FRIHANDEL Uppslaget – EN ÖPPN A R E VÄ R LD SVENSK UTRIKESHANDEL SVERIGE HAR EN AV VÄRLDENS MEST INTERNATIONALISERADE EKONOMIER. (LÄS MER PÅ SID. 12) OM GUSTAV VASA, MERKANTILISMEN, HANSAN OCH HANDELSTULLARNAS INFÖRANDE. OCH VAD LIMHAMN I SKÅNE HAR MED KRISTUSSTATYN I RIO DE JANEIRO ATT GÖRA. Läs mer på sid. 20 DESSUTOM: GLOBALISERINGEN / VARFÖR FRIHANDEL ? / EN NY VÄRLD / m.m. Om SVENSKT NÄRINGSLIV S venskt Näringsliv är företagens företrädare i Sverige. Livskraftiga företag är en förutsättning för växande välstånd. Vi arbetar för att alla företag i Sverige ska ha bästa möjliga villkor för att verka och växa. Vårt långsiktiga mål är att Sverige ska återta På www.svensktnaringsliv.se/skola en tätposition i den internationella välhittar du massor av nyttig information ståndsligan. om näringslivet och våra samarbeten med skolan. Svenskt Näringsliv företräder närmare 60 000 små, medelstora och stora företag. Dessa är organiserade i 49 bransch- och arbetsgivarförbund. Vår verksamhet täcker ett brett fält och vänder sig till olika målgrupper. Vi arbetar med opinionsbildning och kunskapsspridning, utvecklar nya idéer och tar fram konkreta förslag för att skapa ett bättre klimat för företagsamheten. Ett bättre företagsklimat ger fler företag, fler växande företag och fler jobb. 2. Uppslaget FRIHANDEL Uppslaget I den här skriften får läsaren följa handelns historia. Skriften förklarar varför frihandel är viktigt. Inte bara för de rika länderna i väst utan framför allt för de länder som just påbörjat sin industrialisering. FRIHANDEL – EN ÖPPN A R E VÄ R LD INNEHÅLL EN NY VÄRLD SVENSK UTRIKESHANDEL GLOBALISERINGEN OM SVENSKT NÄRINGSLIV 2 4 6 12 16 20 29 VARFÖR FRIHANDEL? HANDELSPOLITIKENS HISTORIA VÄRLDSHANDELSORGANISATIONEN 3. Uppslaget FRIHANDEL r UPPGIFTER 1 2 Hur tror du Sverige påverkas av att till exempel Östeuropa, Kina och Indien blir allt viktigare på världsmarknaden? Behöver Sverige göra något för att möta en hårdare internationell konkurrens? Diskutera citatet av Tony Blair (sidan 5), till exempel att man lika gärna kan debattera globaliseringen som att debattera om hösten ska komma efter sommaren. Vad menar han? Håller du med? GLOBALISERINGEN Just nu genomgår världen en dramatisk period av ökat internationellt utbyte. Varor, tjänster, kapital, information, idéer och människor rör sig mellan länder i allt större omfattning. Denna process brukar kallas för globalisering. Företag i allt fler branscher utsätts för en hårdare konkurrens oavsett om de arbetar på exportmarknaden eller på hemmamarknaden. Enbart den ökade ekonomiska friheten och internationella öppenheten i fyra stora länder som Brasilien, Indien, Kina och Ryssland, innebär en fördubbling av det antal personer som arbetar på den globala marknaden. I Europa har kommunismens fall omkring år 1990 och EU:s utvidgning därefter medfört att 100 miljoner människor i Öst- och Centraleuropa nu, liksom i Sverige, är en del av en gemensam marknad. Vi får inte tro att de nya länderna i den globala ekonomin bara kan konkurrera genom lågt avlönat och okvalificerat arbete. Lönenivån är förvisso betydligt lägre i dessa länder än i Sverige – och kan förväntas förbli det under många år. Men utbildnings- och kompetensnivån är redan hög i de nya EU-länderna, liksom i många länder i Asien. Globaliseringen är i sig inget hot mot välståndet i Sverige. Tvärtom ger den möjligheter för svenska företag att exportera mer, bland annat till snabbt växande ekonomier som Kina och Indien. Den ger också ökade möjligheter för svenska konsumenter att få tillgång till ett större produktutbud till lägre priser. Det har var och en kunnat märka under senare år. I Kina tillverkas numera två tredjedelar av alla världens mikrovågsugnar, persondatorer, kopiatorer och skor samt över hälften av alla digitalkameror. Kina håller på att bli ”världens fabrik” och Indien kan, genom hög utbildningsnivå, goda kunskaper i engelska och modern informationsteknik, bli ”världens kontor”. Men globaliseringen innebär ändå en stor utmaning. Sverige måste bli bättre på att anpassa sig till de nya förutsättningarna – det handlar både om att avveckla sådant som har förlorat sin konkurrenskraft och att utveckla nya produkter och produktionsmetoder som har framtiden för sig. Detta ställer stora krav på alla delar av det svenska samhället – på näringslivet, myndigheter och politiker. 5. Uppslaget ”De snabba förändringarna kan antingen överväldiga oss, eller göra våra liv bättre och vårt land starkare. Vad vi inte kan göra är att låtsas som att ingenting håller på att hända. Jag hör människor som säger att vi måste stanna upp och debattera globaliseringen. Man skulle lika väl kunna debattera om hösten ska komma efter sommaren. I Kina och Indien debatterar man inte globaliseringen. Där fångar man dess möjligheter, på ett sätt som kommer att förändra både deras och våra liv. I en tid av snabb globalisering råder det inga tvivel om vad som fungerar: en öppen liberal ekonomi, konstant beredd att anpassa sig för att förbli konkurrenskraftig. Den nya världen belönar dem som är öppna för den. Det är frestande att använda staten för att skydda oss mot globaliseringens härjningar genom att stänga den ute; att tro att vi kan skydda arbetskraften med regleringar; ett företag med en offentlig subvention; en bransch med tullar. Det fungerar inte i dag. Ty den damm som höll tillbaka den globala ekonomin brast för många år sedan. Konkurrensen kan inte stängas ute.” TONY BL AIR, Storbritanniens premiärminister 1997-2007 Men framför allt ställs nya och höga kompetenskrav på dem som ska ha jobb på framtidens arbetsmarknad. Det gäller att kunna möta globaliseringens utmaningar. I detta nummer av Uppslaget ska vi behandla några viktiga aspekter av globaliseringen, nämligen den internationella handeln med varor, tjänster och kapital. FRIHANDEL EN NY VÄRLD Den internationella handeln med varor och tjänster har under senare decennier växt betydligt snabbare än den totala produktionen. Exporten motsvaBruttonationalrade 12 procent av världens BNP 1970 produkt mot 32 procent 2011 (Ekonomifakta, WTO). är ett mått på den De utländska direktinvesteringarna totala ekonomiska (nyetablering eller köp av företag i ett aktiviteten i ett land annat land) har ökat dubbelt så snabbt under en tidsperiod, som handeln. Ännu snabbare har ökvanligen ett år. ningen varit av portföljinvesteringarna (investeringar som inte leder till ett kontrollerande inflytande i utländska företag). Det finns flera starka drivkrafter som påverkar förutsättningarna för den internationella handeln: ARBETSLÖSA 4 st B N P = > Fria kapitalrörelser. Fram till 1980-talet fanns det många lagliga hinder, både i Sverige och i andra länder, för att föra pengar över nationsgränserna och att köpa utländska företag. Nu finns öppna internationella marknader för aktier, obligationer och valutor. Ett företag kan vara registrerat på börser i flera länder. Många hinder för att köpa utländska företag är i stort sett borta. >Minskade globala handelshinder. Under hela efterkrigstiden har tullarna på industrivaror successivt sänkts. Under senare år har även andra politiska hinder för handeln minskats, till exempel för tjänstehandeln. > Fördjupningen och utvidgningen av EU. Allt fler länder har blivit medlemmar i Europeiska Unionen (EU). Inom EU pågår ett ständigt arbete för att minska hindren för rörlighet av varor, tjänster, kapital och människor mellan medlemsländerna. > Stora lågkostnadsländer gör entré på världsmarknaden. Den gamla industrivärlden omfattade knappt en miljard människor. De nya länder som under senare decennier har öppnat sig för internationell handel har över tre miljarder invånare. De nya EUländerna i Östeuropa har en lönenivå som ligger på ungefär en femtedel av den svenska. I Kina och 6. Uppslaget Indien är den omkring en trettondel respektive en femtondel av den svenska (OECD, 2011a). > Sänkta transportkostnader. Geografiska avstånd betyder mindre när transportkostnaderna sänks. Två faktorer ligger bakom, dels effektivare transportsystem, dels att många varor som handlas internationellt får allt mindre vikt och volym. Det gäller inte minst elektronisk utrustning. > Informationsteknikens utveckling. Genom elektronikens snabba utveckling har den tekniska kapaciteten för lagring, bearbetning och överföring av information ökat drastiskt. Samtidigt har kostnaderna fallit lika dramatiskt. Detta ökar möjligheterna att driva handel och affärsverksamhet över långa avstånd. Nya elektroniska tjänster kan utvecklas där transportkostnaderna blir nära noll. Argumenten för en fri handel mellan olika länder är i princip samma argument som finns för att olika orter eller regioner inom ett land tjänar på att handla med varandra. INFORMATIONSREVOLUTIONEN En av de viktigaste drivkrafterna bakom globaliseringen är utvecklingen inom informationstekniken, bland annat genom internet. Helt nya möjligheter skapas för internationell handel och för internationellt företagande. Inte minst ökar utrymmet för mindre företag att delta i internationella företagsnätverk och göra internationella affärer. I DAG KAN DU GÖRA AFFÄRER MED HELA VÄRLDEN FRÅN DIN DATOR. OAVSETT VAR DU OCH DIN DATOR BEFINNER ER. FRIHANDEL = G L O B A L I S E R I N G E N I Å R TA L = 1978 Kina slår in på en marknadsekonomisk linje. I N F O R M AT I O N S R E VO L U T I O N E N 1969 Arpanet, embryot till internet. 