Frihandel - Svenskt Näringsliv

Frihandel
På www.svensktnaringsliv.se hittar
du massor av nyttig information om
näringslivet och våra samarbeten
med skolan.
Uppgift
Anteckna
Observera
2
Svenskt Näringslivs regionkontor
Information
Citat
U pp s la ge t: f r i h an de l
Falun
023-580 00
Halmstad
035-18 20 40
Karlstad
054-14 27 70
Skellefteå
090-71 82 86
Umeå
090-71 82 86
Örebro
019-19 57 00
Gotland
0498-24 96 60
Jönköping
036-30 32 00
Linköping
013-25 30 00
Skövde
0500-44 36 50
Uppsala
018-71 10 00
Östersund
063-12 38 10
Gävle
026-54 36 90
Kalmar
0480-44 55 50
Luleå
0920-679 70
Stockholm
08-762 70 00
Västerås
021-10 78 50
Göteborg
031-62 94 00
Karlshamn
0454-30 26 91
Malmö
040-35 25 00
Sundsvall
060-16 73 00
Växjö
0470-74 84 00
Innehåll
Svenskt Näringslivs regionkontor
2
Vi är Svenskt Näringsliv
3
Globaliseringen
4
En ny värld
6
Svensk utrikeshandel
12
Varför frihandel?
16
Handelspolitikens historia
20
Världshandelsorganisationen
29
Diskussionsfrågor och arbetsuppgifter
30
Uppslaget – Frihandel
– En öppnare värld
I skriften får läsaren följa handelns historia. Skriften
förklarar varför frihandel är viktigt. Inte bara för de rika
länderna i väst utan framförallt för de länder som just
påbörjat sin industrialisering.
Vi är Svenskt Näringsliv
Föreningen Svenskt Näringsliv är företagens företrädare i Sverige.
stora och stora företag. Dessa är organiserade i 50 bransch- och
Vårt långsiktiga mål är att Sverige ska återta en tätposition i den
arbetsgivarförbund. Förbunden utgör föreningen Svenskt Näringslivs
internationella välståndsligan. En position som innebär att vi får större
medlemmar.
möjligheter att ständigt utveckla och förbättra samhället vi lever i.
Vår verksamhet täcker ett brett fält och vänder sig till många
För att uppnå detta behövs en bred intressegemenskap kring
olika målgrupper. Vi arbetar med opinionsbildning och kunskaps­
värdet av företagande och företagsamhet. Vårt uppdrag är att öka
spridning, utvecklar nya idéer och tar fram konkreta förslag för att
förståelsen för företagens verklighet och att verka för att alla företag
skapa ett bättre klimat för företagsamheten. Företagande är ett all­
i Sverige ska ha bästa möjliga villkor för att verka och växa. Vi vill
mänintresse och inte ett särintresse. Utan framgångsrika företag
att alla ska ha kunskap om vad det innebär och även ha chansen att
kan den svenska välfärden inte tryggas eller vidareutvecklas. En väl­
starta och driva företag.
färd som används för att betala för den skola, vård och omsorg som
Svenskt Näringsliv företräder i dag drygt 55 000 små, medel­
vi alla i svenska samhället får ta del av.
U pp sla get: f r ih a n d el
3
Globaliseringen
4
U pp s la ge t: f r i h an de l
”
Just nu genomgår världen en dramatisk period av ökat
internationellt utbyte. Varor, tjänster, kapital, information, idéer och människor rör sig mellan länder i allt
större omfattning. Denna process brukar kallas för globalisering.
Företag i allt fler branscher utsätts för en hårdare
konkurrens oavsett om de arbetar på exportmarknaden
eller på hemmamarknaden. Enbart den ökade ekonomiska friheten och internationella öppenheten i fyra
stora länder som Brasilien, Indien, Kina och Ryssland,
innebär en fördubbling av det antal personer som arbetar på den globala marknaden. I Europa har kommunismens fall omkring år 1990 och EU:s utvidgning
därefter medfört att 100 miljoner människor i Östoch Centraleuropa nu, liksom i Sverige, är en del av en
gemensam marknad.
Vi får inte tro att de nya länderna i den globala ekonomin bara kan konkurrera genom lågt avlönat och
okvalificerat arbete. Lönenivån är förvisso betydligt lägre
i dessa länder än i Sverige – och kan förväntas förbli det
under många år. Men utbildnings- och kompetensnivån
är redan hög i de nya EU-länderna. Indien utexaminerar
200 000 ingenjörer per år mot 60 000 i USA och några
tusen i Sverige. I Kina tar 2 000 000 människor universi­
tetsexamen varje år.
Globaliseringen är i sig inget hot mot välståndet i
Sverige. Tvärtom ger den möjligheter för svenska företag att exportera mer, bland annat till snabbt växande
ekonomier som Kina och Indien. Den ger också ökade
möjligheter för svenska konsumenter att få tillgång till
ett större produktutbud till lägre priser. Det har var och
en kunnat märka under senare år. I Kina tillverkas numera två tredjedelar av alla världens mikrovågsugnar,
persondatorer, kopiatorer, DVD-spelare och skor samt
över hälften av alla digitalkameror.
De snabba förändringarna kan antingen överväldiga oss,
eller göra våra liv bättre och vårt land starkare. Vad vi inte
kan göra är att låtsas som att ingenting håller på att
hända. Jag hör människor som säger att vi måste stanna
upp och debattera globaliseringen. Man skulle lika väl
kunna debattera om hösten ska komma efter sommaren.
I Kina och Indien debatterar man inte globaliseringen.
Där fångar man dess möjligheter, på ett sätt som kommer
att förändra både deras och våra liv.
I en tid av snabb globalisering råder det inga tvivel
om vad som fungerar: en öppen liberal ekonomi,
konstant beredd att anpassa sig för att förbli konkurrenskraftig. Den nya världen belönar dem som är öppna för
den. Det är frestande att använda staten för att skydda
oss mot globaliseringens härjningar genom att stänga
den ute; att tro att vi kan skydda arbetskraften med
regleringar; ett företag med en offentlig subvention;
en bransch med tullar. Det fungerar inte i dag. Ty den
damm som höll tillbaka den globala ekonomin brast
för många år sedan. Konkurrensen kan inte stängas ute.
Tony Blair, Storbritanniens premiärminister 1997-2007
”
Kina håller på att bli ”världens fabrik” och Indien kan,
genom hög utbildningsnivå, goda kunskaper i engelska
och modern informationsteknik, bli ”världens kontor”.
Men globaliseringen innebär ändå en stor utmaning. Sverige måste bli bättre på att anpassa sig till
de nya förutsättningarna – det handlar både om att
avveckla sådant som har förlorat sin konkurrenskraft och att utveckla nya produkter och produktions­
metoder som har framtiden för sig. Detta ställer stora
krav på alla delar av det svenska samhället – på näringslivet, myndigheter och politiker. Men framförallt ställs
nya och höga kompetenskrav på dem som ska ha jobb
på framtidens arbetsmarknad. Det gäller att kunna
möta globaliseringens utmaningar.
I detta nummer av Uppslaget ska vi behandla några
viktiga aspekter av globaliseringen, nämligen den internationella handeln med varor, tjänster och kapital.
U pp sl a get: f r ih a n d el
5
En ny värld
BNP
noitamrofnI
Bruttonationalprodukt
är ett mått på den totala
ekonomiska aktiviteten i
ett land under en tidspe­
riod, vanligen ett år.
ankcetnA
tatiC
•Sänkta transportkostnader. Geografiska avstånd
betyder mindre när transportkostnaderna sänks.
Två faktorer ligger bakom, dels effektivare transport­system, dels att många varor som handlas
internationellt får allt mindre vikt och volym. Det
gäller inte minst elektronisk utrustning.
Den internationella handeln med varor och tjänster har
under senare decennier växt betydligt snabbare än den
totala produktionen. Varuexporten motsvarade 12 procent av världens BNP 1970 mot 25 procent 2006.
De utländska direktinvesteringarna (nyetablering eller
köp av företag i ett annat land) har ökat dubbelt så
snabbt som handeln. Ännu snabbare har ökningen varit
av portföljinvesteringarna (investeringar som inte leder
till ett kontrollerande inflytande i utländska företag).
Det finns flera starka drivkrafter som påverkar förutsättningarna för den internationella handeln:
tfigppU
arevresbO
•Informationsteknikens utveckling. Genom elektronikens snabba utveckling har den tekniska kapaciteten för lagring, bearbetning och överföring av
information ökat drastiskt. Samtidigt har kostnaderna
fallit lika dramatiskt. Detta ökar möjligheterna att
driva handel och affärsverksamhet över långa avstånd.
Nya elektroniska tjänster kan utvecklas där transportkostnaderna blir nära noll.
•Fria kapitalrörelser. Fram till 1980-talet fanns det
många lagliga hinder, både i Sverige och i andra länder,
för att föra kapital över nationsgränserna och att köpa
utländska företag. Nu finns öppna internationella
marknader för aktier, obligationer och valutor. Ett företag kan vara registrerat på börser i flera länder. Många
hinder för att köpa utländska företag är i stort sett borta.
Informationsrevolutionen
En av de viktigaste drivkrafterna bakom globaliseringen
är utvecklingen inom informationstekniken, bland annat
genom internet. Helt nya möjligheter skapas för internationell handel och för internationellt företagande. Inte
minst ökar utrymmet för mindre företag att delta i internationella företagsnätverk och göra internationella affärer.
