Kunta
asukkaan
Kommunen
hyvintryggar
voinnin
invånarnas
turvaajana
välfärd
Serien Kommunerna i omvandling
Perspektiv på den
kommunala
Publikationsserien är avsedd att stödja handlingsmodeller och utvecklingsvägar för en livskraftig
kommun och en levande självstyrelse. Den kommunala servicen och en god livsmiljö kan tryggas
på ett hållbart sätt i hela landet genom koncept och
innovationer som lämpar sig för kommunernas allt
mer differentierade omvärld.
Kommunen tryggar invånarnas välfärd
är en komprimerad handbok om kommunens verksamhet
och tjänster samt finansieringen av dem. I publikationen
beskrivs kommunens roll när det gäller att trygga invånarnas
vardag och tillhandahålla service, liksom också grunderna för
finansieringen av den. Publikationen vänder sig särskilt till de
politiska beslutsfattarna och den professionella ledningen i
kommunerna. 2012.
själv-
styrelsen
an
kaen
asukun
a mm
Ko
Kunt
ga- r
h
tryyvgin
n as
nirn
inna
vo
vå
in
jan
rda
lfä
turv
väaa
Kommunalt
arbete
och produktivitet
Personalens betydelse för
resultatrik service
Samman-
Kommuninvånarens ro
ll
slagningsutredning i kommunerna
i service-
Uudistuva kunta
Opas lähivaiku
ttamisesta
utveck
lingen
nomgripande förändringar. I publikationen tas upp åtgärder
för att rekrytera nya anställda, främja längre arbetsliv för de
nuvarande anställda och utveckla personalledningen, resultaten och arbetshälsan. 2012.
Beställningsnummer 509409. Pris 20 euro/10 st.
Även som avgiftsfri pdf-fil.
Beställningsnummer 509411. Pris 20 euro/10 st.
Även som avgiftsfri pdf-fil.
Kommuninvånarens roll
i serviceutvecklingen
Perspektiv på den kommunala
självstyrelsen
Kommunens verksamhet baserar sig på invånarnas delaktighet och inflytande. I publikationen behandlas nya modeller
för medinflytande, där kommuninvånaren kan tas med i
planeringen och utvecklingen av service. 2012.
Vad innebär kommunal självstyrelse? Varför är självstyrelsen
värd att försvara? Svar på dessa frågor söks, förutom av Kommunförbundets sakkunniga också av beslutsfattare och forskare på kommunfältet. 2012.
Beställningsnummer 509408. Pris 20 euro/10 st.
Även som avgiftsfri pdf-fil.
Kommunalt arbete och produktivitet
Personalens betydelse för
resultatrikt service
De kommunala beslutsfattarna och kommunkoncernernas
ledning ställs under de kommande åren inför uppgiften att
trygga servicen till kommuninvånarna och tillgången på kunnig arbetskraft och att hålla ekonomin i balans. Den offentliga
servicen och därmed det kommunala arbetet står inför ge-
Beställningsnummer 509410. Pris 20 euro/10 st.
Även som avgiftsfri pdf-fil.
Sammanslagningsutredning
i kommunerna
I publikationen ges olika synvinklar på sammanslagning och i
komprimerad form erbjuds information om förutsättningarna,
organisationen och processen kring sammanslagningsutredningar. Publikationen vänder sig till kommunernas förtroendevalda och tjänsteinnehavare. 2012.
Beställningsnummer 509412. Pris 20 euro/10 st.
Även som avgiftsfri pdf-fil.
Beställningar och försäljning
www.kommunerna.net/bokhandel
Kommunen tryggar
invånarnas välfärd
Kommunerna i omvandling
Ny
Kommun
2017
3
Kommunförbundet | Kommunen tryggar invånarnas välfärd
Innehåll
Till läsaren............................................................................................................................................ 5
1
Trygghet i kommuninvånarnas vardag.................................................................................. 6
2
Skötsel av kommunens uppgifter.......................................................................................... 8
3
Kommunens uppgifter........................................................................................................... 10
3.1 Social- och hälsovårdstjänster.................................................................................................11
3.2 Undervisnings- och kulturtjänster...........................................................................................13
3.3 Idrott och ungdomsarbete........................................................................................................14
3.4 Tjänster och uppgifter inom tekniska sektorn.....................................................................15
3.5 Säkerhetshantering och räddningsväsendet........................................................................18
3.6 Kommunens övriga uppgifter..................................................................................................18
4
Finansiering av servicen......................................................................................................... 22
Författare:
Maria Salenius, Sini Sallinen
Första upplagan
Textredigering:
ISBN 978-952-213-950-4 (häftad)
Minna Liitola
ISBN 978-952-213-951-1 (pdf)
Bilder:
Tryckeri: Lönnberg
Heli Sorjonen
Försäljning: Kommunförbundets publikationsförsäljning
© Finlands Kommunförbund
www.kommunerna.net/bokhandel
Helsingfors 2012
Beställningsnummer 509411
4
Kommunförbundet | Kommunen tryggar invånarnas välfärd
Till läsaren
Kommunen har en viktig roll när det gäller tillhandahålla välfärdstjänster och skapa förutsättningar för en god livsmiljö
i det finländska samhället. Även om gränser och strukturer
lever och ändras utgör kommunen med sin självstyrelse och
sitt ansvar för invånarna en central del av välfärdsstatens
grund. I denna uppgift är kommunernas fullmäktige och styrelser de viktigaste demokratiarenorna där beslut som berör
invånarna fattas. Syftet med denna publikation är att stödja
beslutsfattarna i deras uppgift.
Kommunen tryggar välfärden är en komprimerad handbok
om kommunens verksamhet och tjänster samt finansieringen av dem. I publikationen beskrivs mångsidigt kom-
munens roll när det gäller att trygga invånarnas vardag och
tillhandahålla service samt också grunderna för finansieringen av servicen. Publikationen vänder sig särskilt till de
politiska beslutsfattarna och den professionella ledningen i
kommunerna.
Publikationen ingår i serien Kommunerna i omvandling inom
Finlands Kommunförbunds program Ny kommun 2017. Publikationsserien är avsedd att stödja handlingsmodeller och
utvecklingsvägar för en livskraftig kommun och en levande
självstyrelse. Den kommunala servicen och en god livsmiljö
kan tryggas på ett hållbart sätt i hela landet genom lösningar och innovationer som lämpar sig för kommunernas allt
mer differentierade omvärld.
