtvillkor och familjeförhållanden. I flertalet
av dessa områden kan frågor om sexualitet inkluderas trots att själva
anmälan/ansökan inte tar upp ett specifikt sexuellt problem.
”Jag tycker nog att det fattas kunskap hos oss. Vi är inte så mycket på konkret plan
nere i dessa frågor så jag tror att man missar att ställa dem i ärenden om jag ska vara
riktigt ärlig. Så jag kan nog ändå säga att det finns nog mycket vi missar”.
Socialsekreterare i Skåne
I både vårdplaner och genomförandeplaner ska sexualitet inkluderas om
det är aktuellt. Frågor kring sexualitet kan lyftas även i inskrivningssamtal,
i tonårsgrupper eller vid rådgivande och stödjande samtal.
För att säkerställa att klienternas behov av tillsyn, stöd och omsorg blir
tillgodosedda är en grundlig social utredning central där
socialsekreteraren uppmärksammar klientens totala och sammanhängande sociala situation med syfte att öka insatsens tillgänglighet och
kvalitet. Socialstyrelsen (2011) slår fast i sitt utbildningsmaterial kring sex
mot ersättning att i socialtjänstens arbete med att ta reda på den enskildes behov och ge förslag på adekvata insatser krävs en helhetsbedömning för att inte frågor om sexuellt risktagande ska förbises till förmån
för annan problematik. En röd tråd bör alltså finnas mellan socialsekreterarens utredning, vårdplan och den genomförandeplan som upprättas
inom öppenvården eller behandlingen. Om sexualitet som livsområde
finns med redan i utredningen underlättar det för de socialarbetare som
möter klienten i behandling eller samtal att även inkludera frågan där.
Genom att ställa frågor kring sexualitet och sexuell hälsa kan du som
socialsekreterare uppmärksamma tecken på sexuell ohälsa och se till
att klienten får tillgång till adekvat stöd eller behandling.
16
17
”Jag hade önskat att ledningen uppmuntrade arbete med säkrare sex och att vi fick
gå fortbildning genom arbetet som alla kollegor i gruppen deltar i och inte enbart de
som redan brinner för frågan kring säkrare sex.”
Socialarbetare i Skåne
Tips
För att hålla dialogen kring sexualitet och sexuell hälsa levande i
personalgruppen listar vi tips på frågor som kan vara bra att ta upp
i samband med exempelvis personalmöten och arbetsplatsmöten:
•
I vilka situationer möter vi sexualitet i vårt arbete?
•
Hur lyfter vi frågor kring sexualitet i vår verksamhet?
•
Vilka forum finns det i vår verksamhet där vi kan lyfta frågor
kring sexualitet?
•
Vilka aktörer kan vi samverka med kring frågor som berör
sexualitet?
•
Var kan vi söka kunskap och stöd kring frågor som rör sexualitet?
•
Hur gör vi när någon har ett svårt ärende där frågor kring
sexualitet är centrala, till exempel sexuellt våld eller sex mot
ersättning?
•
Hur involverar vi våra klienter i arbetet kring sexualitet?
•
Hur säkrar vi den enskildes integritet när vi pratar om klientens
sexualitet eller sexuella hälsa?
•
Vad innebär det att arbeta normkritiskt i vår verksamhet?
•
Hur arbetar vi på vår arbetsplats kring de sexuella rättigheterna enligt WAS?
18
Att arbeta med sexualitet handlar dock om mer än att uppmärksamma
risktutsattet och problematik. Det handlar också om att arbeta hälsofrämjande och stärka klienterna i deras sexuella hälsa och rättigheter.
Det kan exempelvis innebära att du förmedlar kunskap om hbtqpersoners rättigheter, fakta om hiv/STI (sexually transmitted infections)
eller ger klienten möjlighet att ställa frågor kring sexuell exploatering på
nätet. Frågor och samtal kring sexualitet och sexuell hälsa kan och bör
integreras i befintliga rutiner, styrdokument och arbetsmetoder. För tips
på hur du och dina kollegor kan skapa egna rutiner och cheklistor läs
vidare i kapitel fem.
Bekväm och trygg personal
I projektet Unga risktagandes genomförda kartläggning framgick det
att yrkesverksamma inom socialtjänsten ofta känner en otrygghet kring
att samtala om frågor som handlar om sexualitet. Denna otrygghet
kan ses som en av de främsta anledningarna till att frågorna väljs bort i
utrednings- och uppföljningssammanhang inom socialtjänsten. Andra
faktorer som studier (Hall 2015) har visat är viktiga för att socialarbetarna
ska kunna inkludera sexuell hälsa i sitt arbete, är möjligheten att kunna
avsätta tid för sexualitetsfrågorna. Detta innebär även att socialarbetarna
får ett tydligt uppdrag som ger dem ett mandat för att kunna lyfta frågor kring sexuell hälsa i sitt arbete. Om du som socialarbetare är trygg
i att möta eller att ta upp frågor kring sexualitet i samtal med din klient
blir det också lättare att förmedla kunskap och ge stöd till klienten. Detta
i sin tur innebär att det även blir lättare för de du möter att våga ställa
frågor och vara öppen med sina upplevelser och erfarenheter. Hans
Knutagård (2016) poängterar att socialarbetare varken behöver vara
sexologer eller KBT-terapeuter utan det är fullt tillräckligt att ha ett socialt
bemötande där vi är trygga och säkra i vår egen sexualitet som med
barn och unga överlag.
Bemötandet ska inte baseras på ens egna privata sexualitet men istället
ska fokus ligga på att vara personlig och professionell. Detta kan illustreras med tre p-modellen som består av tre sfärer: privat, personlig och
professionell (Hansson 2010). Den privata sfären av den egena sexualitet
ska lyftas bort i behandlingsarbetet. Den personliga sfären handlar om
hur en uttrycker och hanterar frågor kring sexualitet där en kan bjuda
in till ett samtal om sexualitet. Den professionella sfären är en utvidgning av den personliga och omfattar även kunskap och trovärdighet
gentemot klienten. I RFSUs och SiS (2010) metodmaterial Berör sexualitet
i socialt behandlingsarbete formuleras användbara tips på hur en yrkesverksam person kan öka sin egen trygghet:
19
Våga fråga
Tips
•
Undersök vilka insatser eller verksamheter som finns i din kommun för
att stödja klienter med behov av stöd eller behandling för sexuell risktutsatthet eller annan sexuell problematik.
•
Kontakta frivilligorganisationer såsom RFSL, RFSU och Noaks ark och ta
reda på hur ni kan samverka kring ert arbete kring sexualitet. Det kan
exempelvis handla om material, handledning i enskilda ärenden eller
föreläsningar. Reflektera över dina egna känslor, behov och möjligheter
att få stöd i ditt arbete med sexualitet. Var kan du få stöd/handledning kring frågor som rör sexualitet och när känner du dig bekväm och
trygg med att ta upp frågor kring sexualitet?
•
Skaffa dig mer kunskap om sexualitet genom att exempelvis ta reda
på hur hiv/STI överförs, hur ser ungas sexualitet ut, hur ser sambandet
mellan missbruk och sexualitet ut, hur påverkar migrationsprocessen
sexualiteten och vart kan du hänvisa dina klienter vidare för stöd och
behandling. Viktigt att tänka på är att du inte behöver bli en expert
på sexualitet men att det kan vara bra med grundläggande kunskaper
inom området.
•
Undersök vilka metoder och strategier det finns att tillgå för att arbeta
med frågor som rör sexualitet. Det kan exempelvis vara motiverande
eller lösningsfokuserade samtal eller Plissit-modellen som beskrivs
närmre på sidan 24 i detta material.
•
Ta reda på om det finns användbara frågor i de formulär och kartläggningsinstrument som din verksamhet använder sig av i utrednings- och
uppföljningsarbetet. Se vidare nedan gällande ADAD, ASI och BBIC.
•
Beroende på var inom fältet socialt arbete en person befinner sig kan
det vara mer eller mindre uppenbart att klienterna är sexuellt riskutsatta
eller risktagande. Inom den myndighetsutövande delen av socialtjänsten ligger fokus i samtalen inte sällan på mer uppenbara och akuta
frågor såsom missbruk, boende eller ekonomi. I Unga risktagandes kartläggning framkom det emellertid att ett flertal av de yrkesverksamma
upplever att sexuell risktutsatthet, exempelvis försäljning av sexuella
tjänster ofta hänger ihop med andra problemområden, bland annat
missbruk. De yrkesverksamma betonade med anledning av detta vikten
av att göra en helhetsbedömning av klientens totalalivssituation. I vissa
områden inom det sociala arbetet kommer ämnet upp på ett mer uppenbart sätt – exempelvis i sammanhang där socialarbetare möter barn
eller vuxna som varit utsatt för sexuellt våld, eller personer som köper eller säljer sex. Även personal på HVB eller andra boendeformer kan ibland
Tänk på
•
Unga väljer oftast att inte berätta om sina erfarenheter eller upplevelser om de känner att den som lyssnar inte är känslomässigt
beredd på att lyssna på det den unga har att säga. Det kan därför
vara bra att förbereda sig genom att fundera över sina egna fördomar, föreställningar och känslor kring sexualitet och sexuell hälsa.
Ett bra tips på att bli mer förberedd är att tillsammans med en eller
flera kollegor öva på att hitta ord, definitioner och förhållningssätt
som känns bekväma i samtal om sexualitet.
•
Om din klient berättar att hen har haft en negativ sexuell upplevelse
är det viktigt att ha klientens upplevelse i fokus. Ställ följdfrågor och
använd de ord som klienten väljer för att beskriva vad som har hänt.
Respektera om klienten sätter gränser för vad samtalet ska handla
om och se ut. Kategorisera inte klientens berättelse eller erfarenheter
utifrån din egen förståelse och föreställning.
•
Utgå inte från att klienten som får ersättning för sexuella handlingar
har blivit tvingad till det. Hen kan uppleva att handlingen var ett
eget val och att hen inte är i behov av stöd eller samtal för förändring. Att utgå ifrån att klienten blivit tvingad kan bidra till ökade
känslor av skam och stigmatisering.
Ta reda på om det finns särskilda styrdokument eller handlingsplaner
som reglerar arbetet med sexuell hälsa på din arbetsplats. Inom Malmö
stad har man exempelvis tagit fram en strategi och handlingsprogram
för arbetet med sexuell hälsa. På vilket sätt kan dessa styrdokument
vara till stöd i ditt arbete med sexualitet?
20
21
konfronteras med frågor som berör sexualitet även om de inte själva tar
upp det. Forskning har visat att sexuell hälsa är ett av de viktiga områdena som placerat barn behöver bearbeta (Knutagård 2016). Socialarbetare
inom samtliga områden bör ha en beredskap för att kunna samtala professionellt om sexualitet och sexuell hälsa– både för att ha en beredskap
när frågan kommer från en klient, och för att själv kunna lyfta frågan och
säkerställa att klienten får sina behov tillgodosedda.
I både kartläggningsinstrumentet ASI ( Addition Serverity Index) och det
standardiserade intervjuformuläret ADAD (Adolescent Drug Abuse Diagnosis) ingår frågor som handlar om sexualitet och sexuell hälsa. Många
yrkesverksamma använder dessa formulär som stöd och verktyg när
frågor kring exempelvis sex mot ersättning eller sexuella övergrepp ställs
till klienten. Om du upplever att frågorna inte är tillräckligt djupgående
eller inte fångar upp ett visst område du är intresserad av att utreda
vidare, finns det möjlighet att komplettera med frågor som finns i BBICs
(Barns Behov i Centrum) formulär Samtal med placerade barn. Även om
Samtal med placerade barn framför allt är inriktat på samtal med klienter
som är placerade på HVB (Hem för vård och boende) eller i familjehem
är frågorna relevanta även i andra utrednings- eller uppföljningssammanhang. Där finns ett flertal frågor som berör områden som exempelvis säkrare sex och preventivmedel, sexuella övergrepp och relationer.