•Minskade globala handelshinder. Under hela efter­
krigstiden har tullarna på industrivaror successivt
sänkts. Under senare år har även andra politiska hinder
för handeln minskats, till exempel för tjänstehandeln.
•Fördjupningen och utvidgningen av EU. Allt fler
länder har blivit medlemmar i Europeiska Unionen
(EU). Inom EU pågår ett ständigt arbete för att minska
hindren för rörlighet av varor, tjänster, kapital och
människor mellan medlemsländerna.
Uppgift
Anteckna
Observera
•Stora lågkostnadsländer gör entré på världsmarknaden. Den gamla industrivärlden omfattade knappt
en miljard människor. De nya länder som under senare
decennier har öppnat sig för internationell handel
har över tre miljarder invånare. De nya EU-länderna
i Östeuropa har en lönenivå som ligger på ungefär en
tiondel av den svenska. I Kina och Indien är den omkring en trettiondel av den svenska.
6
U pp s l a g e t: f r i h an de l
Information
Citat
Globaliseringen i årtal
1978
ina slår in på en marknadsK
ekonomisk linje.
1989
Berlinmuren faller.
1991Indien slår in på en mer marknadsekonomisk linje. Sovjetunionen upplöses.
1995Världshandelsorganisationen
(WTO) bildas.
2001
Kina blir medlem i WTO.
2005Särskilda handelhinder inom
textilområdet avskaffas.
”I dag kan du
göra affärer med hela
världen från din dator.
Oavsett var du och din
dator befinner er.”
Uppgift
Anteckna
Information
Här är några nya möjligheter som skapas genom informationsrevolutionen:
1969Arpanet, embryot till internet.
Observera
•För sådana produkter, som kan omvandlas till elektroniska signaler, skapas möjligheter för global handel
till låga kostnader. Det gäller till exempel inom bank,
försäkring, konsultation, reklam, forskning och utbildning. Information som hittills har distribuerats i form
av böcker, tidningar, CD-skivor eller videoband kan
delvis ersättas av elektroniska medier.
Informationsrevolutionen i årtal
Citat
1970
Halvledarminne.
1971Mikroprocessor. Miniräknare.
Första e-postmeddelandet.
1974
Persondator.
1981
IBM PC. NMT mobiltelesystem.
1983
CD-skiva.
1984Apple Macintosh.
•Även för övriga varor och tjänster kan lokala och
globala elektroniska marknadstjänster byggas upp som
ger konsumenterna möjligheter att enkelt söka, beställa
och betala produkter. Detta kan utnyttjas både av den
traditionella handeln, av tillverkande företag och av
helt nya företagstyper.
•Möjligheterna ökar att organisera globala produktionssystem där många olika företag runt om i världen
bidrar med sin specialkompetens. Därigenom kan han­
d­elns fördelar i form av arbetsfördelning och specialisering utnyttjas ännu bättre. Fler och billigare produkter
kan erbjudas konsumenterna.
•Elektroniska informationssystem kan byggas upp mellan
tillverkare, transportörer, grossister och detal­­­­­­­­­­j­ister för
att effektivisera lagerhållning, transporter, beställningar
och betalningar.
1985
Windows.
1987
Handburna mobiltelefoner.
1991Kommersiella internetuppkopplingar i Sverige.
1992GSM mobiltelesystem. SMS.
1993Webbläsaren Mosaic gör
world wide web till massmedium.
1996
USB-minne.
1997
DVD-skiva.
2000GPS navigationssystem
fullt tillgängligt för alla.
2001
3G mobiltelesystem.
2002
MMS. Blu-ray Disc.
2006
HD DVD.
U pp sl a get: f r ih a n d el
7
Uppgift
Anteckna
Observera
Den uppsplittrade produktionskedjan
Traditionellt sett har man ofta analyserat varför olika
typer av företag etablerar sig i ett visst land genom att
dela in företagen i olika typer av branscher:
•Branscher med höga krav på personalens kompetens
har ofta lokaliserats till utvecklade ekonomier där
lönenivån är relativt hög. Exempel på sådana branscher är läkemedelsindustrier och telekomföretag.
•Branscher med lägre krav på personalens kompetens
har ofta lokaliserats till mindre utvecklade ekonomier
där lönenivån är relativt låg. Exempel på sådana branscher är kläd- och skotillverkare.
Detta mönster håller nu på att förändras. Utvecklingen
inom informationstekniken gör det möjligt att förlägga
olika delar av en produktionsprocess till helt olika
delar av världen. Även minskade handelshinder och
lägre transportkostnader bidrar till detta. Alla moment
som behövs för att exempelvis tillverka en bil eller ett
klädesplagg behöver inte ligga på samma ställe.
När ett företag förlägger en del av produktionen
till andra länder kallas detta för offshoring. Ibland sker
det genom att funktionen flyttas till egna dotterbolag
utomlands, men oftast anlitar man utländska under­
leverantörer. Om man anlitar en underleverantör brukar
det kallas outsourcing, vare sig det sker utomlands eller
i Sverige. Offshoring kan handla både om att lägga ut
tillverkning (till exempel av en komponent i en bil) eller
att lägga ut tjänster (till exempel ekonomisk redovisning). Det betyder att den svenska exporten delvis
består av varor och tjänster som först har importerats
till Sverige. En motorsåg från Husqvarna innehåller till
exempel 130 komponenter från 30 länder.
Även många högkvalificerade tjänster kan läggas ut
på företag i lågkostnadsländer, vilket det finns många
exempel på i Indien.
8
U pp s la ge t: f r i h an de l
Information
Citat
DEN ”SVENSKA” BILEN
Hela världen tillverkar Volv
Att Volvo Personvagnar är ett
globalt företag märker man inte
minst när man specialstuderar
bilens olika delar och varifrån de
kommer innan de sätts samman
i Torslanda eller Gent.
Glas
90 procent av
Antisladdsystem,
karossen förm
Continental Teves,
Tower, USA
Tyskland
Bakljus och bromsljus, Seima,
Bränlse- och
Frankrike
bromsrör, TI
Automotive,
England/USA
Fyrhjulsdrift,
Haldex, Sverige
Hjul, Borbet,
Tyskland
Kofångare,
Plastal,
Sverige/
Holland
Dörrisolering,
Plastic
Omnium,
USA
Bränsletank, Kutex
Textron, Tyskland
Dörrar,
Brose,
Tyskland
Lås, Hülsbeck
& Fürst,
Tyskland
Grafik: kjell-design.com
Denna uppsplittring av produktionskedjan innebär
givetvis att den internationella handeln växer snabbt.
För en del tjänster kan man skapa interaktiva globala
nätverk, till exempel en analysavdelning på en bank.
Där kan deltagare i Europa, Asien och USA tillsammans diskutera olika frågor och ta fram förslag till lösningar. I detta fall är det knappast meningsfullt att försöka definiera vad som är export och vad som är import
i de länder där nätverkets deltagare arbetar.
Säten
Contr
vo
Nackskydd och
stolvärme, Kongsberg, Norge
Högtalare, Harman/
Becker, Tyskland
Hajfensantenn,
Delphi, USA/
Japan/Brasilien
s, Securit, Frankrike
v
monterad,
Navigeringskontroll,
Mitsubishi, Japan
Instrumentbräda,
Faurecia,
Frankrike
Bildskärm,
Yazaki,
Japan
Turboladdare,
Garett,
England/USA
Förstärkare,
Alpine, Japan
Krockkuddar/
säkerhetsbälten, Autoliv,
Sverige
Stöt och vibrationsdämpare, Vibraucustic,
Tyskland
Stabilisatorer,
Allevard Rejna,
Frankrike/
Argentina
Automatlåda,
Aisim AW,
Japan
Låskabel,
Klüster,
Slovakien
Motors
styrsytem,
Borgwarner,
USA
Dieselturbo,
Sanden,
Japan
Topplockspackningar,
Elringklinger,
Tyskland
Kylare, Behr,
Tyskland
Backspeglar,
Schefenacker,
Tyskland
n, Johnson
rols, USA
Pedalkontroll,
Methode
Electonics, USA
Luft- och
ventilation,
Mark IV,
Sverige/USA/
Italien
Avgassystem, Faurecia/
Tenneco, Sverige
Drivknutar,
Styrsystem för
GKN/Visteon,
bensinmotor,
Belysning,
AutoUSA
Bosch,
Luftkonditionering,
motive Lightning,
Tyskland
Valeo, Frankrike
USA/Kanada
Källa: Automotive News
Volvo Personvagnar ägs numera av amerikanska Ford. I en bil som monteras
i till exempel Göteborg ingår delar från många olika länder.
Källa: Automotive News och Entreprenör
”
Visste du att en motorsåg
från Husqvarna innehåller
130 komponenter,
från 30 länder?
”
U pp sl a get: f r ih a n d el
9
Industrivärlden dominerar
fortfarande
Även om de nya länderna på världsmarknaden har
skakat om i världsekonomin, är det fortfarande den
gamla industrivärlden som dominerar världshandeln.
Sannolikt befinner vi oss bara i inledningen på en
genomgripande omvandling av världsekonomin. Kina
har förvisso redan etablerat sig som en stor handels­
nation. Men då det gäller Indien, där den ekonomiska
liberaliseringen kom senare, handlar det mer om den
enorma potential som nu har släppts loss. Indien har
än så länge en relativt liten utrikeshandel i förhållande
till folkmängden.