1970 Halvledarminne. 1989 Berlinmuren faller. 1991 Indien slår in på en mer marknadsekonomisk linje. Sovjetunionen upplöses. 1995 Världshandelsorganisationen (WTO) bildas. 1971 Mikroprocessor. Miniräknare. Första e-postmeddelandet. 1974 Persondator. 1981 IBM PC. NMT mobiltelesystem. 2001 Kina blir medlem i WTO. 1983 CD-skiva. 2005 Särskilda handelshinder inom textilom- 1984 Apple Macintosh. rådet avskaffas. 1985 Windows. 2011 Frihandelsavtalet mellan EU och 1987 Handburna mobiltelefoner. Sydkorea träder i kraft. 1991 Kommersiella internetuppkopplingar i 2012 Ryssland blir medlem i WTO. Sverige. Här är några nya möjligheter som skapas genom informationsrevolutionen: > För sådana produkter, som kan omvandlas till elektroniska signaler, skapas möjligheter för global handel till låga kostnader. Det gäller till exempel inom bank, försäkring, konsultation, reklam, forskning och utbildning. Information som hittills har distribuerats i form av böcker och CD-skivor kan nu distribueras genom läsplattor och externa hårddiskar. 1992 GSM mobiltelesystem. SMS. 1993 Webbläsaren Mosaic gör world wide web till massmedium. 1996 USB-minne. 1997 DVD-skiva. 2000 GPS navigationssystem fullt tillgängligt för alla. > Även för övriga varor och tjänster kan lokala och globala elektroniska marknadstjänster byggas upp som ger konsumenterna möjligheter att enkelt söka, beställa och betala produkter. Nya streamingtjänster för musik och film är några exempel på detta. 2001 3G mobiltelesystem. > Möjligheterna ökar att organisera globala produktionssystem där många olika företag runt om i världen bidrar med sin specialkompetens. Därigenom kan handelns fördelar i form av arbetsfördelning och specialisering utnyttjas ännu bättre. Fler och billigare produkter kan erbjudas konsumenterna. 2009 4G mobiltelesystem. 2002 MMS. Blu-ray Disc. 2006 HD DVD. 2010 Läsplatta. 2011 > Affärssystem kan byggas upp för att tillgodose företags behov av styrning och administration. De kan ofta ge beslutsstöd så att verksamheten kan fatta faktabaserade beslut. 7. Uppslaget FRIHANDEL Molntjänster. 2010 DEN UPPSPLITTR ADE PRODUKTIONSKEDJAN Fot o: H Traditionellt sett har man ofta analyserat varför olika typer av företag etablerar sig i ett visst land genom att dela in företagen i olika typer av branscher: usq va r na > Branscher med höga krav på personalens kompetens har ofta lokaliserats till utvecklade ekonomier där lönenivån är relativt hög. Exempel på sådana branscher är läkemedelsindustrier och telekomföretag. AB Visste du att en motorsåg från Husqvarna innehåller cirka 100 huvudkomponenter, som i sin tur kan innehålla ännu fler delkomponenter, från 15 olika länder? > Branscher med lägre krav på personalens kompetens har ofta lokaliserats till mindre utvecklade ekonomier där lönenivån är relativt låg. Exempel på sådana branscher är kläd- och skotillverkare. Detta mönster håller nu på att förändras. Utvecklingen inom informationstekniken gör det möjligt att förlägga olika delar av en produktionsprocess till helt olika delar av världen. Även minskade handelshinder och lägre transportkostnader bidrar till detta. Alla moment som behövs för att exempelvis tillverka en bil eller ett klädesplagg behöver inte ligga på samma ställe. När ett företag förlägger en del av produktionen till andra länder kallas detta för offshoring. Ibland sker det genom att funktionen flyttas till egna dotterbolag utomlands, men oftast anlitar man utländska underleverantörer. Om man anlitar en underleverantör brukar det kallas outsourcing, vare sig det sker utomlands eller i Sverige. Offshoring kan handla både om att lägga ut tillverkning (till exempel av en komponent i en bil) eller att lägga ut tjänster (till exempel ekonomisk redovisning). Det betyder att den svenska exporten delvis består av varor och tjänster som först har importerats till Sverige. En motorsåg från Husqvarna innehåller till exempel 150 komponenter från 50 länder. Även många högkvalificerade tjänster kan läggas ut på företag i lågkostnadsländer, vilket det finns många exempel på i Indien. Denna uppsplittring av produktionskedjan innebär givetvis att den internationella handeln växer snabbt. För en del tjänster kan man skapa interaktiva globala nätverk, till exempel en analysavdelning på en bank. Där kan deltagare i Europa, Asien och USA tillsammans diskutera olika frågor och ta fram förslag till lösningar. I detta fall är det knappast meningsfullt att försöka definiera vad som är export och vad som är import i de länder där nätverkets deltagare arbetar. 8. Uppslaget HELA VÄRLDEN TILLVERKAR VOLVO Att Volvo Personvagnar är ett globalt företag märker man inte minst när man specialstuderar bilens olika delar och varifrån de kommer innan de sätts samman i Torslanda eller Gent. Personvagnar ägs numera av kinesiska Geely. I en bil som monteras i till exempel Göteborg ingår delar från många olika länder. FRIHANDEL Stabilisatorer Allevard Rejna FRANKRIKE/ARGENTINA Motors styrsytem Borgwarner USA Styrsytem för bensinmotor Bosch TYSKLAND Dieselturbo Sanden JAPAN Belysning Automotive Lightning USA/CANADA Drivknutar GKN/Visteon USA Topplockspackningar Elringklinger TYSKLAND Kylare Behr TYSKLAND Luftkonditionering Valeo FRANKRIKE Förstärkare Alpine JAPAN Stöt -& vibrationsdämpare Vibraucustic TYSKLAND Bildskärm Yazaki JAPAN Låskabel Klüster SLOVAKIEN Glas Securit FRANKRIKE Motorstyrsystem Borgwarner USA Instrumentbräda Faurecia FRANKRIKE Dieselturbo Sanden JAPAN Navigeringskontroll Mitsubishi JAPAN Turboladdare Garret ENGLAND/USA “ Högtalare Harman/Becker TYSKLAND Hajfensantenn Delphi USA/JAPAN/BRASILIEN Säten Johnson Controls USA Nackskydd och stolvärme Kongsberg NORGE Dörrisolering Plastic Omnium USA Bränsletank Kutex TYSKLAND Krockkuddar/Säkerhetsbälten Autoliv SVERIGE Lås Hülsbeck & Fürst TYSKLAND Hjul Borbet TYSKLAND Antisladdsystem Continental Teves, TYSKLAND Källa: Volvo Automatlåda Aisim Aw JAPAN Dörrar Brose TYSKLAND Stabilisatorer Allevard Rejna FRANKRIKE/ ARGENTINA Avgassystem Fauredal/Tenneco SVERIGE ” BILEN Luft- och ventilation Mark IV SVERIGE/USA/ITALIEN Backspeglar Schefenacker TYSKLAND DEN SVENSKA Dörrisolering Plastic Omnium USA Fyrhjulsdrift Haldex SVERIGE Pedalkontroll Methode Electronics USA 9. Uppslaget FRIHANDEL Även om de nya länderna på världsmarknaden har skakat om i världsekonomin, är det fortfarande den gamla industrivärlden som dominerar världshandeln. Sannolikt befinner vi oss bara i inledningen på en genomgripande omvandling av världsekonomin. Kina har förvisso redan etablerat sig som en stor handelsnation. Men då det gäller Indien, där den ekonomiska liberaliseringen kom senare, handlar det mer om den enorma potential som nu har släppts loss. Indien har än så länge en relativt liten utrikeshandel i förhållande till folkmängden. Det finns också en annan omfattande omvandlingsprocess som Europa står inför. Om man jämför industristrukturerna i USA och EU, kan man konstatera att det i USA finns ett par tre områden med stark koncentration av företag i en viss bransch, medan det i EU ofta finns ett sådant område i varje land. En anledning till den större specialiseringen i USA är att detta land har varit en gemensam marknad betydligt längre än EU. Man kan förvänta sig att EU kommer att genomgå en ökad specialisering under kommande år. Låt oss titta på omfattningen av tre olika delar av den internationella ekonomin 2010: > Varuexporten