I samtal med unga är det också viktigt att undvika svåra ord samt ord
som få unga vanligtvis skulle använda själva. Få unga skulle exempelvis
svara ja på frågan om de har prostituerat sig medan fler skulle svara ja
på frågan om de någon gång fått något i utbyte för sex. Det samma
gäller för sexuell exploatering där få unga skulle svara ja på frågan om
de har exploaterats i barnpornografi. Istället går det att ställa
frågan om de någon gång funnits med i sexuella bilder eller filmer (Men
fråga mig bara 2009).
Vid inkommen anmälan där det framgår att det finns misstanke eller
vetskap om att en ung person är utsatt för sexuella risker är det viktigt
att vara tydlig med vad samtalet syftar till och vad du som socialsekreterare undrar över. Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällsfrågor ger
användbara tips på hur frågor kring sexuell exploatering bör ställas.
•
Jag undrar om du någon gång har funnits med i sexuella bilder?
•
Har det hänt någon gång att du har fått något i utbyte för att ha sex?
Men fråga mig bara 2009
22
Sexuellt våld – både verbala sexuella kränkningar och olika former av
tvång är vanliga i samband med annat våld. Om en som socialarbetare
misstänker att psykiskt eller fysiskt våld förekommer bör en ställa frågor
om eventuellt tvång och övergrepp. Exemplifiera gärna med frågor om
icke önskvärd beröring, tvingas att titta på porr, utsättas för tjatsex, hotas
att bli lämnad om en inte ställer upp, om klienten själv får välja att ha sex
och med vem. Ställ också frågan om vad som kan hända om en bryter
mot till exempel heteronormen. I samtal och utredning av frågor kring
våld i parrelation och hedersrelaterat våld och förtryck ger riskbedömningsverktygen FREDA och Patriark ett bra stöd och vägledning.
•
Hur får du tag på alkohol/droger?
•
Händer det att du får alkohol/droger av någon
annan?
•
Händer det att någon som ger dig alkohol/droger
vill ha eller kräver att få sex i utbyte?
Men fråga mig bara 2009
Vidare är det viktigt att betona att inte alla anmälningar som inkommer
till socialtjänsten innehåller en specifik misstanke kring sexuell riskutsatthet. Detta metodmaterial vill bidra till att samtal om sexualitet löper som
en röd tråd genom alla steg inom socialtjänstens arbete. Även om en
anmälan eller ansökan om till exempel behandlingskontakt inte innehåller en specific misstanke kring sexuell risktutsatthet, är det viktigt att
sexaulitetsfrågorna ändå lyfts i samtalet med klienterna. Om detta görs
i ett tidigt skede av utredningen underlättar det för eventuella öppenvårds- eller behandlingskontakter att arbeta vidare med klientens funderingar, oro eller frågor kring exempelvis sexuell identitet, kroppen eller
relationer.
23
Plissit-modellen
1970 utvecklade psykologen Jack Annon Plissit-modellen som används
av både terapeuter, läkare, sexologer och psykologer runt om
i världen. Modellen förtydligar och konkretiserar den professionella hållningen till frågor som rör sexualitet och sexuell hälsa och beskriver olika
nivåer för behandling av sexuella problem. Ofta utformas modellen
som pyramid eller en trekant som omfattar alla sexuella problem.
tillåtelse att tala. Ett exempel på en tillåtande miljö är ett kontor med
affischer från ungdomsmottagningen, en synlig regnbågsflagga och
tillgång till gratis kondomer.
Checklista
Fysiska förändringar
• Regnbågsflagga eller regnbågsklistermärke synligt i väntrummet, på
toaletter eller någon annan offentlig plats.
• Affischer/planscher kopplade till sexuell hälsa hängande i väntrummet.
• Kondomer på toaletter eller i väntrummet (kondomer kan ni beställa
utan kostnad från Smittskydd Skåne).
Bemötande
• I möte med klienten, berätta att de kan diskutera sexuell hälsa/sexualitet tillsammans med dig.
• Fråga klienten vilka pronomen/namn de vill att ni använder.
• Öva på att diskutera sexualitetsfrågor på ett icke-problemfokuserat
sätt tillsammans med kollegor.
Den första nivån utgör den bredaste delen av trekanten och kallas
Permission to talk, tillåtelse att tala. Denna nivå handlar om att visa
klienten att det är okej att ställa frågor och att det ska kännas tryggt
att prata om sexualitet. Det kan exempelvis vara viktigt att tänka på
personalens förhållningssätt och öppenhet inför frågor som kan uppkomma men det kan också handla om att visa det i den fysiska miljön
genom affischer, broschyrer och möjlighet att prata ostört. En viktig
del är att fånga frågorna som uppkommer i samtalet med klienterna,
även de den yrkesverksamma inte har svar på. I stället för att avfärda
svåra frågor är det viktigt att erbjuda stöd och hjälpa personen att finna
svaret på den specifika frågan. På så sätt skapas en tillåtande miljö där
alla frågor är välkomna. Knutagård (2016) menar att genom att lyfta
sexualitet i ett samtal ges en signal till klienten att det är ok att prata om
sexualitet.
• Hitta inspiration till hur du kan inleda ett samtal om sexualitet och
sexuell hälsa i kapitel 6.
Personalen lyssnar aktivt och kan se denna nivå som en enkel åtgärd
som kan lösa många problem. Det krävs ingen speciell yrkesmässig
kompetens för denna nivå utan tanken är att all personal ska kunna ge
24
25
Den andra nivån heter Limited Information, begränsad information, och
innebär att kunna ge viss information om specifika frågor utifrån den kompetens som finns i personalgruppen. I denna nivå är det också viktigt att
kunna hänvisa vidare till exempelvis ungdomsmottagningen, RFSL Rådgivningen Skåne eller sjukvården i de frågor där kunskapen saknas i personalgruppen. För mer tips på andra aktörer se vidare i kapitel 7.
Stöd på denna nivå kan handla om att aktivt lyssna till frågor och behov i
förhållande till sexualitet och genom dialog bidra till att hitta möjligheter
och lösningar. Samtalen kan även innebära att en genom samtal, broschyrer, rådgivning eller bilder förmedlar kunskap om kroppen, känslor, relationer och gränssättning samt att informera om prevention och säkrare sex.
Den tredje nivån, Specific Suggestions, specifika förslag, innebär att du
som yrkesverksam ger förslag på åtgärder eller sätter igång sexologisk
behandling. På denna nivå rör en sig i gränslandet mellan rådgivning
och terapi. Här är det viktigt att ta ställning till vilken nivå av terapeutisk
kunskap som krävs för det aktuellla problemet och om personen i fråga
bör hänvisas vidare till en mer passande instans, t.ex. RFSL Rådgivningen
Skåne, RFSU Malmös Kompetenscenter Sexualitet eller Ungdomsmottagningen.
Checklista
• Var beredd på att svara på frågor som handlar om till exempel kroppen, känslor, och relationer. Kom ihåg att ni inte behöver vara experter
på sexualitet för att kunna svara på frågor som rör dessa ämnen.
•
Ha broschyrer om sexuell hälsa synliga i väntrummet eller samtalsrummet. Dessa kan ni hitta hos till exempel RFSU.
•
Skriv ut en lista på bra hemsidor (exempelvis UMO.se och rfsu.se) som
du lätt kan visa för klienter och där de kan hitta pålitlig information.
•
Ha en lista lättillgänglig över andra aktörer i kommunen dit du kan
hänvisa klienter (du hittar en lista på olika aktörer runt om i Skåne i
kapitel 7).
”Om det inte utreds kring den unges sexuella hälsa/sexualitet missar socialrådgivaren ofta
att prata om ämnet, vilket kan innebära att den enskildes grundproblem aldrig berörs
inom socialtjänsten”.
Socialarbetare i Skåne
26
27
I den fjärde nivån, Intensive Therapy, fördjupad terapi, bedrivs specialiserad terapi på området. Här räcker inte ordinär rådgivning utan Sexualterapeutiska mottagningen Skåne och Könsidentitetsmottagningen i Lund
är aktörer som har denna kunskap och kompetens.
Normkritiskt
förhållningsätt
kapitel 4
Plissit-modellen är ett lämpligt redskap för att dels ta reda på vilken nivå
en klient befinner sig på och dels undersöka vilken kompetens, kunskap
och erfarenhet som krävs för att kunna behandla det specifika problemet på rätt sätt.
28
Normer
Tre exempel på normer som omgärdar sexualitet
I vår yrkesutövning som socialarbetare påverkas vi självklart av de
normer, föreställningar och värderingar som finns i det samhälle där vi
verkar. Sexualitet är omgärdat av många starka normer. Socialarbetarens förhållningssätt och förmåga att känna sig bekväm i samtal kring
sexualitet påverkar i sin tur bemötandet av klienterna. I materialet Berör
sexualitet i socialt behandlingsarbete (2010) poängteras att personalens
förhållningssätt kan avgöra vilka egenskaper och vilka beteenden hos
klienterna som uppmuntras, vilka som kritiseras och vilka som osynliggörs, förbises eller misstolkas.
Normer är de osynliga och ofta oskrivna lagar som reglerar det sociala
samspelet och dess gränser. De är inte statiska utan förändras och varierar mellan olika grupper, områden och över tid. Normer går att påverka,
bland annat genom politiskt arbete och aktivism, ofta genomförd av de
som bryter mot normerna.
Vissa normer är nödvändiga för att interaktionen mellan människor ska
fungera smidigt. Men det finns också normer som begränsar människors
liv, och ibland är de direkt skadliga. Så länge vi följer normerna så märker
vi dem inte. Det är när vi bryter mot dem som konsekvenser uppstår.
Att vara normmedveten och sträva efter att utöva ett normkritiskt socialt
arbete innebär många olika saker, vilket vi kommer att återkomma till.
Framförallt innebär det att ge klienter utrymme att vara sig själva.
Sexualitet berörs av många normer. I detta kapitel sammanfattar vi tre av
dem. Utöver dessa handlar även normerna bland annat om: en sexuell
partner i taget, ingen pornografi, inga droger/alkohol, vara lagom sexuell, sex utan funktionsnedsättning, jämngammal partner.
Genusnormen
Genusnormen bygger på idén om att det finns två separata kön, och
att dessa kön har vissa specifika yttre och inre egenskaper. Det handlar
bland annat om kroppsspråk, kläder, utseende, beteende och intressen.
Att följa denna oskrivna lag är att försöka hålla sig själv och andra inom
ramarna för vad som anses vara rätt manligt och kvinnligt beteende. Det
innebär också att behandla människor olika beroende på om vi läser
dem som män eller kvinnor. I projektet Unga risktagandes kartläggning
framgick det att många socialsekreterare kopplar samman förövare med
manligt genus, och offer med kvinnligt genus, och därmed riskerar att
missa både personer som är utsatta och som utsätter andra på grund av
begränsande normer. På samma sätt är det manligt kodat att vara ”översexuell” och kvinnligt kodat att inte vara lika intresserad av sex, vilket kan
göra att vi ställer olika frågor till dem vi ser som tjejer respektive killar. För
att inte utelämna viktiga delar av klienters liv och identitet är det viktigt
att möta alla som individer och inte utifrån begränsande normer.
