Allmänna bestämmelser

AB
Allmänna bestämmelser
Förkortningar
AB
Allmänna bestämmelser
AGS-KL
Avtalsgruppsjukförsäkring för anställda hos kommuner och landsting, församlingar m.fl.
ATL
Arbetstidslag
FörL
Föräldraledighetslag
HÖK
Huvudöverenskommelse om lön och allmänna anställningsvillkor
m.m.
LAS
Lag om anställningsskydd
LFF
Lag om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen
LOK
Lokalt kollektivavtal om lön och allmänna anställningsvillkor m.m.
MBL
Lag om medbestämmande i arbetslivet
SjLL
Lag om sjuklön
SemL
Semesterlag
SFB
Socialförsäkringsbalk
TFA-KL
Trygghetsförsäkring vid arbetsskada för anställda hos kommuner
och landsting, församlingar m.fl.
TGL-KL
Tjänstegrupplivförsäkring för arbetstagare hos kommuner och landsting, församlingar m.fl.
1
^a^ii
^
^^an^^tä^^^^r
^e^n^
A^ställningsvillkorenidetta avtal ska stimulera till forbättringar av verksambetens effektivitet, produktivitet oeb kvalitet samt genom flexibla lösningar
bidra till att nå verksambetsmålen.
Anställningsvillkoren kan, där så anges, anpassas till lokala förutsättningar oeb
genom förtroendefull dialog skapa utrymme f^r individuella lösningar där kompetens tillvaratas oeb utveeklas.f^elaktigbet oeb inflytandeide egna anställningsvillkoren skapar förutsättningar for engagemang, arbetsglädje oeb ansvarstagandeiverksambeten.
Avtalet oeb dess möjligbeter till lokal anpassning, skapar förutsättningar for att
bebålla oeb rekrytera personal.Avvikelser kan göras,där så anges, genom lokala
kollektivavtal eller överenskommelse mellan arbetsgivare oeb arbetstagare.
^2
^iiiiim^^in^o^^de
Om inte annat följer av lag, förordning eller statlig myndigbetsf^resl^ift^
dessa allmänna bestämmelser som fortsättningsvis kallas avtalet oeb de till
avtalet börande särskilda bestämmelser^speeialbestämmelser, tillämpas på
arbetstagare for vilken annat avtal inte gäller.
Om de särskilda bestämmelserna^speeialbestämmelserna avviker f^ån avtalet ska
dessa tillämpas.
Arbetsgivare oeb förvaltningsebef eller annan arbetstagare med motsvarande
funktion kan träffa överenskommelse om avvikelse belt eller delvis från d
avtal.
1
Kap. 2 Anställningen
§ 3 Intyg om arbetsförmåga
En arbetsgivare kan begära att en arbetssökande ska lämna läkarintyg om arbetsförmågan i anslutning till anställningen. Arbetsgivaren kan anvisa läkare som
utfärdar intyget. Kostnaden för intyget ersätts av arbetsgivaren.
§ 4 Anställningsform
Mom. 1 Arbetstagare anställs enligt grunderna för lagen om anställningsskydd
(LAS).
Mom. 2 6 § LAS, provanställning, ersätts av följande bestämmelser.
Provanställning kan komma i fråga under sammanlagt högst 6 kalendermånader
om det föreligger ett prövobehov. Provanställningen kan avbrytas utan särskilda
skäl med en månads ömsesidig uppsägningstid. Vill inte arbetsgivaren eller
arbetstagaren att anställningen ska fortsätta efter det att prövotiden har löpt ut,
ska besked om detta lämnas senast vid prövotidens utgång.
Anmärkning
Arbetsgivaren ska underrätta berörd arbetstagarorganisation om anställningsavtalet
inom en månad efter anställningens ingående.
Mom. 3 Oavsett vad som anges i 5 § LAS, tidsbegränsad anställning, gäller
följande.
a) Med vikarie avses en arbetstagare som anställs för att arbeta i stället för en
annan arbetstagare som är ledig från anställningen (s.k. egentligt vikariat).
Som vikarie anses också den, som anställs efter att en arbetstagare slutat för att
helt eller delvis utföra denna arbetstagares arbetsuppgifter intill dess efterträdare
börjat sitt arbete. Det förutsätts att sådant vikariat inte bestäms till längre tid än
som med hänsyn till omständigheterna i fallet normalt krävs tills efterträdaren
börjat arbeta.
För andra vikariat gäller vad LAS föreskriver.
b) Efter överenskommelse mellan arbetsgivare och arbetstagare kan en arbetstagare som uppbär hel ålderspension i någon form anställas för begränsad tid.
c) Arbetsgivare och förvaltningschef eller annan arbetstagare med motsvarande
funktion kan träffa överenskommelse om tidsbegränsad anställning.
