Intravenöst insulin

1
Diabetesrutiner på avd. 23
Nyupptäckt diabetes

Följ flödesschemat angående det initiala omhändertagandet (se sidan 9). Opåverkad patient får intravenöst insulin i 1-2 dygn, fria mängder diabetesmat
och dryck. Påverkad patient följs enligt ketoacidosschema.
Spola kanylen med koksalt efter varje provtagning. Använd ej Heparin - ger ökad risk för
tromboflebiter!

Blodsockervärden måste tas varje timma och
skall mätas på HemoCue apparaten eftersom
denna ger laboratoriemässig noggrannhet.
Patientmätarna är inte tillräckligt säkra i denna
situation. Prover tas ur en intravenös nål.
Intravenöst insulin
Intravenös insulinbehandling är en praktisk och
säker behandlingsmetod. Insulinets halveringstid
vid intravenös administration är ca 3-5 min och
terapeutiska insulinnivåer uppnås inom 15 - 20 min
vid kontinuerlig infusion.
Nålsättning
Blodsocker bör i första hand tas intravenöst ur en
separat kanyl i en annan extremitet än insulin-infarten. Om bägge kanylerna sitter i samma hand bör
blodsockerproverna tas ur den som sitter längst bort
ifrån kroppen (ex i handen) för att inte värdet ska
påverkas iv insulinet. Insulin och vätska kan sättas i
samma trevägskran men då måste insulinet komma
från sidan i kranen (annars backar insulinet).
Vätska
Insulin
Till patienten
Hypoglykemi
Vid hypoglykemi (blodsocker < 3,5 mmol/l) stoppa insulinet i maximalt 10 - 15 min. Ta sedan
ett nytt blodsocker igen och dosera enligt nomogrammet. Vid längre avbrott i insulintillförseln
sjunker nivåerna av insulin i blodet så lågt att
leverns glukosproduktion snabbt höjer blodsockret
till höga nivåer.
Insulin
Insulinet ges i sprutpump som rymmer 50 ml (finns
på barnavd. och IVA). Lämplig insulinkoncentration är 1 E/ml vilket erhålles om man drar upp 49,5
ml 0,9 % NaCl-lösning i en insulinpumpsspruta.
Dra sedan upp 50 enheter snabbverkande insulin (=
0,5 ml av 100 E/ml Actrapid) i en separat spruta
och spruta ned det i insulinpumpssprutan. Blanda
sedan genom att vända insulinpumpssprutan några
gånger. Albumintillsats behövs inte vid denna insulinkoncentration. Nollställ pumpens räkneverk kl
08 (före frukost) varje morgon och för in under
dygnet given insulinmängd på kurvan.

Spola igenom hela slangsystemet och spruta
ut de första 5 ml så att all plast mättas med
insulin.

Om patienten har diabetes sedan tidigare så
ska ordinarie subcutan insulindos ej ges när
patienten får intravenöst insulin.

Lämna skriftliga ordinationer på iv insulin på
kurvan.
Blodsocker
Tas varje timme, även nattetid, så länge barnet har
intravenöst insulin! Sikta på blodsocker 4 - 8
mmol/l för nyinsjuknad diabetiker utan ketoacidos
och 6 - 10 mmol/l vid gastroenterit, operation och
övriga tillstånd. Diabetiker med ketoacidos bör ej
ha blodsocker < 12 - 15 mmol/l innan acidosen är
hävd.
Barn- och ungdomsdiabetesteamet/R Hanås
NÄL/Uddevalla 2014-03-25
2
CVK
Om pat. har en CVK så fungerar det inte så bra att
använda den för i.v. insulin pga ett stort dead-space.
Ge i så fall enbart insulin i CVK:n. Om den
används för provtagning eller tillförsel av läkemedel tar det mycket lång tid innan den fyllts med
insulin igen med det låga flödet. Om CVK:n
används för att ge vätska samtidigt med insulin blir
det en minskning/avbrott i insulintillförseln när
droppet byts eller tillfälligt stängs av. Det är i så fall
bättre att ge insulinet i en perifer nål och använda
CVK:n för vätska och provtagning.
Kurvan
Läkaren fyller i dosering enligt nomogrammet och
måltidsdoser efter patientens vikt. Sköterskan läser
av blodsocker och får ett utgångsvärde för antal
enheter per timme. Detta justeras sedan uppåt eller
nedåt med 0,1-0,2 enheter/tim. efter patientens
insulinbehov och insulinkänslighet. Sikta på att
blodsockerfallet initialt skall vara högst 4-5
mmol/L och timma. Eftersträva sedan blodsockervärden mellan 4-8 mmol/L. Erfarenhetsmässigt
sjunker blodsockret oftast för snabbt under de första timmarna med intravenöst insulin. För att undvika detta halveras doserna enligt nomogrammet de
första 4-6 timmarna. Detta betyder att maximal
insulindos under denna tid på samtliga barn är 0,05
E/kg/tim. Öka sedan doserna vid behov om blodsockret inte sjunker.
Uppmätt blodsockervärde och given insulindos/tim
fylls i på kurvan och i tabellen där möjlighet finns
för mera exakta tidsangivelser.
Övergång till subcutant
insulin
Grundregeln är att alla barn och ungdomar med
nyupptäckt diabetes i dag ställs på måltidsinsulin
med NovoRapid, Humalog eller Apidra och 1-2
doser basinsulin per dag. Om patienten kan antas
behöva justera måltidsdoser med halva enheter
finns det bara minnespennor som passar till NovoRapid (Novo Pen Echo som också passar till Levemir). Övriga ½-enheterspennor är Humapen Luxura
HD (Humalog) och Junior Star (Apidra, Lantus).
Ansvarig överläkare avgör vilket basinsulin och
insulinregim patienten skall ha. 50% av dygnsdosen ges som måltidsdoser i förhållande 5:4:4:3 eller
enligt kolhydraträkning. Med Levemir ges 50% av
dosen på morgonen 50% på kvällen kl 22. Med
Lantus ges 50% som basinsulin till kvällsmaten till
större barn men delas upp i 2 doser om dosen är <
ca 15 E.
Beräkna dygnsdosen subcutant insulin första dagen
med utgångspunkt från den mängd patienten fått
sista dygnet med intravenöst insulin. Vanligtvis
behöver patienten samma antal enheter/dygn som
med intravenöst insulin men ibland kan dygnsdosen
behöva minskas till 70 - 80% av intravenös dos,
t ex hos små insulinkänsliga barn.
När patienten går över på subcutant insulin bör så
många prover som möjligt tas med patientens egen
blodsockermätare. Om det blir många prover bör
patienten erbjudas fortsatt provtagning ur i.v. nål.
Praktiskt tillvägagångsätt vid övergång
till subcutant insulin.
Eftersom det intravenösa insulinet har mycket kort
halveringstid (ca 4 - 5 min.) måste man fortsätta
med det i.v. insulinet i minst 2 timmar efter att den
första s.c. dosen givits. Första injektionen bör ges
av en sköterska som känner patienten väl.

