Hampdån – Galeopsis speciosa
Familjen Kransblommiga växter
Karakteristiskt för hampdånet är den vackra gulvita kronan med sin lilamönstrade nederdel och den
styvhåriga stjälken. Liksom de flesta övriga kransblommiga växter har den också såväl fyrkantig stjälk
som korsvis motsatta blad (vartannat bladpar motsatt i djupled och vartannat motsatt i sidled). Hampdån
växer ofta där marken blivit omrörd. Man kan hitta den på hyggen och kanske mest av allt som ogräs i
trädgårdar eller i åkerkanter. Blomningen sker i juli-september.
Släktnamnet Galeopsis betyder på latin katt- eller mårdlik och syftar på de två utbuktningar som
hittas på blommans underläpp, vilka kan liknas vid ett rovdjurs två undre hörntänder. Namnet speciosa
kommer från latinets speciosus som betyder skön, sevärd och detta namn har den blivit förärad tack vare
sin uppskattade blomma. Ett äldre namn på hampdån, men även på andra dån och plister, är suer. Detta
namn kommer av att barnen förr brukade suga nektar ur blommorna. Då man blåser i blommorna
uppstår ett pipande ljud, vilket också det visat sig vara uppskattat hos barn.
Lästips
Här hittar du hampdån
Den nya nordiska floran - s.509
Hallands flora - s. 513
Smålands flora - s.587
Flora Femsionensis - s. 34
Nyttans växter - s. 329
Det brukar gå att hitta hampdån i närheten av
den gamla linden i Bökeberg vid 6310902 N,
1352312 Ö. Den brukar också växa i
åkerkanter och i trädgårdsland.