5
Kommunförbundet | Kommunen tryggar invånarnas välfärd
1 Trygghet i
invånarnas vardag
I skötseln av kommunens uppgifter måste invånarnas behov
och förväntningar på välfärden, oberoende av ålder, kunna
identifieras. Fungerande välfärdstjänster förebygger och
minskar också aktivt sociala problem och ojämlikhet mellan
olika befolkningsgrupper.
Kommunens ansvar för att skapa förutsättningar för invånarnas välfärd är stort. Kommunerna ansvarar för att de
tjänster som är viktigast för medborgarna tillhandahålls.
Medborgarna är hela livet igenom i kontakt med de tjänster
som kommunerna med stöd av sin självstyrelse tillhandahåller. Kommunerna garanterar alla medborgare vård, från
spädbarnsålder till livets slutskede, trivsel på daghem och
lärande i skolor, stöd i krissituationer, rekreation i parker och
möjlighet att röra sig på välskötta gator.
Kommunerna sörjer för social- och hälsovårdstjänsterna, de
primära kulturtjänsterna inom sitt område, fritidsverksamheten och de tekniska tjänsterna. I fråga om medborgarnas utbildning har kommunerna en viktig roll eftersom de ordnar
förskoleundervisning, grundläggande utbildning, gymnasieundervisning och yrkesutbildning. Kommunerna ansvarar
också för två primära välfärdsförutsättningar, nämligen
vattentjänsterna och energiförsörjningen. De sköter också
olika myndighetsuppgifter, till exempel räddningsväsendet
och miljövården.
Kommunerna skapar också förutsättningar för hållbar ut­
veckling och en stärkt livskraft i. En kommun som arbetar
för invånarnas bästa utvecklar sin livskraft och sin handlingskraft långsiktigt och heltäckande. Kommunerna har vanligtvis haft och har alltjämt en betydande roll i främjandet av
sysselsättningen, den lokala handlingskraften och välfärden.
Att främja välfärden är en ständigt pågående verksamhet
som kräver bestående strukturer som möjliggör verksamheten. Med välfärdsfrämjande avses att resurser avsätts för att
utöka och upprätthålla den sociala välfärden, handlingskraften, delaktigheten och tryggheten och för att förebygga och
minska fattigdom och utslagning. Det är nödvändigt att olika
kommunala aktörer samarbetar, eftersom besluten inom
alla förvaltningsområden har konsekvenser för kommuninvånarnas välfärd.
Kommuninvånarnas servicebehov är lättöverskådliga om
en enda aktör, dvs. kommunen,
ansvarar för välfärden.
6
När kommunen funderar på var olika verksamheter ska vara
belägna och dryftar alternativa lösningar för markanvändning, vägar och trafik är kommuninvånarens fungerande
vardag och företagens verksamhetsförutsättningar i nyckelposition. Målet är att skapa möjligheter för en god livsmiljö
och främja en hållbar utveckling i kommunen.
ARBETSPLATSER
KULTUR
PARKERING
SOCIALT ARBETE
DAGVÅRD
AVFALL
UNGDOMSGÅRDAR
ÅTERVINNING
DE ÄLDRE
AVLOPP
SKOLAN
BIBLIOTEK
MILJÖN
VATTEN
BARNEN
ANLÄGGNINGAR FÖR IDROTT OCH FRITIDSAKTIVITETER
RÅDGIVNING
HANDIKAPPADE
HÄLSAN
GATUARBETEN
TURISTINFORMATION
BYGGANDE
PARKER
TOMTER
TRAFIK
Kommunens breda uppgiftsfält
2 | Kunnan tehtävien hoitaminen
7
Kommunförbundet | Kommunen tryggar invånarnas välfärd
2 Skötsel av kommunens
uppgifter
I skötseln av kommunernas uppgifter är det viktigt att skilja
åt ansvaret för tillhandahållandet och produktionen av
tjänster. Med ansvar för tillhandahållandet av tjänster avses
främst att tjänsterna är tillgängliga för invånarna och att
kommunen ansvarar för finansieringen av dem. I och med
kommun- och servicestrukturreformen har kommunerna allt
mer börjat tillhandahålla tjänster i stället för att producera
dem. Kommunen kan själv bestämma hur tjänsterna ska
produceras. Det är endast de kommunala myndighetsuppgifterna som kommunen är skyldig att sköta själv eller i
samverkan med andra kommuner, till exempel i en samkommun eller enligt värdkommunsmodellen.
Kommunen eller någon annan som ansvarar för tillhandahållandet av servicen, till exempel ett samarbetsområde,
sköter den praktiska produktionen. Den som tillhandahåller
service kan rätt fritt besluta hur tjänsterna ska produceras.
Alternativa sätt att producera kommunal service:
• Kommunen tillhandahåller och producerar servicen
själv.
• Kommunen tillhandahåller och producerar servicen i
samarbete med andra kommuner (en samkommun
eller modellen med värdkommun/ansvarig kommun).
• Kommunen bildar ett aktiebolag som producerar tjäns ter eller någon annan privaträttslig sammanslutning
eller en stiftelse eller är delägare i en sådan.
• Kommunen köper tjänsten av en annan kommun, en
samkommun eller en privat serviceproducent.
8
Ofta är det mest rationellt och ekonomiskt att producera
tjänsterna i samarbete med andra kommuner, sammanslutningar eller företag. Den viktigaste kommunala samarbetsformen är samkommunen som bildas genom ett grundavtal
som godkänns av kommunfullmäktige. Också till andra
delar bygger kommunernas samarbete på avtal, genom
vilka uppgifter ges för skötsel till en annan kommun (en
värdkommun/ansvarig kommun). Under de senaste åren
har samarbetet mellan kommunerna ökat eftersom det för
skötseln av uppgifter förutsätts ett obligatoriskt lagstadgat
samarbete.
