Manifest för det tryckta ordet

Manifest för det
tryckta ordet
Manifest för det tryckta ordet
Alltmer kommunikation sker via digitala
kanaler. Det tryckta ordet har dock en
avgörande plats i människors tillvaro idag
och i framtiden. I en tid då det tryckta ordet
av vissa anses vara hotat finns det skäl att ta
reda på vilka kanaler människor själva föredrar och vad som passar våra hjärnor bäst.
Vi på Grafiska Företagen må vara partiska,
men eftersom vi lever av och brinner för att
sprida nyheter, idéer och budskap till många
människor genom tryck, vill vi driva debatten
om vilka kanaler som är viktiga idag och
imorgon.
Alla nås inte av det digitala
Digitala kanaler har skapat nya möjligheter
och har förändrat våra liv i stor utsträckning.
Vi har nog bara sett början på förändringen.
Snabb dialog och livliga debatter har blivit
en del av vardagen för många och har betydelse för såväl kommersiella som samhälleliga
intressen.
Men för att nå alla människor med information räcker inte de digitala kanalerna till.
Det beror bland annat på att cirka tio
procent av den svenska befolkningen*
saknar tillgång till internet i hemmen.
De företag och organisationer som vill nå
alla behöver komplettera med andra medier,
såsom etermedier eller tryckta medier. Detta
gäller inte minst politiska partier och ideella
organisationer som utgör grunden för vårt
demokratiska samhälle.
Många föredrar det tryckta
Dessutom föredrar många människor fortfarande att ta del av nyheter, budskap och
underhållning via tryckta kanaler. I Sverige
finns 7 230 000 röstberättigade personer, det
vill säga individer som är mellan 19-79 år.
Vi bad Novus undersöka hur denna grupp
föredrar att ta emot information.
• Drygt 3 000 000 ( fler än 4 av 10)
kommer att ta del av information inför
de allmänna valen 2014 via tryckta
kanaler
• Ca 2 170 000 (3 av 10) föredrar att ta
del av nyheter via en tryckt tidning
• Ca 2 410 000 (1 av 3) föredrar att ta
del av reklam via tryckta kanaler
Tryckt lättare att minnas
Om vi tittar på våra hjärnors förmåga att ta
del av texter, och minnas dem efteråt, är det
tryckta ordet överlägset. En text ska vara lätt
att läsa och det ska vara lätt att minnas vad
man läst efteråt.
En svensk doktorsavhandling** om interaktionen mellan människa och dator visar att
text på papper är lättare att förstå och minnas
än en text som läses på skärm. Datorvana
och kvaliteten på skärmarna har viss påverkan
men är inte det avgörande för att förstå och
minnas.
Fördelen med att läsa långa texter på papper
istället för på skärm är att vi slipper scrolla för
att kunna ta del av hela innehållet. Därmed
minns vi innehållet bättre efteråt. När vi
måste scrolla innebär det en hård belastning
på vårt arbetsminne. Arbetsminnet räcker
helt enkelt inte till för att scrolla och hantera
textförflyttningar på skärmen, samtidigt
som vi ska förstå och lagra det vi läst i minnet.
Skärmen tröttar ut
arbetsminnet
Vidare kan annonser och annat på skärmen
störa arbetsminnet och göra att vi glömmer
innehållet i en text. Arbetsminnet måste
repetera information, men om repetitionen
störs av avbrott från annat innehåll minns
vi sämre.
När vi läser på papper kan vi använda vårt
spatiala minne, vilket gör det lättare för oss
att minnas. Skälet är att papperet gör det
lättare att överblicka innehållet eftersom
början och slutet på texten är tydliga och
varje sida har fyra fysiska hörn.
Långt kvar tills skärmarna
anpassats
En dag kommer kanske skärmarna att vara
anpassade efter människors förmåga att ta
till sig och minnas innehåll i texter, men det
är fortfarande långt kvar tills dess. När det
gäller långa texter, djupare läsning och texter
med komplext innehåll talar forskningen
för att papper är det bästa sättet att ta till sig
information.
Vi kan inte veta något om hur framtiden
ser ut, men idag pekar allt på att det tryckta
ordet behövs. Vårt råd till alla som vill synas,
höras och på något sätt nå fram till människor
är att använda det tryckta ordet. Det tryckta
och det digitala kompletterar helt enkelt
varandra.
*Olle Findahl, Svenskarna och internet (2013) http://www.soi2013.se/om-rapporten/ladda-ner/
** Erik Wästlunds doktorsavhandling är publicerad i Scientific American och i Holone. Wästlund är lektor i psykologi och forskare vid CTF, Centrum för tjänsteforskning, vid Karlstads universitet.
www.grafiska.se