Det finns också en annan omfattande omvandlings-
exporten. Världens tre största tjänsteexportländer var
USA, Storbritannien och Tyskland. De största impor­
t­örerna var USA, Tyskland och Storbritannien.
Exempel: När ett svenskt företag säljer en för­säk­ring utomlands, eller bygger utomlands och får betalt
i Sverige, eller när utländska turister gör av med
pengar i Sverige, då är det export av tjänster. När
vi i Sverige gör det omvända, det vill säga turistar
utomlands, eller köper en tjänst – vilken som helst
– utomlands (till exempel en ritning från en arkitekt
eller ett dataprogram), då är det import av tjänster.
process som Europa står inför. Om man jämför industristrukturerna i USA och EU, kan man konstatera att
det i USA finns ett par tre områden med stark koncentration av företag i en viss bransch, medan det i EU ofta
finns ett sådant område i varje land. En anledning till
den större specialiseringen i USA är att detta land har
varit en gemensam marknad betydligt längre än EU.
Man kan förvänta sig att EU kommer att genomgå en
ökad specialisering under kommande år.
Låt oss titta på omfattningen av tre olika delar av
den internationella ekonomin 2006:
steringarna hade sitt ursprung i den industri­a­li­serade världen. 67 procent av direktinve­ster­­ingarna
mottogs av dessa länder. 8 procent av direktinve­
steringarna gick till Kina (inklusive Hong Kong).
Exempel: När ett utländskt företag köper ett
före­tag, ett stycke mark eller ett hus i Sverige, i
avsikt att utvidga sin verksamhet eller till exempel
bygga en fabrik här, då är det en direktinvestering.
Samma sak gäller när ett svenskt företag gör likadant
i ett annat land.
•Varuexporten uppgick sammanlagt till 12,1 biljoner dollar. EU stod för 38 procent av denna, USA och
Kanada för cirka 12 procent och Japan för drygt 5 procent. Dessa länder stod också för 57 procent av världens
varuimport. Kina svarade för 8 procent av varuexporten och Indien för 1 procent. Världens tre största varuexportländer var Tyskland, USA och Kina. De största
varuimportländerna var USA, Tyskland och Kina.
Exempel: Bilar tillverkade i Sverige (från Volvo,
Saab och Scania) säljs utomlands för nästan 100 mil­
jarder kronor per år. Det är export av varor. Samtidigt
köper vi i Sverige bilar tillverkade i utlandet för cirka
50 miljarder kronor per år. Det är import av varor.
Uppgift
Anteckna
Observera
•Tjänstexporten uppgick till 2,8 biljoner dollar.
EU stod för 42 procent av denna, USA för 14 procent
och Japan för 4,4 procent. Kina stod för drygt 3
procent och Indien för 2,7 procent av tjänste­
10
U pp s la g e t: f r i h an de l
•Direktinvesteringarna uppgick till c:a 3
bil­joner dollar. Omkring 80 procent av direktinve­
Information
Citat
Den nya världsmarknaden
Gamla industrivärlden
Västeuropa
Nordamerika
Japan, Australien, Nya Zeeland
Summa
Några nya länder på världsmarknaden
Kina
Indien
Indonesien, Filipinerna, Malaysia
Ryssland och Ukraina
Brasilien
Nya EU-länder i Östeuropa
Sydkorea, Taiwan, Singapore
Summa
Miljoner
invånare
400
300
150
850
Miljoner
invånare
1 300
1 100
375
200
200
100
75
3 350
Andel av befolkningen
som lever i absolut fattigdom
Uppgift
Anteckna
Information
Procent
100
80
Observera
Citat
60
40
20
0
1820 1850 1870 1890 1910 1930 1950 1960 1981 2001
Med absolut fattigdom menas en inkomst på mindre
än 1 dollar per dag.
Källa: Bourguignon & Morrison 2002, Chen & Ravallion 2004.
Världens snabbaste välståndslyft
Den omvandling av världsekonomin som nu pågår är
unik i världshistorien genom att den påverkar människor i så många länder och att utvecklingen går så
snabbt. Vi upplever den största och snabbaste standardhöjningen i mänsklighetens historia.
För Storbritannien tog det cirka 60 år att fördubbla
BNP per capita när den industriella revolutionen inleddes där omkring år 1780. 100 år senare tog det Sverige
40 år att göra samma sak och för Taiwan tog det i mitten av 1900-talet mindre än 10 år.
100-tals miljoner människor har under senare decennier lyfts upp ur djup fattigdom till en drägligare
tillvaro. Barnadödligheten i världen har minskat.
Medellivslängden har ökat. Analfabetismen har trängts
tillbaka, liksom barnarbetet. Mycket av detta beror på
den välståndsökning som handeln har skapat.
Den snabbaste välståndsökningen har ägt rum i ett
antal asiatiska länder. Men det finns delar av världen
som inte har blivit särskilt delaktiga i globaliseringen.
Detta gäller exempelvis många länder i Afrika.
De länder som har hamnat vid sidan av globaliseringen är också de länder som har lyckats sämst med
att minska fattigdomen och skapa ekonomisk utveckling. Det finns flera orsaker till att länder inte lyckas dra
nytta av globaliseringen, bland annat:
•De rika industriländerna för en handelspolitik som
diskriminerar de fattigaste länderna. Det viktigaste
exemplet gäller jordbrukspolitiken där bland annat
EU ger omfattande stöd till det egna jordbruket, vilket förhindrar exportmöjligheterna för fattiga länder.
•Höga handelshinder mellan u-länder. Den mest omfattande internationella handeln sker normalt mellan
länder som ligger nära varandra. Europas länder har
dragit stark nytta av att handelshindren inom EU har
tagits bort eller minskats kraftigt. Men i till exempel
Afrika finns det ofta kvar stora hinder för handeln
mellan länderna.
•Svaga politiska strukturer. Många fattiga länder lider
av dåligt fungerande politiska system med ofrihet och
korruption. I dessa länder finns ingen fungerande
marknadsekonomi och då är det också svårt att utveckla en lönsam internationell handel.
U pp sl aget: f r ih a n d el
11
Svensk utrikeshandel
Sverige har en av världens mest internationaliserade
ekonomier. En förklaring är att vi är ett relativt litet
land med en begränsad hemmamarknad och begränsade möjligheter att själva producera det vi behöver för
egen del. Som vi senare kommer att se, har Sverige en
lång tradition av internationell handel.
Uppgift
Anteckna
Observera
Exportens storlek
i förhållande till BNP 2007
Information
Citat
Luxemburg
Belgien
Irland
Nederländerna
Österrike
Schweiz
Sverige
Danmark
Norge
Sydkorea
Finland
Island
Kanada
Portugal
Italien
Nya Zeeland
Frankrike
Spanien
Storbritannien
Grekland
Australien
Japan
USA
Små länder har en större handel i förhållande till BNP än stora
länder. Belgiens och Nederländernas stora handel beror på den
omfattande mängden varor som passerar genom dessa länders
hamnar för vidare export till andra länder. Luxemburg har den
största exporten i förhållande till BNP.
Källa: OECD 2007
12
U pp s la g e t: f r i h an de l
Sveriges handel sker i stor utsträckning med andra
länder i Europa. Hit gick vår varuexport 2007:
LandProcent
EU
61 Övriga Europa
14
Asien
10
USA
8
Övriga områden
7
Exporten till Kina och Indien utgjorde 2 respektive
1 procent av den svenska exporten. Varuimporten till
Sverige hade följande fördelning mellan ursprungs­
områden 2007:
LandProcent
EU
72
Övriga Europa
13
Asien
9
USA
3
Övriga områden
3
Importen från Kina utgjorde 3,5 procent (4,3 procent
inklusive Hong Kong) och från Indien 0,4 procent.
Notera att statistiken är något missvisande. Den import
från andra världsdelar som går genom till exempel
hamnar i Belgien eller Nederländerna och tullbehandlas
där kommer att registreras som import från EU. Denna
handel motsvarar uppskattningsvis cirka 10 procent av
vår import.
Så här fördelades den svenska varuexporten 2007 på
olika varugrupper:
VarugruppProcent
Maskiner
16
Elektro, telekom
13
Vägfordon
14
Kemivaror (varav hälften läkemedel) 12
Skogsvaror
11
Malm och metaller
12
Övrigt
22
Tjänstehandeln växer snabbt. År 1980 uppgick tjänster
till cirka 18 procent av den totala exporten respektive
importen mot cirka 26 procent år 2007. Sverige hade
fram till 2002 en större import än export av tjänster.
Men därefter har vi varit en nettoexportör av tjänster,
det vill säga vi har sålt tjänster för mer pengar utomlands än vad vi har köpt tjänster för.
De största posterna i tjänsteexporten och tjänste­
importen är affärstjänster (bland annat konsultverksamhet, reklam och marknadsföring), transporttjänster
och utländska besökares konsumtion i Sverige, respektive svenskars konsumtion i utlandet.
U pp sl aget: f r ih a n d el
13
Ägandets internationalisering
Sverige tillhör ett av de mest internationaliserade länd­
erna, både när det gäller utländskt ägande av företag i
Sverige och svenskt ägande av företag i andra länder.
Här är några fakta som belyser detta:
Den svenska exportens storlek i
förhållande till BNP 1970-2005
Uppgift
Procent
Anteckna
Information
52
44
Observera
Citat
36
• Från 1990 till 2006 ökade antalet anställda i utlands ägda företag i Sverige från 200 000 till 570 000.