”Vi har ganska lätt att se tjejer som offer och ganska svårt att se dem som förövare och
tvärtom med killar, så här har vi en form av problematik som jag tror att i det vardagliga är
ganska svårt att komma åt. Man får försöka bredda sin kunskap och vara vaken för både statistik och forskning men kanske på annat sätt också. Att vara vaken att ta in ny information
och försöka tänka, vad betyder det med dem vi möter? Vad kan jag vara beredd på, vilka
frågor krävs det att jag ställer? Och det är väl det man kan göra liksom”.
Socialsekreterare i Skåne
Normer är inte statiska utan förändras och varieras mellan olika grupper, områden och över tid.
30
31
Heteronormen
Heteronormen reglerar förväntningar både på relationer och på könstillhörighet. Enligt denna norm kan det bara finnas två kön och de två
könen måste vara olika varandra, och attraheras av varandra. Denna
norm kan exempelvis påverka oss så att vi omedvetet utgår från att de
klienter vi möter är heterosexuella om de inte säger något annat. Cisnormen hänger ihop med heteronormen men beskriver närmare normerna
för könsidentitet. Cis är motsatsen till trans, det är latin och betyder ”på
samma sida”. Trans är också latin och betyder att överskrida.
Enligt cisnormen förväntas vi passa in i ett av de två binära könen, vi
förväntas även att följa det kön vi får oss tilldelat vid födseln genom hela
livet. En cisperson är alltså någon som inte är en transperson. Cisnormen
kan leda till att vi antar att de klienter vi möter alltid identifierar sig enligt
den könstillhörighet som finns registrerad i folkbokföringen. Ett exempel
på ett mer inkluderande bemötande är att fråga klienten vilket namn
och personligt pronomen hen föredrar används i dokumentation och
samtal.
Kärleksnormen
Kärleksnormen utgår ifrån att kärlek och sex alltid hör ihop vilket bidrar
till att vi ibland skuldbelägger personer som har sex utan att vara kära.
Det är enligt genusnormen kvinnligt kodat att enbart ha sex inom ramarna för en kärleksrelation. En uteslutande sexuell relation bryter alltså
olika mycket mot normen beroende på kön. Det utgör också ett normbrott att ha en kärleksrelation utan sex.
Som vi redan sett hänger alltså normer ihop med varandra i komplexa
system. Normer förstärker varandra och summan av att bryta mot två
normer får ofta större konsekvenser än ett plus ett. Ett begrepp som är
användbart för att analyser dessa system är intersektionalitet. Precis som
i engelskans ”intersection” handlar ordet om korsningarna där olika normerna möts. En person som uppfattas som tjej och som bär hijab kan
både misstänkliggöras som våldsam utifrån den rasistiska uppfattning
om att hon kommer från en ”våldsam kultur”, och samtidigt tolkas som
ett offer utifrån de föreställningar som finns kring könet kvinna. När vi
applicerar en intersektionell analys kan vi exempelvis också se att personer av manligt kön med en annan hudfärg än ljus tjänar mindre pengar
än personer med kvinnligt kön som har ljus hudfärg.
”Jag tänker mycket kring hbt- frågor där det gäller unga som kanske kommer många gånger
från ett sammanhang där man absolut inte vågar uttrycka sin sexuella tillhörighet eller
frågor ens kring det. Och funderingar på att vi inte ens på socialtjänsten vågar ta i de här
frågorna. Hur ska man då våga? Det är svårt liksom”.
Socialarbetare i Skåne
”Det är ett extremt heteronormativt formulär. Det utgår nästan ifrån att du är i en parrelation och sen visst det går att modifiera till att du är ensamstående och hur gör du då för att
tillfredsställa dina intima behov. Men skulle du leva i en annan konstellation liksom bigami
eller så finns det inget utrymme. Eller om du lever i en öppen relation. Alltså så det är väldigt
styrt till det heteronormativa”.
Socialsekreterare i Skåne
32
33
Normkritik
Att arbeta normkritiskt eller att ha ett normkritiskt perspektiv handlar
om att undersöka hur normer påverkar våra värderingar och vår vardag
istället för att fokusera på människor som bryter mot normerna. Ett
normkritiskt socialt arbete kan bidra till att vi synliggör och förändrar
begränsande strukturer och normer. Ett arbete utan ett normkritiskt
perspektiv skulle istället innebära att vi försöker få enskilda individer att
passa in i den rådande mallen. Genom att ständigt återkomma till samtal, diskussioner och övningar utifrån ett normkritiskt perspektiv kan vi
lättare upptäcka vilka normer som styr vårt handlande och även när de
riskerar att bli diskriminerande.
Normkritik handlar framför allt om att sätta fokus på makt och privilegier, och att granska dessa. Ofta bryter vi kanske mot någon norm inom
ett visst område eller vid ett visst tillfälle i vårt liv. Andra normer krockar
vi aldrig med, och slipper därför reflektera över dem. En cisperson har
privilegiet att slippa reflektera kring sin könsidentitet, och behöver inte
heller bry sig särskilt mycket om samhällets syn på transpersoner om
den inte vill. En person som lever heterosexuellt behöver inte ”komma
ut” med sin sexuella läggning, en person med ljus hårfärg behöver mer
sällan svara på frågor om var den ”egentligen” kommer ifrån och en
person med normativ funktion behöver inte reflektera över trappor och
trottoarkanter innan en promenad i ett okänt område. Normer kan också
interagera med varandra, och därför måste en beakta flera perspektiv
samtidigt utan att ha förutfattade meningar (Knutagård 2016). Ett exempel kan vara en klient som har en annan etnisk bakgrund än majoritetssamhället, men vars problem inte behöver ha något med etnicitet att
göra.
Tänk på
•
Var uppmärksam på dina antaganden om genus och hur detta
samverkar med etnicitet, funktionsförmåga, ålder, klass, kultur och så
vidare.
•
Utgå inte från att människor är heterosexuella och se variationer
inom alla grupper.
•
Försök att normalisera klientens upplevelse av problem.
•
Kom ihåg att en grundläggande övergång inte i första hand handlar om att bli kvinna eller man, utan att bli sig själv och vara tillfreds
med det beslutet.
Den som följer normen har makt och utrymme att antingen upprätthålla normen eller bidra till förändring av den. Det gäller såväl på personsom organisations- och samhällsnivå.
I allt arbete är det viktigt att undersöka hur strukturer som finns i det
egna sammanhanget ser ut och hänger ihop. På din arbetsplats kan
det exempelvis handla om att en tittar på om vissa människors ord och
mening väger tyngre än andras när beslut ska fattas. Vem eller vilka
bestämmer reglerna för vad som gäller på arbetsplatsen? Vad anses
vara rätt och fel, normalt eller onormalt? Finns det människor på arbetsplatsen som blir kränkta och eller särbehandlade? Det kan också finnas
föreställningar kring vem som kan och bör arbeta med vad, vilket kan
påverka vilka som kallas till intervju vid tillsättning av en tjänst eller vem
som uppfattas kunna ”passa in” i arbetslaget. På de arbetsplatser som
kritiskt undersöker sig själva och granskar privilegier, maktordningar och
föreställningar ökar förutsättningarna för att göra enskilda kompetensinsatser utvecklande för hela arbetsplatsen. Det kan handla om bemötande av medarbetare och klienter som en möter i sitt arbete, rekryteringsprocesser och ledarskap. Den normkritiska analysen öppnar upp
för att ställa sig andra frågor och ifrågasätta det för givet tagna
vilket synliggör behov av att utveckla ett mer inkluderande system på
den egna arbetsplatsen.
Normkritik kan alltså ses som ett verktyg för att skapa förändring av
strukturer. Det kan också vara en metod som används för att exempelvis
analysera material, kontorslokaler, texter och bilder. Vilka normer förmedlar vi inom socialtjänsten när vi använder oss av standardiserade
intervjuformulär där socialsekreteraren ska ställa frågor om pojkvän/
flickvän istället för partner? Är arbetsplatsen inkluderande och öppen för
alla om kontoret ligger på femte våningen utan hiss eller om det enbart
finns möjlighet att ansöka om ledighet i samband med högtider som är
rödmarkerade i den ”svenska” almanackan?
Ett normkritiskt arbetssätt handlar om att vända på perspektiven och
reflektera kring egna och andras förväntningar, föreställningar och maktfördelning. I samband med arbete för likabehandling och mot diskriminering kommer samtalen ibland in på vikten av att skapa tolerans och
förståelse för människor som bryter mot normer på olika sätt. Det kan
exempelvis handla om diskussioner kring huruvida ”vi på vår arbetsplats”
skulle reagera negativt eller positivt på en person med ett uttryck som
Knutagård 2016
34
35
Tips
•
Använd ord, definitioner och formuleringar som är inkluderande
och inte exkluderande. Ett exempel på ett inkluderande ord är
”partner” istället för ”pojkvän” eller ”flickvän”. Genom att använda
ordet ”partner” undviker du att förmedla heteronormen. Om du
även vill undvika att förmedla kärleksnormen kan du välja att
säga ”den en har sex med” istället för pojkvän/flickvän/partner
om du menar just sex och inte nödvändigtvis en relation.
Istället för att fokusera på de som bryter mot normerna, sätter det normkritiska perspektivet sitt fokus på normerna och hur de kan resultera i
att vissa människor ses som avvikare och andra som normala. För att
bidra till en förändring av samhället i grunden räcker det inte med att få
kunskap om hbtq-frågor eller ojämlikheten mellan män och kvinnor. Det
behövs även kunskap om hur normer och makt fungerar så att en kan
ifrågasätta varför människor diskrimineras och trakasseras.
Tänk på
•
Unga hbtq-personer kan ha extra svårt för att berätta om sexuell utsatthet då de kan känna en rädsla för oprofessionellt
bemötande och för att mötas av fördomar. För killar kan det vara
extra svårt att berätta om framför allt övergrepp och sexuella
trakasserier då rådande könsnormer inte betraktar män som offer
utan som förövare.
bryter mot könsnormer, eller huruvida samkönade familjehem bör rekryteras eller inte.
Ofta förs sådana diskussioner med ett osynligt antagande om att alla som närvarar i
samtalet själva följer normen, och att de som diskuteras alltså inte finns i rummet eller i
arbetsgruppen. Den här typen av diskussion utgår också från att det är upp till dem som
följer normen att välja om de accepterar en person som bryter mot normen eller inte.
”Jag tror också att det är viktigt att inte tvinga på någon någonting och jag tror också att
man kan bli lite etnocentrisk kring det västerländska sättet. Ja, det är så här man ska prata
om sex och så. Jag tycker det är viktigt att vara känslig, men det handlar inte bara om religionen utan det handlar om individen man har framför sig”.
Socialarbetare i Skåne
36
Tips
För att öka din trygghet och för att du ska känna dig mer bekväm i at synliggöra och lyfta frågor kring sexualitet i samtal med dina klienter finns det
några frågor du kan fundera vidare på:
•
Fundera på hur ditt förhållningssätt till sexualitet och sexuell har
formats.
•
Varifrån har du fått dina källor till kunskap kring sexualitet och vad
har du lärt dig ifrån de olika källorna (till exempel skola, kompisar,
internet)?
•
Vad tror du att den kunskap som du har förvärvart har inneburit för
din syn på sexualitet?
•
Hur påverkar ditt synsätt och värderingar kring sex, relationer och
kärlek ditt arbete med dina klienter?
•
Vad händer om en klient bryter mot en norm som rör sexualitet?