En samkommun bildas för ett bestående samarbete mellan
flera kommuner på något uppgiftsområde. År 2012 fanns
det 136 samkommuner i Finland, av vilka de viktigaste är:
•
•
•
•
•
landskapsförbund
sjukvårdsdistrikt
samkommuner för folkhälsoarbete
samkommuner för specialomsorgsdistrikt
samkommuner för utbildning
2 | Skötsel av kommunens uppgifter
Kommunen kan också bilda ett eget aktiebolag eller ett
gemensamt aktiebolag med andra kommuner. Också affärsverkssamkommunen är en särskild samarbetsform för
kommunerna. Juridiskt är den både en samkommun enligt
kommunallagen och ett kommunalt affärsverk. Utöver kommunerna kan också samkommuner vara medlemmar i en
affärsverkssamkommun.
Kommunen kan också köpa tjänster av privata serviceproducenter eller av aktörer i tredje sektorn. Det blir allt vanligare
att behovet av tilläggstjänster tillgodoses av utomstående
producenter. Det så kallade beställar–utförarkonceptet
har under de senaste åren fått allt större spridning i kommunerna. Konceptet går ut på att servicebeställarens, dvs.
tillhandahållarens, och producentens roll skiljs åt i serviceproduktionen.
Om kommunen går in för att upphandla service av en privat
serviceproducent ska lagstiftningen om offentlig upphandling tillämpas utan undantag. Lagstiftningen kräver att upphandlingen konkurrensutsätts, dvs. att ett anbudsförfarande
ordnas. Vid upphandlingen är det viktigt att utöver priset
också beakta faktorer som gäller servicekvaliteten.
Ansvar för tillhandahållandet av service
• kommunen
• den ansvariga kommunen
• samkommunen
Serviceproduktion
Egen produktion
– enhet
– affärsverk
Aktiebolag
– kommunalt
– kommunernas
gemensamma
Samkommun
– normal samkommun
– affärsverkssamkommun
Köp av tjänster
– företag
– sammanslutningar
– näringsidkare
9
Kommunförbundet | Kommunen tryggar invånarnas välfärd
3 Kommunens uppgifter
Kommunens uppgifter kan indelas i lagstadgade uppgifter
och frivilligt åtagna uppgifter. Med lagstadgade uppgifter
avses uppgifter som i speciallagstiftning ålagts kommunen.
Kommunens uppgifter bestäms på ett allmänt plan i kommunallagen, enligt vilken kommunen sköter de uppgifter
den åtagit sig med stöd av självstyrelsen och de uppgifter
som bestäms för den i lag.
De uppgifter kommunen åtagit sig, dvs. de frivilliga uppgifterna, kompletterar de lagstadgade. Den största kategorin
frivilliga uppgifter går ut på att förbättra företagens verksamhetsförutsättningar och därigenom utvecklingen av hela
området. Målet med de uppgifter som kommunen åtagit sig
är att främja invånarnas välfärd och kommunens allmänna
intresse. Dessutom ska kommuninvånarna behandlas likvärdigt i samband med dessa uppgifter. Kommunen finansierar
själv de uppgifter den åtagit sig. Kommunen kan inte åta sig
att sköta uppgifter som hör till staten och inte bedriva affärsverksamhet som enbart är inriktad på ekonomisk vinst,
dvs. företagsverksamhet.
Sektorindelning
Enligt indelningen i sektorer ansvarar kommunerna för tjänsterna inom bildningsväsendet, hälso- och sjukvården och
10
Undervisningsoch kulturtjänster
Social- och
hälsovårdstjänster
Näringsväsendet
Räddningsväsendet
Kommunen
Idrott och
ungdomsarbete
Tekniska
tjänster
Kommunens uppgifter enligt den sektoriella indelningen
socialvården samt tillhandahåller också vatten-, avfalls- och
miljötjänster och ofta också tjänster inom energiförsörjningen på kommunens område. Också planeringen av markanvändning, dvs. planläggningen, byggherreverksamheten och
olika tillståndsförfaranden är viktiga kommunala uppgifter i
anslutning till samhällsutvecklingen.
Användningen av de kommunala tjänsterna varierar rätt
mycket i fråga om enskilda tjänster. Mest använda är återvinningstjänster (av invånarna har 91% använt senaste 12
månaderna), avfallshantering (82%), läkarmottagning vid
hälsocentraler (76%), bibliotekstjänster (69%), sjukskötareller hälsovårdarmottagning (66%), idrotts-, motions- och
andra fritidstjänster (56%) och tandvård (54%). (Arttu-kommunundersökningen 2011)
3 | Kommunens uppgifter
3.1 Social- och hälsovårdstjänster
Kommunen tillhandahåller bland annat följande socialoch hälsovårdstjänster:
• tryggar den grundläggande försörjningen
• handikappservice
• äldreomsorg
• specialiserad sjukvård
• primärvård
• medicinsk rehabilitering
• mun- och tandvård
• socialarbete
• vård för barn och unga
• mentalvård och missbrukarvård
• institutionsvård
• boendeservice
• förskoleverksamhet
• arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte
• miljö- och hälsoskydd
Med social- och hälsovårdstjänster avses verksamhet som
är inriktad på individen, befolkningen, samhällsgrupper och
livsmiljön och som syftar till att upprätthålla och förbättra
hälsan och arbets- och funktionsförmågan. Dessutom avser
tjänsterna att påverka bakgrundsfaktorer, förebygga sjukdomar, olyckor och andra hälsoproblem, stärka den psykiska
hälsan, minska hälsoskillnaderna mellan olika befolkningsgrupper och främja hälsan genom en planmässig fördelning
av resurserna. Den trygghet som arbete och utkomst ger
upphov till är en del av befolkningens och medborgarnas
välfärdsupplevelse som också upprätthåller hälsan.
De invånare som behöver vård
och trygghet får hjälp genom
social- och hälsovårdstjänsterna.
Befolkningens hälsa förbättras inte enbart genom att sjukdomar och smärre besvär behandlas och inte heller genom
att extra resurser avsätts för behandling av sjukdomar. Det
är nödvändigt med satsningar på förebyggande åtgärder
inom hälso- och sjukvården och nya effektiva metoder bör
utvecklas för detta. I dagens och morgondagens social- och
hälsovårdstjänster betonas vid sidan av förebyggande åtgärder kundens och kundernas ställning samt kundservicen på
ett helt nytt sätt.