Övergång i samband med nattinsulin
Patienten får sin ordinarie dos Levemir eller
Lantus till kvällen/natten. Allt eftersom denna
börjar verka minskas de intravenösa insulindoserna för att sedan sättas ut helt någon gång
under natten.

Övergång i samband med måltid
Humalog eller NovoRapid + basinsulin
Till frukost ges måltidsdosen i.v. och basinsulin
s.c. Patienten fortsätter med intravenöst insulin enligt nomogrammet fram till lunch. Strax
före lunch ges ordinarie dos Humalog, NovoRapid eller Apidra subcutant. När barnet börjar
äta fortsätter man med oförändrad i.v. dos
under en timmas tid (dvs ingen i.v. måltidsdos
ges), därefter kopplas det intravenösa insulinet bort.
I-port eller Insuflon
När ett injektionshjälpmedel används är det viktigt
att EMLA-krämen får verka minst 2 timmar innan
katetern sätts.
Alla barn upp till 10 års ålder får ett injektionshjälpmedel satt inför den första subcutana insulininjektionenför att minska smärta och injektionsproblematik.1 Äldre barn och tonåringar erbjuds att
Barn- och ungdomsdiabetesteamet/R Hanås NÄL/Uddevalla 2014-03-25
3
Subcutan injektionsteknik
4-5-6 mm nål
Olika typer av insulin
Direktverkande måltidsinsulin Humalog
HL
NovoRapid NR
Apidra
AP
Basinsulin
Äldre basinsulin (grumligt)
Lantus
Levemir
Insulatard
LA
LE
IT
Äldre måltidsinsulin
Actrapid
AR
Underhudsfett
Muskel
prova detta hjälpmedel för att ta sina injektioner till
att börja med men bör prova vanliga injektioner
under tiden på avdelningen om de använder injektionshjälpmedel.
Studier både på blodsocker och HbA1c visar att det
fungerar bra att blanda Lantus med direktverkande
insulin, och det är även vår erfarenhet. Däremot
fungerar det inte så bra med Levemir. Farmakokinetisk studier anger dock att man förlorar lite av
topp-effekten av det direktverkande insulinet med
både Lantus och Levemir,. I praktiken kan man
prova med att ge både i första hand Lantus i
I-port/Insuflon, och sedan utvärdera den kliniska
effekten.
Kurva för subcutant insulin








Spruta ut 1 enhet i luften för att se att det
finns insulin framme i spetsen
Lyft huden med två fingrar
Stick med 90 graders vinkel mot huden
Håll kvar hudvecket och injicera insulinet
Räkna till 10 långsamt eller 20 snabbt (ca 15
sekunder).
Dra ut nålen
Släpp hudvecket
Vid problem med läckage kan man trycka fingret mot stickkanalen efter att nålen dragits ut
eller använda en längre nål.
Desinfektion av huden före sticket behövs inte
eftersom det inte föreligger någon infektionsrisk.
Läkaren ordinerar insulindoser och -sort, tid för
måltids-, bas- och nattinsulin, tider för blodsockerprov, om extradoser på natten ska ges och fyller i
totalt antal givna enheter/24 tim. Ordinera helst för
ett dygn i tagen - det blir lättare att se mönster i kurvorna då. Signera!
Sköterskan signerar givna doser och fyller i tider
för injektion och mat. Det är bra att fylla i kommentarer och händelser under dagen, som symtom på
lågt blodsocker och planering för morgondagen.
Barnsköterskan (eller sjuksköterskan) fyller i hur
mycket mat barnet ätit. Barnsköterskan räknar ut
kolhydratmängderna genom att väga maten. Detta
görs tillsammans med familjen med början redan
dagen efter insjuknandet. Det finns en lista med
kolhydratinnehåll för mat som är aktuell på avdelningen. OBS att vi måste väga polarkakan eftersom
de två sorter vi har på avdelningen väger olika
mycket.
8 mm
Underhudsfett
Muskel
5-6 mm nålar kan användas för att sticka i rät vinkel mot huden om underhudsfettet är minst 8 mm
tjockt,2 annars måste du lyfta ett hudveck.
Kolhydraträkning och korrigeringskvot används av
alla barn redan från diabetesdebuten, dvs andra
dygnet med subkutant insulin. Se särskilt PM.
UträkningKvoter fylls i på kurvan. Korrigeringsdos
Barn- och ungdomsdiabetesteamet/R Hanås
NÄL/Uddevalla 2014-03-25
4
ges före måltid om blodsockret är > 8 mmol/l och i
övrigt efter ordination. På natten ges korrigeringsdos om 2 blodsocker i rad är > 8 mmol/l.
Lämpliga injektionsplatser
Direktverkande insulin
Snabbverkande insulin Mage
Förvaring av insulin
Den insulinflaska/pennampull som används förvaras i rumstemperatur inne hos familjen. Övrigt
insulin förvaras i kylskåp. Lantus kan svida vid
injektion eftersom det är en sur lösning. Ibland kan
det göra mindre ont om man tar Lantus direkt från
kylen innan injektionen.
Nålbyte
Fabrikanterna rekommenderar nålbyte efter varje
injektion även till det snabbverkande (Actrapid)
eller direktverkande (Humalog eller NovoRapid)
insulinet. Det är ingen risk för infektion om man
använder nålen flera gånger men den kan bli lite
slöare och därmed göra mer ont.
Var sticker man?
Grundregeln är att direktverkande (Humalog,
NovoRapid eller Apidra) och snabbverkande
(Actrapid) insulin ges där insulinupptaget är som
snabbast, dvs i magen. Lantus och Levemir ges där
upptaget är som långsammast, dvs i skinkan. Vid
problem med fettkuddar (lipohypertrofier) kan
Tidtabell för känningar
Mage
Lantus, Levemir
Mage, lår eller skinka
Hos barn kan skinkan användas för injektion av
snabb- eller direktverkande insulin för att sprida
injektionsplatserna mer och därmed minska
risken för utveckling av fettkuddar.
skinkan användas för alla typer av insulin. Upptaget från skinkan är långsammare än magen men
snabbare än benet. Man bör alltid använda samma
injektionsställe till en viss måltid. Vid frukosten är
det mest angeläget med ett snabbt upptag varför
man då bör använda magen. Om ett barn har problem med lipohypertrofier kan föräldrarna med fördel ge insulinet till någon eller några måltider när
barnet är hemma (t ex middagen och kvällsmaten) i
skinkan.
Det är viktigt att flytta runt injektionerna på respektive injektionsplats för att undvika lipohypertrofier.
Stick minst 2 cm från det föregående stickstället.
Man växlar även lämpligen mellan höger och vänster sida från gång till gång.
Ta insulin om du äter
mellanmål efter en känning!
Vänta
med
maten!
Blodsocker < 3,5 mmol/l
Ta druvsocker först!