uppgick sammanlagt till 14,9 biljoner dollar (WTO, 2011). EU stod för 35 procent av denna, USA och Kanada för cirka 11 procent och Japan för drygt 5 procent. Dessa länder stod också för 56 procent av världens varuimport. Kina svarade för 10 procent av varuexporten och Indien för 1 procent. Världens tre största varuexportländer var Kina, USA och Tyskland. De största varuimportländerna var USA, Kina och Tyskland. exempel: Bilar tillverkade i Sverige (från Volvo, Saab och Scania) säljs utomlands för nästan 100 miljarder kronor per år. Det är export av varor. Samtidigt köper vi i Sverige bilar tillverkade i utlandet för cirka 50 miljarder kronor per år. Det är import av varor. > Tjänstexporten uppgick till 3,7 biljoner dollar. EU stod för 42 procent av denna, USA för 14 procent och Japan för 3,8 procent. Kina stod för drygt 4 procent och Indien för 3 procent av tjänsteexporten. Världens tre största tjänsteexportländer var USA, Tyskland och Storbritannien. De största importörerna var USA, Tyskland och Kina. exempel: När ett svenskt företag säljer en försäkring utomlands, eller bygger utomlands och får betalt i Sverige, eller när utländska turister gör av med 10. Uppslaget pengar i Sverige, då är det export av tjänster. När vi i Sverige gör det omvända, det vill säga turistar utomlands, eller köper en tjänst – vilken som helst – utomlands (till exempel en ritning från en arkitekt eller ett dataprogram), då är det import av tjänster. > Direktinvesteringarna uppgick till cirka 1 500 miljarder dollar (Unctad, 2012). Omkring 73 procent av direktinvesteringarna hade sitt ursprung i den industrialiserade världen. 49 procent av direktinvesteringarna mottogs av dessa länder. 14 procent av direktinvesteringarna gick till Kina (inklusive Hong Kong). exempel: När ett utländskt företag köper ett företag, ett stycke mark eller ett hus i Sverige, i avsikt att utvidga sin verksamhet eller till exempel bygga en fabrik här, då är det en direktinvestering. Samma sak gäller när ett svenskt företag gör likadant i ett annat land. D E N N YA VÄ R L D S M A R K N A D E N = GAMLA INDUSTRIVÄRLDEN MILJ. INVÅNARE Västeuropa 190 Nordamerika 350 Japan, Australien, Nya Zeeland 155 Summa NÅGRA NYA LÄNDER PÅ VÄRLDSMARKNADEN 695 MILJ. INVÅNARE Kina 1 350 Indien 1 240 Indonesien, Filippinerna, Malaysia 365 Ryssland och Ukraina 190 Brasilien 195 Nya EU-länder i Östeuropa 95 Sydkorea och Singapore 55 Summa FRIHANDEL 3 490 Källa: Världsbanken INDUSTRIVÄRLDEN DOMINER AR FORTFAR ANDE LE V E R I A B SOLUT FAT TIG DOM 100 PROCENT 80 Andel som lever på mindre än 1 dollar per dag. 60 Andel som lever på mindre än 1,25 dollar per dag. 2005 justerade Världsbanken gränsen för absolut fattigdom till 1,25 dollar per dag. 40 20 0 1820 1850 1870 1890 1910 1929 1950 1960 1970 1980 1992 VÄRLDENS SNABBASTE VÄLSTÅNDSLYFT Den omvandling av världsekonomin som nu pågår är unik i världshistorien genom att den påverkar människor i så många länder och att utvecklingen går så snabbt. Vi upplever den största och snabbaste standardhöjningen i mänsklighetens historia. För Storbritannien tog det cirka 60 år att fördubbla BNP per capita när den industriella revolutionen inleddes där omkring år 1780. 100 år senare tog det Sverige 40 år att göra samma sak och för Taiwan tog det i mitten av 1900-talet mindre än 10 år. 100-tals miljoner människor har under senare decennier lyfts upp ur djup fattigdom till en drägligare tillvaro. Barnadödligheten i världen har minskat. Medellivslängden har ökat. Analfabetismen har trängts tillbaka, liksom barnarbetet. Mycket av detta beror på den välståndsökning som handeln har skapat. Den snabbaste välståndsökningen har ägt rum i ett antal asiatiska länder. Men det finns delar av världen som inte har blivit särskilt delaktiga i globaliseringen. Detta gäller exempelvis många länder i Afrika. De länder som har hamnat vid sidan av globaliseringen är också de länder som har lyckats sämst med att minska fattigdomen och skapa ekonomisk ut- r 2001 2005 2008 veckling. Det finns flera orsaker till att länder inte lyckats dra nytta av globaliseringen, bland annat: > De rika industriländerna för en handelspolitik som diskriminerar de fattigaste länderna. Det viktigaste exemplet gäller jordbrukspolitiken där bland annat EU ger omfattande stöd till det egna jordbruket, vilket förhindrar exportmöjligheterna för fattiga länder. > Höga handelshinder mellan u-länder. Den mest omfattande internationella handeln sker normalt mellan länder som ligger nära varandra. Europas länder har dragit stark nytta av att handelshindren inom EU har tagits bort eller minskats kraftigt. Men i till exempel Afrika finns det ofta kvar stora hinder för handeln mellan länderna. > Svaga politiska strukturer. Många fattiga länder lider av dåligt fungerande politiska system med ofrihet och korruption. I dessa länder finns ingen fungerande marknadsekonomi och då är det också svårt att utveckla en lönsam internationell handel. UPPGIFTER I avsnittet ”Världens snabbaste välståndslyft” hävdas att internationell handel har bidragit till att minska fattigdomen i världen. Håller du med? Källa: Datan för 1820-2001 är från Burguignon & Morrison (2002). Datan för 2005 och 2008 är från Världsbanken 2012. 8 A N DE L AV B E FOLKN I NG E N SOM SVENSK UTRIKESHANDEL Sverige har en av världens mest internationaliserade ekonomier. En förklaring är att vi är ett relativt litet land med en begränsad hemmamarknad och begränsade möjligheter att själva producera det vi behöver för egen del. Som vi senare kommer att se, har Sverige en lång tradition av internationell handel. Sveriges handel sker i stor utsträckning med andra länder i Europa. Hit gick vår varuexport 2011 (SCB, 2012) > 8 VARUEXPORT 2011 EU 56% NORDAMERIKA 7% ÖVRIGA EUROPA 15% ÖVRIGA OMRÅDEN 8% Källa: SCB ASIEN 13% 8 VARUIMPORT 201 2 EU 69% NORDAMERIKA 3% ÖVRIGA EUROPA 16% ASIEN 13% ÖVRIGA OMRÅDEN 2% Källa: SCB Exporten till Kina och Indien utgjorde 3 respektive 1 procent av den svenska exporten. Varuimporten till Sverige hade följande fördelning mellan ursprungsområden 2012 > 12. Uppslaget FRIHANDEL 7 VARUEXPORT fördelat på varugrupper, 2011 VERKSTADSVAROR 46,4 % MINERALVAROR 12,0 % KEMIVAROR 11,4 % SKOGSVAROR 10,6 % ENERGIVAROR 7,9 % 50 0 ÖVRIGT 11,7 % 40 30 20 10 0 Importen från Kina utgjorde 3,9 procent (4,7 procent inklusive Hong Kong) och från Indien 0,6 procent. Notera att statistiken är något missvisande. Den import från andra världsdelar som skeppas till hamnar i exempelvis Belgien eller Nederländerna och tullbehandlas där kommer att registreras som import från EU. Denna handel motsvarar uppskattningsvis cirka 10 procent av vår import. 25 50 % 11,4 % KEMIVAROR Så här fördelades den svenska varuexporten 2011 på olika varugrupper (Ekonomifakta, SCB) > Tjänstehandeln växer snabbt. År 1980 uppgick tjänster till cirka 18 procent av den totala exporten respektive importen. 2010 hade både tjänsteexporten och tjänsteimporten ökat sin andel till 30 respektive 26 procent (Ekonomifakta, SCB). Sverige hade fram till 2002 en större import än export av tjänster. Men därefter har vi varit en nettoexportör av tjänster, det vill säga vi har sålt tjänster för mer pengar utomlands än vad vi har köpt tjänster för. De största posterna i tjänsteexporten och tjänsteimporten är affärstjänster (bland annat konsultverksamhet, reklam och marknadsföring), transporttjänster och utländska besökares konsumtion i Sverige, respektive svenskars konsumtion i utlandet. 46,4 % VERKSTADSVAROR 10,6 % Källa: SCB SKOGSVAROR 13. Uppslaget FRIHANDEL Sverige tillhör ett av de mest internationaliserade länderna, både när det gäller utländskt ägande av företag i Sverige och svenskt ägande av företag i andra länder. Här är några fakta som belyser detta: > Från 1990 till 2011 ökade antalet anställda i utlandsägda företag i Sverige från 200 000 till 630 000 (Tillväxtanalys, 2012). > Det utländska ägandet i svenska börsföretag har under samma tid ökat från 10 till 40 procent. Därtill har flera företag köpts av utländska koncerner och därmed försvunnit från börsen (SCB, 2012b). 