Social- och hälsovårdstjänsterna främjar för sin del befolkningens hälsa och välfärd. Kommunen bör säkerställa
tillgången och kvaliteten på tjänsterna så att invånarna ska
ha möjlighet att få tjänster i rätt tid, i alla kommuner, oberoende av storlek.
Befolkningens hälsa och välfärd påverkas i stor utsträckning
av livsstilen och ändringar i den, till exempel tobaksrökning,
matvanor, alkoholbruk, motion och vila. Livsstilen påverkar
väsentligt uppkomsten och ökningen av socioekonomiska
hälsoskillnader. Folksjukdomarna är bundna till livsstilen och
därför är ändringarna i den viktiga när det gäller att förebygga sjukdomar och främja hälsan. Den trygghet som arbete
och utkomst ger upphov till är en del av befolkningens och
medborgarnas välfärdsupplevelse, som också upprätthåller
hälsan.
Hållbarhetsgapet i den offentliga ekonomin och kommunernas ekonomiska svårigheter ökar pressen på att förbättra
effektiviteten och resultaten i den förebyggande verksamheten och de nuvarande tjänsterna. Den åldrande befolkningen och den ökande efterfrågan på tjänster ställer nya
krav på produktiviteten.
Under detta och nästa årtionde kommer servicesystemen
och strukturerna inom den kommunala social- och hälsovården att genomgå stora förändringar. Detta beror på den nya
tekniken, kompetens- och produktivitetskraven, tillgången
11
Kommunförbundet | Kommunen tryggar invånarnas välfärd
12
3 | Kommunens uppgifter
på och dimensioneringen av personalen, finansieringssvårigheter och de nya kommunstrukturerna. I förändringen är
det viktigt att trygga den funktionella helhet som social- och
hälsovårdstjänsterna utgör.
3.2 Undervisnings- och kulturtjänster
Kommunen tillhandahåller bland annat följande undervisnings- och kulturtjänster:
• förskoleundervisning
• grundläggande utbildning
• morgon- och eftermiddagsverksamhet
• gymnasieutbildning
• grundläggande yrkesutbildning
• yrkeshögskolor
• fritt bildningsarbete och vuxenutbildning
• bibliotek
• grundläggande konstundervisning och undervisning
i konst som hobby
Undervisnings- och kulturverksamheten är en viktig del av
kommunernas välfärdspolitik och konkurrenskraft. Förstklassiga och heltäckande undervisnings- och kulturtjänster
har stor betydelse för kommuninvånarnas välfärd. De ökar
också kommunens attraktionskraft som boendemiljö och
som etableringsort för företag. Kommunerna spelar en stor
roll vid medborgarnas utbildning eftersom de ordnar bland
annat förskoleundervisning, grundläggande utbildning, gymnasieundervisning och yrkesutbildning.
Kommunerna och läroanstalterna har en betydande beslutanderätt i utbildningsfrågor. Kommunen kan köpa utbildningstjänster också av utomstående, men det är kommunen
som ansvarar för att eleverna får lagenlig undervisning och
andra tjänster. Utbildningsanordnarna får efter eget gottfinnande ordna en ändamålsenlig undervisning, men de ska
samarbeta med andra utbildningsanordnare i området.
Under de senaste åren har man inom skolsektorn i takt med
att elevunderlaget minskat komprimerat skolnätet bland annat genom att lägga ner små skolor. Däremot används elektroniska inlärningsmiljöer allt mer. Också samarbetet mellan
skolor och kommuner har ökat. Föräldrarna till grundskoleelever har numera möjlighet att välja skola för sina barn.
Kommunerna ansvarar också för de primära kulturtjänsterna
inom sitt område. Kommunen är, beroende på kommun, huvudman för konstinstitutioner och erbjuder såväl barn som
vuxna konstundervisning och stöder kulturevenemang. Genom sina stödfunktioner skapar kommunerna möjlighet till
självständiga kulturaktiviteter och konstnärlig yrkesutövning.
Den kulturverksamhet som kommunen är huvudman för
varierar mycket till innehåll, i hög grad beroende på ortens
styrkor och intressesfär. Kommunen samordnar den lokala
och regionala kulturverksamheten och bygger upp nätverk.
De kommunala kulturtjänsterna kan indelas i följande områden:
1) biblioteks- och informationstjänster
2) yrkesinriktade kultur- och konstinstitutioner
Finlands goda Pisa-resultat är
en följd av den förstklassiga
undervisning som kommunerna
ordnar.
13
Kommunförbundet | Kommunen tryggar invånarnas välfärd
3) konstfostran och konst som hobby för barn, unga och
vuxna och grundläggande konstundervisning
4) allmän kulturverksamhet
idrottsverksamheten inom statsförvaltningen. På det regionala planet hör dessa uppgifter till det regionala idrottsväsendet och på det lokala planet till kommunerna.
Områdets livskraft och människornas välfärd byggs ut med
hjälp av mångsidiga kulturtjänster. Biblioteken och medborgarinstituten hör till både utbildnings- och kultursektorn. De
binder samman de olika delområdena inom bildningen. Till
kulturväsendet räknas förutom bibliotek och medborgarinstitut också museer, teatrar, orkestrar, kultur- och kongresscentrum och ett allmänt kultur- och konstfrämjande.
Kommunerna ska skapa förutsättningar för idrotts- och
motionsmöjligheter genom att utveckla det lokala och
regionala samarbetet och hälsofrämjande motion, stödja
medborgarverksamhet, erbjuda idrottsanläggningar samt
ordna idrottsverksamhet också med beaktande av grupper
med särskilda behov.
3.3 Idrott och ungdomsarbete
Det finns stora skillnader i hur kultur- och fritidsverksamheten organiseras och drivs i kommunerna eftersom det inom
dessa sektorer är möjligt att i hög grad beakta lokala förhållanden och behov. Kommunens fritidssektor består främst
av stöd till och ordnande av ungdoms- och idrottsverksamhet.
Den kommunala idrottsverksamhetens viktigaste uppgift är
att stödja idrott och andra hälsofrämjande fysiska aktiviteter genom att skapa allmänna förutsättningar för dessa.