Tidpunkt för känning:
Måltid
2 tim
före måltid
smörgås
1½ tim
1 tim
30 min precis före maten
före måltid före måltid före måltid
glass
äpple
druvsocker
Måltid
När man har en känning är det viktigt att tänka efter hur långt det är till nästa måltid och bara äta tillräckligt för att stå
sig fram till denna. Det är lätt att äta alldeles för mycket eftersom det tar en stund innan blodsockret stiger och man
känner sig bättre. Om blodsockret är under 3,5 mmol/l eller barnet har besvärliga symtom bör man bara ge druvsocker
och sedan vänta 10 - 15 minuter för att först bota känningen snabbt. Om du känner att du behöver ett mellanmål innan
nästa måltid så behöver du förmodligen ta insulin till detta, eftersom druvsockret gjort att ditt blodsocker nu kommit
upp i normal nivå.Om man har en känning när man sitter vid matbordet så kan det ta lång tid innan man mår bättre om
man äter av maten eftersom den inte innehåller så mycket rent socker. Det är bättre att ta druvsocker eller något annat
sött, vänta 10 - 15 minuter tills det känns bättre och sedan äta maten i lugn och ro.
Barn- och ungdomsdiabetesteamet/R Hanås NÄL/Uddevalla 2014-03-25
5
Känning - vad gör man?
När ska jag ta frukost-insulinet?
Grundregeln är att ta det strax före maten men
många barn stiger snabbt i blodsocker efter frukost och kan därför behöva ta dosen av direktverkande insulin 15-30 min före frukost. Det gäller
speciellt om blodsockret är högt, dvs > 8 mmol/l.
Det kan vara svårt att få ihop med en stressad
morgonrutin och det kan därför vara bra att ta
blodsocker det första man gör på morgonen och
sedan ge insulin så har man lite tid på sig innan
frukosten.



Lantus ges till kvällsmaten om det ges som en dos.
För yngre barn kan man med fördel ge Lantus som
endos på morgonen. Lantus eller Levemir som 2
doser ges på morgonen och på kvällen. Dosen av
basinsulin på morgonen behöver inte ges mer noggrant än att man kan förskjuta den 1 - 2 timmar, dvs
det går utmärkt att ta en sovmorgon ibland.
Känningar
Om blodsockret är <3,5 mmol/l ger man druvsocker och väntar 10 min iför att detta ska få effekt.
Detta är viktigt för att snabbt häva symptomen och
dessutom i möjligaste mån undvika en rekyleffekt
som kan uppstå när blodsockret sjunker så pass lågt
att kroppen utsöndrar adrenalin och glukagon för
att motverka hypoglykemin. Blodsockret skjuter då
ofta upp till höga värden på någon timma.
Druvsockret håller blodsockret uppe i 30 - 45 min
varför man lugnt kan vänta denna tid om det snart
< 3,5 mmol/L  bota snabbt!
Vaken  druvsocker
Svårt att svälja  flytande glukos
Medvetslös  30 % glukos 1-2 ml/kg
(Glukagon inj. om det är svårt att sätta nål,
doser se sidan 6)

3,5 - 4,0 mmol/L  inte så bråttom
Ge saft (söt!) eller juice (ej mjölk eftersom
det innehåller fett som gör att magsäcken
töms långsammare) om der är mer än ½ -1
timme till nästa måltid eller om du vet att
blodsockret är på väg ner, t ex efter ett
motionspass.
Om barnet har symtom kan man ge druvsocker

> 4,0 - ,4,5 mmol/L  vänta med mat. Barnet har symtom men blodsockret är inte
oroväckande lågt. Ge något att äta om det
är lång tid till nästa måltid (se tidtabellen på
sidan 4) och vid behov en extra insulindos
till mellanmålet.
När ger man insulinet?
Grundregeln för måltidsinsulin är att det ges strax
före maten. Speciellt för mindre barn kan det ibland
vara svårt att i förväg (dvs när insulinet ska ges)
veta hur mycket barnet kommer att äta. Om barnet
äter mindre än vad man tänkt sig är det risk för lågt
blodsocker. Det är inte idealiskt att ge insulin efter
maten men i den här situationen kan det ibland vara
den bästa utvägen. Det är bättre att dela upp dosen i
en del före och en del när man ser hur mycket barnet ätit. Dett är inget problem om barnet använder
en pump eller i-Port/Insuflon. Äldre barn och ungdomar bör redan från start uppmuntras och vänja
sig vid att bestämma hur mycket de kommer att äta
så att de kan ge isnulinet före maten.
Mät blodsockret
är mat utan att äta något annat. Tanken är att bota
känningen med så lite kalorier som möjligt och inte
så mycket socker att det blir en rekyleffekt. Om
känningen återkommer ger man lite mer druvsocker. Man ger en normal måltidsdos till maten
även om barnet haft en känning strax före maten
eftersom druvsockret har höjt upp blodsockret till
en normal nivå.
Glukagon
Glukagon skrivs ut till samtliga barn och ungdomar
med nyupptäckt diabetes inför den första nattpermissionen. Doseringen är 0,1 ml/10 kg - se sidan 6.
Det kan även användas på avdelningen vid en svår
hypoglykemi om det är problem att få en fri venväg.
Checklista
Det finnas en detaljerad checklista för nyupptäckta
barn och ungdomar med diabetes på avd. med plats
att fylla i praktiska och teoretiska moment som man
Barn- och ungdomsdiabetesteamet/R Hanås
NÄL/Uddevalla 2014-03-25
6
Glukagon

Alla diabetiker som behandlas med insulin
skall ha glukagon tillgängligt!

Ges vid svår känning (medvetslös/kramper
eller kan inte äta/dricka själv)



Dosering: 0,1 ml/10 kg kroppsvikt (1mg/ml)
Verkar inom 10 - 15 min
Effekten kvarstår 30 - 60 min
Efter en stund bör man äta något som håller blodsockret uppe fram till nästa måltid,
men inte för mycket i taget.