2
Vadidetta moment anges ska inte innebära insl^ränkningiden rätt att tidsbegränsa anställning som följer a v ^ ^ L A S .
(gällerfrånoebmed2012-10-01)
B e s t ä m m e l s e n i ^ ^ F A S om tidsbegränsad anställning tillfors följande.
Om en arbetstagaren
sammanlagt mer ä n ^ å r under en ^-årsperiod övergår anställningen till en
tillsvidareanställning.
Anmärkningar
f. Bestämmelsens tillämpning förutsätter att det inte föreligger hinder enligt speeiallagstiftning (krav på behörighet, legitimation eller dylikt).
2. Oavsett om en arbetstagare har kvalificerat sig för tillsvidareanställning med stöd av
^ ^ L A S eller detta moment kan arbetstagaren avstå från sin rätt till tillsvidareanställning med giltig verkan för perioder om högst^månader.
^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^
M o m . ^ Arbetsgivare oeb arbetstagarorganisation kan träffa kollektivavtal om
avvikelse ftån^^LASiandra fall än som angesimom.3.
Kollektivavtal kan även träffas om avvikelse ftån övriga bestämmelseridenna
bestämmelse.
M o m . ^ Arbetsgivare oeb arbetstagarorganisation kan träffa kollektivavtal om
avvikelse från 28^FAS om skyldighet att underrätta lokal arbetstagarorganisation om tidsbegränsad anställning.
^
^eiti^ansfälming
Mom. Ii För arbetstagare som är deltidsanställd gäller följande.
a) l^ärarbetstidenbestäms ska eftersträvas att den uppgår tilligenomsnitt
minst 20 timmar nerveeka.
b) Vid bebov av arbetskraft ska det, innan nyanställning sker, prövas om
arbetstagare som är anställda på arbetsstället oeb som anmält intresse ska
erbjudas böjd sysselsättningsgrad.
Anmärkningar
f. Överenskommelse kan träffas om dennärmare tillämpningen av m o m . l b ) .
2. Om en sådan överenskommelse inte träffas avses med arbetsställe inom landstings
region,vårdavdelning,vårdeentral eller motsvarande oeh inom kommun eller annan
3
arbetsgivare den organisatoriska ermet eiier enbeter som leds av en arbetsledare
beslutar om anställning.
3. Detta moment gäller inte om deltidsanställning är en följd av delpension, sjukersättning som inte är tidsbegränsad eller om arbetstagaren fyllt 67 år.
Möjlighet till lokal avvikelse
Mom. 2 Arbetsgivare och arbetstagarorganisation kan träffa kollektivavtal om
avvikelse från denna bestämmelse.
4
Kap. 3 Under anställningen
§ 6 Allmänna åligganden
Mom. 1 Arbetstagare ska utföra de arbetsuppgifter som framgår av för arbetstagaren gällande anställningsavtal och de åligganden i övrigt, som är förenade
med anställningen. Om behov finns är arbetstagare dessutom skyldig att vikariera för annan arbetstagare hos arbetsgivaren och därvid helt eller delvis utföra
även egna arbetsuppgifter, att byta schema eller förskjuta arbetstiden, att arbeta
utöver fastställd arbetstid samt att fullgöra jour och beredskap.
Vid stadigvarande förflyttning av arbetstagare ska beaktas, att vägande skäl ska
finnas för att förflytta arbetstagaren mot hennes eller hans önskan.
Anmärkningar
1. Om arbetstagare har giltiga skäl att inte byta schema eller förskjuta arbetstiden, att
inte utföra arbete utöver ordinarie arbetstid eller fullgöra jour eller beredskap ska
hänsyn tas till det.
2. Arbetstagare är inte skyldig att både fullt ut utföra de egna arbetsuppgifterna och
samtidigt utföra annat arbete hos arbetsgivaren längre tid än 6 månader per kalenderår
eller i en följd.
Mom. 2 Arbetstagare är skyldig att följa överenskomna ändringar i detta avtal
med tillhörande särskilda bestämmelser/specialbestämmelser.
§ 7 Utbildning m.m.
En arbetstagare som i sin anställning deltar i utbildning, kurser, konferenser och
liknande behåller lönen. Om utbildningen pågår högst 7 kalenderdagar får
arbetstagaren dessutom behålla vad som skulle utgetts i tillägg för obekväm
arbetstid om arbetstagaren utfört sina ordinarie arbetsuppgifter.
Kompensation för övertidsarbete enligt § 20 utges inte i fall som avses i denna
bestämmelse. Dock får arbetstagaren för varje genomförd utbildningstimme på
tid som inte är ordinarie arbetstid, kompensation med en timme för varje utbildningstimme. För tid som inte kan kompenseras med ledighet utges i stället
ersättning per timme som motsvarar fyllnadslön enligt § 20 mom. 4.