Idrottsverksamheten sköts i huvudsak av idrottsorganisationerna. Undervisnings- och kulturministeriet ansvarar för den
övergripande ledningen, utvecklingen och samordningen av
Syftet med det kommunala ungdomsarbetet är att förbättra
de ungas levnadsförhållanden och skapa förutsättningar för
ungas medborgarverksamhet. Ungdomsväsendets uppgifter
omfattar fostrande handledning för unga, verksamhetslokaler och möjligheter till fritidssysselsättning, informations- och rådgivningstjänster, stöd för ungdomsföreningar
och andra ungdomsgrupper. I uppgifterna ingår också
idrottsinriktad, kulturell, internationell och mångkulturell
ungdomsverksamhet, miljöfostran för unga och vid behov
ungdomsverkstäder och uppsökande ungdomsarbete eller
andra verksamhetsformer som är lämpade för de lokala
förhållandena och behoven. Ungdomsarbetet och ungdomspolitiken drivs genom sektoröverskridande samarbete samt
i samverkan med ungdomar, ungdomsföreningar och andra
organisationer som bedriver ungdomsarbete.
De kommunala ungdoms- och
idrottstjänsterna förebygger effektivt
utslagning av barn och unga.
14
3 | Kommunens uppgifter
För att förbättra den allmänna planeringen och genomföra
det sektoröverskridande samarbetet med de lokala myndigheterna ska kommunerna ha ett nätverk för vägledning
och tjänster för unga. Nätverket ska bestå av företrädare för
undervisnings-, social- och hälsovårdsväsendet och ungdomsväsendet och av företrädare för arbets- och polisförvaltningen.
3.4 Tjänster och uppgifter inom tekniska sektorn
Kommunen tillhandahåller bland annat följande idrottsoch ungdomstjänster:
• fostrande handledning för unga
• verksamhetslokaler och möjligheter till fritidssysselsättning
• informations- och rådgivningstjänster
• stöd för ungdomsföreningar och andra ungdomsgrupper
• idrottsinriktad, kulturell, internationell och mång kulturell ungdomsverksamhet
• miljöfostran för unga
Tekniska sektorns mål är att skapa en trivsam, sund och
trygg livsmiljö i kommunen. Tekniska sektorn producerar till
exempel följande tjänster för kommuninvånarna och näringslivet: markpolitik och planläggning, lantmäteri, utveckling av verksamhetslokaler och fastighetsskötsel, uppförande av byggnader och infrastruktur, underhåll av gator och
allmänna områden, vattentjänster och avfallshantering och
en smidig trafik. El-, avfalls-, vattentjänst-, och fjärrvärmeverk drivs visserligen allt oftare av affärsverk och kommunala eller kommunöverskridande bolag.
Planläggning och planering av markanvändningen
Kommunen ansvarar för planeringen och planläggningen
av markanvändningen inom sitt område. Både kommuninvånarna och företagen lägger i sina val allt större vikt vid
miljökvaliteten. Samtidigt ställer klimatförändringen, den
försämrade offentliga ekonomin och den åldrande befolkningen samt särskilt i stadsregionerna kommun- och servicestrukturreformen nya krav på styrningen och utvecklingen
av samhällsstrukturen.
Med markpolitik avses det sätt på vilket kommunen
förvärvar och överlåter mark för samhällsbyggandet och
säkerställer att planerna för markanvändningen genomförs.
Markpolitiken hör nära samman med kommunens planläggningspolitik. Med hjälp av en god markpolitik kan kommunen upprätthålla ett tomtutbud för boende och företag till
skäligt pris som motsvarar efterfrågan.
Byggnadstillsyn
Kommunen är byggnadstillsynsmyndighet och övervakar att
planer iakttas samt sörjer för behandlingen av tillstånd för
byggande och andra åtgärder. Inom byggnadstillsynen övervakas också att de som inleder byggprojekt iakttar lagstadgade skyldigheter, bland annat med tanke på byggandet av
en sund och trygg boendemiljö. Byggnadstillsynen omfattar
också arkivering av och information om ritningar och andra
tillståndshandlingar för uppförda byggnader.
Byggnadstillsynsmyndigheterna övervakar också att fastig­
hetsägarna sköter underhållet av byggnader och den
byggda miljön. De ordnar också allmän handledning och
rådgivning.
Trafik och trafikleder
Kommunen sköter trafikplaneringen på detaljplanerade
områden. Planeringen syftar till ett trafiksystem som på ett
jämlikt sätt beaktar olika färdsätt. Målet är också att systemet ska tjäna markanvändningen, medföra så lite miljöstörningar som möjligt och vara så förmånligt som möjligt. Vid
planeringen av trafikmiljön är trafiksäkerheten i nyckelposition. Goda möjligheter till promenader och cykling skapar
trivsel.
15
Kommunförbundet | Kommunen tryggar invånarnas välfärd
Vattentjänster
I dag är cirka 91 procent av Finlands befolkning anslutna
till ett vattenledningsnät och 82 procent till ett avloppsnät.
Kommunen ansvarar för vattentjänsterna, liksom också
­fastighetsägarna och fastighetsinnehavarna.
I samarbete med vattentjänstverken i kommunen ska kommunen utarbeta en plan för utveckling av vattentjänsterna
inom området. Dessutom ansvarar kommunen för den
allmänna utvecklingen av vattentjänsterna. Kommunen ska
också se till att åtgärder vidtas för att inrätta ett vattentjänstverk som motsvarar behovet, utvidga verkets verksamhetsområde eller trygga tillgången på andra nödvändiga
tjänster i samband med vattentjänster och avloppshantering om en relativt stor invånargrupp behöver det eller om
hälso- och miljöskyddsaspekter så kräver.
Avfallshantering
Kommunen ska ordna hanteringen av avfall från boende
och ordna transporterna, behandlingen och återvinningen av
kommunalt avfall från social- och hälsovården, utbildningsverksamheten och offentliga förvaltnings- och servicefunktioner. Bostadsfastigheter och andra fastigheter som omfattas av den kommunala avfallshanteringen ska i allmänhet
ansluta sig till den ordnade fastighetsvisa avfallstransporten.
Kommunens ansvar för avfallshanteringen minskar genom
att tillverkare och importörer har ålagts ett avfallshanteringsansvar för kasserade däck, returpapper, elektriska och
elektroniska produkter, ackumulatorer och batterier, skrotfordon och förpackningar.