Biverkning: Illamående. Vänta minst
30 min. innan man äter efter injektionen.

Upprepa ej dosen - ring ambulansen
om effekten uteblir!


Utebliven eller sämre effekt:

1) Fysisk aktivitet
1) Alkohol
2) Just haft en känning 2) Hög insulindos
3) Dåligt matintag,
t ex pga sjukdom
Glykogenförrådet
slut pga
Glukagon
motverkas av

Ta alltid med glukagon, t ex vid utlandsresa, på sjön, till fjälls, på utflykt.

Lär ut hur man använder glukagon till alla
som kan behöva ge det!
har hunnit gå igenom. Recept på insulin och glukagon skrivs av avdelningsläkaren.
Böcker/informationsskrifter
1) Initialt: Informationsmapp om diabetes
2) När informationssamtalen kommit igång
Hur man blir expert på sin egen diabetes
Permissioner
Inom några dagar brukar de flesta familjerna känna
sig redo för kortare eller längre permission över
dagen. Det är viktigt att vi då hunnit gå igenom
känningar och att man vet hur man använder druvsocker. Det är även önskvärt att vi hunnit visa glukagonsprutan och att familjen har med sig glukagon
Hur många druvsockertabletter (á 3g)
behövs det vid lågt blodsocker?
Barnets vikt
Höjning av blodsockret
ca 1,5-2 mmol/l ca 3-4 mmol/l
10 kg
20 kg
30 kg
40 kg
50 kg
60 kg
70kg
½ bit
1 bit
1½ bit
2 bitar
2½ bitar
3 bitar
3½ bitar
1 bit (3g)
2 bitar
3 bitar
4 bitar
5 bitar
6 bitar
7 bitar
0,15 g
glukos/kg
0,30 g
glukos/kg
”Tumregel”
1 bit druvsocker per 10 kg kroppsvikt höjer blodsockret ca 3 - 4 mmol/l, dvs ger efter 15 - 30 min
ca 3 - 4 mmol/l högre blodsocker än vad du skulle
ha haft om du inte tagit druvsocker. Oftast räcker
det med en höjning på 2 mmol/l men om du nyligen tagit insulin och blodsockret är på väg ner kan
du behöva ta mer druvsocker.
när de åker på sin första nattpermission, vilket man
brukar vara redo inom en vecka. Om denna fungerar bra brukar familjen i fortsättningen mest komma
in till avdelningen för undervisning men i övrigt
vara hemma. Individuell planering behövs med
tanke på ev. behov att ytterligare registrering av
blodsocker på natten.
Uddevalla-patienter
Om den nyupptäckta patienten kommer på icke
jourtid vill vi att man hänvisar till Uddevalla-mottagningen för ett första samtal och initialt omhändertagande (förutsatt att någon i diabetesteamet
finns på plats). En sköterska från Uddevalla brukar
åka över till NÄL någån av de första dagarna. Förbered familjen på att rutinen är att man relativt
tidigt tar permission från avdelningen för dietistsamtal i Uddevalla och även uppföljande läkar- och
sköterske-samtal. Detta har upplevts positivt av
familjerna men planeringen skall naturligtvis individualiseras efter hur familjen anpassat sig till sjukdomen och hur aktuella blodsockervärden ser ut.
När familjen klarar nätterna hemma brukar resten
av uppföljningen ske via dagvården i Uddevalla.
Barn- och ungdomsdiabetesteamet/R Hanås NÄL/Uddevalla 2014-03-25
7
Hur justerar man insulindoserna?
Dos med ögonmått
Normal
dos
BG stiger
> 2-3 mmol/l
efter 2 tim:
Öka dosen till
Kvot med kolhydraträkning
Normal
BG sjunker
kvot
> 2-3 mmol/l
efter 2 tim:
Minska dosen till
BG stiger
> 2-3 mmol/l
efter 2 tim:
Minska kvoten till
BG sjunker
> 2-3 mmol/l
efter 2 tim:
Öka kvoten till
Frukost
8E
9E
7E
5g
4g
6g
Lunch
6E
7E
5E
8g
7g
9g
Middag
6E
7E
5E
8g
7g
9g
Kvällsmat 5 E
6E
4E
8g
7g
9g
Det är ungefär samma tänkande när man justerar doserna både med ögonmått och kolhydraträkning. Man
mäter blodsockret före och 1½ - 2 timmar efter måltiden. Om det stiger mer än 2 - 3 mmol/l bör mängden
insulin ökas, i exemplet från 8 till 9 E till frukost. Vid kolhydraträkning ändrar man istället kvoten, dvs hur
många gram kolhydrater som en enhet insulin tar hand om. I exemplet ändrar man från 5 till 4 gram per enhet, dvs en sänkt kvot ger mera insulin. Skillnaden i räknesätten blir att en höjd dos ger mer insulin, men en
sänkt kvot ger mer insulin. Det blir lite bakvänt tänkande i början, men man vänjer sig snabbt.
Hur korrigerar man ett högt blodsocker?
Använd 100-regeln för att få fram korrigeringsfaktorn
(hur många mmol/l sänks blodsockret av en enhet
insulin): 100 delas med TDD (Total Daglig Dos = måltidsdoser + långverkande insulin räknat i enheter). På
natten är man mer insulinkänslig och då kan formeln
200/TDD användas (se även tabell på sidan 8).
Justera blodsockervärden över 8,0 mmol/l och räkna
ut en dos för att blodsockret ska gå ned till 6 mmol/l.
Om man räknat ut en korrektionsfaktor med
100-regeln men den inte verkar stämma så bra kan
man ändra enligt nedan:
Korrektionsfaktor
> 20
10 - 20
3 - 10
<3
Öka eller minska med
3 -5 mmol/l
2mmol/l
1 mmol/l
0,5 mmol/l
Om man använder ögonmåttet för att justera för ett
högt blodsocker kan ändringar enligt nedan vara
lagom. Ge dubbla extra dosen om blodsockret är
högre än 12-15 mmol/l.
Ordinarie insulindos
1-3E
4-9E
> 10 E
Öka eller minska med
½E
1E
2E
Hur mycket ska man ändra dosen?
Om insulindosen behöver ändras, t ex i samband
med infektion eller idrott brukar följande ändringar
vara lagom:
Kolhydraträkning
Ögonmåttet
Kolhydrat
Öka eller
Ordinarie
Öka eller
-kvot
minska med insulindosen minska med
> 20
3-5g
1-3E
½E
10 - 20
2g
4-9E
1E
< 10
1g
> 10 E
2E
En högre kolhydratkvot ger en mindre mängd insulin
och tvärtom. Kolhydratkvoten ändras inte om man
äter mer eller mindre mat än vanligt, utan då räknar
man bara om insulindosen efter kvoten. Däremot
ändrar man kvoten enligt ovan om blodsockret 2 timmar efter maten flera dagar i rad blir mer än 2 - 3
mmol/l högre eller lägre jämfört med före maten.
Den som använder ögonmåttet för insulindosering