• Det utländska ägandet i svenska börsföretag har under
samma tid ökat från 10 till 40 procent. Därtill har
flera företag köpts av utländska koncerner och därmed
försvunnit från börsen.
• År 1975 var bara fyra av de 50 största företagen i Sverige
utlandsägda (tre bensinbolag och flygbolaget SAS, där
det fanns ett betydande svenskt ägande). År 2005 var
18 av de 50 största företagen utlandsägda.
28
20
12
1970
1975
1980
1985
1990
2000
2005
År
Den svenska exporten (och importen) har sedan 1970 vuxit
väsentligt snabbare än BNP. År 2005 motsvarade exportens
storlek 49 procent av BNP. Ibland uttrycks detta felaktigt som
att exporten utgjorde 49 procent av BNP – eller att exportens
andel av BNP var 49 procent. Men i de produkter som exporteras
från Sverige ingår en växande andel varor och tjänster som har
importerats (till exempel komponenter i Volvos och Saabs bilar).
Denna import ingår inte i Sveriges BNP. Det är alltså inte så
att 49 procent av allt som producerades i Sverige 2005 gick på
export – en uppfattning man lätt kan få på grund av de miss­
visande uttryck som ofta förekommer.
Källa: OECD
Antalet anställda i Sverige respektive utlandet i svenska multinationella företag
Uppgift
Anteckna
Information
År 1998 blev antalet utlandsanställda fler än antalet anställda i Sverige i de svenska multinationella företagen.
Antal anställda
1 200 000
Observera
Citat
1 050 000
900 000
750 000
600 000
450 000
1987
1990
1993
1996
1997
1998
1999
2000
2001
2002
2003
2004
Anställda i sverigeAnställda utomlands
Källa: ITPS
14
U pp s l a g e t: f r i h a n d e l
År
Uppgift
Anteckna
Observera
Information
Citat
Svenska flaggskepp mindre svenska
Flera välkända svenska storföretag har under
senare decennier gått samman med eller köpts
upp av utländska företag, varefter företagets
hemvist inte längre är Sverige. Här är några
exempel:
• Verkstadsföretaget Asea gick samman med
schweiziska Brown Boveri 1988 och bildade
ABB med huvudkontor i Zürich.
Stora och Enso fann varandra
och flyttade ihop i Finland.
•Skogsindustriföretaget Stora gick 1998
samman med finska Enso och bildade
Stora Enso med säte i Finland.
•Läkemedelsföretaget Astra gick 1999
samman med brittiska Zeneca till Astra
Zeneca med huvudkontor i London.
• Volvos personbilstillverkning köptes 1999
av amerikanska Ford.
•Saab Automobile blev år 2000 helägt av
amerikanska General Motors.
• Försäkringsbolaget Skandia köptes 2006
av sydafrikanska Old Mutual.
U pp sl aget: f r ih a n d el
15
Varför frihandel?
Med frihandel menar vi internationell handel som är
fri från statliga ingrepp som hindrar handel eller diskriminerar mellan det egna landets och andra länders produktion av varor eller tjänster. Det finns olika former av
handelshinder, till exempel:
• Handeln gör det möjligt att utnyttja arbetsfördel ning, specialisering och stordrift. Därigenom kan fler
typer av varor och tjänster framställas och produk tionskostnaderna blir lägre.
• Där handelsvägar löper samman, uppstår konkur rens. Därigenom blir priserna lägre och företagen
får starkare motiv att ständigt utveckla bättre och
billigare produkter.
• Tullar, alltså en skatt som läggs på varor som importeras
eller exporteras.
• Förbud mot import eller export av vissa produkter
eller begränsningar (kvoter) av hur stor volym som får
importeras eller exporteras.
Detta innebär inte att fri handel automatiskt löser alla
ekonomiska problem för människor eller att politiska
regleringar skulle vara överflödiga. Däremot kan man
säga att en fri handel inom och mellan länder är en säkrare väg att skapa bra arbetstillfällen, effektiva företag
och högt välstånd än att lita till handelshinder.
En vanlig missuppfattning då det gäller internationell handel är att exporten skulle vara mer ”nyttig” eller
eftersträvansvärd för ett land än importen. I själva verket
är det snarare tvärtom. Det enda vettiga syftet med
exporten är att finansiera importen. Genom import ökar
våra möjligheter att konsumera det vi vill. Exporten är
det pris vi betalar för detta.
• Statligt stöd (subventioner) till det egna landets pro ducenter i syfte att stärka deras ställning gentemot
utländska konkurrenter på hemmamarknaden eller
på exportmarknaden.
Argumenten för en fri handel mellan olika länder är i
princip samma argument som finns för att olika orter
eller regioner inom ett land tjänar på att handla med
varandra.
Handel skapar välstånd
Internationell handel har betytt mycket för utveck­
lingen från fattigdom till välstånd, bland annat i
Sverige. Handeln ökar välståndet på följande sätt:
• Handeln gör det möjligt för konsumenter att köpa
varor och tjänster även på platser där de inte kan
framställas lokalt.
Uppgift
Anteckna
Observera
• På motsvarande sätt blir det möjligt för företag att
tillverka varor eller tjänster som bygger på råvaror, in satsvaror eller tjänster som inte kan framställas lokalt.
16
U pp s l a g e t: f r i h a n d e l
Information
Citat
Exempel
Utan export skulle vi i Sverige få mycket
svårt att betala för saker som inte tillverkas,
odlas eller går att få här som till exempel
utlandssemestrar, MP3-spelare, kaffe, te,
bananer, olja och bensin, TV- och DVDapparater, kläder, skor… och en massa annat!
”
Ty så har den gudomliga försynen ordnat det, att människorna underhåller varandra genom
ömsesidigt utbyte av varor, då olika förmåner av naturen är dem beskärda. Somliga har överflöd på fisk, andra på vilda djur, andra åter på åkerfält, för att glatt kunna leva tillsammans
med varandra, så att de just i olikheterna av sina produkter finner anledning till en angenäm
och glad användning av livets goda och en eftersträvansvärd enhet i sinnena.
Olaus Magnus: Historia om de nordiska folken, 1555
”
Kapitalets internationalisering
är också viktig
Argumenten för internationella kapitalmarknader
hänger samman med argumenten för frihandel av
varor och tjänster:
• Den omfattande internationella handeln med varor
och tjänster skapar behov av internationella finansiella
marknader av olika slag. Företag som gör internationella affärer behöver ta lån och göra utbetalningar
i flera länder, hantera olika valutor, gardera sig för
valutarisker etcetera. De internationella finansmarknaderna fungerar som ett smörjmedel för handeln
med varor och tjänster.
• Etablering av företag med verksamheter i flera länder
är ett sätt att sprida teknologi och kompetenser och
att skapa effektiva internationella produktions- och
marknadsföringsorganisationer.
• Genom internationella kapitalmarknader kan kapital
föras över från länder med gott om kapital till länder
som har gott om investeringsmöjligheter. Därigenom
ökar den ekonomiska tillväxten i världen.
• Det är en fördel för stater, hus håll, företag och andra aktörer
att kunna placera sitt sparande
och ta lån i flera olika länder.
Då kan man sprida riskerna
bättre och den internationella
konkurrensen kan bidra till
ökad effektivitet och förmån ligare villkor för sparare och
låntagare.
Uppgift
Anteckna
Observera
Information
Citat
Exempel
När man blir gammal och behöver
pension för att försörja sig är det bra
om de pengar man kunnat spara är
investerade på många olika ställen
och i många olika verksamheter.
Då behöver en värdeminskning
på ett ställe inte innebära att man
förlorar så mycket.
U pp sl aget: f r ih a n d el
17
Handel bidrar till att
skapa fred och tolerans
Genom handeln sprids kunskap och idéer snabbare,
vilket stimulerar den ekonomiska utvecklingen. Men de
kunskaper och idéer, som sprids längs handelsvägarna
berör inte bara ekonomin.
Genom internationell handel kommer människor
i kontakt med andra kulturer, vilket främjar öppenhet
och nyfikenhet. Det är därför inte så underligt att
samhällen med stor internationell handel ofta har varit
nydanande inom vetenskap och kultur. Det gäller till
exempel för Aten på 400-talet f.Kr, Bagdad på 800talet, Florens på 1400-talet och Amsterdam på 1600talet. Historien visar att handeln dels bidrar till en
materiell rikedom som kan finansiera vetenskap och
kultur, dels bidrar den till ett öppet samhällsklimat som
stimulerar kreativt tänkande.
De värderingar och ideal som vi förknippar med
ett civiliserat samhälle – demokrati, humanitet, tolerans
och fredligt umgänge mellan människor – är till stor
del frukter av internationell handel. Handel bygger ju
på frivilliga överenskommelser och ofta långvarigt samarbete. Den kan bara fungera väl om det finns ömse­
sidigt förtroende. I samhällen med omfattande handel
förefaller därför egenskaper, som ansvarstagande och
vilja att uppfylla sin del av ett avtal, att stimuleras.
En viktig effekt av internationell handel är att ett högt
välstånd kan skapas även i små områden. Inte minst
Hong Kong och Singapore är, liksom Sverige, exempel
på detta. I en värld där handel betyder mindre,
kommer landets storlek att vara mer avgörande. Detta
är en förklaring till att länder genom historien har lagt
ner stora krafter på erövringskrig och att bygga upp
kolonialvälden.