Bostadsväsendet
Kommunen har den största betydelsen för bostadsförhållandena och utvecklingen av dem. Kommunen ansvarar för
de allmänna förutsättningarna för bostadsproduktionen,
dvs. ett tillräckligt tomtutbud, planläggning och anläggande
av kommunalteknik. Kommunen har många lagstadgade
bostadspolitiska uppgifter. Dessa är bland annat myndighets- och tillsynsuppgifter som gäller statens stödsystem,
stöd till självständigt boende och utveckling av bostadsförhållandena.
På många orter är kommunen den viktigaste hyresvärden.
Ingen lag ålägger ändå kommunerna att äga hyresbostäder.
Kommunerna har för det mesta börjat producera hyresbo­
städer med finansiering av staten, eftersom det inte funnits
tillräckligt med andra producenter och bostäder har behövts
för att trygga social enhetlighet och tillgång på arbetskraft.
Miljövård
En god miljö är enligt grundlagen en likadan grundläggande
fri- och rättighet som rörelsefriheten, skyddet för privatlivet, yttrandefriheten och egendomsskyddet. Var och en bär
ansvar för miljön och också kommunerna ska arbeta för att
trygga en god miljö för alla. Kommunen ska övervaka och
främja miljövården. Detta betyder i praktiken att kommunen
De tekniska tjänster som
kommunen tillhandahåller ger
invånarna en sundare och
tryggare livsmiljö.
16
3 | Kunnan tehtävät
17
Kommunförbundet | Kommunen tryggar invånarnas välfärd
genom skydd, vård och utveckling av naturen och annan
miljö ska trygga en hälsosam, trivsam, stimulerande och
naturekonomiskt hållbar livsmiljö för kommuninvånarna.
Kommunen ska beakta miljövården i hela sin verksamhet.
Under 2000-talet har flera av de finländska kommunerna
vidtagit åtgärder för att motverka klimatförändringen och
samtidigt kartlagt hur regionerna kan förbereda sig på ändringar i klimatförhållandena. Att motverka klimatförändringen förutsätter ett brett samarbete i kommunen eftersom
det inom alla sektorer fattas beslut som har direkta eller
indirekta klimatkonsekvenser.
3.5 Säkerhetshantering och räddningsväsendet
Kommunernas roll i den finländska samhällsberedskapen
inför undantagsförhållanden och i säkerhetshanteringen är
viktig, framför allt för att de också under normala förhållanden i stor utsträckning ansvarar för tillhandahållandet av
basservice och andra vitala samhällsfunktioner. I Finland har
fokus i olika störningssituationer och undantagsförhållanden
som äventyrar säkerheten nu förflyttats från beredskapsplaner för väpnade kriser till allvarliga störningssituationer i
vardagen.
När kommunen säkrar tryggheten och bygger upp en beredskap handlar det om att både främja invånarnas säkerhet
och trygga en fortlöpande verksamhet vid eventuella kriser.
Främjandet, hanteringen och beredskapen i fråga om säkerheten är särskilt krävande på lokal nivå. Därför fastställer
kommunerna sina riktlinjer i separata säkerhetsstrategier.
Förebyggande, rådgivning, upplysning och handledning samt
övervakning i fråga om eldsvådor och andra olyckor hör
till det regionala räddningsväsendets uppgifter. De primära
uppgifterna består också av räddningsverksamhet och varningar som delges befolkningen vid tillbud och olyckor. Inom
20 regioner har räddningsväsendet ordnats enligt värdkommunsmodellen, vilket innebär att organisationen i central-
18
kommunen sköter de frågor som gäller räddningsväsendet.
Inom två områden, dvs. i Lappland och Östra Tavastland,
inrättas räddningsväsendet i anslutning till landskapsförbunden. Kommunerna ansvarar för räddningsväsendets kostnader.
I praktiken sköts räddningsväsendets tjänster på lokal nivå
av brandstationer som är belägna runtom i räddningsområdet. Frivilliga brandkårer och andra avtalsbrandkårer ingår
också i det nuvarande systemet som en viktig del av områdets räddningsväsende och särskilt i glesbygden har de en
central ställning. En stor del av Finlands sammanlagda areal
sköts med hjälp av avtalsbrandkårer på basis av brandkårsavtal som ingåtts med det lokala räddningsväsendet.
3.6 Kommunens övriga uppgifter
Till kommunens övriga uppgifter hör bland annat utveckling
av näringsverksamheten, integration av invandrare, främjande av sysselsättningen, ekonomi- och skuldrådgivning,
upprätthållande av datanät och främjande av likabehandling
och jämställdet mellan könen.
Utveckling av näringsverksamheten
Kommunen stärker sin egen livs- och konkurrenskraft
genom att i sina beslut beakta företags- och näringsverksamheten. Utveckling av kommunens näringsverksamhet
och förbättring av konkurrenskraften innefattar alla lokala
åtgärder som gynnar företagsverksamhet och därigenom
ökar kommunens livskraft och skatteunderlag. Det är fråga
Kommunen vill utveckla sitt
område så att alla trivs och
så många som möjligt har
utkomstmöjligheter.
3 | Kommunens uppgifter
om resurser som kanaliseras till den kommunala ekonomin
i form av inkomst-, samfunds- och fastighetsskatter och
avgiftsintäkter för service.
också i teknologicentrum, vetenskapsparker och liknande
samarbetsorganisationer och köper tjänster av till exempel
nyföretagarcentraler.
Kommunernas mål är att utveckla företagens verksamhetsmiljö så att den ger bästa tänkbara förutsättningar för
lönsam företagsverksamhet. Grundläggande förutsättningar
för företagsverksamhet är bland annat att det finns tillgång
till tomter och lokaler och en fungerande infrastruktur.
Den allt mångsidigare tjänsteproduktionen i kommunerna
har lett till betydligt fler offentliga upphandlingar. Kommunen har blivit en stor kund hos många företag. Lyckade upphandlingsprocesser driver företagen till produktutveckling,
som samtidigt ökar deras konkurrenskraft vid motsvarande
upphandlingar för andra kommuner, företag och privatpersoner. Om upphandlingarna sköts på rätt sätt kan de stärka
konkurrensen på marknaden och på lång sikt skapa förutsättningar för lyckade upphandlingar och en livlig företagsverksamhet. Genom sin servicestrategi kan kommunen ge
företagen en klar vink om hur serviceupphandlingarna kommer att utvecklas i framtiden.