Hur reagerar andra klienter eller personer i omgivningen, du själv,
dina kollegor och/eller chefer? Hur hanterar klienten
reaktionerna?
•
Hur ställer du frågor kring sexualitet och sexuell hälsa till tjejer, killae
respektive transpersoner? Finns det en skillnad i kroppspråk, frågans karaktär eller ordval beroende på om klienten är tjej, kille eller
transperson?
•
Ställer du samma frågor kring sexualitet och sexuell hälsa till en klient som har en mycket äldre partner? Till en som har en samkönad
relation? Till en klient som missbrukar alkohol eller droger? Till en
klient som är nyanländ från Afghanistan? Varför/varför inte?
37
”Jag tror att riktlinjer redan finns för detta arbete men att de inte är förankrade hos oss. Det
ska inte vara på ett APT eller någonting där man läser upp ett program. Alltså här är den och
ni kan läsa den när ni har tid. Man måste göra något mer av det. Kanske en workshop eller
halvdag så att man får arbeta och tänka till lite. För alla är så stressade så de sitter bara och
väntar på att mötena ska vara slut”.
Socialsekreterare i Skåne
I Unga risktagandes kartläggning framkom det att yrkesverksamma
inom socialtjänsten inte tycker det räcker med ökad kunskap och trygghet i hur de ska synliggöra och inkludera frågor om sexualitet i mötet
med klienter. Som tidigare nämnts har Ida Hall (2015) i sin masteruppsats
kommit fram till att ledingstöd är avgörande för hur möjligheten ser ut
för socialarbetare att kunna arbeta med sexualitetsfrågor. Utöver dessa
viktiga aspekter krävs även att arbetsplatsen kan tillhandahålla styrdokument som innehåller strategier hur sexuell hälsa och sexualitet ska
främjas. Även rutiner och riktlinjer som reglerar arbetet gällande sexuell
riskutsatthet såsom sexuella trakasserier, övergrepp och kränkningar
nämns som en viktig pusselbit för att arbetet ska fungera tillfredsställande.
Checklistor & riktlinjer
kapitel 5
I materialet Berör sexualitet i socialt behandlingsarbete (2010)
poängteras det att olika former av resurser måste finnas på en arbetsplats för att arbetet med sexuell hälsa ska underlättas. Bland annat
nämns handledare som kan ge professionellt stöd, råd och stöd från kollegor i samband med ärendehandledning samt diskussioner om förhållningssätt kring hur en ska hantera arbetet med sexualitet och relationer.
Befintliga nationella, regionala och kommunala
styrdokument
I Sverige arbetar Folkhälsomyndigheten med att främja hälsa samt fästa
särskild vikt vid de grupper som är utsatta för de största hälsoriskerna.
Folkhälsomyndigheten anger som övergripande mål för folkhälsan ”att
skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela
befolkningen” (folkhalsomyndigheten.se/amnesomraden/livsvillkor-ochlevnadsvanor/folkhalsans-utveckling-malomraden). Vidare understryker
Folkhälsomyndigheten att folkhälsa handlar om allt från individens egna
val och vanor till strukturella faktorer som yttre miljöer och demokratiska
rättigheter i samhället. Utgångspunkten för folkhälsoarbetet i Sverige är
elva övergripande målområden för folkhälsan.
39
Region Skånes folkhälsoarbete utgår från det ovan nämnda övergripande nationella målet för svensk folkhälsopolitik. I sitt folkhälsoarbete
inkluderar Region Skåne sexuell hälsa och poängterar att sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter gäller alla människors samlevnad, relationer och livskvalitet, vilket också inkluderar rättigheten att själv bestämma
över sin egen sexualitet och kropp (Regional folkhälsostrategi för Skåne
2010-2014).
I strategin understryks behovet av att utveckla det förebyggande arbetet inom sexuell och reproduktiv hälsa och även arbetet med att
synliggöra särskilt riskutsatta grupper nämns som ett prioriterat arbetsområde. Region Skåne har i strategin valt att fokusera på fyra av den
nationella strategins sju identifierade särskilt riskutsatta grupper,
nämligen män som har sex med män, personer med injektionsmissbruk,
personer med utländsk bakgrund samt ungdomar och unga vuxna.
Därtill identifierar Region Skåne även personer utsatta för våld samt
individer med funktionshinder som särskilt riskutsatta grupper.
För att det hälsofrämjande arbetet inom sexuell och reproduktiv hälsa
ska vara så effektivt och framgångsrikt som möjligt understryker strategin vikten av samverkan och kunskapsutbyte mellan bland annat
hälso- och sjukvården, kommunerna, frivilligorganisationerna och
student-kårerna.
Region Skånes övergripande styrdokument för arbetet med sexuell
hälsa, Strategi för sexuell och reproduktiv hälsa i Region Skåne 2011- 2016
lyfter fram prioriterade grupper och strategiska arbetsområden inom
området sexuell och reproduktiv hälsa.
I Unga risktagandes kartläggning är just samverkan mellan socialtjänsten
och Region Skånes aktörer något som lyfts fram som ett viktigt arbetsområde som behöver utvecklas och förbättras. Bland annat nämns
behovet av fördjupad kunskap och erfarenhet kring vilka aktörer inom
sjukvården som arbetar med sexuell hälsa, som socialarbetare kan hänvisa en klient till, och vad klienten kommer att mötas av
gällande provtagning, behandling och bemötande. Behovet av
samverkan gäller primärvården såväl som ungdomsmottagningar,
flyktinghälsan och specialiserade avdelningar inom SUS såsom
Kvinnokliniken, Infektionskliniken och Centrum för sexuell hälsa.
Utifrån Region Skånes strategi har konkreta handlingsplaner tagits fram
med syfte att ge en tydlig inriktning för hur arbetet med sexuell och
reproduktiv hälsa och rättigheter ska bedrivas i Region Skåne.
(Handlingsplan för sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR),
2013-2016). Handlingsplanen innehåller specifika insatser kopplade till
strategins prioriterade grupper samt strategiska arbetsområden såsom
förebyggande arbete, tillgänglighet och jämlik vård, god kvalitet på
rådgivning och behandling, samarbete samt kunskap, forskning och
utveckling.
Exempel på planerade insatser gällande det förebyggande arbetet med
ungdomar och unga vuxna är utdelning av gratis kondomer i samverkan
med bland annat socialförvaltningarna. Gällande arbetet med nyanlända
personer nämns bland annat arbetet med att verka för att information
och vård kring sexuell och reproduktiv hälsa ges via SFI (svenska för
invandrare). Flera av de specifika insatserna kräver samverkan med bland
annat socialförvaltningarna i de skånska kommunerna.
Malmö stads styrdokument
Målen med strategin är:
•
Att förebygga sexuellt överförbara infektioner inklusive hiv
•
Att förebygga oönskade graviditeter
•
Att förebygga sexuellt våld, könsstympning och prostitution
•
Att förebygga våld och diskriminering på grund av sexuell läggning
40
Som komplement till de ovan nämnda nationella och regionala styrdokumenten kring sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter och
vad arbetet kan innebära i praktiken, regleras det kommunala arbetet
med att främja sexuell hälsa av lokalt framtagna handlingsplaner och
strategier. I detta sammanhang kan Strategi och handlings- program för
arbetet med sexuell hälsa i Malmö stad år 2010-2017 nämnas som inspiration för arbetet med att ta fram lokala styrdokument.
1999 blev Malmö stad en av de första kommunerna i Sverige som införde ett program för arbetet med sexuell hälsa. I april 2010 antog kommunfullmäktige ett reviderat program för sexuell hälsa där man bland
annat konstaterar ”att sexuell och reproduktiv hälsa berör alla människor”
(Malmö stad 2010). Vidare beskriver handlingsprogrammet att socialtjänstens övergripande uppdrag är att stödja, skydda och hjälpa utsatta
41
grupper i samhället. Enligt handlingsprogrammet är målet för individ
och familjeomsorgen inom Malmö stad att det ska finnas ett förebyggande arbete inom förvaltningarna mot olika former av sexuellt våld,
tvång och utnyttjande. För att uppnå detta programmål nämns två
åtgärder:
• Genomgång av hur förvaltningarna arbetar med sexuellt
våld, hedersrelaterat våld och flickor som riskerar könsstympning.
•
Att utveckla förebyggande insatser mot sexuellt våld
hos unga.
Som tidigare nämnts framkommer det i intervjuer med yrkesverksamma
inom Malmö stads individ- och familjeomsorg att handlingsprogrammet
för arbetet med sexuell hälsa antingen inte är känt på arbetsplatsen eller
att det inte används i det konkreta arbetet med klienterna. Samtidigt
efterfrågas liknande styrdokument för att rutiner kring arbetet gällande
dessa frågor ska bli tydligt förankrade i arbetsgruppen.
Inom Malmö stad finns ett flertal riktlinjer och rutiner som reglerar socialtjänstens arbete, med fokus på bland annat barn och unga, missbruksfrågor och försörjningsstöd. På Malmö stads intranät Komin
(komin.malmo.se) finns gemensamma rutiner för ärende enligt SoL
(Socialtjänstlagen) gällande missbruk eller beroende av alkohol, droger
eller läkemedel. Ärendeprocessen är utförligt beskriven i 15 steg och
som en del av projektet Unga risktagande har rutinerna reviderats enligt
projektets förslag. Efter revideringen är numera skrivningar kring sexualitet, sexuell hälsa, normkritik och tips på samverkansaktörer inkluderade i
rutinerna. Arbetet med att även revidera rutiner för barn och unga samt
sexuella övergrepp är ett pågående arbete.
Att skapa en checklista
Som vi tidigare nämnt är sexuell hälsa och sexualitet ett ämne som
väcker känslor, tankar och funderingar hos både yrkesverksamma och
klienter. För att kunna göra ämnet talbart, tydligt och konkret kan det
krävas att arbetsplatsen tar fram en egen checklista för att ytterligare
underlätta arbetet med sexualitet och sexuell hälsa. Att diskutera ämnet
gemensamt i personalgruppen samt tillsammans med chefer arbeta
fram en gemensam checklista är viktiga steg för att förenkla handläggningen och mötet med sexuellt risktutsatta personer. Viktigt att tänka på
42
är att inkludera samtliga i personalgruppen i diskussionen kring hur arbetsplatsen ska hantera arbetet med sexuell hälsa och sexualitet. Genom
att ta del av befintliga riktlinjer och strategier som reglerar arbetet med
sexuell hälsa (exempelvis Malmö stads och Region Skånes strategier för
arbetet med sexuell hälsa) kan ni få användbara tips på arbetsområden
och målsättningar ni bör inkludera i er checklista. En gemensam checklista skapar trygghet för både dig som socialarbetare och för de klienter
ni möter på arbetsplatsen.
Följande rubriker bör ingå i en checklista:
Syfte
Själva syftet med checklistan är att ha ett grundmaterial för att synliggöra, lyfta och arbeta med frågan på arbetsplatsen. I checklistan är det
viktigt att ni gemensamt kommer fram till ett syfte och att detta skrivs
ner. Syftet ska vara så pass enkelt och pedagogiskt formulerat att det
kan förstås av både arbetsgruppen och människor som inte ingår i arbetsgruppen. Viktigt att tänka på är att checklistan bör vara ett levande
dokument som kan revideras och uppdateras vid behov. När ny kunskap
inhämtas och nya erfarenheter införskaffas förändras också checklistans
målsättningar och definitioner vilket bör återspeglas i checklistans utformande. För att checklistan ska vara ett levande dokument är det bra om
några i arbetsgruppen utses som ansvariga för revidering och uppdatering. Vid en eventuell personalomsättning ansvarar dessa personer för
att informera ny personal om checklistans syfte och målsättningar.