Protektionismens
skadeverkningar
Av det som har sagts ovan framgår att en politik som
skapar hinder för handeln (protektionism) medför en
rad ekonomiska nackdelar för ett land:
• Konsumenternas valfrihet minskar genom att de har
färre produkter att välja mellan och genom att priserna
blir högre.
• De företag som är beroende av importerade varor för
att själva kunna producera (som nästan alla stora
svenska exportföretag, till exempel Scania, Ericsson,
ABB med flera) får ökade kostnader.
• Inflödet av idéer och kunskaper från andra länder
minskar.
Genom handeln sprids kunskap, idéer, olika kulturer – det stimulerar
18
U pp s l a g e t: f r i h a n d e l
Ändå kan en protektionistisk politik ibland vinna
utbrett stöd bland människor. Varför? Ett viktigt skäl
är att det på kort sikt kan finnas vinnare på handelshinder, nämligen de företag som då får skydd mot
utländsk konkurrens. Därmed kan ägare och anställda
i dessa branscher slippa genomföra smärtsamma
omställningar. På lång sikt är det dock tveksamt om ens
dessa grupper är vinnare på protektionismen eftersom
den ekonomiska utvecklingen i landet försämras.
Dessutom måste man räkna med att andra länder
svarar med protektionistiska motåtgärder om ett land
sätter upp hinder för sin import. Därmed skadas
utvecklingen än mer i alla berörda länder.
Oftast innebär protektionism att vissa företags­
intressen kan göra kortsiktiga vinster på bekostnad av
konsumenterna, vilket normalt bidrar till ökad ojämlikhet i samhället. En protektionistisk politik, som till
exempel bygger på att man bara tillåter införsel av en
viss mängd varor av ett visst slag (så kallade importkvoter) innebär risker för korruption genom att företag
försöker förmå politiker eller myndigheter att ge dem
förmåner.
Den säkraste vägen till välstånd är internationella
handelssystem där alla länder minskar sina handels­
hinder. Ekonomisk teori visar också att ett land kan
tjäna på att minska sina handelshinder, även om omvärlden förblir protektionistisk.
Uppgift
Självklart är internationell handel viktigare, ju mindre
ett land är. Större länder har bättre förutsättningar att
producera olika typer av varor, och att dra nytta av stordriftsfördelar. De har också större hemmamarknader.
Anteckna
Observera
Information
Citat
Exempel
USA har en stor andel av världens
utrikeshandel, men denna andel
är ändå bara en ganska liten del
av USA:s hela ekonomi. USA är ett
kontinentalt land som har nästan
allt man kan tänkas behöva inom
sina egna gränser. Sedan är det en
annan sak att USA, som alla andra
länder, självklart tjänar på utrikes­
handel. Men landet har lättare än
små länder att tillgodose sitt totala
behov internt.
r den ekonomiska utvecklingen och främjar öppenhet och nyfikenhet.
U pp sl aget: f r ih a n d el
19
Handelspolitikens
historia
Före det industriella genombrottet var tullar ett av de
viktigaste sätten för stater att skaffa sig inkomster. Då
baserades en stor del av produktionen på självhushållning. Utrikeshandeln var dock en verksamhet där det
fanns möjligheter för staten att få penninginkomster.
Tull är också en form av beskattning som är relativt
enkel att organisera.
Under 1300-talet infördes exporttullar på bland annat
spannmål och koppar.
Men den svenska kungamakten insåg också betydelsen av att stimulera handeln. I mitten av 1200-talet
slöt Birger Jarl handelsavtal om befrielse från tullar och
avgifter med de viktiga handelsstäderna Lübeck och
Hamburg i norra Tyskland. Men när Gustav Vasa ville
I takt med att de ekonomiska och politiska sys­
temen utvecklas har tullarnas statsfinansiella betydelse
minskat avsevärt. Det har dock funnits andra motiv för
tullar, nämligen de protektionistiska. Då handlar det
oftast om att förhindra eller begränsa införseln av
varor eller tjänster, till exempel som skydd för det egna
landets näringsliv. En protektionistisk handelspolitik
kan även bygga på andra handelshinder än tullar,
till exempel importförbud, importkvoter eller andra
regleringar som försvårar införseln (så kallade icketariffära handelshinder). Även subventioner av den
egna industrin räknas hit.
En del hinder för handeln har uppstått utan något
direkt syfte att begränsa handeln. Det kan till exempel
gälla bestämmelser om standardisering, typgodkännande och säkerhetsföreskrifter som varierar mellan
olika länder. I en del fall kan sådana bestämmelser
dock ha tillkommit (eller bevarats sedan de förlorat sin
ursprungliga funktion) på grund av en dold avsikt att
gynna det egna landets företag på bekostnad av utländska konkurrenter.
öka sin makt avskaffade han tullfriheten för städerna
i det tyska handelsförbundet, den så kallade Hansan,
omkring 1530.
För svenska statens del spelade tullinkomsterna
störst roll under 1600- och 1700-talen. Ett syfte med
den svenska stormaktspolitiken var att skaffa kontroll
över tullinkomsterna från de stora kuststäderna vid
Östersjön.
Den ekonomiska läran som dominerade Europa
1550-1750 kallas merkantilism. Den gick ut på att
varje land skulle eftersträva ett överskott i handels­
balansen, vilket skulle finansiera importen av guld och
silver. Staten skulle förhindra ”onödig” import och stödja
export av förädlade produkter. Den inhemska indu­strin skulle stödjas med bidrag och monopolrättigheter.
Denna politik gjorde det möjligt för privilegierade
affärsmän att skapa stora förmögenheter. Men den
ekonomiska utvecklingen skadades genom att politiken
förkvävde företagarnas initiativkraft och inskränkte
konsumenternas valfrihet.
Under 1700-talet nådde den merkantilistiska
politiken sin höjdpunkt i Sverige. Staten gav handels­
företag och industrier omfattande bidrag och skydd
mot utländsk konkurrens genom tullar och importförbud. Under seklet infördes 58 överflödsförordningar
som förbjöd införsel av varor som till exempel kaffe och
choklad.
Merkantilismen
När en svensk statsmakt började växa fram under
tidig medeltid blev handelspolitiken en av de viktiga
upp­gifterna. Tullar användes för att skaffa pengar till
kungen. Omkring år 1200 fick utländska köpmän
börja betala importtullar på varor de förde in i landet.
20
U pp s l a g e t: f r i h a n d e l
33
32
31
Sverige – en gammal
handelsnation
30
29
27
28
26
Sverige har haft internationella handelskontakter i tusentals år. För 5 000 år sedan
började kopparföremål importeras från kontinenten till Skåne. 1 000 år senare
bedrevs fjärrhandel i Mälardalen och på Gotland, liksom längs kusten från Västerbotten till Skåne. Från norr kom skifferredskap och pälsverk, från söder flintyxor.
På kartan visas några exempel på platser, som under olika perioder har varit berörda
av internationell handel.
1
Limhamn. På ett högt
berg i Rio de Janeiro, Brasilien
står en stor Kristusstaty, kallad
”Limhamnsjesus”, eftersom
den är uppförd 1931 av cement
från Limhamn.
2
Ekeby. CC Höganäs till­
verkar kakel och klinkers som
exporteras över hela världen.
Taket på det berömda operahuset
i Sydney (1973) är täckt med
1 000 000 plattor.
3
Svängsta. 1902 lanserade
Halda sina första taxametrar.
Under en tid var dessa de enda
som var godkända i London.
4
Getinge. Getinge AB
grundades av Olander Larsson
1904 för att tillverka jordbruks­
utrustning. 1914 exporterades
hästskosöm till ryske tsaren.
1932 började Getinge tillverka
sterilisationsutrustning och i
dag är det ett internationellt
framgångsrikt medicintekniskt
företag.
5
Ljungby. Världens största
gaffeltruckar (tre stycken) med
90 tons lyftkapacitet vardera
levererades 1991 av Kalmar LMV
i Lidhult för anläggandet av
oljeledningar i Libyen.
6
Limmared. Glasbruket,
grundat 1740, är Sveriges äldsta
i drift. Här tillverkas Absolutflaskor som sprids över hela
världen.
7
Göteborg. Under en stor del
av 1900-talet var Göteborg en
av världens främsta varvsstäder.
8
Vårgårda. 1952 startades
Lindblads Autoservice av
bröderna Lennart och Stig
Lindblad. Detta är upphovet till
det världsledande bilsäkerhets­
företaget Autoliv.
9
Borgvik. När Eiffeltornet i
Paris byggdes 1887-89 leverera­
des järn från Borgvik.
10
Kristinehamn. Under
1600- och 1700-talen fastställ­
des världsmarknadspriset på
järn i praktiken på den årliga
fastingsmarknaden här.
11
Krokstrand. Många gator
i Europa, liksom kajer i Buenos
Aires, byggdes med sten från
Krokstrand.
12
Jönköping. Säkerhetständ­
stickor från tändsticksfabriken
fick sitt internationella genom­
slag på världsutställningen i
Paris 1855.
13
Tranås. The Beatles
beställde vargpälsar härifrån på
1960-talet.
14
Gotland. Tusentals bygg­nadsdetaljer och föremål gjorda
av gotländsk kalk- och sandsten,
bland annat 800 dopfuntar, finns
runt Östersjön som vittnar om
gutarnas export under medeltiden.
15
Linköping. Saab var en av
huvudleverantörerna till Smart-1,
den första europeiska månfar­
kosten, som skickades upp
2003. Månsonden monterades
i Linköping.