8 DE N S V E N S K A E XPOR TE N S S TOR LE K I FÖR H Å LL A N DE TI LL B N P (19 67-2011) 60 PROCENT 50 40 30 20 1967 1971 1975 1979 1983 1987 1991 1995 1999 2003 2007 2011 Den svenska exporten (och importen) har sedan 1970 vuxit väsentligt snabbare än BNP. År 2011 motsvarade exportens storlek cirka 50 procent av BNP. Ibland uttrycks detta felaktigt som att exporten utgjorde 50 procent av BNP – eller att exportens andel av BNP var 50 procent. Men i de produkter som exporteras från Sverige ingår en växande andel varor och tjänster som har importerats. Denna import ingår inte i Sveriges BNP. > År 1990 uppgick det utländska ägandet av noterade bolag på Stockholmsbörsen till 7,7 procent (SCB, 2012). 2012 hade ägandet femdubblats och uppgick till 39,2 procent. Källa: Världsbanken (2012) genom Trading Economics ÄGANDETS INTERNATIONALISERING 8 ANTALET ANSTÄLLDA I SVERIGE RESPEKTIVE UTLANDET I SVENSKA MULTINATIONELLA FÖRETAG 1 200 000 1 000 000 ANSTÄLLDA I SVERIGE ANSTÄLLDA UTOMLANDS 800 000 600 000 400 000 1987 1990 1993 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 14. Uppslaget FRIHANDEL Källa: ITPS, Ekonomifakta (1987-2007) Tillväxtanalys, Ekonomifakta (2008- )OBS: bruten skala ANTALET ANSTÄLLDA S V E N S K A F L AG G S K E P P MINDRE SVENSK A Flera välkända svenska storföretag har under senare decennier gått samman med eller köpts upp av utländska företag, varefter företagets hemvist inte längre är Sverige. Här är några exempel: > Mobiltelefontillverkaren Sony Ericsson blev 2012 helägt av Sony och huvudkontoret flyttades till Tokyo. > Skogsindustriföretaget Stora gick 1998 samman med finska Enso och bildade Stora Enso med säte i Finland. > IP-telefoniföretaget Skype med den svenske grundaren Niklas Zennström köptes 2009 av det amerikanska Ebay. > Volvos personbilstillverkning köptes 2010 av kinesiska Geely. Stora och Enso fann varandra, flyttade ihop i Finland och bildade Stora Enso. r > Telia och finska Sonera slog ihop sina verksamheter 2002. > Försäkringsbolaget Skandia köptes 2006 av sydafrikanska Old Mutual. UPPGIFTER Vilka för- och nackdelar ser du med att svenska företag går samman med utländska bolag eller köps upp av utländska företag? 15. Uppslaget FRIHANDEL Bild: Stora Enso = VARFÖR FRIHANDEL? Med frihandel menar vi internationell handel som är fri från statliga ingrepp som hindrar handel eller diskriminerar mellan det egna landets och andra länders produktion av varor eller tjänster. DET FINNS OLIK A FORMER AV HANDELSHINDER, TILL EXEMPEL: > Tullar, alltså en skatt som läggs på varor som importeras eller exporteras. > Förbud mot import eller export av vissa produkter eller begränsningar (kvoter) av hur stor volym som får importeras eller exporteras. > Statligt stöd (subventioner) till det egna landets producenter i syfte att stärka deras ställning gentemot utländska konkurrenter på hemmamarknaden eller på exportmarknaden. Argumenten för en fri handel mellan olika länder är i princip samma argument som finns för att olika orter eller regioner inom ett land tjänar på att handla med varandra. HANDEL SK APAR VÄLSTÅND Internationell handel har betytt mycket för utvecklingen från fattigdom till välstånd, bland annat i Sverige. Handeln ökar välståndet på följande sätt: > Handeln gör det möjligt för konsumenter att köpa varor och tjänster även på platser där de inte kan framställas lokalt. > På motsvarande sätt blir det möjligt för företag att tillverka varor eller tjänster som bygger på råvaror, insatsvaror eller tjänster som inte kan framställas lokalt. > Handeln gör det möjligt att utnyttja arbetsfördelning, specialisering och stordrift. Därigenom kan fler typer av varor och tjänster framställas och produktionskostnaderna blir lägre. 16. Uppslaget >• Där handelsvägar löper samman, uppstår konkurrens. Därigenom blir priserna lägre och företagen får starkare motiv att ständigt utveckla bättre och billigare produkter. Detta innebär inte att fri handel automatiskt löser alla ekonomiska problem för människor eller att politiska regleringar skulle vara överflödiga. Däremot kan man säga att en fri handel inom och mellan länder är en säkrare väg att skapa bra arbetstillfällen, effektiva företag och högt välstånd än att lita till handelshinder. En vanlig missuppfattning då det gäller internationell handel är att exporten skulle vara mer ”nyttig” eller eftersträvansvärd för ett land än importen. I själva verket är det snarare tvärtom. Det enda vettiga syftet med exporten är att finansiera importen. Genom import ökar våra möjligheter att konsumera det vi vill. Exporten är det pris vi betalar för detta. b D I S K U S S I O N S F R ÅG O R Diskutera de argument för frihandel som presenteras i kapitlet ”Varför frihandel?”. Håller du med? Vilka invändningar kan du komma på? = EXEMPEL Utan export skulle vi i Sverige få mycket svårt att betala för saker som inte tillverkas, odlas eller går att få här som till exempel utlandssemestrar, GPS-mottagare, kaffe, te, bananer, bensin och etanol, surfplattor, kläder, skor… och en massa annat! FRIHANDEL K APITALETS INTERNATIONALISERING ÄR OCKSÅ VIKTIG Argumenten för internationella kapitalmarknader hänger samman med argumenten för frihandel av varor och tjänster: > Den omfattande internationella handeln med varor och tjänster skapar behov av internationella finansiella marknader av olika slag. Företag som gör internationella affärer behöver ta lån och göra utbetalningar i flera länder, hantera olika valutor, gardera sig för valutarisker etcetera. De internationella finansmarknaderna fungerar som ett smörjmedel för handeln med varor och tjänster. > Etablering av företag med verksamheter i flera länder är ett sätt att sprida teknologi och kompetenser och att skapa effektiva internationella produktions- och marknadsföringsorganisationer. > Genom internationella kapitalmarknader kan kapital föras över från länder med gott om kapital till länder som har gott om investeringsmöjligheter. Därigenom ökar den ekonomiska tillväxten i världen. >•Det är en fördel för stater, hushåll, företag och andra aktörer att kunna placera sitt sparande och ta lån i flera olika länder.Då kan man sprida riskerna bättre och den internationella konkurrensen kan bidra till ökad effektivitet och förmånligare villkor för sparare och låntagare. = EXEMPEL När man blir gammal och behöver pension för att försörja sig är det bra om de pengar man kunnat spara är investerade på många olika ställen och i många olika verksamheter. Då behöver en värdeminskning på ett ställe inte innebära att man förlorar så mycket. HÖRLURAR: KINA FUDGE: FRANKRIKE TRÖJA: USA KLOCKA: SCHWEIZ JEANS: JAPAN Ty så har den gudomliga försynen ordnat det, att människorna underhåller varandra genom ömsesidigt utbyte av varor, då olika förmåner av naturen är dem beskärda. Somliga har överflöd på fisk, andra på vilda djur, andra åter på åkerfält, för att glatt kunna leva tillsammans med varandra, så att de just i olikheterna av sina produkter finner anledning till en angenäm och glad användning av livets goda och en eftersträvansvärd enhet i sinnena.” SKÄRP: ITALIEN OL AUS MAGNUS: HISTORIA OM DE NORDISK A FOLKEN, 1555 17. Uppslaget FRIHANDEL HANDEL BIDR AR TILL ATT SK APA FRED OCH TOLER ANS Genom handeln sprids kunskap och idéer snabbare, vilket stimulerar den ekonomiska utvecklingen. Men de kunskaper och idéer, som sprids längs handelsvägarna berör inte bara ekonomin. Genom internationell handel kommer människor i kontakt med andra kulturer, vilket främjar öppenhet och nyfikenhet. Det är därför inte så underligt att samhällen med stor internationell handel ofta har varit nydanande inom vetenskap och kultur. Det gäller till exempel för Aten på 400-talet f.Kr, Bagdad på 800-talet, Florens på 1400-talet och Amsterdam på 1600-talet. Historien visar att handeln dels bidrar till en materiell rikedom som kan finansiera vetenskap och kultur, dels bidrar den till ett öppet samhällsklimat som stimulerar kreativt tänkande. De värderingar och ideal som vi förknippar med ett civiliserat samhälle – demokrati, humanitet, tolerans och fredligt umgänge mellan människor – är till stor del frukter av internationell handel. Handel bygger ju på frivilliga överenskommelser och ofta långvarigt samarbete. Den kan bara fungera väl om det finns ömsesidigt förtroende. I samhällen med omfattande handel förefaller därför egenskaper, som ansvarstagande och vilja att uppfylla sin del av ett avtal, att stimuleras. En viktig effekt av internationell handel är att ett högt välstånd kan skapas även i små områden. Inte minst Hong Kong och Singapore är, liksom Sverige, exempel på detta. I en värld där handel betyder mindre, kommer landets storlek att vara mer avgörande. Detta är en förklaring till