Detta kan ingå i en syftesbeskrivning:
• Vilka behov finns det på arbetsplatsen (till exempel att arbeta med
sex mot ersättning, människohandel, normkritik, sexuella övergrepp).
• Vilka av dessa behov ska vi prioritera att arbeta med den närmsta
tiden?
• Vem är målgruppen?
• Vad ska vi uppnå och hur påverkar detta målgruppen?
”I den insats jag huvudsakligen jobbar inom, försöker vi vid tillfälle att ta upp diskussioner
och fånga upp frågor om säkrare sex. Dock utgör det inte en del av ett strukturerat arbete
med dessa frågor utan vi gör det om vi ser behov av/får möjlighet till det på initiativ av
ungdomen”.
Socialarbetare i Skåne
43
Ansvarsområden
Mål ska helst vara tidsbestämda och med en tydlig ansvarsfördelning.
Det är även bra om målen är mätbara och går att följa upp en tid efter
att checklistan har förankrats i arbetsgruppen. Vilka ytterligare mål vill vi
uppnå med vårt arbete? Vilka hinder och vilka möjligheter finns det för
att vi ska kunna uppnå våra mål? För att checklistan ska vara ett levande
dokument är det viktigt att målen revideras och uppdateras kontinuerligt. Det är målen som ni använder som måttstock på hur ni arbetar med
frågan på arbetsplatsen.
Vem har ansvar för att leda och följa upp arbetet? Vem gör vad och hur
ser avgränsningen ut för respektive ansvarsområde? Dessa frågor är
viktiga att diskutera och formulera svar på i en punkt. För att checklistan
ska kunna förankras i arbetsgruppen är det också viktigt att ta reda på
vem som har mandat att besluta om checklistans förankring samt vem
som bär ansvar för de frågor som är formulerade i checklistan. Även
detta område är viktigt att hålla levande och uppdatera vid behov.
Personalomsättning och förändringar i tjänstebeskrivningar kan innebära
att ansvarsområdena måste kontinuerligt följas upp och uppdateras.
Vem bär ansvar för att uppföljning och revidering ska ske?
Målen ska vara:
• Tidsbestämda
• Konkreta
• Realistiska
Kompetensutveckling och handledning
Mål
Definitioner
När det handlar om arbetet med sexualitet och sexuell hälsa är det
viktigt att ni gemensamt diskuterar ordens betydelse innan ni formulerar
själva checklistan. Som vi tidigare nämnt kan arbetsgruppens förhållningssätt och syn på sexualitet och sexuell hälsa variera från person till
person. Att tänka normkritiskt är viktigt för att checklistan ska vara så
inkluderande som möjligt. Det kan exempelvis vara så att ni har olika syn
på om ni ska använda er av definitionen sexarbete, sex mot ersättning
eller prostitution. I en checklista kan det därför vara bra att definiera de
olika begreppen som används.
Lämna gärna utrymme i checklistan för att diskutera behov av kompetensutveckling för personal och chefer. Behöver vi fortbilda oss på några
av områdena som checklistan berör. I så fall vilka, och på vilket sätt?
I projektet Unga risktagandes kartläggning framkom det att yrkesverksamma inom socialtjänsten efterfrågar specifik handledning i frågor
gällande sexualitet och sexuell hälsa.
På ett flertal arbetsplatser beskrivs både den befintliga ärendehandledningen och/eller processhandledingen som otillräckliga för de ärenden
som handlar om sexuell riskutsatthet eller sexuellt risktagande. Istället
efterfrågas möjligheten att konsultera sexual rådgivare eller sexologer
vid behov, genom exempelvis etablerad kontakt med RFSU Malmös
Kompetenscenter Sexualitet eller Centrum för sexuell hälsa.
Lämna därför gärna utrymme i checklistan för att undersöka vem på
arbetsplatsen som har mandat att besluta om möjligheten till handledning i ärenden som handlar om sexualitet eller sexuell hälsa.
Exempel på vad som bör förklaras:
• Sexualitet
• Sexuell hälsa
• Sexuell riskutsatthet
• Sexuellt risktagande
• Sexuella övergrepp
• Prostitution/Sexarbete/Sex mot ersättning
För fler ord se kapitel 6 där vi ger exempel på andra ord som är bra att
definiera innan de används i samtal med klienter. Se gärna också ”Hitta
orden”-övningen i samma kapitel.
44
45
Tips på övningar
För att hålla diskussionen kring sexualitet levande i arbetsgruppen är det
viktigt att i en tillåtande och inkluderande miljö få möjligheten att träna
på att ställa frågor, ta emot svar och fundera på egna normer och värderingar. I detta kapitel ger vi några tips på diskussions- och samtalsövningar som ni kan använda er av i era arbetsgrupper, exempelvis i samband
med APT, personalmöten, metodträffar och handledning. Ni får även ta
del av ett frågebatteri som yrkesverksamma socialarbetare har tagit fram
för att underlätta synliggörandet av sexualitetsfrågor i samtal med klienter. Övningarna är självklart möjliga att utveckla utifrån era behov och
förutsättningar och ni kan även lägga till egna tips på övningar.
Hitta orden
Den här övningen går ut på att i mindre grupper diskutera ord och
begrepp som är kopplade till sexualitet och sexuell hälsa. Nedan ger vi
exempel på några ord som är viktiga att diskutera och fundera på i samband med samtal kring sexualitet och sexuell hälsa. Ni kan med fördel
lägga till egna ord som känns viktiga för just er arbetsgrupp att ha med i
övningen.
Tips på övningar
kapitel 6
Diskutera orden i mindre grupper. Använd gärna dessa frågor som stöd i
diskussionen:
• Vilka ord känns obekväma/bekväma att använda? Varför?
• Vilka ord känns svåra? Varför? Påverkar normer vad vi tycker är svårt
eller lätt?
• Vilka ord känns bra/lätta/bekväma att använda i samtal med en klient?
• Hur tror du att en tänkt klient påverkas av att du väljer just detta ord?
Tänk på
Det är viktigt att vid osäkerhet på ordens betydelse ta reda på betydelsen
samt ha en uppföljande diskussion efter övningen.
Övningen innehåller några ord som är omdebatterade/kontroversiella i
vissa sammanhang. Alla ord kan dock diskuteras och fördjupas.
Vissa ord kan uppfattas som kränkande, så försök att i diskussionen undvika att fokusera på normbrytande beteenden för att istället prata om
själva normen. Detta för att undvika en kränkande och stigmatiserande
diskussion. Läs gärna igenom kapitel 4 för tips på hur ni kan diskutera och
arbeta normkritiskt och inkluderande.
47
Ord
Pojkvän eller flickvän
Partner
Den du har sex med
Sexuell identitet
Sexuell praktik
Brist på samtycke
Gränser
Lust
Snippa/Fitta/Vagina
Snopp/Kuk/Penis
Slidkrans
Första gången du hade sex
Första gången du hade samlag
Byte av sexuell tjänster
Prostitution
Sex mot ersättning
Hivstatus
Leva med hiv
Säkrare sex
Preventivmedel
Cisperson
Funktionsnormativ
Vaniljsex
Penetrerande samlag
Samtalsövning
Denna övning kan vara bra att göra i arbetsgruppen för att träna på
situationer som kan uppkomma i ert arbete där samtal kring sexualitet är
relevant.
•
•
•
•
•
•
•
I små grupper – Skriv ner minst en situation i ett klientsamtal där
frågor om sexualitet (i bred bemärkelse) kan inkluderas. Skriv läsbart –
och inkludera gärna klientens ålder.
Utgå från din egen verklighet som yrkesverksam.
Skicka pappret med situationer till nästa grupp.
Skriv ner exempel på frågor som kan ställas utifrån situationen, exempelvis inledande fråga och bra följdfrågor.
Tänk på det ni kan och redan gör till exempel MI, lösningsfokus,
empowerment. Tänk också på de verktyg som ni använder, exempelvis BBIC, ADAD, Kälvesten, Ungdoc eller ASI. Vilka frågor finns i dessa
intervjumetoder som ni kan använda som stöd i samtalet?
Skicka pappret med situationer till nästa grupp. Gruppen väljer ut
några frågor som de tycker är användbara och dessa läses upp i
storgrupp.
Spara de frågor ni anser vara användbara och sätt in i metodmaterialet.
48
PLISSIT-övning
Nedan ger vi exempel på några situationer som kan uppkomma inom
socialt arbete.
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
Läs kapitel tre om PLISSIT-modellen
Diskutera i smågrupper:
Var i PLISSIT befinner sig klientens behov?
Var i PLISSIT befinner sig våra färdigheter?
Vad kan jag själv hantera?
Vad hanterar vi inom gruppen (handledning?)
Vad vill jag hänvisa vidare till en annan verksamhet?
Exempel på situationer:
• Det finns misstanke om att en 16-årig klient som flytt ensam till Sverige har sålt sexuell tjänster. Du har ett utredningssamtal kring detta.
• En ungdom använder bög och hora som skällsord i samtal med dig
som socialrådgivare.
• Ett 5-årigt barn visar en överdriven rädsla för beröring, något som
förskolan observerat. Barnet verkar vilja skydda sig även när det inte
behöver.
• En familjehemsförälder uttrycker oro för att det placerade 10-åriga
barnet gärna går omkring naken hemma och undrar om det är ett
gränslöst beteende hos barnet.
• En 16-årig klient säger att han är kille, trots att det står i folkbokföringen att han är tjej, hans föräldrar accepterar inte hans könsidentitet.
Han ber dig använda rätt namn och pronomen i all dokumentation.
• En 17-årig klient berättar att hon haft sex med alla sina killkompisar,
och att de brukar bjuda henne på droger. Hon berättar också att
kompisarna är mycket äldre. Hon säger att det är lugnt, kompisarna
respekterar när hon säger nej.
• En 21-årig klient som har en intellektuell funktionsnedsättning frågar dig var hen kan få tag på kondomer, så snabbt som möjligt, helst
redan idag.
• En 9-årig klient undrar plötsligt hur en gör för att ”byta kön”, och
säger att hen vill göra det när hen blir vuxen.
• En 17-årig klient som är nyanländ i Sverige undrar om ens hiv-status
påverkar asylprocessen.
• En förälder till en 14-åring som är din klient uttrycker oro över att
barnet hänger mycket på internet, och har även publicerat bilder på
sig själv.
49
Allt är möjligt!
BRYT! är ett material som RFSL Ungdom har tagit fram, och som finns
som pdf på RFSL Ungdoms hemsida. I detta material finns en hel hög
med tips på metoder och övningar för att undersöka och ifrågasätta
normer kring kön, etnicitet, funktionsförmåga och klass. Gå gärna in på
RFSL Ungdoms hemsida och ladda ner BRYT! för inspiration och tips på
hur ni er i arbetsgrupp kan utveckla ert normkritiska arbete. Nedan ger
vi ett exempel på en bra övning att använda för att praktiskt arbeta för
att ifrågasätta och motarbeta begränsande och exkluderande normer på
den egna arbetsplatsen. Övningen är inspirerad av BRYTS övning Allt är
möjligt men är anpassad så att den är relevant för de verksamheter som
detta metodmaterial vänder sig till.
Dela upp arbetsgruppen i mindre grupper. Brainstorma i grupperna kring
alla tänkbara saker som ni vill förändra och utveckla på er arbetsplats.