§ 8 Bisysslor
Mom. 1 Arbetstagare ska på begäran anmäla bisyssla och lämna de uppgifter,
som arbetsgivaren anser behövs för bedömning av bisysslan.
5
Arbetsgivaren kan förbjuda bisysslan om arbetsgivaren finner att den kan
a) inverka bindrande for arbetsuppgifterna,
b) innebära verksambet som konkurrerar med arbetsgivarens.
Anmärkning
förtroendeskadlig bisyssla för arbetstagaren inom kommnn, landsting eller kommunalförbund reglerasi^^lagen om offentlig anställning (LOA).
För arbetstagare anställd bos annan arbetsgivare än kommun, landsting elier
kommunalförbund gäller även att bisyssla kan förbjudas av arbetsgivaren om
den kan
e) påverka arbetstagarens bandiäggning av ärendenisitt arbete bos arbetsgivaren.
Mom.2 Förtroendeuppdrag inom faekliga, politiska eller ideella organisationer
räknas inte som bisyssla enligt detta avtal.
^
^
^älsonnd^ersö^ningar
^
^
^
^
^
^
^
^
^
^
^
M o m . i i Om en arbetstagare bar arbetsuppgifter där bristeriarbetstagarens
bälsotillstånd medför risk för människors liv,personligasäkerbet eller bälsa
eller för betydande skador på miljö eller egendom, är arbetstagaren efter särskild
uppmaning av arbetsgivaren skyldig att regelbundet genomgå bälsoundersökningar som är nödvändiga för bedömning av om arbetstagaren bar sådana brister
isitt bälsotillstånd.
Anmärkning
Arbetsgivaren ska upprätta en förteekriing över de anstäliningar^arbetsunpgi^
av sådannatur som anges ovan. Arbetsgivaren ska även informera arbetstagarorganisation, som begär det, när ändringar eller tillägg skeriredan upprättad förteekning.
^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^
M o m . 2 Övriga bäisoundersökningar ska genomförasinära samförstånd med
arbetstagaren.
^
§ 10 Avstängning m.m.
Förseelser m.m.
Mom. 1 En arbetstagare kan på grund av förseelse tillfälligt tas ur arbete av
arbetsgivaren. För denna tid ska arbetstagaren avstå samtliga avlöningsförmåner,
om inte arbetsgivaren av särskilda skäl medger att viss del av lönen får behållas.
Mom. 2 Är en arbetstagare på sannolika skäl misstänkt för eller bevisligen
skyldig till svårare fel eller försummelse i arbetet, brott som kan medföra fängelse eller svårare förseelse utom anställningen har arbetsgivaren rätt att i avvaktan på slutligt ställningstagande avstänga arbetstagaren från arbete.
Avstängning kan även ske om det i övrigt finns vägande skäl.
Avstängning får skeförhögst 30 kalenderdagar i sänder. Har utredning om förseelse upptagits av polis- eller åklagarmyndighet, gäller dock avstängningen
längst intill dess beslut i åtalsfrågan meddelats eller domen vunnit laga kraft.
Mom. 3 Under avstängning behåller arbetstagaren lön.
Vid avstängning på grund av vägande skäl enligt mom. 2 andra stycket behåller
arbetstagaren avlöningsförmånerna som arbetstagaren enligt gällande förläggning av ordinarie arbetstid skulle ha fått.
Arbetsgivaren kan besluta om avstängning med innehållna avlöningsförmåner
enligt mom. 2 första stycket, om arbetsgivaren finner att särskilda skäl föreligger.
Om avstängningen inte åtföljts av annan disciplinär åtgärd än varning eller, om
åtal väckts och arbetstagaren frikänns eller åtalet läggs ned ska arbetstagaren
återfå innehållna avlöningsförmåner med avdrag för den arbetsinkomst som
arbetstagaren eventuellt har haft under avstängningstiden.
Medicinska skäl
Mom. 4 Arbetsgivare kan meddela en arbetstagare förbud att arbeta för att förhindra att smitta sprids. Under ett sådant förbud behåller arbetstagaren
avlöningsförmånerna.
Mom. 5 En arbetstagare kan meddelas förbud att arbeta i avvaktan på resultat
av beordrad läkarundersökning enligt § 9 mom. 1, lag, förordning eller statlig
myndighetsföreskrift. Under ett sådant förbud får arbetstagaren sjuklön enligt
§ 28 mom. 9.
7
Arbetstagarens kostnad för beordrad läkarundersökning ersätts av arbetsgivaren
till den del kostnaderna inte e
Om läkarundersökningen visar att arbetstagaren inte nar baft
måga på grund av sjukdom ska innehållna avlöningsförmåner utges.
M o m . ^ En arbetstagare kan avstängas från arbete för högst 30 kalenderdagar!
sänder om arbetstagaren
a) vägrar genomgå läkarundersökning eniigt^9mom.l,lag, forordning eller
statlig myndighetsföreskrift, eller
b) vägrar att följa läkares föreslcrift om vård.