att länder genom historien har lagt ner stora krafter på erövringskrig och att bygga upp kolonialvälden. Ändå kan en protektionistisk politik ibland vinna utbrett stöd bland människor. Varför? Ett viktigt skäl är att det på kort sikt kan finnas vinnare på handelshinder, nämligen de företag som då får skydd mot utländsk konkurrens. Därmed kan ägare och anställda i dessa branscher slippa genomföra smärtsamma omställningar. På lång sikt är det dock tveksamt om ens dessa grupper är vinnare på protektionismen eftersom den ekonomiska utvecklingen i landet försämras. Dessutom måste man räkna med att andra länder svarar med protektionistiska motåtgärder om ett land sätter upp hinder för sin import. Därmed skadas utvecklingen än mer i alla berörda länder. Oftast innebär protektionism att vissa företagsintressen kan göra kortsiktiga vinster på bekostnad av konsumenterna, vilket normalt bidrar till ökad ojämlikhet i samhället. En protektionistisk politik, som till exempel bygger på att man bara til�låter införsel av en viss mängd varor av ett visst slag (så kallade importkvoter) innebär risker för korruption genom att företag försöker förmå politiker eller myndigheter att ge dem förmåner. Den säkraste vägen till välstånd är internationella handelssystem där alla länder minskar sina handelshinder. Ekonomisk teori visar också att ett land kan tjäna på att minska sina handelshinder, även om omvärlden förblir protektionistisk. Självklart är internationell handel viktigare, ju mindre ett land är. Större länder har bättre förutsättningar att producera olika typer av varor, och att dra nytta av stordriftsfördelar. De har också större hemmamarknader. PROTEKTIONISMENS SK ADEVERKNINGAR Av det som har sagts ovan framgår att en politik som skapar hinder för handeln (protektionism) medför en rad ekonomiska nackdelar för ett land: > Konsumenternas valfrihet minskar genom att de har färre produkter att välja mellan och genom att priserna blir högre. > De företag som är beroende av importerade varor för att själva kunna producera (som nästan alla stora svenska exportföretag, till exempel Scania, Ericsson, ABB med flera) får ökade kostnader. = USA har en stor andel av världens utrikeshandel, men denna andel är ändå bara en ganska liten del av USA:s hela ekonomi. USA är ett kontinentalt land som har nästan allt man kan tänkas behöva inom sina egna gränser. Sedan är det en annan sak att USA, som alla andra länder, självklart tjänar på utrikeshandel. Men landet har lättare än små länder att tillgodose sitt totala behov internt. > Inflödet av idéer och kunskaper från andra länder minskar. 18. Uppslaget EXEMPEL FRIHANDEL Genom handeln sprids kunskap, idéer, olika kulturer – det stimulerar den ekonomiska utvecklingen och främjar öppenhet och nyfikenhet. 19. Uppslaget FRIHANDEL HANDELSPOLITIKENS F ) Historia ) öre det industriella genombrottet var tullar i landet. Under 1300-talet infördes exporttullar på ett av de viktigaste sätten för stater att skafbland annat spannmål och koppar. fa sig inkomster. Då baserades en stor del av Men den svenska kungamakten insåg också beproduktionen på självhushållning. Utrikeshandeln tydelsen av att stimulera handeln. I mitten av var dock en verksamhet där det fanns möjligheter 1200-talet slöt Birger Jarl handelsavtal om befrielse för staten att få penninginkomster. Tull är också en från tullar och avgifter med de viktiga handelsstäform av beskattning som är derna Lübeck och Hamburg relativt enkel att organisera. i norra Tyskland. Men när Den ekonomiska läran I takt med att de ekonoGustav Vasa ville öka sin miska och politiska systesom dominerade Europa 1550- makt avskaffade han tullfrimen utvecklas har tullarnas heten för städerna i det tys1750 kallas merkantilism. statsfinansiella betydelse ka handelsförbundet, den så Den gick ut på att varje land minskat avsevärt. Det har kallade Hansan, omkring dock funnits andra motiv 1530. För svenska statens skulle eftersträva ett överför tullar, nämligen de prospelade tullinkomsterna skott i handelsbalansen, vilket del tektionistiska. Då handlar störst roll under 1600- och skulle finansiera importen av 1700-talen. Ett syfte med det oftast om att förhindra eller begränsa införseln den svenska stormaktspoliguld och silver. av varor eller tjänster, till tiken var att skaffa kontroll exempel som skydd för det över tullinkomsterna från de egna landets näringsliv. En protektionistisk handelsstora kuststäderna vid Östersjön. politik kan även bygga på andra handelshinder än Den ekonomiska läran som dominerade Europa tullar, till exempel importförbud, importkvoter eller 1550-1750 kallas merkantilism. Den gick ut på att andra regleringar som försvårar införseln (så kallade varje land skulle eftersträva ett överskott i handelsicke-tariffära handelshinder). Även subventioner av balansen, vilket skulle finansiera importen av guld den egna industrin räknas hit. och silver. Staten skulle förhindra ”onödig” import En del hinder för handeln har uppstått utan något och stödja export av förädlade produkter. Den indirekt syfte att begränsa handeln. Det kan till exhemska industrin skulle stödjas med bidrag och moempel gälla bestämmelser om standardisering, typnopolrättigheter. godkännande och säkerhetsföreskrifter som varierar Denna politik gjorde det möjligt för privilegierade mellan olika länder. I en del fall kan sådana bestämaffärsmän att skapa stora förmögenheter. Men den melser dock ha tillkommit (eller bevarats sedan de ekonomiska utvecklingen skadades genom att poliförlorat sin ursprungliga funktion) på grund av en tiken förkvävde företagarnas initiativkraft och indold avsikt att gynna det egna landets företag på beskränkte konsumenternas valfrihet. kostnad av utländska konkurrenter. Under 1700-talet nådde den merkantilistiska politiken sin höjdpunkt i Sverige. Staten gav handelsföretag och industrier omfattande bidrag och skydd MERKANTILISMEN mot utländsk konkurrens genom tullar och importNär en svensk statsmakt började växa fram under tiförbud. Under seklet infördes 58 överflödsförorddig medeltid blev handelspolitiken en av de viktiga ningar som förbjöd införsel av varor som till exempel uppgifterna. Tullar användes för att skaffa pengar kaffe och choklad. till kungen. Omkring år 1200 fick utländska köpmän börja betala importtullar på varor de förde in 20. Uppslaget FRIHANDEL Sverige – en gammal handelsnation Sverige har haft internationella handelskontakter i tusentals år. För 5 000 år sedan började kopparföremål importeras från kontinenten till Skåne. 1 000 år senare bedrevs fjärrhandel i Mälardalen och på Gotland, liksom längs kusten från Västerbotten till Skåne. Från norr kom skifferredskap och pälsverk, från söder flintyxor. På kartan 11 9 visas några exempel på platser, som under olika perioder har varit berörda av internationell handel. 8 7 4 1 Limhamn. På ett högt berg i Rio de Janeiro, Brasilien står en stor Kristusstaty, kallad ”Limhamnsjesus”, eftersom den är uppförd 1931 av cement från Limhamn. 2 Ekeby. CC Höganäs tillverkar kakel och klinkers som exporteras över hela världen. Taket på det berömda operahuset i Sydney (1973) är täckt med 1 000 000 plattor. 3 Svängsta. 1902 lanserade Halda sina första taxametrar. Under en tid var dessa de enda som var godkända i London. 4 Getinge. Getinge AB grundades av Olander Larsson 1904 för att tillverka jordbruksutrustning. 1914 exporterades hästskosöm till ryske tsaren. 1932 började Getinge tillverka sterilisationsutrustning och i dag är det ett internationellt framgångsrikt medicintekniskt företag. 5 Ljungby. Världens största gaffeltruckar (tre stycken) med 90 tons lyftkapacitet vardera levererades 1991 av Kalmar LMV i Lidhult för anläggandet av oljeledningar i Libyen. 6 Limmared. Glasbruket, grundat 1740, är Sveriges äldsta i drift. Här tillverkas Absolut-flaskor som sprids över hela världen. 7 Göteborg. Under en stor del av 1900-talet var Göteborg en av världens främsta varvsstäder. 8 Vårgårda. 1952 startades Lindblads Autoservice av bröderna Lennart och Stig Lindblad. Detta är upphovet till det världsledande bilsäkerhetsföretaget Autoliv. 9 Borgvik. När Eiffeltornet i Paris byggdes 1887-89 levererades järn från Borgvik. 10 Kristinehamn. Under 1600- och 1700-talen fastställdes världsmarknadspriset på järn i praktiken på den årliga fastingsmarknaden här. 11 Krokstrand. Många gator i Europa, liksom kajer i Buenos Aires, byggdes med sten från Krokstrand. 