Det kan exempelvis vara att inkludera sexualitet i vårdplan och genomförandeplan, ha en stående punkt kring sexualitet på APT, sätta upp en
regnbågsflagga i väntrummet, utveckla samarbetet med Ungdomsmottagningen. Lösningarna får vara hur möjliga eller omöjliga som helst. Skriv
ner era idéer på post it-lappar.
Läs upp vad som står på lapparna för varandra i storgrupp. Sätt upp lapparna på en whiteboardtavla eller direkt på väggen.
Diskutera vidare: Vad kan vi börja förändra redan imorgon? Vilka idéer är
möjliga att genomföra inom tre månader och vad vill vi förändra inom
ett år?
Kategorisera och sortera lapparna utifrån när ni vill förändra och utveckla
verksamheten. Försök också göra en grov ansvarsfördelning. Fundera
på tillsammans med er chef kring vem som har mandat att genomföra
förändringen och vilken sorts konsultation/handledning ni behöver för
att förändringen ska kunna genomföras.
Frågebatteri
Tips på hur samtal kring sexualitet kan inledas
Det är okej att prata med mig om sex och sexualitet om du har några
funderingar.
Vi pratar om de här sakerna med alla barn/ungdomar.
Vissa saker kan vara pinsamma att prata om, det är okej.
Det är okej att säga nej eller inte svara.
Precis som vi följer upp hur du har det i skolan följer vi också upp sexuell
hälsa.
Öppna/inledande frågor kring sexuell hälsa och sexualitet
Vad är sexuell hälsa för dig?
Vad är sexualitet för dig?
Berätta hur det är för dig!
Vad är viktigt för dig när det gäller sexualitet?
Hur ser du på sexualitet?
Finns det någon som du kan prata om sex med?
Har du någon att prata med kring din sexualitet?
Har du upplevt några förändringar i kroppen?
Beröring och närhet
Hur vill du bli rörd vid? Blir du rörd vid som du vill?
Vad är okej för dig? Vad mår du bra av?
Hur vill du bli tröstad?
Hur kan en trösta dig på bästa sätt?
Hur visar ni kärlek i er familj?
Kärlek och identitet
Vilka viktiga personer finns i ditt liv?
Har du varit kär någon gång?
50
51
Vem är du kär i?
övergrepp/sex mot sin vilja/att sälja sex. Är det något du känner igen/har sett/
har varit med om?
Har du en partner?
Har du sett någon som har behövt göra något mot sin vilja?
Hur tänker du kring din könsidentitet?
Vilket/vilka pronomen vill du använda?
Utredningssamtal med barn 3-12 år, vid misstanke om övergrepp
Har någon gjort något mot dig som inte känns bra?
Vilket namn vill du använda?
Hur känns det i kroppen? (Ställ frågor även till föräldrar om kroppskännedom)
Sexuellt våld
Jag kommer att ställa frågor om sexuellt våld, eftersom jag vet att många
som blir utsatta för fysiskt våld också kan bli utsatta för sexuellt våld.
Har din partner gjort något mot dig som inte känts okej? Beskriv händelsen.
Hur visar ni känslor hemma?
Hur vet du att din partner vill ha sex med dig? Hur visar hen det?
Har du behov av mer stöd? (Hänvisa vidare till lämpig aktör)
Hur kan du skydda dig framöver?
Vem pratar du med när du är ledsen?
Har du några hemlisar?
Sex och missbruk/Sex efter missbruk
Hur ser ditt sociala umgänge ut?
Har du någon som står dig nära?
Hur kan situationen förändras?
Vad händer om beteendet förändras?
Har du någon gång varit med om en sexuell handling mot din vilja?
Har du någon gång utsatt någon annan för sexuellt våld mot dennes
vilja?
Klient som upplevt flykt, ensamkommande unga
Hade du en partner när du bodde i ditt hemland?
Har du någon partner nu?
Hur försörjde du dig under flykten?
Vad händer om beteendet inte förändras?
Kan jag hjälpa dig att hitta någon att prata med om det här?
Jag saknar expertkunskap kring det här, vill du att jag hjälper dig till rätt instans?
Barn med funktionsnedsättning som riskerar utnyttjas sexuellt
Jag vill att vi pratar lite kring kroppen och relationer. Hur tänker du kring det?
(Eventuellt förtydliga ordet ”relation”).
Har det hänt att någon tagit på dig på ett sätt du inte velat/tycker om? Berätta
om det.
• Hur kändes det?
• Har du berättat för någon annan om det?
• Är du rädd att det ska hända igen?
Hur levde/bodde du?
Vem hjälpte dig?
Hade du någon du kände tillit till?
Berätta om något som du kände obehag kring under flykten.
Har du varit tvungen att göra något mot din vilja/som kändes fel?
I Sverige finns gratis sjukvård, finns det något du behöver hjälp med?
Känner du till att det finns sexuellt överförbara sjukdomar?
Det är många som kommer hit som berättar att de varit med om sexuella
52
53
Barn som är rädd för beröring, vilket observerats i förskolan
Sätt namn på alla kroppsdelar och prata om vad de används till.
Tänk på
Prata om och namnge känslor (arg, rädd, glad osv).
•
Olika åldrar kräver olika ord och att en anpassar frågor.
•
Samtal behöver anpassas utifrån kunskap om funktionsvariationer/
funktionsnedsättningars förutsättningar. T ex behöver en del klienter
enklare ord, samt att samtalet hålls på en konkret nivå.
•
Vissa klienter vill inte prata om sex, vilket såklart ska respekteras.
Är det någonting som har förändrats, eller har du alltid känt på det här
sättet (att du inte vill att folk rör vid dig)?
•
Det kan ibland vara bra att boka ett specifikt möte med klienten med
tema sexualitet.
Har du varit med om att någon tagit på dig på ett sätt som inte kändes
bra? Ev. När, vem, hur?
•
Om ett barn utsatt någon annan för övergrepp, undvik att anklaga/
skuldbelägga. Ta reda på vad barnet själv har upplevt (vanligt att själv
ha varit utsatt).
•
Om barn har bevittnat sexuellt våld – hänvisa till barngrupp/familjebehandling.
•
Om samtalet tolkas är det viktigt med öppna och enkla frågor, för att
så lite som möjligt ska ändras i tolkningen.
•
Arbeta med tystnad, ställ många följdfrågor.
•
Fokusera på känslorna kring situationen.
Vad tycker du om att kramas?
Hur känns det när någon tar på dig?
Vad vill du göra när någon tar på dig?
Barn som har utsatt annat barn för sexuella övergrepp
Har du själv någon gång varit tvungen att göra saker du inte vill?
Hur känns det?
Vad gör du då?
Kan du berätta vad som hände?
Hur tror du att det andra barnet tänkte?
Hur reagerade det andra barnet?
Hur tänkte du och kände då?
Hur tänker du och känner nu?
Hur kommer det sig att du gjorde så tror du?
Har du varit med om att någon gjort så mot dig?
Finns det något som gör dig ledsen?
Finns det något som gör dig glad?
”Jag upplever att vi aldrig pratar med våra ungdomar om detta. Med varandra pratar
vi ibland och i så fall på fikaraster och på vissa möten. Vad vi kommer fram till då är att
alla saknar rutiner och verktyg för att ta upp de här ämnena. Och eftersom vi inte har
det, väljer ingen att göra det”.
Finns det något som gör dig arg?
Finns det något som gör dig rädd?
Socialarbetare Skåne
54
55
Andra aktörer att hänvisa till
Ett återkommande mönster i projektets genomförda kartläggning är
yrkesverksammas behov av ökad kunskap kring vilka aktörer och
insatser som finns att tillgå inom fältet sexualitet och sexuell hälsa.
Det kan bland annat handla om att kunna hänvisa en klient vidare för
fördjupad information och rådgivning kring en specifik fråga, behov
av testning för hiv eller erfarenhet av sexuell exploatering på nätet.
Majoriteten av yrkesverksamma inom socialtjänsten efterfrågar även
en mer etablerad samverkan med aktörer som besitter expertkunskap
på områden gällande sexualitet, exempelvis ungdomsmottagningar,
frivilligorganisationer och sjukvården.
I detta kapitel listar vi några av de aktörer som finns i och omkring Skåne
som bedriver någon form av verksamhet gällande sexualitet och sexuell
hälsa. Listan är inte på något sätt fullständig utan vi vill uppmuntra dig
att lägga till de aktörer som ni själva känner till och har eller har haft
kontakt med i ditt arbete. Aktörernas kontaktuppgifter är inte inkluderade då detta förändras över tid och snabbt blir inaktuellt och ouppdaterat. Information om kontaktuppgifter finns på internet till samtliga
aktörer.
Andra aktörer
kapitel 7
Tänk på att det kan finnas ett värde att innan ni hänvisar en klient vidare
till en specifik organisation eller verksamhet låta klienten själv få söka
efter lämplig aktör att kontakta för sin fråga eller problem. Att på egen
hand söka efter kunskap kan stärka klientens känsla av kontroll och
självkänsla. Det kan även bidra till att klienten vågar ställa fler frågor kring
sin sexuella hälsa än vad hen hade gjort om du som yrkesverksam direkt
hade gett hen information och kontaktuppgifter.
Frivilligorganisationer
Noaks ark
Har du frågor om hiv och andra sexuellt överförbara infektioner? Noaks
ark svarar gärna på dina frågor då de dagligen möter människors funderingar kring hiv, sexualitet och relationer. En del av Noaks arks kontakter
har själva hiv eller lever tillsammans med någon som har hiv, andra är
oroliga för att de kommit i kontakt med hiv i sitt arbete eller privat. Noaks ark erbjuder även konsultationer och rådgivning till yrkesverksamma
inom bland annat socialtjänsten.
57
RFSL (Riksförbundet för homosexuellas, bisexuellas och
transpersoners lika rättigheter)
RFSL bedriver politisk påverkan, utbildar och informerar. De driver också
projekt och gör kampanjer och har även sociala och stödjande
verksamheter i gång.
RFSU (Riksförbundet för sexuell upplysning)
RFSU Malmös Kompetenscenter Sexualitet
RFSU är en professionell verksamhet i Skåne med spetskompetens inom
sexologi. De erbjuder rådgivning och information rörande sexualitet,
säkrare sex och sexologi, samt utbildningar och konsultationer gentemot
yrkesverksamma inom människovårdande yrken.
TRIS (Tjejers rätt i samhället)
TRIS är den första organisationen i Sverige som kartlagt omfånget och
karaktären av hedersrelaterat förtryck och våld bland unga med intellektuell funktionsnedsättning. Målgruppen för projektet Kompetensteam
Skåne inom TRIS är yrkesverksamma som möter personer som riskerar
att utsättas för hedersrelaterat våld och förtryck. Syftet med projektet är
att erbjuda deltagarna kostnadsfri fortbildning inom hedersrelaterat våld
och förtryck samt om unga med funktionsnedsättning som riskerar att
utsättas för hedersvåld.
Region Skåne
Centrum för sexuell hälsa
Här erbjuds rådgivning, testning och behandling av sexuellt överförbara
sjukdomar, samt preventivmedelsrådgivning av barnmorska. På mottagningen finns möjlighet till samtalskontakt med kurator eller sexolog för
rådgivning och stöd i frågor som rör sexualitet. Besök på mottagningen
är tidsbokade och de flesta är gratis.
Ungdomsmottagningen
Till ungdomsmottagningarna är alla unga från 12 år till dagen de fyller
23 år välkomna. Besöket hos ungdomsmottagningen kostar inget och
de har tystnadsplikt. Ungdomsmottagningen finns på flera orter i Skåne
och en väljer själv var en vill gå.