kan ändra enligt tabellen ovan för mer eller mindre
mat. Undvik att göra för stora ändringar i doserna
eftersom det då lätt blir svängningar i blodsockret
och därmed svårare att se något mönster.
Barn- och ungdomsdiabetesteamet/R Hanås
NÄL/Uddevalla 2014-03-25
8
Hur mycket sänker 1 enhet insulin
blodsockret? (korrektionsfaktorn)
Enheter
/dygn
20
25
33
40
50
67
80
100
Direktverkande
Snabbverkande
5,0 mmol/l
4,0 mmol/l
3,0 mmol/l
2,5 mmol/l
2,0 mmol/l
1,5 mmol/l
1,25 mmol/l
1,0 mmol/l
4,2 mmol/l
3,3 mmol/l
2,5 mmol/l
2,1 mmol/l
1,7 mmol/l
1,2 mmol/l
1,0 mmol/l
0,8 mmol/l
Du kan prova med att ta insulin enligt denna korrektionsfaktor om du t ex vill öka dosen före
maten pga ett högt blodsocker. Om du/ditt barn
tar 40 enheter/dygn och har ett blodsocker på 14
mmol/l innan maten så sänker 2 extra enheter av
direktverkande insulin blodsockret ca 5 mmol/l
(ca 4 mmol/l med snabbverkande) utöver det
som den vanliga måltidsdosen gör. På samma vis
kan du dra ifrån enheter om blodsockret är lågt.
Vad blodsockersänkningen av en extra enhet i
praktiken blir beror naturligtvis på många olika
faktorer som t ex aktuellt matintag, insulindos,
motion, varierande upptag av insulinet osv. Ta
därför inte antalet mmol/l enligt ovan alltför bokstavligt. Ge inte mer än 0,1 enhet/kg åt gången.
Om dosen skulle bli högre än så med korrektionsfaktorn så är det bättre att mäta blodsockret igen
efter 2 timmar och vid behov ge en dos till.
Genom att experimentera kan du komma fram till
hur väl de fungerar för just dig. På natten är barnet vanligen en ökad insulinkänslighet (minskad
insulinresistens)och man kan därför prova med
halva doserna enligt tabellen ovan (200 delat
med den totala insulindosen, “200-regeln”).
lindoser skall alltid ordineras av ansvarig läkare
som dock kan delegera detta till sköterskan eller
föräldern vid behov. För patienter som använder
kolhydraträkning ordineras en kolhydratkvot och
korrigerinsfaktorer. Föräldrarna doserar insulinet
utefter kolhydratkvoten och aktuellt blodsocker.
Ändringar av insulindoser
Under de första veckorna efter insjuknandet sjunker
insulindoserna rejält beroende på en ökad insulinkänslighet (= minskad insulinresistens). Många
barn får även en ökande egen insulinproduktion.
Doserna sänks därför successivt och man bör
endast i undantagsfall höja doserna under denna tid.
Barn som har diabetes sedan
tidigare
Visst kan det vara frustrerande att som personal
känna att föräldrarna kan barnets diabetes bättre
men så är det faktiskt och mycket av det som vi
inom diabetesteamen kan i dag har vi lärt oss av
diabetesfamiljerna. Passa i stället på att ta del av
föräldrarnas och diabetesbarnens/-ungdomarnas
kunskap och erfarenheter när de är inlagda på avd.
Vid tveksamheter eller diskussioner om insulindoser, t ex inför en måltid, är det oftast mycket bättre
för förtroendet i patientkontakten om man accepterar en förälders förslag (förutsatt att det är ett välgrundat förslag). Blir det rätt så är allt bra men om
det blir fel och barnet t ex får en känning så slipper
läkaren/sköterskan framstå som den som orsakat
känningen (mot förälderns inrådan).
Extra insulindoser/extra mat
på natten
Ordinationer av insulindoser
Läkaren skriver varje dag utgångspunkter för insulindoser med blyerts på diabeteskurvan. Lämpligen
skriver man doserna för ett dygn i taget. Vid måltider kan sköterskan i samråd med föräldern öka eller
minska den planerade insulindosen enligt kolhydratkvoten och korrektionsfaktorn eller “ögonmåttet” (med 1-2 enheter ). beroende på aktuellt blodsockervärde och/eller barnets matmängder. Se
faktaruta. Given insulindos och klockslag fylls i
med bläck på kurvan. Man kan även behöva ge
extra insulin mellan måltiderna ibland. Extra insu-
Ansvarig avd. läkare noterar varje eftermiddag på
blodsockerkurvan om det är aktuellt med extradoser insulin till natten och vid vilka blodsockergränser det skall ges, resp. vid vilken blodsockergräns
extra mat skall ges. Grundregeln på natten är att
väcka barnet och ge något att äta om blodsockret
går under 3,5 mmol/l. Om barnet vaknar självmant
med symptom ger man något att äta om blodsockret
är < 4 - 4,5 mmol/l.
Allmänt gäller att barnen oftast är inlagda för
inställning av insulindoser och att man då vill se
Barn- och ungdomsdiabetesteamet/R Hanås NÄL/Uddevalla 2014-03-25
9
hur en naturlig natt beter sig, dvs utan vare sig extra
insulindoser eller extra mat. Om man ger detta störs
vardagsrytmen och därmed blir nattkurvan mer
svårtolkad.
Ibland kan det vara önskvärt att barnet börjar morgonen med ett någorlunda normalt blodsocker, t ex
om barnet har problem med höga blodsockervärden
och nedsatt insulinkänslighet. Det kan då vara befogat med extra insulin på natten.
Prover på avdelningen
Blodsocker:
Grundregeln är att blodsockerprov tas före och
1½-2 timmar efter måltid. På natten tas blodsockerprov varannan timma första nätterna och sedan kl
02 och 05 eller enligt ordination. Visa familjen hur
man använder blodsockermätarens minne för att
titta på tidigare värden under dagen och medelvärden över en längre tid (oftast 7, 14 och 30 dagar).
Ett medelvärde på ca 8 mmol/l motsvarar oftast
målväret på 52 mmol/mol i HbA1c.
Nyupptäckt diabetiker:
Prover enligt BDD.
Tillfällig föräldrapenning
Vid nyupptäckt diabetes är bägge föräldrarnas närvaro önskvärd och vi brukar skriva TFP på två föräldrar i ca 2 veckor. Det är viktigt att föräldrarna får
reda på detta så tidigt som möjligt så att de kan planera de närmsta 1-2 veckorna. Efter utskrivning
Prover för dygnskurva
Blodprover:




Före varje måltid
1½ - 2 timmar efter måltid
Ett prov på natten beroende på
vilket nattinsulin du använder:
kl 02 - 03 (NPH, ex Insulatard)
kl 03 - 05 (Levemir, Lantus)
Ibland kan det behövas tätare provtagningar
före mellanmål och varannan eller var tredje
timma på natten.
brukar vi följa upp med TFP (heltid eller halvtid)
för en förälder i en månad eller så lång tid som
behövs för att familjen ska klara av barnets diabetes
hemma på ett bra sätt. För barn/ungdomar mellan
12 och 16 år ska ett särskilt intyg fyllas i så att reglerna för TFP gäller även upp till 16 års ålder. För
ungdomar mellan 16 och 18 år kan föräldrarna
oftast få ersättning för livsviktig vård av svårt sjuk
anhörig.
Kost
Meddela dietisten på respektive mottagning så fort
en patient med nyupptäckt diabetes blivit inlagd.
Avdelningsläkare skriver en remisss. till dietisten i
Uddevalla för derat patienter (dietisten tillhör inte
barnkliniken).
Barnet börjar med diabetesanpassad kost redan från
första dagen men får äta fria mängder av denna.
Oftast har barnet en mycket stor aptit under de första två-tre veckorna innan han/hon hunnit ta ifatt
den viktnedgång som brukar finnas i samband med
diabetesdebuten.
Det är mycket viktigt att familjerna så snabbt som
möjligt kommer tillbaka till normala barn- och föräldraregler. Observera därför att det i den här situationen inte är vår roll att lära ut vad barn bör och
inte bör göra eller vad man bör eller inte bör äta ur
en allmän nutritionssynpunkt. Vi bör i stället koncentrera oss på hur de olika födoämnena påverkar
barnets blodsockersituation och överlåta de allmänna nutritionsaspekterna till diskussion med dietisten. Vid diskussion med barnen och familjen bör
man alltid försöka skilja på vad som fungerar ur
blodsockersynpunkt och vad som barnet får eller
inte får göra för sina föräldrar. Det skall även i fortsättningen vara familjen som avgör när barnet äter
godis men reglerna bör vara så lika som möjligt för
diabetesbarnet och friska syskon/kamrater. För att
klara detta måste man lära sig hur olika godissorter
påverkar blodsockret. För små barn behöver man
aktivt påpeka att ”detta skulle du inte fått ändå”,
annars tror barnet att det alltid är diabetessjukdomen som sätter gränserna och börjar efter en tid att
hata sin sjukdom som hindrar allt roligt i livet.
Godis, glass, chips
Alla barn utsätts förr eller senare för frestelser i
form av glass eller godis genom sina kamrater.
Hemma försöker man oftast ha mer reglerade for-
Barn- och ungdomsdiabetesteamet/R Hanås
NÄL/Uddevalla 2014-03-25
10
Hur snabbt verkar sockret?
10-15 min
20-30 min.
“Blodsockret är lite högt - det blir nog lämpligt att öka
dosen till lunch....”
“Nej, det tror jag inte för kokt fisk och potatis innehåller
inte så många kolhydrater. Med lite extra insulin för
blodsockret blir dosen densamma som igår. Jag har kolhydraträknat och använt korrktionsfaktorn för det höga
blodsockret”
“OK, då ändrar vi inte insulindosen.”
Exempel på en bra dialog där läkaren/sköterskan vägt
in förälderns kunskap och erfarenhet om sitt barns diabetes i beslutet om en insulindos. Kom ihåg att formellt
har läkaren/sköterskan ansvaret för beslutet så man
måste naturligtvis känna att det hela blir medicinskt riktigt också.
mer för detta, såsom glass vid vissa tillfällen, t ex
efterrätt och godis bara ibland, t ex lördagsgodis.
Detta är något som alla föräldrar brottas med, oavsett om barnen har diabetes eller inte. Problemet för
ett diabetesbarn är förstås att allt detta förutom att
det smakar gott också höjer blodsockret. Det blir
lätt motiveringen för ett nej: ”Nej, det går inte eftersom du har diabetes”. Man glömmer då ofta bort att
det blivit ett nej även om barnet inte haft diabetes:
”Nej, det tycker inte tandläkaren om”, ”Nej, det har
vi inte råd till, eller ”Nej, du får vänta till lördag”.
Effekten blir densamma, dvs inget godis, men för
barnet är skillnaden stor. Med det första svaret börjar barnet snart hata sin diabetes som sätter alla
möjliga gränser - barnet tror att om det bara inte
haft diabetes så hade allt varit möjligt.
Vi vill inte ge barnen godisförbud men vi vill inte
heller på något vis säga att det är fritt fram att äta
vad som helst. Vårt budskap till barnen är att visst
kan man äta en del godis eller glass - men man
måste tänka sig för och planera. Precis som vi
vuxna unnar oss lite fest emellanåt tycker vi att barnen ska kunna hantera insulin och kost på ett sådant
sätt att de kan unna sig något gott utan att för den
Sportdryck
Druvsockertabl.
Flytande glukos
Honung
Sockerdricka
Söt saft
Juice
Mjölk
Glass
Chokladbitar
skull blodsockret går rakt upp. Det är roligare att
kunna gå på fest/kalas och äta samma mat som alla
andra. Men precis som vi vuxna inte mår bra av att
festa varje dag så poängterar vi noga för barnen att
detta är något man gör vid speciella tillfällen, inte
varje dag.
För barnet med diabetes är det dock svårt att träffa
rätt på insulindosen till 100 g godis (ca 80 g kolhydrater) även om man räknar noga med kolhydratkvot. Då är det bättre att maximera till 50 g godis
och hellre äta detta både fredag och lördag om 50 g
känns för lite på lördag.
Det handlar om frihet under ansvar och för att
kunna detta måste man träna och experimentera.
Det är viktigt att ta blodsocker både före och efter
man provat något nytt. Blodsockret blir oftast inte
perfekt vid första försöket men efter ett par gånger
börjar man lära känna sin kropp. Dagboken är viktig - man kan sedan gå tillbaka och lära av hur man
gjorde förra gången.
Barn som är på avdelningen på helgerna bör uppmuntras till att äta lördagsgodis och i samband med
detta passar man på att gå igenom hur olika typer av
godis, chips, popcorn mm. påverkar blodsockret,
hur mycket kolhydrater det innehåller och vilka
extradoser insulin som eventuellt kan behövas (gäller om familjen har som vana att äta lördagsgodis,
annars får man följa familjens godisvanor).