12 Jönköping. Säkerhetständstickor från tändsticksfabriken fick sitt internationella genomslag på världsutställningen i Paris 1855. 13 Tranås. The Beatles beställde vargpälsar härifrån på 1960-talet. 14 Gotland. Tusentals byggnadsdetaljer och föremål gjorda av gotländsk kalk- och sandsten, bland annat 800 dopfuntar, finns runt Östersjön som vittnar om gutarnas export under medeltiden. 15 Linköping. Saab var en av huvudleverantörerna till Smart-1, den första europeiska månfarkosten, som skickades upp 2003. Månsonden mon- terades i Linköping. 16 Södertälje. 1948 lanserade Astra lokalbedövningsmedlet Xylocain. 1954 såg man till att Xylocain botade påven Pius XII:s kroniska hicka och sex år senare hjälpte läkemedlet USA:s president Eisenhower mot oregelbunden hjärtverksamhet. 17 Birka. Här bedrevs under vikingatiden en omfattande internationell handel, bland annat med områden kring Medelhavet och Svarta havet. 18 Eskilstuna. 1899 sålde Carl Edvard Johansson sin första måttsats. Den kom att få en stor betydelse för verkstadsindustrin över hela världen. 19 Garphyttan. Haldex Garphyttan Wire är i dag internationellt ledande tillverkare av tråd till ventilfjädrar för bilmotorer. Järnindustrin här har anor sedan 1500-talet. Ortsnamnet kommer av tyskar som verkade här. ”Garper” fornsvenska för ”bråkmakare”, ”pratkvarn”, som blev öknamn på tyskar. 20 Västerås. Erling Persson öppade den första Hennes- butiken här 1947, vilket är upphovet till H&M. 21 Enköping. 1891 fick Johan Petter Johansson patent på skiftnyckeln, vilket gav upphov till företaget Bacho. 21. Uppslaget FRIHANDEL 1 31 29 27 28 26 25 10 13 24 23 20 21 19 22 18 17 16 15 14 3 22 Stockholm. Bertil Hult grundade EF 1965, vilket har utvecklats till världens största privata utbildningsorganisation med verksamhet i över 40 länder. 23 Avesta. Takplåtarna till slottet i Versailles gjordes på kopparverket i Avesta. Assuandammen i Egypten är beklädd med rostfri plåt från Avesta järnverk. 24 Falun. Gruvan här svarade under mitten av 1600-talet för två tredjedelar av världens kopparproduktion. 25 Bergvik. 1874 exporterades världens första sulfitmassa härifrån till England. Processen uppfanns av Carl Daniel Ekman. 26 Iggesund. Pappersbruket har levererat kartonger till nära hälften av alla nylanseringar inom parfymindustrin och har i 30 år varit ensam leverantör till Chanel no 5. 27 Trångsviken. John E Jonsson började tillverka kokkärl i aluminium 1925. Företaget heter i dag Trangia och tillverkar stormkök till friluftsmänniskor över hela världen. Företagsnamnet är en förkortning av ”Trång i aluminium”. 28 Örnsköldsvik. 1899 grundade Johan Hägg- 32 30 6 12 5 2 33 lund möbelföretaget Hägglund & Söner i Örnsköldsvik. Hägglunds kom att utvecklas till Norrlands ledande verkstadsföretag och fordonstillverkare. 29 Byske. Ett fynd vid Bjurselet av 175 flintyxor, tillverkade av sydskandinavisk flinta, visar att långväga handel har bedrivits här sedan förhistorisk tid. 30 Malå. Malå Geoscience utvecklar och tillverkar prospekteringsutrustning som har använts bl.a. i återuppbyggnaderna efter Irakkriget och efter terrorattentatet mot World Trade Center i New York. 31 Arjeplog. Här ligger ett internationellt centrum för vintertestning av fordon och fordonskomponenter. Det började 1972 när Per-Axel Andersson och David Sundström upplät en upplogad landningsbana på Hornavans is för att Opel skulle testa bilbromsar. 32 Malmberget. Malmberget är känt för sina gruvor. Malmbrytningen startade 1741 på berget Illuvaara. Det första malmtåget lastades år 1888. 33 Jukkasjärvi. Här uppför Yngve Bergqvist varje år ett ishotell, som lockar besökare från hela världen. = ANDERS CHYDENIUS Det första stora steget för friare handel i Sverige togs då riksdagen 1765 beslöt att avskaffa det bottniska handelstvånget. Handelstvånget innebar att invånarna i norra Sverige och Finland inte själva fick segla med sina varor till andra länder. Därigenom kunde främst köpmännen i Stockholm göra vinster på de fattigare landsändarnas bekostnad. Den som mest bidrog till avskaffandet av bottniska handelstvånget var prästen Anders Chydenius från Österbotten. Han medverkade också till att Sverige 1766 fick världens mest liberala tryckfrihetslagstiftning med den för Sverige unika grundlagsskyddade offentlighetsprincipen. Chydenius var ledamot av riksdagens prästestånd och författade ett par skrifter där han, elva år före Adam Smith, utvecklade argumenten för marknadsekonomi och fri handel. I skriften Källan till rikets vanmakt (1765) skriver han: Det går an, tänker någon, att i en folkrik, florerande och till seder ofördärvad nation släppa handelsrörelsen fri. Men hos oss där ingalunda av dessa predikater torde få rum, vore detta att äventyra hela samfundets bästa. Den busen är vi nog länge skrämda med. Låt oss se vad skäl ligga häruti. Är det icke tvång i näringar och rörelse, som hindrar våra arbetares tillväxt? Bojor, som ingen folkrik nation i världen bära eller kan bära, utan att inom ett halvt sekel bliva lika fattig på folk med oss. Vad annat än det samma tvånget är, som hindrar vårt flor, som dödar vinningslystnaden och som hjälper den ene medborgaren att kliva den andre på axlarna?” ADAM SMITH OCH DAVID RICARDO Under 1700-talet uppstod en reaktion mot tidens dominerande merkantilism. Genombrottet kom med skotten Adam Smiths bok Wealth of Nations (Nationernas välstånd) 1776. Det är den första betydande skriften både för nationalekonomin och för den ekonomiska liberalismen. Smith hävdade att en fri handel inom och mellan länder är bästa sättet att skapa välstånd. Han tog avstånd från tanken att ekonomin var ett nollsummespel där den enes vinst var den andres förlust. Alla kunde vinna på ökad ekonomisk frihet och handel. På så sätt kunde man utnyttja fördelarna med arbetsfördelning, specialisering och kunskapsspridning. Adam Smith visade att varje land (eller, rättare sagt, medborgarna i varje land) tjänade på att producera det som de var bäst på och sedan byta varor med varandra. Om England var bättre på att tillverka ylletyger och Portugal på att framställa vin, så borde Portugal exportera vin och England ylletyger. År 1817 publicerade engelsmannen David Ricardo en bok, On the Principles of Political Economy and Taxation, där han visade att motiven för inter22. Uppslaget ”Det är inte av slaktarens, bryggarens eller bagarens välvilja vi förväntar oss vår middag, utan av deras omtanke om sitt eget intresse.” ADAM SMITH 1723-1790 nationell handel var starkare än vad Smith hade hävdat. Ricardo visade att handel kunde vara till fördel för bägge parter även om ett land var bäst på allt. Om Portugal var dubbelt så bra som England på att tillverka ylletyger men tre gånger så bra på att odla vin, så borde England ändå exportera ylletyger och Portugal vin. Portugal hade visserligen en absolut fördel i ylletygsproduktionen. Men England hade en komparativ fördel. En viktig slutsats av Ricardos teori är att alla länder alltid har komparativa fördelar inom några branscher – även om dessa branscher kan växla över tiden. Alla länder kan därmed vinna på internationell handel, stora som små, rika som fattiga. FRIHANDEL FRIHANDELNS GENOMBROTT Under 1700-talet hade Storbritannien tagit ledningen i den industriella revolutionen, mycket tack vare att man tidigt skapade förutsättningar för en fungerande marknadsekonomi. En av de viktigaste händelserna för den internationella handeln under 1800-talet var då att Storbritannien på 1840-talet slog in på en frihandelslinje. Drivande bakom denna politik var John Bright och Richard Cobden. De kämpade också för näringsfrihet, religionsfrihet, militär nedrustning, antikolonialism och förbättrad undervisning. År 1815 hade Storbritannien infört spannmålstullar för att skydda det inhemska jordbruket. Detta drabbade landets fattigaste befolkning hårt eftersom tullarna gjorde maten dyrare. Även den brittiska industrin drabbades eftersom andra länder hindrades att exportera spannmål till Storbritannien och sedan köpa brittiska varor för sina exportinkomster. Bright och Cobden drev under flera år en intensiv kampanj mot tullarna. Det som till sist bröt ner protektionismen var den svältkatastrof, som drabbade Irland 1845. Året efter avskaffades spannmålstullarna. År 1860 lyckades Cobden få till stånd ett frihandelsavtal med Frankrike. Avtalet introducerade en princip som än i