Malmö stad
Kriscentrum Malmö
För dig som kommer i kontakt med personer som lever med våld har
Malmö stad tagit fram en rad handböcker och checklistor att arbeta utifrån, bland annat Yrkesgemensam handbok samt ett flertal olika checklistor för socialtjänsten gällande hedersvåld, partnervåld och barn utsatta
för hedersvåld.
Resurskatalog är ett komplement till de fyra yrkesgemensamma handböckerna inom planen för kvinnofrid - våld i nära relationer. Resurskatalog går att ladda ner från Malmö stads hemsida malmo.se.
Kommunfullmäktige i Malmö stad antog ett politiskt program den 4
februari 2016 som heter Plan för kvinnofrid- mot våld i nära relation.
Verksamheten Kriscentrum Malmö utgår ifrån Planen för kvinnofrid och
består av nedan verksamheter:
Koncept Karin
På Koncept Karin kan klienter som varit utsatta för våld av närstående
eller sexuella övergrepp och i samband med polisanmälan få socialt
stöd och få skador dokumenterade i en lugn och trygg miljö. På Koncept Karin arbetar polisens brottsutredare och Malmö stads Kriscentrum
under ett tak för att ge klienten bästa möjliga hjälp. På Karin får klienten
information om vad som händer när en utsatts för ett brott och vilka
hjälpmöjligheter som finns. I lokalerna finns även möjlighet för personal
från rättsmedicin att dokumentera yttre skador.
Kriscentrum för barn och unga
Kriscentrum för barn och unga är en del av Koncept Karin och arbetar
med våldsutsatta barn och deras familjer. Kriscentrum för barn och
unga hjälper barn och ungdomar som har varit utsatta för misshandel,
upplevt våld i familjen eller utsatts för sexuella övergrepp. Dessutom
erbjuds riskbedömning och behandling för unga sexualförövare. Även
föräldrarna erbjuds kris- samtal och behandling. På Kriscentrum samarbetar polisen och socialtjänsten för att tillsammans hjälpa utsatta barn
och ungdomar.
Kriscentrum- Samtalsmottagningen, Boende och Boende heder.
Kriscentrums samtalsmottagning vänder sig till vuxna kvinnor, män och
transpersoner samt deras barn – både utsatta och våldsutövare. Vad det
gäller barn används begreppet barn som lever med våld.
58
59
Kriscentrum boende är ett skyddat boende för våldsutsatta kvinnor och
deras barn. Boendet kan även ta emot utsatta män och transpersoner i
boendets lägenheter.
Kriscentrum boende heder är ett boende för flickor och kvinnor i åldern
16-25 år.
Familjerådgivningen
På Familjerådgivningen kan par få hjälp att finna nya möjligheter och
lösningar på problem och konflikter. Familjerådgivningen vänder sig till
vuxna som bor i Malmö och som har problem i par- eller familjerelationen. Personalen arbetar med att hjälpa till att finna nya lösningar på
problem som separation, otrohet, olikheter, konflikter, kommunikation,
känslor, sex och mina-dina barn. Samtalen handlar ofta om att stärka
relationen för att hantera övergångar i familjelivets olika skeden.
Plattform Malmö
Plattform Malmö är en samlingsplats för flera olika sociala insatser på en
och samma adress. Verksamheterna vänder sig till ungdomar 12-21 år
och deras föräldrar, till brottsutsatta i alla åldrar samt till personer som
önskar lämna kriminella nätverk. Verksamheterna är kostnadsfria. Exempel på verksamheter inom Plattform Malmö är Chatta med en socialarbetare, Heder, Familjeteamet, Konsultationsteamet, Maria Malmö, Socialarbetare för ungdomar samt Stödcentrum.
MIKA Malmö
MIKA Malmö vänder sig till personer som säljer, köper, byter eller konsumerar sexuella tjänster på olika sätt. De erbjuder samtal via mail, chatt,
telefon och personliga möten, praktisk hjälp samt stöd i kontakten med
andra resurser i samhället. Anhöriga, partner eller vän, och yrkesverksamma är också välkomna att vända sig till MIKA Malmö. Du som arbetar
i en annan kommun än Malmö kan höra av dig för handledning vid
ärenden som rör exempelvis sex mot ersättning. Personalen arrangerar
utbildningar för yrkesverksamma och kan även erbjuda konsultation och
vägledning i ärenden inom socialtjänsten. När ärenden som rör
människohandel blir aktuellt i Skåne kopplas MIKA Malmö in i ett tidigt
skede. Kontakten är kostnadsfri, de har tystnadsplikt och det går att vara
anonym.
Samtalsmottagning
Kriscentrum Malmös samtalsmottagning vänder sig till de som lever eller
har levt i en destruktiv relation. Samtalsmottagningen erbjuder rådgivning, krisbearbetning och behandling för både offer, förövare och barn
och ungdomar som upplevt våld i hemmet eller som lever eller har levt i
en konfliktfylld familjesituation. Behandlingen är individuell.
60
Hemsidor
Adlongruppens verktygslåda
Verktygslådan har ett urval av bland annat metoder, filmer, handledningsmaterial, och rapporter som stöd för dig som arbetar med sexuell
hälsa.
adlongruppen.se/verktygslada-start
VGRs SRHR.se
Hemsidan vänder sig till alla som arbetar med sexualitet och hälsa. Här
samlas utbildnings-, fakta- och metodmaterial inom ämnet SRHR tillsammans med aktuella nyheter på området.
srhr.se
RFSU
Här hittar du information kring RFSU Malmös Kompetenscenter Sexualitet och dess projekt, utbildningar och rapporter.
rfsu.se/sv/RFSU-nara-dig/RFSU-Malmo/RFSU-Gruppen
RFSL Rådgivningen Skåne
Här hittar du information om RFSL Rådgivningen Skånes insatser för
homo- och bisexuella samt transpersoner av alla åldrar.
rfslskane.se
RFSL Ungdom
RFSL Ungdom är ett ungdomsförbund för homo-, bisexuellas, transpersoners och queeras rättigheter. Här hittar du information om bland
annat utbildningar, kampanjer och lokala händelser.
rfslungdom.se
Fråga Chans
Lafa (Stockholms läns landsting) har utvecklat en hemsida som vänder
sig direkt till 10-13-åringar och svarar på frågor kring kropp, relationer
och sexualitet. Hemsidan är interaktiv och det går att ställa frågor helt
anonymt.
fragachans.nu
Forum SKILL
Hemsidan är framtagen av Forum SKILL och är utformad för att vara
tillgänglig för så många som möjligt. Informationen är skriven på lättläst
svenska, och det finns även möjlighet att lyssna på eller förstora texten.
safunkarsex.se/forum-skill
61
Fylleligg.se
Den nya hemsidan fylleligg.se har världens första Liggometer, ett interaktivt sätt att visa hur alkohol påverkar män och kvinnor i samband
med sex. Hemsidan har syftet att få unga att reflektera över frågor kring
alkohol och sex.
fylleligg.se
1000 modiga frågor
En podd där 9-13-åringar får svar på sina frågor om kroppen och känslor
av två experter och en ungdomspanel.
sverigesradio.se
Övrigt
Off Clinic
Ett privat behandlingshem som arbetar specialiserat med sexuella
beteendeproblem och trauma/PTSD (posttraumatisk stressydnrom).
Verksamheten har även specialiserat sig på unga med självskadande sex.
Verksamheten är inriktad mot barn och unga 0 - 25 år och deras nätverk.
Off Clinic arbetar i öppenvård över hela Sverige och har mottagning i
Malmö, Kristianstad, Göteborg och Uppsala. Behöver de unga en högre
skyddsnivå finns slutenvård för pojkar och flickor mellan 10 och 18 år
på Visslan som är beläget i norra Skåne. Off Clinic utbildar och handleder professionella på problemområdet sexuella beteendeproblem och
trauma.
Röda paraplyet
En webbplats för alla som säljer sex. Här finns bland annat fakta om hiv,
sexköpslagen, kondomer, testning för hiv/STI, testning för alkohol och
droger samt hur en kan sälja sex på ett mer säkert och bekvämt sätt. Du
kan maila Röda paraplyet för rådgivning och information kring sexarbete
och sin hälsa. Röda paraplyet drivs av RFSL Stockholm. Webbadressen är
rodaparaplyet.org
62
Länsstyrelsen i Östergötlands vägledning kring hedersrelaterat våld
och förtryck
För att värna barn och ungas rättigheter är det viktigt att stärka yrkesverksamma som på olika sätt kommer i kontakt med utsatta barn och
unga. Länsstyrelsen i Östergötland arbetar sedan 2013 för att erbjuda
stöd åt yrkesverksamma som möter barn och unga som är eller har varit
utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck. På denna hemsida kan ni
bland annat ta del av Våga göra skillnad - en vägledning för skydd, stöd
och rehabilitering för unga som utsatts för hedersrelaterat våld och
förtryck.
hedersfortryck.se.
I Länsstyrelsens uppdrag ingår också att arbeta mot och öka kunskapen
kring könsstympning/omskärelse av flickor och kvinnor. Detta arbete
har bland annat resulterat i vägledningen Våga se. Vägledningen tar sin
utgångspunkt i FN:s barnkonvention, svensk lagstiftning, lärdomar från
andra länder och erbjuder konkret stöd åt yrkesverksamma som möter
flickor eller kvinnor som är utsatta för könsstympning/omskärelse. Vägledningen tar också upp forskning och erfarenhetsbaserade kunskaper
för att bidra till att myndigheter och yrkesverksamma ska kunna ge stöd
till utsatta flickor och kvinnor och förebygga att fler drabbas.
Socialstyrelsens kompetenshöjdande material kring könsstympning/
omskärelse av flickor och kvinnor
Socialstyrelsen har tagit fram olika former av kompetenshöjdande material som riktar sig till yrkesverksamma som möter flickor och/eller kvinnor
som är utsatta för könsstympning/omskärelse: en webbutbildning med
fokus på bemötande, ett handledningsmaterial för samhällskommunikatörer som ger information till nyanlända invandrare samt ett kunskapsstöd till hälso- och sjukvården om vård, behandling och om förebyggande arbete.
socialstyrelsen.se
63
Tips litteratur och hemsidor
Här tipsar vi om litteratur som kan vara bra att ha i åtanke när du behöver ytterligare information,
inspiration eller kunskap kring ett specifikt område som handlar om sexualitet och sexuell hälsa.
Bemötande, mångfald och normkritik
•
Att tolka hbt. Konkreta tips för att inkludera hbt-perspektivet i ditt dagliga arbete som tolk.