Chokladbitar
En liten chokladkaka (6 rutor = 24 g = 14 g kolhydrat) kan ur blodsockersynpunkt passa bra till ett
Barn- och ungdomsdiabetesteamet/R Hanås NÄL/Uddevalla 2014-03-25
11
mellanmål när man t ex är ute i skogen. Samtidigt
är det viktigt att påpeka att detta inte är något man
tar till mellanmål varje dag (precis som för barn
som inte har diabetes). Choklad innehåller fett som
fördröjer upptaget av sockret genom att magsäcken
töms långsammare.

Professor Johnny Ludvigsson vid Linköpings Universitet:



Godis
Tabletter med gelatin eller gummi arabicum gör att
tabletten varar längre och sockret tas därmed upp
långsammare. Sockerfria tabletter innehåller dessutom sorbitol eller xylitol som är bättre för tänderna
än vanligt socker och som tas upp lite långsammare
i kroppen. Andra tabletter som smakar sött och lätt
går sönder när man tuggar innehåller mest rent
socker. Räkna med att en tablettask av socker-fri
gelé-typ motsvarar ett äpple eller ett päron (ca 10 g
kolhydrat). Om barnet äter en sådan tablettask
under en eftermiddag påverkar tabletterna inte
blodsockret alls.
Segt godis (6 st vingummi = ca 20 g = ca 15 g kolhydrater) kan fungera som mellanmål om man
innan godiset äter en smörgås med pålägg på eftersom det då finns både fibrer och fett i magen som
gör att blodsockret stiger långsammare. Om det ska
fungera som mellanmål måste man äta upp alla
bitarna - om man äter en bit då och då blir det ingen
större effekt på blodsockret. Därmed har vi inte sagt
att man får äta godis varje dag. Lördagsgodis är en
bra regel för alla barn, med eller utan diabetes.

Diabetes idag
Glass
Glass gjord av mejeriprodukter (”mjölkglass”)
innehåller fett som gör att magsäcken töms långsammare. De ger därför den största blodsockerstegringen 1 - 1½ timme efter att man ätit glassen.
Mjölkglass passar därför dåligt när man har en känning men kan vara bra inför t ex en fotbollsmatch
när man behöver lite extra socker under lite längre
tid.
Isglass är som frusen saft och påverkar blodsockret
på samma sätt som saft förutom att det tar lite
längre tid att slicka i sig en isglass än att dricka ett
glas saft. Isglass är t ex bra att äta om man har en
känning på badstranden. Undantaget är isglass av
light-typ (t ex Igloo-light eller Hallonsplit) som inte
påverkar blodsockret.
Man kan räkna med ca 1 enhet insulin per 10 g
extra socker, dvs utöver vad ett vanligt mellanmål
skulle innehålla. Man får prova sig fram men denna
dos brukar vara lagom om barnets totala insulindos
Insulin
Kärlek
Omvårdnad
”Det är inte roligt att få diabetes men man
måste kunna ha roligt även om man har diabetes”
Jag vill lägga till en fjärde hörnpelare:
 Kunskap
Egen motivationleder till en bättre egenvård.
Om man ska klara sig bra med diabetes måste
man:



Bli expert på sin egen diabetes.
Kunna mer än genomsnittsdoktorn om diabetes.
Acceptera sin diabetes och lära sig att leva
med den.
är ca 1 enhet insulin/kg/dygn. Under den sk smekmånadsfasen när barnet har små insulindoser ska
man ta bara ¼ - ½ enhet/ 10 g socker. Det blir förstås inte perfekt och är inget man rekommenderar
varje dag - men det är en bra metod vid speciella
tillfällen. Vid en känning på badstranden är det
däremot en bättre med isglass än vanlig glass.
Om barnet använder kolhydraträkning, så ger man
insulin till glassen enligt ordinarie kolhydratkvoter.