16
Södertälje. 1948 lanserade
Astra lokalbedövningsmedlet
Xylocain. 1954 såg man till att
Xylocain botade påven Pius
XII:s kroniska hicka och sex år
senare hjälpte läkemedlet USA:s
president Eisenhower mot
oregelbunden hjärtverksamhet.
17
Birka. Här bedrevs under
vikingatiden en omfattande
internationell handel, bland an­
nat med områden kring
Medelhavet och Svarta havet.
18
Eskilstuna. 1899 sålde Carl
Edvard Johansson sin första
måttsats. Den kom att få en
stor betydelse för verkstads­
industrin över hela världen.
19
Garphyttan. Haldex Garp­
hyttan Wire är i dag internatio­
nellt ledande tillverkare av tråd
till ventilfjädrar för bilmotorer.
Järnindustrin här har anor
sedan 1500-talet. Ortsnamnet
kommer av tyskar som verkade
här. ”Garper” fornsvenska för
”bråkmakare”, ”pratkvarn”, som
blev öknamn på tyskar.
20
Västerås. Erling Persson
öppnade den första Hennesbutiken här 1947, vilket är
upphovet till H&M.
11
8
7
4
1
9
2
25
24
23
20 21
19
22
18
17
16
15
10
6 12
5
13
3
21
Enköping. 1891 fick Johan
Petter Johansson patent på
skiftnyckeln, vilket gav upphov
till företaget Bacho.
22
Stockholm. Bertil Hult
grundade EF 1965, vilket har
utvecklats till världens största
privata utbildningsorganisation
med verksamhet i över 40 länder.
23
Avesta. Takplåtarna till
slottet i Versailles gjordes på
kopparverket i Avesta. Assuan­
dammen i Egypten är beklädd
med rostfri plåt från Avesta
järnverk.
24
Falun. Gruvan här svarade
under mitten av 1600-talet för
två tredjedelar av världens
kopparproduktion.
25
Bergvik. 1874 exporterades
världens första sulfitmassa
härifrån till England. Processen
uppfanns av Carl Daniel Ekman.
26
Iggesund. Pappersbruket
har levererat kartonger till nära
hälften av alla nylanseringar
inom parfymindustrin och har i
30 år varit ensam leverantör till
Chanel no 5.
27
14
Trångsviken. John E Jonsson
började tillverka kokkärl i alumin­ium 1925. Företaget heter i dag
Trangia och tillverkar stormkök till
friluftsmänniskor över hela världen. Företagsnamnet är en för­
kortning av ”Trång i aluminium”.
28
Örnsköldsvik. 1899
grundade Johan Hägglund
möbelföretaget Hägglund &
Söner i Örnsköldsvik. Hägglunds
kom att utvecklas till Norrlands
ledande verkstadsföretag och
fordonstillverkare.
29
Byske. Ett fynd vid Bjurselet
av 175 flintyxor, tillverkade av
sydskandinavisk flinta, visar att
långväga handel har bedrivits
här sedan förhistorisk tid.
30
Malå. Malå Geoscience
utvecklar och tillverkar prospekteringsutrustning som har
använts bl.a. i återuppbyggna­
derna efter Irakkriget och efter
terrorattentatet mot World
Trade Center i New York.
31
Arjeplog. Här ligger ett
internationellt centrum för vintertestning av fordon och fordonskomponenter. Det började 1972
när Per-Axel Andersson och
David Sundström upplät en
upplogad landningsbana på
Hornavans is för att Opel skulle
testa bilbromsar.
32
Malmberget. Malmberget
är känt för sina gruvor. Malm­
brytningen startade 1741 på
berget Illuvaara. Det första
malmtåget lastades år 1888.
33
Jukkasjärvi. Här uppför
Yngve Bergqvist varje år ett
ishotell, som lockar besökare
från hela världen.
U pp sl aget: f r ih a n d el
21
Uppgift
Anteckna
Observera
”Det är inte av slaktarens,
bryggarens eller bagarens
välvilja vi förväntar oss vår
middag, utan av deras
omtanke om sitt
eget intresse.”
adam smith
1723-1790
22
U pp s l a g e t: f r i h an de l
Information
Citat
Anders Chydenius
Det första stora steget för friare handel i Sverige
togs då riksdagen 1765 beslöt att avskaffa det
bottniska handelstvånget. Handelstvånget inne­
bar att invånarna i norra Sverige och Finland
inte själva fick segla med sina varor till andra
länder. Därigenom kunde främst köpmännen i
Stockholm göra vinster på de fattigare landsän­
darnas bekostnad.
Den som mest bidrog till avskaffandet av
bottniska handelstvånget var prästen Anders
Chydenius från Österbotten. Han medverkade
också till att Sverige 1766 fick världens mest liberala tryckfrihetslagstiftning med den för Sverige
unika grundlagsskyddade offentlighetsprincipen.
Chydenius var ledamot av riksdagens präste­
stånd och författade ett par skrifter där han, elva
år före Adam Smith, utvecklade argumenten för
Adam Smith och David Ricardo
Under 1700-talet uppstod en reaktion mot tidens
dominerande merkantilism. Genombrottet kom med
skotten Adam Smiths bok Wealth of Nations (Nationernas välstånd) 1776. Det är den första betydande
skriften både för nationalekonomin och för den ekonomiska liberalismen.
Smith hävdade att en fri handel inom och mellan
länder är bästa sättet att skapa välstånd. Han tog avstånd från tanken att ekonomin var ett nollsummespel
där den enes vinst var den andres förlust. Alla kunde
vinna på ökad ekonomisk frihet och handel. På så sätt
kunde man utnyttja fördelarna med arbetsfördelning,
specialisering och kunskapsspridning.
Adam Smith visade att varje land (eller, rättare sagt,
medborgarna i varje land) tjänade på att producera det
som de var bäst på och sedan byta varor med varandra. Om England var bättre på att tillverka ylletyger
och Portugal på att framställa vin, så borde Portugal
exportera vin och England ylletyger.
marknadsekonomi och fri handel. I skriften
Källan till rikets vanmakt (1765) skriver han:
”Det går an, tänker någon, att i en folkrik,
florerande och till seder ofördärvad nation släppa
handelsrörelsen fri. Men hos oss där ingalunda
av dessa predikater torde få rum, vore detta att
äventyra hela samfundets bästa. Den busen är vi
nog länge skrämda med. Låt oss se vad skäl ligga
häruti. Är det icke tvång i näringar och rörelse,
som hindrar våra arbetares tillväxt? Bojor, som
ingen folkrik nation i världen bära eller kan bära,
utan att inom ett halvt sekel bliva lika fattig på
folk med oss. Vad annat än det samma tvånget är,
som hindrar vårt flor, som dödar vinningslystnaden
och som hjälper den ene medborgaren att kliva
den andre på axlarna?”
År 1817 publicerade engelsmannen David Ricardo
en bok, On the Principles of Political Economy and
Taxation, där han visade att motiven för internationell
handel var starkare än vad Smith hade hävdat. Ricardo
visade att handel kunde vara till fördel för bägge parter
även om ett land var bäst på allt.
Om Portugal var dubbelt så bra som England på
att tillverka ylletyger men tre gånger så bra på att odla
vin, så borde England ändå exportera ylletyger och
Portugal vin. Portugal hade visserligen en absolut fördel
i ylletygsproduktionen. Men England hade en komparativ fördel.
En viktig slutsats av Ricardos teori är att alla länder
alltid har komparativa fördelar inom några branscher
– även om dessa branscher kan växla över tiden. Alla
länder kan därmed vinna på internationell handel,
stora som små, rika som fattiga.
Frihandelns genombrott
Under 1700-talet hade Storbritannien tagit ledningen
i den industriella revolutionen, mycket tack vare att
man tidigt skapade förutsättningar för en fungerande
marknadsekonomi. En av de viktigaste händelserna för
den internationella handeln under 1800-talet var då att
Storbritannien på 1840-talet slog in på en frihandelslinje. Drivande bakom denna politik var John Bright
och Richard Cobden. De kämpade också för näringsfrihet, religionsfrihet, militär nedrustning, antikolonialism och förbättrad undervisning.
År 1815 hade Storbritannien infört spannmåls­
tullar för att skydda det inhemska jordbruket. Detta
drab­bade landets fattigaste befolkning hårt eftersom
tullarna gjorde maten dyrare. Även den brittiska
industrin drabbades eftersom andra länder hindrades
att exportera spannmål till Storbritannien och sedan
köpa brittiska varor för sina exportinkomster.
Bright och Cobden drev under flera år en intensiv
kampanj mot tullarna. Det som till sist bröt ner protektionismen var den svältkatastrof, som drabbade Irland
1845. Året efter avskaffades spannmålstullarna.
År 1860 lyckades Cobden få till stånd ett frihandelsavtal med Frankrike. Avtalet introducerade en princip
som än i dag är en grundbult i det internationella
handelssamarbetet, nämligen mest-gynnad-nationsprin­cipen. Den innebär att om ett land ger en handelsfördel till ett annat land, så ska samma fördel ges
till alla andra länder, som man redan har handelsavtal
med. Följden blir att alla länder som har avtal med varandra slipper omförhandla varje enskilt avtal, och kan
dra nytta av alla förbättringar – handeln och välståndet
ökar för alla.
