Psykologins historiska framväxt

Psykologins historiska
framväxt
Ordet psykologi
• Psyche = själ eller sinne
• Logos = logik
• Psykologi betyder läran om själen.
• Diskussionerna om människans själ har
förekommit långt tillbaka i tiden.
Den vetenskapliga psykologin
växte fram ur bland annat:
• Vardagspsykologi (personligt vetande om
människans tänkande, känslor och beteende)
• Filosofiska tankar om själen och kroppen
• Religiösa föreställningar om människors
medvetande
• Antropologiska studier av friskt och sjukt
beteende
• Naturvetenskapliga studier av själslivet och
vetenskapliga experiment på människor och djur
Vardagspsykologi
• Psykologiska kunskaper har funnits under
hela människans historia
• Erfarenhet har gett oss kunskap om hur vi
reagerar, tänker, om våra känslor och hur
påverkas av andra.
• Vi får även kunskap om moralregler och
kulturella normer.
• Erfarenhet ger också yrkesspecifika
kunskaper
Psykologi från filosofi
• Sokrates (470-399 f.Kr.) : diskuterade människorna, och
deras frågor om liv, död, ont och gott.
• Platon (428-348 f.Kr.) : själen är odödlig. Själen är något
som har existerat innan den bands till den mänskliga
kroppen och den kommer att fortsätta existera efter
kroppens död.
• Aristotoles (384-322 f.Kr.) : kroppen förhåller sig till
själen så som formen förhåller sig till materia. Själen kan
alltså inte skiljas från kroppen och inte heller existera
utan kroppen. Allt som lever har en själ, själen är
kroppens ändamål och väsen samt det som ger upphov
till rörelser/beteenden.
Vetenskapliga studier av själen
• Immanuel Kant (1724-1804) Diskuterade
frågan om studier av människan kan omvandlas
till studier som liknar fysikens. Kant själv
menade att studier av själen inte kan ha en
experimentell grund.
• Darwins teori om evolutionen (1859) väckte
frågan om förhållandet mellan arv och miljö.
Användande av djurpsykologiska studier.
• Wilhelm Wundt grundade 1879 en psykologisk
institution.
Två psykologiska riktningar
• Under 1800-talet delas psykologin in i
olika riktningar av hur psykologi ska
studeras.
• Två olika läger: naturvetenskapliga studier
och filosofiska studier.
• Behaviorism kontra psykoanalys
Behaviorism
• Enbart det mätbara är intressant att studera.
• ”Från början finns inget, vi är ett resultat av våra
erfarenheter”
• Människan som en ”tabula rasa” (oskrivet blad)
vid födseln.
• Våra beteenden är inlärda och styrs av miljön.
• Olika typer av inlärning (klassisk och
instrumentell)
Psykoanalys
• Grundades av Freud
• Allt mänskligt beteende har en mening och
en förklaring
• Omedvetna känslor och konflikter
påverkar oss
• Vi är ett resultat av vår barndom
Fler psykologiska inriktningar
• Med tiden utvecklades fler inriktningar
inom psykologin
– Humanistisk psykologi
– Kognitiv psykologi
– Biologisk psykologi
– Socialpsykologi
Humanistisk psykologi
•
•
•
Humanistisk psykologi med fokus på
människans upplevelsevärld och fria vilja
Framträdde på 1960-talet som ”en tredje kraft”,
ett alternativ till behaviorism och psykoanalys
Har sin grund i humanism och följande fyra
grundsatser:
1. Individen har frihet att välja
2. Individen kan förändra och ta ansvar för sitt liv
3. Individen uppfattar och tolkar omvärlden för att fatta
egna beslut
4. Människans upplevelsevärld kan inte studeras
fysikaliskt
Kognitiv psykologi
• Med ordet kognition menas tänkande och
intellektuella funktioner.
• Studerar exempelvis:
– hur hjärnan tar in och bearbetar information
– vilken roll språket spelar för vårt tänkande
och handlande
– hur minnet fungerar
– hur problemlösning och beslutsfattande går
till
Biologisk psykologi
• Inom detta område förklaras människans
psyke med hjälp av kroppsliga fenomen,
så som hjärnans funktionssätt och
ämnesomsättning, kemiska processer i
nervsystemet, hormoner och ärftlighet.
• Under 1900-talet har biologins betydelse
för människans beteende varierat
Socialpsykologi
• Studerar hur människan fungerar i grupp,
normer och värderingar, kommunikation,
grupprocesser och påverkan.
• Är ingen motpol till de andra inriktningarna
• Blev på 1930-talet en etablerad akademisk
disciplin i USA
Fördjupning
• Behaviorismen
• Psykoanalysen