dag är en grundbult i det interna- tionella handelssamarbetet, nämligen mest-gynnadnations-principen. Den innebär att om ett land ger en handelsfördel till ett annat land, så ska samma fördel ges till alla andra länder, som man redan har handelsavtal med. Följden blir att alla länder som har avtal med varandra slipper omförhandla varje enskilt avtal, och kan dra nytta av alla förbättringar – handeln och välståndet ökar för alla. Flera europeiska länder anslöt sig till detta frihandelssystem, däribland Sverige 1865. Det var finansminister Johan August Gripenstedt som drev igenom den svenska anslutningen. Han var starkt inblandad i de flesta liberala reformer under denna tid, till exempel det statliga stödet till järnvägsutbyggnaden, näringsfrihetens införande, ökad religionsfrihet, stärkt ställning för kvinnor, avregleringen av bankväsendet samt fri in- och utvandring. Parallellt med detta etablerades ett stabilt internationellt valutasystem. Det byggde på guldmyntfoten, som innebar att varje lands valuta kunde växlas mot en given mängd guld. Storbritannien hade infört guldmyntfot 1816 och pundet blev nu grunden för det internationella valutasystemet. År 1873 införde Sverige och Danmark guldmyntfot (1875 även Norge) och de tre länderna fick nu kronan som gemensam valuta. ”Handelsfriheten hade burit frukt, och under dess flagga hade slöjder och näringar uppblomstrat till nytt liv. Överallt hörde jag samma talan av alla klasser; välståndet var allmänt där, var i stigande. Den bleka nödens anlete, som förr hade synts mig så förfärande, det såg jag ej mer så som förr." Författaren Fredrika Bremer skriver i Aftonbladet 1852 om resultatet av den engelska frihandelsreformen 1846. 23. Uppslaget FRIHANDEL EN GR ÄNSLÖS VÄRLD baserades på en svensk uppfinning eller konstruktion, till exempel säkerhetständstickor (uppfinnare Janne Lundström), telefonutrustning (Lars Magnus Ericsson), separatorer (Gustaf de Laval), kullager (Sven Wingquist) och ljusfyrar (Gustaf Dalén). Sverige drog också stark nytta av den framväxande internationella kapitalmarknaden. Sverige var i mitten av 1800-talet en fattig nation. Resurserna för att bygga ut järnvägsnätet och annan infrastruktur var otillräckliga. Därför kom en stor del av utbyggnaden att finansieras genom lån från Frankrike. Sverige var därefter under perioden 1870-1914 ett av de länder i världen som upplevde den snabbaste ekonomiska tillväxten och löneökningen för till exempel industriarbetare. Den berömde brittiske nationalekonomen John Maynard Keynes beskrev 1919 hur livet i Europa och Nordamerika kunde te sig under årtiondena före första världskriget: I Europa och Nordamerika präglades perioden 1870-1914 starkt av internationaliseringen, även om många länder, däribland Sverige, höjde tullarna i slutet av 1800-talet. Å andra sidan innebar järnvägarna och ångfartygen att transportkostnaderna sänktes. Telegrafen innebar att information snabbt kunde föras mellan länder och världsdelar. Varuströmmarna ökade. Kapital rörde sig tämligen obehindrat mellan länderna. Den internationella rörligheten av människor var större än den är i dag, framförallt genom massemigrationen till Nordamerika. Sverige präglades starkt av den tidens internationalisering. Den svenska exporten ökade kraftigt. Inledningsvis handlade det mycket om trävaror, havre och pappersmassa. Men nu kom också genombrottet för flera svenska ”snilleindustrier”, alltså företag som I slutet av 1800-talet kom genombrottet för flera svenska ”snilleindustrier”, alltså företag som baserades på en svensk uppfinning eller konstruktion, till exempel säkerhetständstickor och kullager. ”Vilken fantastisk period för mänsklighetens ekonomiska framsteg var det inte som tog slut i augusti 1914! En invånare i London kunde lyfta telefonen vid morgonteet, och beställa varor från hela världen och förvänta sig snabb leverans till hemmet. Han kunde samtidigt och på samma sätt riskera sin förmögenhet i olika investeringar var som helst på jorden. Han kunde på ett säkert sätt och utan visa eller pass, resa till nästan vilket land som helst. Han betraktade dessa tingens tillstånd som normala, säkra och varaktiga.” 8 VÄRLDSHANDELNS UTVECKLING Världens export som andel av världs-BNP 35 PROCENT 30 25 20 10 1970 24. Uppslaget 1980 FRIHANDEL 1990 24. Uppslaget FRIHANDEL 2000 2011 Källa: WTO och IMF 15 PROTEKTIONISTISKT BAKSL AG EUROPA ENAS År 1914 tog internationaliseringens guldålder slut. Första världskriget innebar ett sammanbrott för den internationella handeln och även mellankrigstiden präglades av instabila förhållanden i den internationella ekonomin. Efter första världskriget öppnades visserligen gränserna. Men under 1930-talets ekonomiska kris skärpte de flesta länder handelshindren kraftigt i syfte att skydda jobben. Detta handelskrig gjorde bara problemen än värre. Världshandeln minskade kraftigt, vilket människor i alla länder förlorade på. Därtill kom att Europa inom loppet av 30 år skakades av två förödande krig. Parallellt med att handelshindren reducerades på global nivå, kunde allt fler europeiska länder samlas i den organisation som numera heter Europeiska Unionen (EU). Så här ser huvuddragen ut i utvecklingen av detta europeiska samarbetsprojekt: > År 1952 bildades Europeiska kol- och stålgemenskapen. Medlemmarna var Belgien, Frankrike, Italien, Luxemburg, Nederländerna och Västtyskland. Syftet var att ställa ländernas kol- och stålindustrier under överstatlig ledning för att därmed omöjliggöra krig mellan unionens länder. ”Det är med tullar som med rustningar: man vet att det är ett utdömt och farligt system, men man saknar kraft och mod att lyfta kärran ur de gamla hjulspåren, fast vägen bär rakt ned i dyn.” FÖRFATTAREN ELIN WÄGNER VARNADE 1930 FÖRGÄVES FÖR PROTEKTIONISMEN. FRIHANDELNS ÅTERKOMST Efter andra världskriget inleddes åter igen en frihandelsperiod i västvärlden. Nu skapades internationella regler och organisationer för att gynna en fri handel, på global nivå. Det viktigaste organet var GATT (General Agreement on Tariffs and Trade; Allmänna tull- och handelsavtalet). Formellt var detta ett internationellt handelsavtal, som trädde i kraft 1948. Men i praktiken kom GATT att bli en internationell organisation inom vars ram flera viktiga steg mot ökad global frihandel togs. Framförallt innebar GATT-samarbetet en sänkning av tullarna på industrivaror. Därtill fastlades flera andra viktiga principer, till exempel: > År 1958 bildade dessa sex stater även Europeiska ekonomiska gemenskapen (EEC). Syftet var att skapa en tullunion och en gemensam marknad med fri rörlighet av varor, tjänster, kapital och människor. 1967 bildades Europeiska gemenskaperna (EG) som blev en samlande institution för flera samarbetsorgan, bland annat EEC. > År 1973 blev Danmark, Irland och Storbritannien medlemmar i EG. År 1981 blev Grekland medlem. År 1986 blev Portugal och Spanien medlemmar i EG. År 1990 utvidgades EG genom Tysklands återförening. > År 1993 bildades Europeiska unionen (EU) som ett utvidgat och fördjupat samarbete mellan EGländerna. Nu var den inre marknaden förverkligad, vilket bland annat innebar att medborgarna kunde bosätta sig, arbeta och studera i det land de ville. > År 1995 blev Finland, Sverige och Österrike medlemmar i EU. > Kvantitativa importbegräsningar är förbjudna. > Länderna måste tillämpa mest-gynnad-nationsprincipen (se sidan 23). > Principen om nationell behandling. Den innebär att importerade varor, när de väl har passerat gränsen, inte får behandlas sämre än inhemska varor när det gäller till exempel skatter, avgifter och tekniska föreskrifter. > År 1999 infördes Euro som valuta i elva EU-länder. År 2001 fick även Grekland eurovaluta. > År 2004 blev Cypern, Estland, Lettland, Litauen, Malta, Polen, Slovakien, Slovenien, Tjeckien och Ungern medlemmar i EU. År 2007 blev Bulgarien och Rumänien medlemmar i EU och Slovenien fick euro som valuta. År 2008 infördes euro som valuta på Cypern och Malta. > År 1995 bildades Världshandelsorganisationen (WTO) som bland annat fick ansvar för GATTavtalet. Mer om detta på sidan 29. 