Flera europeiska länder anslöt sig till detta frihandelssystem, däribland Sverige 1865. Det var finansminister Johan August Gripenstedt som drev igenom
den svenska anslutningen. Han var starkt inblandad i
de flesta liberala reformer under denna tid, till exempel
det statliga stödet till järnvägsutbyggnaden, närings­
frihetens införande, ökad religionsfrihet, stärkt ställning för kvinnor, avregleringen av bankväsendet samt
fri in- och utvandring.
Parallellt med detta etablerades ett stabilt internationellt valutasystem. Det byggde på guldmyntfoten, som
innebar att varje lands valuta kunde växlas mot en given
mängd guld. Storbritannien hade infört guldmyntfot
1816 och pundet blev nu grunden för det internationella valutasystemet. År 1873 införde Sverige och
Danmark guldmyntfot (1875 även Norge) och de tre
länderna fick nu kronan som gemensam valuta.
”
Handelsfriheten hade burit frukt, och under dess
flagga hade slöjder och näringar uppblomstrat
till nytt liv. Överallt hörde jag samma talan av alla
klasser; välståndet var allmänt där, var i stigande.
Den bleka nödens anlete, som förr hade synts
mig så förfärande, det såg jag ej mer så som förr.
Författaren Fredrika Bremer skriver i Aftonbladet 1852
om resultatet av den engelska frihandelsreformen 1846.
”
U pp sl aget: f r ih a n d el
23
I slutet av 1800-talet
kom genombrottet för
flera svenska ”snille­
industrier”, alltså
företag som baserades
på en svensk upp­
finning eller konstruk­
tion, till exempel
säkerhetständstickor
och kullager.
En gränslös värld
I Europa och Nordamerika präglades perioden 18701914 starkt av internationaliseringen, även om många
länder, däribland Sverige, höjde tullarna i slutet av
1800-talet. Å andra sidan innebar järnvägarna och ångfartygen att transportkostnaderna sänktes. Tele­grafen
innebar att information snabbt kunde föras mellan
länder och världsdelar. Varuströmmarna ökade. Kapital
rörde sig tämligen obehindrat mellan länderna. Den
internationella rörligheten av människor var större än
den är i dag, framförallt genom massemigrationen till
Nordamerika.
Sverige präglades starkt av den tidens internationalisering. Den svenska exporten ökade kraftigt. Inledningsvis handlade det mycket om trävaror, havre och
pappersmassa. Men nu kom också genombrottet för
flera svenska ”snilleindustrier”, alltså företag som baserades på en svensk uppfinning eller konstruktion,
till exempel säkerhetständstickor (uppfinnare Janne
Lundström), telefonutrustning (Lars Magnus Ericsson),
separatorer (Gustaf de Laval), kullager (Sven Wingquist)
och ljusfyrar (Gustaf Dalén).
Sverige drog också stark nytta av den framväxande
internationella kapitalmarknaden. Sverige var i mitten
av 1800-talet en fattig nation. Resurserna för att bygga
ut järnvägsnätet och annan infrastruktur var otillräckliga. Därför kom en stor del av utbyggnaden att finan­
s­ieras genom lån från Frankrike. Sverige var därefter
under perioden 1870-1914 ett av de länder i världen
som upplevde den snabbaste ekonomiska tillväxten och
löneökningen för till exempel industriarbetare.
Uppgift
U pp s la g e t: f r i h an de l
”Vilken fantastisk period för mänsklighetens ekonomiska framsteg var det inte som tog slut i augusti 1914!
En invånare i London kunde lyfta telefonen vid morgonteet, och beställa varor från hela världen och förvänta sig
snabb leverans till hemmet. Han kunde samtidigt och på
samma sätt riskera sin förmögenhet i olika investeringar
var som helst på jorden. Han kunde på ett säkert sätt och
utan visa eller pass, resa till nästan vilket land som helst.
Han betraktade dessa tingens tillstånd som normala, säkra
och varaktiga.”
Anteckna
Observera
24
Den berömde brittiske nationalekonomen John
Maynard Keynes beskrev 1919 hur livet i Europa och
Nordamerika kunde te sig under årtiondena före första
världskriget:
Världshandelns storlek
i förhållande till BNP i världen
Information
28
Citat
24
20
16
12
8
0
1970
1975
1980
1985
1990
2000
År
Den internationella handeln har ökat snabbare än världens BNP
under kommande 200 år. Det stora undantaget är världskrigen
och perioden däremellan.
PROCENT
Källa: WTO och IMF
Protektionistiskt bakslag
År 1914 tog internationaliseringens guldålder slut.
Första världskriget innebar ett sammanbrott för den
internationella handeln och även mellankrigstiden
präglades av instabila förhållanden i den internationella
ekonomin. Efter första världskriget öppnades visserligen gränserna. Men under 1930-talets ekonomiska
kris skärpte de flesta länder handelshindren kraftigt i
syfte att skydda jobben. Detta handelskrig gjorde bara
problemen än värre. Världshandeln minskade kraftigt,
vilket människor i alla länder förlorade på.
Därtill kom att Europa inom loppet av 30 år
skakades av två förödande krig. Författaren Elin Wägner
varnade 1930 förgäves för protektionismen:
”Det är med tullar som med rustningar: man vet att
det är ett utdömt och farligt system, men man saknar kraft
och mod att lyfta kärran ur de gamla hjulspåren, fast
vägen bär rakt ned i dyn.”
Frihandelns återkomst
Efter andra världskriget inleddes återigen en frihandelsperiod i västvärlden. Nu skapades internationella regler
och organisationer för att gynna en fri handel, på
global nivå. Det viktigaste organet var GATT (General
Agreement on Tariffs and Trade; Allmänna tull- och
handelsavtalet). Formellt var detta ett internationellt
handelsavtal, som trädde i kraft 1948. Men i praktiken
kom GATT att bli en internationell organisation inom
vars ram flera viktiga steg mot ökad global frihandel togs.
Framförallt innebar GATT-samarbetet en sänkning
av tullarna på industrivaror. Därtill fastlades flera andra
viktiga principer, till exempel:
Europa enas
Parallellt med att handelshindren reducerades på
global nivå, kunde allt fler europeiska länder samlas i den
organisation som numera heter Europeiska Unionen
(EU). Så här ser huvuddragen ut i utvecklingen av detta
europeiska samarbetsprojekt:
• År 1952 bildades Europeiska kol- och stålgemen skapen. Medlemmarna var Belgien, Frankrike, Italien,
Luxemburg, Nederländerna och Västtyskland. Syftet
var att ställa ländernas kol- och stålindustrier under
överstatlig ledning för att därmed omöjliggöra krig
mellan unionens länder.
• År 1958 bildade dessa sex stater även Europeiska
ekonomiska gemenskapen (EEC). Syftet var att skapa
en tullunion och en gemensam marknad med fri
rörlighet av varor, tjänster, kapital och människor.
1967 bildades Europeiska gemenskaperna (EG) som
blev en samlande institution för flera samarbetsorgan,
bland annat EEC.
• År 1973 blev Danmark, Irland och Storbritannien
medlemmar i EG. År 1981 blev Grekland medlem.
År 1986 blev Portugal och Spanien medlemmar
i EG. År 1990 utvidgades EG genom Tysklands
återförening.
• År 1993 bildades Europeiska unionen (EU) som ett
utvidgat och fördjupat samarbete mellan EG länderna. Nu var den inre marknaden förverkligad,
vilket bland annat innebar att medborgarna kunde
bosätta sig, arbeta och studera i det land de ville.
• Kvantitativa importbegräsningar är förbjudna.
• Länderna måste tillämpa mest-gynnad-nations principen (se sidan 23).
• Principen om nationell behandling. Den innebär att
importerade varor, när de väl har passerat gränsen, inte
får behandlas sämre än inhemska varor när det gäller
till exempel skatter, avgifter och tekniska föreskrifter.
• År 1995 blev Finland, Sverige och Österrike
medlemmar i EU.
• År 1999 infördes Euro som valuta i elva EU-länder.
År 2001 fick även Grekland eurovaluta.
År 1995 bildades Världshandelsorganisationen (WTO)
• År 2004 blev Cypern, Estland, Lettland, Litauen,
Malta, Polen, Slovakien, Slovenien, Tjeckien och
Ungern medlemmar i EU. År 2007 blev Bulgarien
och Rumänien medlemmar i EU och Slovenien fick
som bland annat fick ansvar för GATT-avtalet. Mer om
detta på sidan 29.
euro som valuta. År 2008 infördes euro som valuta
på Cypern och Malta.
U pp sl ag et: f r ih a n d el
25
Frihandelslandet Sverige
Bland svenska politiker, fackförbund och näringslivsorganisationer finns ett utbrett stöd för frihandeln.
Sverige har traditionellt sett fört en frihandelsvänlig
politik, vilket har varit naturligt för ett litet land med en
begränsad hemmamarknad. Bland annat på grund av
de naturliga förutsättningarna har vi behövt im­portera
många varor som inte kan framställas i Sverige. Många
svenska företag har också sedan länge byggt sina framgångar på att kunna sälja på exportmarknaden.
Sverige skrev på GATT-avtalet 1950 och har varit
med i WTO sedan starten 1995. I diskussionerna inom
det internationella handelssamarbetet har Sverige ofta
stått på den frihandelsvänliga sidan.
Sverige valde dock, främst med hänsyn till neutrali­
tetspolitiken, länge att stå utanför EU-samarbetet och
dess föregångare. Istället var vi med och bildade EFTA
(European Free Trade Association) 1960. I den organisationen ingick även Danmark, Norge, Portugal,
Schweiz, Storbritannien och Österrike. Finland blev
associerad medlem 1961 och fullvärdig medlem 1986.