Chips
25 g chips (ungefär vad som ryms i en vuxen handflata) motsvarar i kolhydrat- och fettmängd en
smörgås med margarin och ost men ger en mycket
långsam blodsockerstegring som varar under minst
3 - 4 timmar. Det kan vara en bra idé t ex efter en
fotbollsmatch för att undvika nattliga känningar.
Bröd
Vitt bröd (franska, barkis) utan smör eller pålägg
höjer blodsockret lika snabbt som vanligt socker.
Det är alltså viktigt att ha pålägg på eftersom fettet
gör att magsäcken töms långsammare och blodsockret därmed stiger långsammare. Vanlig polar-
Barn- och ungdomsdiabetesteamet/R Hanås
NÄL/Uddevalla 2014-03-25
12
kaka innehåller lite mer socker, liksom kavring och
sirapslimpa, vilket man bör göra barnen uppmärksamma på. Med användandet av Humalog eller
NovoRapid är det dock inte troligt att blodsockerstegringen hinner komma före insulineffekten.
Observera att vi på avdelningen har vi två sorters
polarkaka som väger olika mycket.
”Får jag ta mera mat?”
Grundregeln är att alla barn skall få äta sig mätta.
Man kan sedan diskutera utifrån vad som är normala mängder och att det inte är bra ur blodsockersynpunkt att äta sig proppmätt. Ett bra sätt är att
vänta 10 minuter och se om man fortfarande är
hungrig då. Barn som använder kolhydraträkning
tar extra insulin enligt sin kolhydratkvot om det äter
mer än vanligt.
Om barnet använder ögonmåttet och äter extra
mycket mat ökas insulindoserna med 1-2 enheter.
Minska istället med 1-2 enheter om maten inte smakar så bra och barnet äter mindre än vanligt.
Kurator och psykolog
Familjerna har ett stort behov av extra stöd i börjat
och flera familjer har efteråt uttryckt att de saknat
detta under tiden som barnet legat inne på avdelningen. Psykologen och kuratorn på respektive
mottagning skall därför informeras så fort patienten
blir inlagd.
Föräldramedverkan på avdelningen
Barn som haft diabetes i många år kommer ibland
in till avdelningen pga tillfälliga svårigheter, exempelvis en gastroenterit eller ett kirurgiskt ingrepp.
Man bör då respektera den kunskap som föräldern
besitter och i praktiken innebär det att många av
besluten angående diabetesbehandlingen kommer
att tas i samråd med föräldern. Om en situation
skulle uppstå när föräldern och sköterskan har olika
åsikter (t ex. om en insulindos eller något annat
som rör barnets diabetes) bör ansvarig läkare konsulteras som i sin tur konsulterar bakjour/ansvarig
diabetesläkare vid behov. En diabetesförälder i dag
vet oftast mer om diabetes än vad genomsnittsdoktorn kan (även på en barnklinik). Denna kunskap
tillvaratas bäst genom ett aktivt samarbete. Om diabetesbarnet läggs in på annan klinik (exempelvis
barnkirurgisk klinik) fungerar föräldrarna i praktiken som barnmedicinska konsulter.
För nyupptäckta patienter är det viktigt att uppmuntra både mamma och pappa att närvara på
avdelningen och sova över natten med barnet.
Poängtera att bägge föräldrarnas engagemang är
viktigt för att få ett optimalt omhändertagande av
barnet. Diabetes är en såpass krånglig sjukdom att
man behöver någon att resonera med hemma, och
därför uppmuntrar vi alltid bägge föräldrarna att
komma med på besöken på diabetesmottagningen.
Om föräldrarna är skilda är det extra viktigt att man
hjälper dem att komma igång med dialogen runt
barnets diabetes på ett neutralt sätt, och detta brukar
oftast gå mycket bra. Uppmuntra även besök av
mormor/morfar och farmor/farafar på avdelningen.
Vad är förbjudet?
Det är mycket viktigt att vi redan från första dagen
för över budskapet att barnet/tonåringen med diabetes ska fortsätta att leva sitt liv som han/hon
själv vill. ”Låt inte diabetessjukdomen bestämma
över ditt liv ska se ut.”
Det blir lätt att man tänker: ”Det eller det som jag
gjorde förut kan jag inte göra nu när jag har diabetes”. Det mesta är inte bara tillåtet, det går också
bra att göra. Egentligen finns det inget som är helt
förbjudet (utom rökning!) men barnet/tonåringen
måste tänka sig för mer än tidigare i vissa situationer. Det är viktigt att prova sig fram och experimentera. Om barnet/tonåringen väljer det liv
han/hon vill leva så är det vårt jobb på diabetesmottagningen att hitta en fungerande insulinbehandling
till detta.
Det krävs mycket arbete från familjens sida för att
för att barnets diabetes ska fungera bra, men då går
det också att leva ett någorlunda normalt liv i familjen.
Insulinpump
En subcutan insulinpump är ett utmärkt redskap för
många patienter där man inte uppnått en tillfredsställande inställning med vanlig flerdosbehandling.
För den oinvigde kan pumpen upplevas som tekniskt krånglig och vi kan i dag inte ha ambitionen
att all personal (vare sig sköterskor eller doktorer)
skall kunna hantera insulinpumpar på jourtid. Vid
krångel med insulinpumpen blir därför första rådet
att övergå till reservinsulin med penna. Alla pump-
Barn- och ungdomsdiabetesteamet/R Hanås NÄL/Uddevalla 2014-03-25
13
Insulindoser med penna för pumpanvändare
Ibland kan man vara tvungen att använda insulinpenna
en kortare eller längre tid, t ex om det blir fel på pumpen.

Måltidsinsulin:
Ge samma doser till måltiderna av motsvarande
insulinsort med penna som du tidigare tog med
pumpen.

Basalinsulin:
Alla patienter med insulinpump ska ha ett basinsulin för penna i reserv och doser uppskrivna
hemma. Det totala antalet enheter som basaldosen ger per dygn kan oftast avläsas direkt på
pumpen. Den ska ersättas med ett basinsulin
med penna. Insulin av NPH-typ (Insulatard,
Insuman NPH ellr Humulin N) fungerar bra vid
kortare pumpstopp. Reservinsulinet måste
slängas när det gått ut och eftersom du sällan
kommer att behöva använda det så är NPH-insulin det bästa alternativet eftersom det är billigast.
Men om du kolhydraträknar så ger morgondosen
av NPH-insulin en viss måltidseffekt till lunch,
och då stämmer dina kvorter inte så bra.

Lantus eller Levemir:
Ersätt basdosen med samma antal enheter Lantus eller Levemir uppdelat på 2 doser (morgon
och kväll), och öka vid behov. Med större doser
Lantus kan du använda samma dos som basaldosen i pumpen och ta hela dosen vid ett tillfälle
per dag.

Insulatard, Insuman NPH ellr Humulin N:
En person som inte kolhydraträknar kan använda
Insulatard som basinsulin. Man ger då 1/3 av
basdosen med pump till frukosten och 2/3 kl 22.
Observera att detta är utgångsdoser, patienten
får sedan justera sig fram till vad som fungerar.
För den som nyligen börjat med insulinpump kan
man lämpligen gå tillbaka till de penn-doser man
hade innan pumpen.
”Att våga är att förlora fotfästet en liten stund - att inte
våga är att förlora sig själv.”
Sören Kierkegaard
Det är inte så lätt att ta eget ansvar för sin sjukdom.
Samtidigt är det bara den som har diabetes och familjen
själv som närvarande de 24 timmar om dygnet som
krävs för att diabetessjukdomen ska fungera på ett bra
sätt både idag och i framtiden.
användare ska ha reservinsulin för penna hemma
och doserna nedskrivna. De flesta pumptillverkare
har någon form av jourservice för tekniska problem. Be i så fall patienten ringa direkt till tillverkaren.
Hur gör vi med våra “gamla“
patienter?
Om man inte känner en diabetespatient (t ex en från
det andra länet) så är det bästa att göra som vi brukar med de som flyttat in från någon annan del av
landet, dvs fråga vad de är vana vid med stickteknik, matvanor mm. Om något visar sig vara ett problem för familjen kan man försiktigt föra fram
andra rutiner efter diskussion med patientens läkare
eller diabetessköterska.
betes mellitus: need for individualization of injection
technique? Diabet Med 1998;15:965-71.
3) Cryer P, Fisher J, Shamoon H. Hypoglycemia. Diabetes Care 1994;17:734-55.
Referenser
1) Hanas R, Adolfsson P, Elfvin-Akesson K, Hammaren
L, Ilvered R, Jansson I, Johansson C, Kroon M,
Lindgren J, Lindh A, Ludvigsson J, Sigstrom L, Wiik
A, Åman J. Indwelling catheters used from the onset
of diabetes decrease injection pain and pre-injection
anxiety. J Pediatr 2002;140:315-20.
2) Birkebaek NH, Johansen A, Solvig J. Cutis/subcutis
thickness at insulin injection sites and localization of
simulated insulin boluses in children with type 1 dia-
Barn- och ungdomsdiabetesteamet/R Hanås
NÄL/Uddevalla 2014-03-25