Vårdrutin
1 (2)
Idrottande barn och ungdomar. Riktlinjer kring utredning av misstänkta hjärtsymtom.
Gäller för:
Godkänd av:
Utarbetad av:
Revisionsansvarig:
Division allmänmedicin
Divisionschef
Karin Malmqvist
AKO Bengt Hanson,
AKO Christina Ledin
AKO allmänmedicin
Utgåva:
Giltighetstid:
Reviderad:
4
2015-06-01-2018-05-31
2015-05-20
Allmän information
Risken att avlida i samband med idrottsutövning är extremt liten. Det är vanligare att personer med ökad risk för plötslig hjärtdöd avlider i vanliga livssituationer än under idrottsutövning. Vissa uppgifter talar för att risken att avlida i samband med idrott är ca 2
per 100 000 idrottsutövare, med något högre risk för män. Trafik och ”vattenvistelse” innebär en större risk för att omkomma. Det finns flera internationella undersökningar avseende död i samband med idrottsutövning, som beskriver olika typer av medfödda riskfaktorer. Jämförelser är svåra att göra då studierna inte är samstämmiga. Att inte vara fysiskt aktiv är på sikt en stor risk för hjärt-kärlsjukdom, så riskerna med idrotten får inte
överdrivas.
Risksymtom
Följande frågor bör ställas till personen/föräldrarna:
Har någon (gäller främst yngre personer <35-40 år) i familjen och/eller släkten
avlidit oväntat p.g.a. hjärtsjukdom, känd eller okänd?
Finns hjärtsjukdom i familjen? Med släkt menas syskon, föräldrar och deras syskon med barn. Frågan avser att finna hypertrof kardiomyopati, arrytmogén högerkammarkardiomyopati, långt QT-syndrom eller WPW takycardi.
Känner du till om det finns personer med de ovanliga sjukdomarna Marfans
syndrom, Ehler Danlos syndrom eller Turners syndrom i din familj?
Får du ofta yrsel, huvudvärk, andningsbesvär, bröstsmärtor eller svår hjärtklappning när du tränar eller tävlar?
Har du någon gång svimmat i samband med fysisk ansträngning?
Kom ihåg att påpeka att man inte skall tävla eller träna intensivt med förhöjd kroppstemperatur.
Vårdrutin
2 (2)
Symtom vilka som regel inte hänförs till hjärtat:
Anfallsvis påkommande svagt tryck över bröstet, lite yrsel, hyperventilation och
svårigheter att få luft. Dessa symtom talar mest för panikångest och vanligast hos
tonåringar. Skilj dock från astma vilket kan beskrivas på liknande sätt av föräldrar
eller av barnet självt.
Stickande bröstsmärta utan andra fynd. Talar mest för besvär från bröstkorgsväggen, men skilj från pneumoni och spontan pneumothorax.
Barn som inte hänger med på träning. Skilj på dem som inte hänger med i samma
tempo som sina lagkompisar i tävlingsinriktad träning. Detta gäller framförallt
när kraven på elitidrottaren blir alltför höga. Det är allvarligare med en trötthet
som leder till att barnet inte hänger med sina jämnåriga klasskamrater i skolgymnastiken
Besvärsfria barn, ungdomar och unga vuxna utan ärftlighet ska inte utredas. Vid
positivt svar bör utredning ske enligt nedan.
Basal utredning
Läkarundersökning innefattar status speciellt hjärtauskultation, blodtryck, femoralispulsar och EKG.
Vid frågor kring tolkning av barn EKG kan barnläkare kontaktas direkt telefonledes för
hjälp med EKG bedömning via LIVs EKG-databas, alternativt skickas remiss på sedvanligt sätt angående detta.
Remissinstans
Remiss till barnläkarmottagning på VC Gripen eller lokal vuxenkardiolog:
Patienter med där allmänläkaren misstänker patologiskt blåsljud eller annat patologiskt
undersökningsfynd/EKG, patienter med misstänkta takycardiattacker, ansträngningsutlöst svimning eller ansträngningsutlöst yrsel.
Indikation för ekokardiografisk undersökning är svag utan kardiella symtom, patologiskt
kardiellt status eller patologiskt EKG. Däremot finns indikation för sådan utredning vid
ansträngningsrelaterad syncope/presyncope samt hereditet för hypertrof kardiomyopati, långt-QT syndrom eller plötslig död
Träningsuppehåll
Vid tveksamhet kontakta barnläkare innan längre tids träningsförbud utfärdas. Sådana omfattande ingrepp i barnets vardag bör vara väl underbyggt.
Titel:
Idrottande barn och ungdomar.
Riktlinjer kring utredning av
misstänkta hjärtsymtom
Gäller för:
Division allmänmedicin.
Giltighetstid:
2012-06-01-2015-05-31