Island gick med 1970 och Liechtenstein 1991.
Både EEC och EFTA avskaffade tullarna mellan
medlemsländerna. Men medan EEC var en tullunion
med en gemensam yttre tullgräns, inskränkte sig EFTA
till att vara ett frihandelsområde där varje nation själv
bestämde om tullarna gentemot omvärlden. EFTA-
Uppgift
Anteckna
Observera
26
U pp s l a g e t: f r i h a n d e l
Information
Citat
samarbetet begränsade sig till industrivaror medan
EEC även omfattade jordbruket.
År 1973 lämnade Danmark och Storbritannien
EFTA för att bli EG-medlemmar. Samtidigt trädde ett
frihandelsavtal i kraft mellan EG och de kvarvarande
EFTA-medlemmarna. År 1986 blev även Portugal
medlem i EG.
Ett utvidgat avtal mellan EFTA och EG, Europeiska
ekonomiska samarbetsområdet (EES), trädde i kraft
1994. Avtalet innebar att Sverige i stort sett fick tillgång
till EU:s inre marknad och anpassade sig till EU:s yttre
tullgränser. År 1995 lämnade Sverige EFTA och blev i
stället medlem i EU.
EU är en tullunion med inre frihandel och gemensamma tullar och kvoter gentemot omvärlden. Sedan
Sverige gick med i EU 1995 har Sverige alltså ingen
egen handelspolitik, utan alla handelspolitiska beslut
fattas gemensamt med övriga medlemsländer i EU:s
ministerråd. Enda undantaget är exportfrämjandet som
fort­farande sköts av de enskilda medlemsländerna i EU.
Den gemensamma handelspolitiken sköts av EUkommissionens handelsdirektorat, som ansvarar för EU:s
handelsförhandlingar i WTO och med icke-medlems­länder. EU-kommissionen sköter också, under över­
inseende av EU:s ministerråd, införandet av antidumpningsåtgärder och andra så kallade handelspolitiska skyddsåtgärder (skydd mot att varor export­eras till underpris).
Eli F Heckscher och Bertil Ohlin
Den moderna nationalekonomiska teorin om
internationell handel bygger på vetenskapliga
insatser av två svenska ekonomer, Eli F Heckscher
och Bertil Ohlin, som vidareutvecklade de
teorier som David Ricardo hade presenterat i
början av 1800-talet.
Heckscher var både nationalekonom och
ekonomisk historiker. I uppsatsen Utrikeshan­
delns verkan på inkomstfördelningen – Några
teoretiska grundlinjer (1919), lade Heckscher
grunderna till den moderna handelsteorin.
Heckschers teori utvecklades på 1920-
talet av Bertil Ohlin och kom sedan att kallas
Heckscher-Ohlin-teorin. Ohlin var professor i
nationalekonomi och fick 1977 års nobelpris i
ekonomi för sina insatser inom utrikeshandels­
teorin.
En viktig slutsats av Heckscher-Ohlin-teorin
är att internationell handel, under vissa förut­
sättningar, leder till att prisskillnader mellan
länderna utjämnas. På längre sikt utjämnas
även priserna på produktionsfaktorer, däribland
lönenivåerna, mellan länderna.
Svenska möbler
på väg till Kina.
Spanska tomater
på väg till Sverige.
U pp sl ag et: f r ih a n d el
27
28
U pp s l a g e t: f r i h an de l
Världshandelsorganisationen
År 1995 bildades Världshandelsorganisationen (WTO)
med Sverige som en av medlemmarna. År 2007 hade
WTO 151 medlemsländer som tillsammans svarar för
ungefär 95 procent av den internationella handeln i
världen.
WTO:s uppgift är dels att administrera och övervaka olika internationella avtal om världshandeln
möjlig­heter att driva igenom sin vilja på bekostnad av
mindre länder.
Vad gäller industrivaror, hade många handelshinder
avvecklats eller minskats redan innan WTO bildades.
En viktig uppgift för WTO är att minska handels­
hindren inom andra områden, till exempel inom jordbruk och tjänster. År 2001 inleddes diskussioner om
och handelspolitiken, dels att vara ett forum för förhandlingar om ytterligare liberaliseringar av handeln.
En viktig uppgift för WTO är att lösa handelstvister
mellan medlemsländerna.
vidgad frihandel genom den så kallade Doha-rundan.
Den är uppkallad efter Qatars huvudstad Doha, där det
första mötet i denna förhandlingsrunda ägde rum.
Fortfarande finns dock en hel del hinder även för
industrivaror. Här är oftast inte tullarna det stora problemet. Ett större problem, framför allt för mindre
före­tag, är den byråkrati som måste bemästras. Om det
exempelvis finns regler om att varor ska behandlas olika
beroende på ursprungsland, kan det uppstå en hel del
krångel. En industrivara kan ju innehålla komponenter
från tiotals olika länder och exakt vilka länder som har
bidragit med komponenter kan variera mellan olika
modeller och exemplar. Det finns också en del undantagsbestämmelser i de internationella handelsavtalen –
till exempel skydd mot dumpning (att varor exporteras
till ”underpris”) och skydd mot hälsofarliga produkter
– som ibland missbrukas i protektionistiskt syfte.
WTO:s avtalssystem vilar på tre pelare
Uppgift
Anteckna
Information
•GATT (General Agreement on Tariffs and Trade)
reglerar med vidhängande avtal varuhandeln i världen.
Observera
Citat
•GATS (General Agreement in Trade in Service) är
ett internationellt avtal om tjänstehandel, som
trädde i kraft 1995.
•TRIPS (Trade Related Aspects of Intellectual
Property Rights) är ett internationellt handels avtal om immateriella rättigheter (patent, upp hovsrätter och varumärken) som trädde i kraft 1996.
Alla medlemmar i WTO måste vara överens om man
ska införa nya eller ändrade regler för handeln. När reglerna väl är fastställda, måste alla länder som har skrivit
på avtalet följa reglerna. För utvecklingsländerna är reglerna dock inte lika strikta som för utvecklade länder.
Det beslutssystem som WTO bygger på gynnar
mindre länder eftersom alla länder har lika stora rättig­
heter och skyldigheter. Om det internationella handels­
systemet istället skulle bygga på ömsesidiga överenskommelser mellan varje land, som driver handel med
varandra, så skulle stora länder ha betydligt större
Uppgift
Anteckna
Observera
Information
Citat
Exempel
En motorsåg från det svenska företaget Husqvarna har cirka 130 delar
från 30 olika länder. Det säger sig självt att det blir ganska dyrt med
den pappersexercis som krävs för att man ska kunna beräkna rätt
tullsats för varje skruv och mutter.
Den statliga myndigheten för utrikeshandeln, Kommerskolle­gium,
har bedömt att varje svenskt hushåll kan tjäna närmare 3 000 kronor
per år, om WTO når framgång i sitt arbete med att vidga frihandeln.
U pp sl aget: f r ih a n d el
29
Diskussionsfrågor och
arbetsuppgifter
1
Hur tror du Sverige påverkas av att till exempel Östeuropa, Kina och Indien
blir allt viktigare på världsmarknaden?
Behöver Sverige göra något för att möta en hårdare internationell konkurrens?
2
Diskutera citatet av Tony Blair (sidan 5), till exempel att man lika
gärna kan debattera globaliseringen som att debattera om hösten
ska komma efter sommaren.
Vad menar han? Håller du med?
3
I avsnittet ”Världens snabbaste välståndslyft” (sidan 11) hävdas att
internationell handel har bidragit till att minska fattigdomen i världen.
Håller du med?
4
Vilka för- och nackdelar ser du med att svenska företag går samman
med utländska bolag eller köps upp av utländska företag?
5
Diskutera de argument för frihandel som presenteras i kapitlet
”Varför fri handel?” (sidan 16).
Håller du med? Vilka invändningar kan du komma på?
6
7
Ta reda på vad de politiska partierna anser om vår handelspolitik.
Bör WTO reformeras? Hur ska Sverige agera i förhållande till EU?
Skaffa information från någon organisation, som är kritisk till frihandel.
Vilka argument har den? Vad anser du om argumenten för och emot frihandel?
8
Ta reda på något företag där du bor, som ägnar sig åt export eller import.
Med vilka länder gör de affärer?
Finns det några särskilda handelshinder som de möter i sin verksamhet?
Hur tror de att deras internationella affärer kommer att utvecklas?
30
U pp s l a g e t: f r i h an de l
U pp sl aget: f r ih a n d el
31
LEIF.SE
Den här skriften handlar om frihandel. Det var fri handel med omvärlden som
gjorde det möjligt för Sverige att lämna fattigdom och skapa välfärd. På samma
sätt förändrar frihandel i dag levnadsvillkoren för miljoner människor i länder
som först nu börjar delta på allvar i världsekonomin.
Hur påverkar globaliseringen deras vardag och livsvillkor? Och vad innebär
den för oss i Sverige?
Skriften innehåller arbetsuppgifter och diskussionsfrågor. Den lämpar sig för
elevarbeten både enskilt och i grupp.
Skydd för uppfinning och
utveckling – immaterialrätt
Miljö
Samhällsekonomi
– så skapas vår välfärd
Tillväxt
Beställ gärna fler nummer av Uppslaget
på www.svensktnaringsliv.se/skola
Svenskt Näringsliv, Storgatan 19, 114 92 Stockholm, Telefon: 08-553 430 00
Vinst