Kommunernas kan utveckla näringsverksamheten genom
• företagsrådgivning
• projekt för utveckling av företagsverksamhet
• byggande eller uthyrning av lokaler till företag
• planläggning och utbud av företagstomter
• marknadsföring av regionen
I praktiken är det kommunens näringsväsende som utvecklar förutsättningarna för näringsverksamhet. Näringsväsendet har ett övergripande perspektiv och utvecklar
näringslivet i samverkan med företagare och andra aktörer.
Det ger företagskunder hjälp med bland annat företagsetablering samt köp och hyrning av tomter och lokaler. Näringsväsendet främjar också företagens verksamhet genom
utvecklingsprojekt i samarbete med andra kommuner och
företagarföreningar. Kommunerna kan inte fatta de slutliga
besluten om etablering av företag och deras investeringar.
Nyskapande och framgång förutsätter nätverk mellan olika
aktörer och fungerande partnerskapsstrukturer. Tyngdpunkten i utvecklingen av kommunernas näringsverksamhet har
utvidgats från att erbjuda lokaler till att skapa verksamhetsmiljöer som stöder kompetensutveckling.
Kommunens roll i utvecklingen av den lokala ekonomin:
• en strategisk ledare
• fastställer regionala utvecklingsmål
• bygger upp partnerskapsnätverk, utformar en gemen sam målbild
• skapar möjligheter för projekt
• skapar förutsättningar, antar vid behov rollen som
utförare
• är expert på sitt ansvarsområde och förvaltning
• är inte företagare och bär inte heller företagsrisk
Näringsutvecklingen sköts utöver primärkommunerna också
av regionala utvecklingsbolag som kommunerna bildat och
av samkommuner, industribyar och fastighetsbolag som
hyr ut företagslokaler samt marknadsföringsbolag inom
turismbranschen. Kommunerna deltar i egenskap av ägare
19
Kommunförbundet | Kommunen tryggar invånarnas välfärd
Integration av invandrare
Mottagning av flyktingar
Kommunen har ett allmänt ansvar och ett samordningsansvar för utveckling och uppföljning av invandrarnas integration. Kommunen ska på egen hand eller i samarbete med
andra kommuner utarbeta ett integrationsprogram för att
främja integrationen. Programmet innehåller en plan över
åtgärder som stöder integrationen och främjar goda etniska
förhållanden. Integrationsprogrammet godkänns av kommunfullmäktige och ses över minst vart fjärde år.
Kommunerna kan om de så vill ta emot flyktingar eller asylsökande som fått uppehållstillstånd. Mottagningen baserar
sig på avtal med närings-, trafik- och miljöcentralerna. De
kommuner som tar emot flyktingar kan få kostnadsersättning av staten: 2 300 euro per år för varje flykting som fyllt
7 och 6 845 euro per år för varje flykting under 7 år. För
kvotflyktingar betalas ersättning i fyra år, för övriga flyktingar i tre år. Ersättningar betalas inte för flyktingar som fått
finskt medborgarskap. Förutom de ersättningar som betalas
för mottagning av flyktingar anvisar kommunerna också
egna resurser för specialtjänster för invandrare.
En invandrare som är arbetslös arbetssökande eller som får
utkomststöd har rätt till en integrationsplan. Integrationsplanen görs upp i samarbete mellan arbets- och näringsbyrån, kommunen och invandraren. Integrationsplanen är
en individuell plan över åtgärder som stöder den enskilda
invandrarens integration. Kommunala integrationsfrämjande
tjänster är bland annat undervisning i finska och/eller svenska inom dagvården, den grundläggande utbildningen och
utbildningen på andra stadiet. Hit hör också undervisning i
invandrarnas modersmål på daghem och i skolor, förberedande undervisning för invandrare före den grundläggande
utbildningen, språkundervisning och klubbverksamhet för
invandrare som står utanför arbetslivet samt boendehandledning och rådgivning. Invandrarnas behov beaktas också
i biblioteks-, kultur-, idrotts- och ungdomsverksamheten. I
många kommuner är samarbetet med olika organisationer
viktigt.
20
Kommunerna främjar sysselsättningen
Sysselsättningen är viktig för kommunernas ekonomi och
skatteinkomster, men kommunernas lagstadgade ansvar
för sysselsättningen är begränsat. På frivillig basis har de
ändå en mycket omfattande och mångsidig verksamhet i
sysselsättningsfrågor. Kommunernas basservice bidrar till
bättre sysselsättningsförutsättningar för invånarna. Under
de senaste åren har kommunerna i allt större utsträckning
finansierat och medverkat i till exempel ungdomsverkstäder,
sysselsättningsprojekt för unga och långtidsarbetslösa och
sysselsättningsservice för personer med funktionsnedsättning. Kommunerna, olika organisationer och arbetsförvaltningen har tillsammans byggt upp en bred och mycket
mångsidig helhet av tjänster som kompletterar varandra.
Kommunernas insatser för utveckling av näringsverksamheten bidrar i hög grad till att skapa nya arbetsplatser.
När de stora åldersklasserna går i pension blir det allt viktigare att kunna utnyttja allas arbetsinsats. För ekonomin som
helhet är det lönsammare att övergå från en passiv arbets-
3 | Kommunens uppgifter
kraftspolitik till en aktiv och att se till att alla har möjlighet
att delta i arbetslivet utgående från sin förmåga och sitt
kunnande. Statens och kommunernas samarbete kring sysselsättningen av svårsysselsatta har en central roll. Det är
också viktigt att få med aktörer från tredje sektorn, läroanstalter och representanter för näringslivet.
Bra teleförbindelser för alla invånare ger kommunerna nya
möjligheter att utveckla sina tjänster. Om teleförbindelserna
är goda kan man till exempel med hjälp av videoförbindelser inrätta en ny servicekanal där kundservice erbjuds via
datanätet. Då har det ingen betydelse var personalen befinner sig.
Ekonomi- och skuldrådgivning
Främjande av likabehandling och jämställdhet
mellan könen
Ekonomi- och skuldrådgivningen är avsedd för kommuninvånare med betalningssvårigheter. Den är avgiftsfri och
sköts av kommunens ekonomi- och skuldrådgivare. Kommunerna har ofta ordnat rådgivningen i form av regionalt
samarbete. Ekonomi- och skuldrådgivarna hjälper kommuninvånarna med ekonomisk planering och situationskartläggning och förhandlar om frivillig förlikning tillsammans med
kunden och fordringsägarna.