RFSL 2010
•
Att arbeta med sexuella trakasserier i skolan. RFSU 2010
•
Bland horor, bockar och bögar. RFSU 2002
•
Bryt! RFSL 2012
•
En fråga om heder. Unni Wikan, Ordfront 2004
•
Får jag lov? Om kärlek och sexualitet i den nya generationen unga med
utvecklingsstörning. Löfgren-Mårtenson, L. Studentlitteratur 2005
Litteratur & Övrigt
kapitel 8
•
Gift mot sin vilja. red Lisa Modeé, Ungdomsstyrelsen 2009
•
HBT och Heder. Råd till yrkesverksamma. RFSL och ALMA Europa 2012
•
Hon hen han. En analys av hälsosituationen för homosexuella och bisexuella ungdomar samt
för unga transpersoner. Ungdomsstyrelsen 2010
•
I normens öga. Metoder för en normbrytande undervisning. Brade, L., Engström, C., Sörensdotter, R. & Wiktorsson, P. Friends 2008
•
Jag visste när jag var tio. En handledning för att stödja homosexuella, bisexuella och transpersoner i skolan. RFSU 2007
•
Migration och sexuell hälsa. En litteraturöversikt om sexuellt risktagande och sexuell riskutsatthet i samband med migration. Holmström, C., Stockholm: Socialstyrelsen 2011
•
Misstro. Om hbtq-personers förtroende för olika samhällsinstanser och vad som behöver
förändras. RFSL 2013
•
Sex och samlevnad i en ny värld. Ett projekt för ensamkommande flyktingungdomar. LAFA,
Järva Mansmottagning och Stockholm stad 2013
•
Sexualundervisning på lättare svenska. Antirasistisk sexualundervisning i praktiken. Agnes
Dahné RFSU Göteborg 2013
•
Våga göra skillnad. En vägledning för skydd, stöd och rehabilitering av unga som utsatts för
hedersrelaterat våld och förtryck och/eller som riskterar att bli gifta mot sin vilja eller som har
blivit gifta mot sin vilja. Länsstyrelsen Östergötland 2011
65
Kunskap om kroppen och säkrare sex
Ungas sexuella hälsa
•
Fittfakta. RFSU 2010
•
•
Kondomhandboken. Smittskyddskåne 2013
•
Kondompraktika för män. RFSU 2004
•
Konventionen om barnets rättigheter. UD 2006
•
Kukkunskap. RFSU 2010
•
Sex överallt, typ?! Om unga och pornografi. Löfgren-Mårtenson, L. och Månsson, S.-A. Gothia
•
Onanipraktika. RFSU 2009
•
Praktika för analsex. RFSU 2004
•
Praktika för klitorissex. RFSU 2009
•
Sex & sexologi. Almås, E., Oslo. Universitetsförlaget 2004
•
Slidkransen. Frågor, svar och myter kring mödom och oskuld. RFSU 2010
•
Sex och trans. RFSU, RFSL och RFSL Ungdom 2015
•
Säkrare sex - med och utan kondom, RFSU 2015
•
Berör sexualitet i socialt behandlingsarbete. RFSU och SiS 2010
•
Det är värt risken. Unga inom SiS och sexuell hälsa. Lotta Löfgren Mårtensson, Malin Linderoth och Sven Axel Månsson, Statens instuitionsstyrelse 2011
•
En annan horisont. Sexarbete och hiv/STI prevention ur ett peer- perspektiv
•
Girls on the Verge of Exploding? Voices on Sexual Abuse, Agency and Sexuality at a Youth
Detention Home. Carolin Överlien 2004
Hjälp jag dör! Slutrapport om sexuell exploatering av unga på internet. Ungdomsstyrelsen
2010
Men fråga mig bara! Om sexuell exploatering och hur du kan hjälpa utsatta barn och unga.
Stiftelsen Allmänna Barnahuset och Ungdomsstyrelsen 2009
•
Ungdomars sexualitet och relationer. Magnusson, C. & Häggström- Nordin, C. Studentlitteratur 2009
•
•
hälso- och sjukvården och andra intresserade aktörer. Socialstyrelsen 2009
förlag 2006
Socialt arbete och hiv/STI-prevention
•
Att förebygga hiv och STI bland ungdomar och unga vuxna. Kunskap och vägledning för
•
Ungdomars sexuella hälsa. Internationella kunskapssammanställningar och svenska erfarenheter av förebyggande arbete. Forsberg, M. Socialstyrelsen 2007
•
UngKAB09. Kunskaper, attityder och sexuella handlingar bland unga. Tikkanen, R., Abelsson, J
& Forsberg, M. Göteborgs universitet 2011
Styrdokument och strategier
•
Malmö stad., (2013) Plan för individ- och familjeomsorgen i Malmö stad. Malmö
•
Malmö stad., (2010-2017) Strategi och handlingsprogram för arbetet med sexuell hälsa i
Malmö stad. Malmö
•
Region Skåne, Kommunförbundet Skåne., (2010-2014) Regional folkhälsostrategi för Skåne.
Malmö
•
Region Skåne., (2011-2015) Strategi för sexuell och reproduktiv hälsa i Region Skåne. Malmö
•
Region Skåne., ( 2013-2015) Handlingsplan för sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter
(SRHR). Malmö
•
Socialstyrelsen., (2012). Nationell kommunikationsstrategi för det förebyggande arbetet mot
hiv, sexuellt överförda infektioner och vissa blodburna sjukdomar. Stockholm
Malmös väg till ett hållbart samhälle. Hälsa, välfärd och rättvisa. Kommissionen för ett socialt
hållbart Malmö. 2013
•
Samtal om pornografi i skolan. RFSU 2007
Propositioner
•
Ses offline? Ett metodmaterial om unga, sex och internet. Ungdomsstyrelsen 2010
•
•
Sexualkunskap. Dahlöf, A. Utbildningsradion 2011
•
Sex mot ersättning- utbildningsmaterial om stöd och hjälp till vuxna. Socialstyrelsen 2011
•
Sex mot ersättning- utbildningsmaterial om stöd och skydd till barn och unga. Socialstyrelsen 2011
•
Om våld i hederns namn. Handbok för tjänstemän inom skola, socialtjänst och polis. Länsstyrelsen i Östergötland 2008
•
Var går gränsen? Handledning för temaarbeten om intigritet, sexuella trakasserier och sexualbrott. BRÅ 2007
66
Regeringens proposition 2009/10:60. Nationell strategi mot hiv/aids och vissa andra smittsamma sjukdomar.
Referenser
•
Hall Ida E. Socialt arbete och säkrare sex. En studie om personalens förutsättningar i arbetet
med ungdomar och unga vuxna. Malmö högskola. 2015.
•
Hansson Elinor. Socialt behandlingsarbete och sexualitet. Rapport från tre skånaks behandlingshem. RFSU-Gruppen Malmö. 2010.
67
•
Lindroth M. Utsatthet och sexuell hälsa. En studie om unga på statliga ungdomshem.
Malmö högskola. 2013.
•
Löfgren Mårtensson L, Lindroth M, Månsson S-A. Det är värt risken. Unga inom SiS och
Egna anteckningar
sexuell hälsa. Statens institutionsstyrelse 2011.
•
Knutagård H. Sexualitet och socialt arbete. Studentlitteratur 2016.
•
Kommissionen för ett socialt hållbart Malmö. Malmös väg till ett hållbart samhälle. Hälsa,
Kontaktuppgifter till verksamheter och organisationer
välfärd och rättvisa Malmö. 2013.
_____________________________________________________________________
•
Malmö stad. Plan för individ- och familjeomsorgen i Malmö stad. Malmö 2013.
_____________________________________________________________________
•
Malmö stad. Strategi och handlingsprogram för arbetet med sexuell hälsa i Malmö stad
2010-2017. Malmö 2013
_____________________________________________________________________
_____________________________________________________________________
•
Region Skåne, Kommunförbundet Skåne. Regional folkhälsostrategi för Skåne. Malmö 2010.
•
Region Skåne. Strategi för sexuell och reproduktiv hälsa i Region Skåne. Malmö 2011.
•
Region Skåne. Handlingsplan för sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR).
_____________________________________________________________________
Malmö 2011
_____________________________________________________________________
•
RFSL. Bryt! 2012
_____________________________________________________________________
•
RFSL. Misstro. Om hbtq-personers förtroende för olika samhällsinstanser och vad som be-
_____________________________________________________________________
_____________________________________________________________________
höver förändras. 2013.
•
RFSU och Statens Institutionsstyrelse. Berör sexualitet i socialt behandlingsarbete. 2010.
•
Stiftelsen Allmänna Barnahuset och Ungdomsstyrelsen. Men fråga mig bara! Om sexuell
exploatering och hur du kan hjälpa utsatta barn och unga. 2009.
•
Socialstyrelsen. Nationell kommunikationsstrategi för det förebyggande arbetet mot hiv,
Kontaktpersoner
sexuellt överförda infektioner och vissa blodburna sjukdomar. Stockholm 2012.
•
•
Socialstyrelsen. Sex mot ersättning- utbildningsmaterial om stöd och hjälp till vuxna. Stock-
_____________________________________________________________________
holm 2011.
_____________________________________________________________________
Socialstyrelsen. Sex mot ersättning- utbildningsmaterial om stöd och skydd till barn och
unga. Stockholm 2011.
•
Ungdomsstyrelsen. Hon hen han. En analys av hälsosituationen för homosexuella och
bisexuella ungdomar samt för unga transpersoner. 2010
•
_____________________________________________________________________
_____________________________________________________________________
_____________________________________________________________________
Världshälsoorganisationen, konstitution (1948): URL = http://apps.who.int/gb/bd/PDF/bd47/
_____________________________________________________________________
EN/constitution-en.pdf?ua=1 (2014-11-04)
_____________________________________________________________________
Hemsidor
_____________________________________________________________________
•
_____________________________________________________________________
Folkhälsomyndigheten: URL= http://www.folkhalsomyndigheten.se/amnesomraden/livsvillkor-och-levnadsvanor/folkhalsans-utveckling-malomraden/ (2014-11-12)
•
World Association for Sexual Health: URL = http://www.worldsexology.org/ (2014-11-04)
•
Världshälsoorganisationen, definition av sexualitet och sexuell hälsa URL = http://www.who.
int/reproductivehealth/topics/sexual_health/sh_definitions/en/ (2014-11-04)
68
69
Frågor att ta upp i samtal med klienter
Relevant metodmaterial
_____________________________________________________________________
_____________________________________________________________________
_____________________________________________________________________
_____________________________________________________________________
_____________________________________________________________________
_____________________________________________________________________
_____________________________________________________________________
_____________________________________________________________________
_____________________________________________________________________
_____________________________________________________________________
_____________________________________________________________________
_____________________________________________________________________
_____________________________________________________________________
_____________________________________________________________________
_____________________________________________________________________
_____________________________________________________________________
_____________________________________________________________________
_____________________________________________________________________
Frågor att ta upp på personalmöten eller APT
Ny forskning
_____________________________________________________________________
_____________________________________________________________________
_____________________________________________________________________
_____________________________________________________________________
_____________________________________________________________________
_____________________________________________________________________
_____________________________________________________________________
_____________________________________________________________________
_____________________________________________________________________
_____________________________________________________________________
_____________________________________________________________________
_____________________________________________________________________
_____________________________________________________________________
_____________________________________________________________________
_____________________________________________________________________
_____________________________________________________________________
_____________________________________________________________________
_____________________________________________________________________
70
71
Produktion
Sociala resursförvaltningen
Malmö stad
Smittskydd Skåne
Övrig litteratur
_____________________________________________________________________
Produktionsår
2016
_____________________________________________________________________
_____________________________________________________________________
Layout
Marco Vega
Reviderad av Kajsa Hägg
och Emmeli Lind
_____________________________________________________________________
_____________________________________________________________________
_____________________________________________________________________
Tryckeri
Holmbergs
_____________________________________________________________________
_____________________________________________________________________
_____________________________________________________________________
Lagstiftning
_____________________________________________________________________
_____________________________________________________________________
_____________________________________________________________________
_____________________________________________________________________
_____________________________________________________________________
_____________________________________________________________________
_____________________________________________________________________
_____________________________________________________________________
_____________________________________________________________________
72
Anette Grander, Elin Mörkberg
Rachel Cooper
Projektledare
Malmö stad och Region Skåne
Projektledare
Smittskydd Skåne