25. Uppslaget FRIHANDEL FRIHANDELSL ANDET SVERIGE varor medan EEC även omfattade jordbruket. År 1973 lämnade Danmark och Storbritannien EFTA för att bli EG-medlemmar. Samtidigt trädde ett frihandelsavtal i kraft mellan EG och de kvarvarande EFTA-medlemmarna. År 1986 blev även Portugal medlem i EG. Ett utvidgat avtal mellan EFTA och EG, Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES), trädde i kraft 1994. Avtalet innebar att Sverige i stort sett fick tillgång till EU:s inre marknad och anpassade sig till EU:s yttre tullgränser. År 1995 lämnade Sverige EFTA och blev i stället medlem i EU. EU är en tullunion med inre frihandel och gemensamma tullar och kvoter gentemot omvärlden. Sedan Sverige gick med i EU 1995 har Sverige alltså ingen egen handelspolitik, utan alla handelspolitiska beslut fattas gemensamt med övriga medlemsländer i EU:s ministerråd. Enda undantaget är exportfrämjandet som fortfarande sköts av de enskilda medlemsländerna i EU. Den gemensamma handelspolitiken sköts av EUkommissionens handelsdirektorat, som ansvarar för EU:s handelsförhandlingar i WTO och med ickemedlems-länder. EU-kommissionen sköter också, under överinseende av EU:s ministerråd, införandet av antidumpningsåtgärder och andra så kallade handelspolitiska skyddsåtgärder (skydd mot att varor exporteras till underpris). Bland svenska politiker, fackförbund och näringslivsorganisationer finns ett utbrett stöd för frihandeln. Sverige har traditionellt sett fört en frihandelsvänlig politik, vilket har varit naturligt för ett litet land med en begränsad hemmamarknad. Bland annat på grund av de naturliga förutsättningarna har vi behövt importera många varor som inte kan framställas i Sverige. Många svenska företag har också sedan länge byggt sina framgångar på att kunna sälja på exportmarknaden. Sverige skrev på GATT-avtalet 1950 och har varit med i WTO sedan starten 1995. I diskussionerna inom det internationella handelssamarbetet har Sverige ofta stått på den frihandelsvänliga sidan. Sverige valde dock, främst med hänsyn till neutralitetspolitiken, länge att stå utanför EU-samarbetet och dess föregångare. Istället var vi med och bildade EFTA (European Free Trade Association) 1960. I den organisationen ingick även Danmark, Norge, Portugal, Schweiz, Storbritannien och Österrike. Finland blev associerad medlem 1961 och fullvärdig medlem 1986. Island gick med 1970 och Liechtenstein 1991. Både EEC och EFTA avskaffade tullarna mellan medlemsländerna. Men medan EEC var en tullunion med en gemensam yttre tullgräns, inskränkte sig EFTA till att vara ett frihandelsområde där varje nation själv bestämde om tullarna gentemot omvärlden. EFTA-samarbetet begränsade sig till industri- r UPPGIFT Ta reda på något företag där du bor, som ägnar sig åt export eller import. Med vilka länder gör de affärer? Finns det några särskilda handelshinder som de möter i sin verksamhet? Hur tror de att deras internationella affärer kommer att utvecklas? = ELI F HECKSCHER OCH BERTIL OHLIN Den moderna nationalekonomiska teorin om internationell handel bygger på vetenskapliga insatser av två svenska ekonomer, Eli F Heckscher och Bertil Ohlin, som vidareutvecklade de teorier som David Ricardo hade presenterat i början av 1800-talet. Heckscher var både nationalekonom och ekonomihistoriker. I uppsatsen Utrikeshandelns verkan på inkomstfördelningen – Några teoretiska grundlinjer (1919), lade Heckscher grunderna till den moderna handelsteorin. 26. Uppslaget Heckschers teori utvecklades på 1920-talet av Bertil Ohlin och kom sedan att kallas Heckscher-Ohlinteorin. Ohlin var professor i nationalekonomi och fick 1977 års nobelpris i ekonomi för sina insatser inom utrikeshandelsteorin. En viktig slutsats av Heckscher-Ohlin-teorin är att internationell handel, under vissa förutsättningar, leder till att prisskillnader mellan länderna utjämnas. På längre sikt utjämnas även priserna på produktionsfaktorer, däribland lönenivåerna, mellan länderna. FRIHANDEL Spanska tomater på väg till Sverige. Svenska möbler på väg till Kina. 27. Uppslaget FRIHANDEL = W T O : s AV TA L S S Y S T E M V I L A R PÅ T R E P E L A R E G ATS T R I PS G AT T > TRIPS (Trade Related Aspects of Intellectual Property Rights) är ett internationellt handelsavtal om immateriella rättigheter (patent, upphovsrätter och varumärken) som trädde i kraft 1996. > GATT (General Agreement on Tariffs and Trade) reglerar med vidhängande avtal varuhandeln i världen. > GATS (General Agreement in Trade in Service) är ett internationellt avtal om tjänstehandel, som trädde i kraft 1995. 28. Uppslaget FRIHANDEL VÄRLDSHANDELSORGANISATIONEN År 1995 bildades Världshandelsorganisationen (WTO) med Sverige som en av medlemmarna. År 2007 hade WTO 151 medlemsländer som tillsammans svarar för ungefär 95 procent av den internationella handeln i världen. WTO:s uppgift är dels att administrera och övervaka olika internationella avtal om världshandeln och handelspolitiken, dels att vara ett forum för förhandlingar om ytterligare liberaliseringar av handeln. En viktig uppgift för WTO är att lösa handelstvister mellan medlemsländerna.Alla medlemmar i WTO måste vara överens om man ska införa nya eller ändrade regler för handeln. När reglerna väl är fastställda, måste alla länder som har skrivit på avtalet följa reglerna. För utvecklingsländerna är reglerna dock inte lika strikta som för utvecklade länder. Det beslutssystem som WTO bygger på gynnar mindre länder eftersom alla länder har lika stora rättigheter och skyldigheter. Om det internationella handelssystemet istället skulle bygga på ömsesidiga överenskommelser mellan varje land, som driver handel med varandra, så skulle stora länder ha betydligt större möjligheter att driva igenom sin vilja på bekostnad av mindre länder. = Vad gäller industrivaror, hade många handelshinder avvecklats eller minskats redan innan WTO bildades. En viktig uppgift för WTO är att minska handelshindren inom andra områden, till exempel inom jordbruk och tjänster. År 2001 inleddes diskussioner om vidgad frihandel genom den så kallade Doharundan. Den är uppkallad efter Qatars huvudstad Doha, där det första mötet i denna förhandlingsrunda ägde rum. Fortfarande finns dock en hel del hinder även för industrivaror. Här är oftast inte tullarna det stora problemet. Ett större problem, framför allt för mindre företag, är den byråkrati som måste bemästras. Om det exempelvis finns regler om att varor ska behandlas olika beroende på ursprungsland, kan det uppstå en hel del krångel. En industrivara kan ju innehålla komponenter från tiotals olika länder och exakt vilka länder som har bidragit med komponenter kan variera mellan olika modeller och exemplar. Det finns också en del undantagsbestämmelser i de internationella handelsavtalen – till exempel skydd mot dumpning (att varor exporteras till ”underpris”) och skydd mot hälsofarliga produkter – som ibland missbrukas i protektionistiskt syfte. EXEMPEL En motorsåg från det svenska företaget Husqvarna har cirka 150 delar från 50 olika länder. Det säger sig självt att det blir ganska dyrt med den pappersexercis som krävs för att man ska kunna beräkna rätt tullsats för varje skruv och mutter. Kommerskollegium, har bedömt att varje svenskt hushåll kan få lägre kostnader på närmare 3 000 kronor per år, om WTO når framgång i sitt arbete med att vidga frihandeln. r UPPGIFT Skaffa information från någon organisation, som är kritisk till frihandel. Vilka argument har den? Vad anser du om argumenten för och emot frihandel? 29. Uppslaget FRIHANDEL HONG KONG, KINA. Asien blir allt viktigare på världsmarknaden. Behöver Sverige göra något för att möta en allt hårdare internationell konkurrens? Uppslaget FRIHANDEL – EN ÖPPNARE VÄRLD Den här skriften handlar om frihandel. Det var fri handel med omvärlden som gjorde det möjligt för Sverige att lämna fattigdom och skapa välfärd. På samma sätt förändrar frihandel i dag levnadsvillkoren för miljoner människor i länder som först nu börjar delta på allvar i världsekonomin. Hur påverkar globaliseringen deras vardag och livsvillkor? Och vad innebär den för oss i Sverige? Skriften innehåller arbetsuppgifter och diskussionsfrågor. Den lämpar sig för elevarbeten både enskilt och i grupp. • Frihandel • Miljö • Tillväxt • Vinst • Immaterialrätt • Samhällsekonomi Beställ NUMRET OM TILLVÄXT Beställ gärna våra andra nummer av Uppslaget på svensktnaringsliv.se/skola. Uppslaget finns även att läsa digitalt för iPhone, iPad eller Android. Gå till Apples AppStore, Google Play eller till www.svensktnaringsliv.se för att läsa direkt på din dator. Sök efter ”Uppslaget” för att hitta dem. FINNS PÅ Svenskt Näringsliv, Storgatan 19, 114 82 Stockholm, Telefon: 08-553 430 00