Datanät
Byggande och underhåll av datanät är inte lagstadgade
kommunala tjänster, men kommunerna, företagen och
invånarna behöver en fungerande infrastruktur för telekommunikation i sin dagliga verksamhet. Kommunernas
datasystem är väldigt beroende av att denna infrastruktur
fungerar. Om den inte gör blir många kommunala tjänster
mycket svåra att tillhandahålla.
Kommunerna använder i allt större utsträckning gemensamma datasystem och har ofta byggt upp gemensamma regionala nät för att trygga tillgången och kvaliteten på tjänsterna och deras säkerhet. De regionala näten har också gett
möjligheter till olika lösningar, antingen egna eller sådana
som är gemensamma med andra kommuner. Kommunerna
har till exempel inrättat gemensamma servicecentraler för
ekonomi- och personalförvaltningen och datatekniska tjänster. Flera liknande lösningar är att vänta inom de närmaste
åren och trycket på att få till stånd ett tryggt telekommunikationsnät för hela kommunsektorn växer.
I egenskap av en demokratisk aktör nära människorna har
kommunen ansvar för att invånarna behandlas lika, att jämställdheten mellan könen uppfylls och i vidare bemärkelse
också att de mänskliga rättigheterna tillgodoses. En viktig
uppgift för kommunen är att motarbeta direkt och indirekt
diskriminering och att främja jämställdhet och likabehandling som en del av kommunens övriga uppgifter.
Kommunerna bör planmässigt främja jämställdhet mellan
könen i all sin verksamhet och förhindra diskriminering på
grund av kön. Kommunen ska också arbeta för lika möjligheter för sina invånare. Ingen får diskrimineras på grund av
ålder, etniskt eller nationellt ursprung, nationalitet, språk,
religion, övertygelse, åsikt, hälsotillstånd, funktionshinder,
sexuell läggning eller av någon annan orsak som gäller ens
person.
Kommunerna främjar jämställdhet och likabehandling inom
många olika uppgiftshelheter: i beslutsfattandet, i tillhandhållandet av service, i sina arbetsgivaruppgifter och i stärkandet av den lokala livskraften. Den kommunala servicen
utgör grunden för jämställdheten mellan kvinnor och män.
Den skapar välfärd och möjligheter på lika villkor.
Relationerna mellan olika befolkningsgrupper kan påverkas
genom att man på ett synligt sätt bejakar kulturell mångfald
och olikheter, minskar fördomar och skapar möjlighet för
naturligt umgänge mellan olika befolkningsgrupper.
21
Kommunförbundet | Kommunen tryggar invånarnas välfärd
4 Finansieringen av
tjänster
En viktig förutsättning för en hållbar och tillräcklig finansiering av kommunernas välfärdstjänster är att kommunen och
hela regionen har en stabil och hållbar ekonomisk tillväxt
och att sysselsättningsgraden och produktiviteten ökar. För
att detta ska uppfyllas krävs näringspolitiska satsningar, ett
serviceutbud som står på en hållbar grund och en stabil och
trovärdig kommunal ekonomi.
Vissa av kommunens tjänster finansieras med verksamhetsinkomster. Försäljningen av tjänster, särskilt inom kommunernas affärsverksamhet, utgör den största posten bland
verksamhetsinkomsterna. Av avgiftsintäkterna kommer
största delen från klientavgifter inom social- och hälsovården, dvs. avgifter som i stor utsträckning regleras genom
lag. Andra verksamhetsinkomster är understöd, bidrag och
hyresinkomster.
Av kommunsektorns finansiering består uppemot två tredjedelar av skatteinkomster, statsandelar och statsbidrag. År
2012 var skatteinkomsternas andel av de totala inkomsterna 45 procent och statsandelarnas 19 procent. Kommunernas självstyrelse ger kommunen rätt att ta ut skatt av sina
invånare och av fastighetsägare i kommunen. Kommunens
Det är viktigt med en mångsidig
finansieringsgrund för att den
kommunala servicen ska kunna
tryggas.
22
skatteinkomster består av kommunalskatt, en andel av
samfundsskatten, fastighetsskatt och hundskatt. Staten deltar i finansieringen av de kommunala tjänsterna
genom statsandelssystemet. År 2012 var statens andel i
finansieringen av de kommunala utgifterna en femtedel,
dvs. 8,2 miljarder euro. Statens finansiering till kommunerna består av statsandelar och statsbidrag. Genom dem
finansierar kommunerna i genomsnitt en femtedel av sina
utgifter. Statsandelarna bestäms enligt ett kalkylerat system
och betalas varje månad.
Syftet med statsandelssystemet är att trygga en enhetlig
servicenivå på alla håll i landet. Systemet jämnar ut skillnader mellan kommunerna i fråga om invånarnas servicebehov, kostnaderna för serviceproduktionen och kommunernas skatteinkomstbas. Skillnaderna i servicebehovet och
kostnaderna jämnas ut utgående från invånarantalet och
åldersstrukturen och olika särförhållanden som påverkar
servicebehovet och produktionskostnaderna. Skillnaderna
i kommunernas skatteinkomstbas jämnas ut genom en
utjämning av statsandelen på basis av kommunens skatteinkomster.
Utöver statsandelen beviljas kommunerna statsbidrag
och stöd för bland annat stödsysselsättning, utveckling av
region- och näringspolitiken, integration av invandrare och
finansiering av investeringar och utvecklingsprojekt. Statsbidragen är däremot behovsprövade och betalas ut som en
engångsprestation eller i flera delar.
Även om det i sista hand är staten som ansvarar för tryggandet av servicen, har dess finansiella insats för att garantera servicen minskat betydligt under det senaste decenniet.
Detta har avsevärt försvårat kommunernas möjligheter att
erbjuda tjänster. Det är viktigt att kommunernas möjligheter
att tillhandahålla tjänster och få skatteinkomster tryggas i
framtiden.
Kommunförbundet | Kommunen tryggar invånarnas välfärd
23
9/2012
www.kunnat.net