Under en sådan avstängning ska arbetstagaren avstå samtliga avlöningsförmåner.
Mom.7 inför beslut om avstängning eller förbud att arbeta enligt mom. 2 ^
ska arbetsgivaren genomföra överläggning med berörd lokal arbetstagarorganisation.
Arbetsgivaren kan fatta oeb verkställa beslut innan överläggningsskyldigbeten
fullgjorts om synnerliga skäl föranleder det.
Anmärkning
Denna b e s t ä m m e l s e r s
^11 ^ i s e i ^ i ^ å f ö ^ d
M o m . l En arbetstagare somiarbetetgjort sig skyldig
melse kan meddelas ^iseiplinpåfoljdif^r^ av skriftlig varning.
Diseiplinpåföljd far doek inte meddelas en arbetstagare för att arbetstagaren har
deltagitistrejk eller jämförlig stridsåtgärd.
Mom.2 Efar arbetsgivaren anmält felet eller försummelsen enligt m o m . l t i l l
polis-eller åklagarmyndighet, får arbetsgivaren inte inleda eller fortsätta
diseiplinärt förfarande med anledning av den förseelsen.
Mom. 3 innan fråga om diseiplinpåfoljd avgörs ska berörd arbetstagare ges
tillfälle att yttra sig oeh lokal arbetstagarorganisation underrättas om den tilltänkta åtgärden. Organisationen har rätttill överläggningiftågan. Överläggning
ska påkallas senast^kalenderdagar efter det att underrättelsenmottagits.
Anmärkning
Denna bestämmelse e r s ä t t e r l l , 1 2 o e b l 4 ^ i V 1 1 3 L .
8
Mom. 4 Den slcriftiiga varningen ska meddelas på sådant sätt att tvekan inte
kan uppstå om anledningen till åtgärden.
^12 Omreglering r^ågrnn^ av sjukersättning
M o m . l Arbetsgivare, som vill att anställningsvillkoren ska omregleras till
lägre sysselsättningsgrad med oförändrade eller andra arbetsuppgifter på grund
av att arbetstagaren bar rätt till partiell sjukersättning som inte är tidsbegränsad
enligt soeialf^rsäkringsbalken (SFB), ska skriftligen ge arbetstagaren besked om
detta minst en månadiförväg. Samtidigt ska arbetstagarens lokala arbetstagarorganisation underrättas om beskedet av arbetsgivaren.
Anmärkningar
t. Omrégleringen ska göras utifrån verksambetens krav oeb arbetstagarens arbetsförmåga. Oen lokala arbetstagarorganisationen bar rätt till överläggning med arbetsgivaren
om beskedet.
2 . En arbetstagare,vars anställningsvillkor omreglerats enligt momentet oeb vars sjukersättning beltnnnbör genom att arbetsförmågan inte längre är nedsatt, ska ges
att nå nytt f^ sina anställningsvillkor omreglerade om arbetsgivaren nrövar att så är
möjligt.
3. Oenna bestämmelse e r s ä t t e r l l , 1 2 o e b l ^ ^ ^ v l B L .
M o m . 2 Vid omreglering av anställningsvillkoren enligt m o m . l b ö r eftersträvas aft sysselsättningsgraden fastställs genom formeln
a^(l-b)^e
a^dentidigare sysselsättningsgraden,
b^omfattningen av den partiella sjukersättningen(e^empelvisO,^(lvidbalv
sjukersättning) oeb
e^den nya sysselsättningsgraden.
Mom.3 Fn arbetstagare med fast kontant lön som fått sina anställningsvillkor
omreglerade enligt m o m . l o e b ^ f å r lön e n l i g t ^ l ^ m o m . l s o m månadslön.
M o m . 4 Om arbetsgivaren oeb en arbetstagare, som fått besked enligt mom. 1,
inte träffar en överenskommelse om omreglering av anställningsvillkoren fore
den tidpunkt for omreglering som beskedet anger, ska for både arbetsgivaren
oeb arbetstagaren gälla en uppsägningstid av en månad oavsett vad lagen om
anställningsskydd (FAS) e l l e r ^ 3 3 m o m . l o e b 2 f ö r e s k r i v e r om uppsägningstider.
9
Anmärkning
Bestämmelser om att lämna arbetet vid hel sjukersättning som inte är tidsbegränsad
enligt SFB finns i 33 § andra stycket i LAS.
10
Kap.^
Ar^e^^
^13 Arbetstid
^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^
Mom. Ii ^betstidslagen(ALL)gällermed följande oehisärskilda bestämmelser^speeialbestämmelser angivna tillägg.
^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^
Mom. 2 Den ordinarie arbetstiden för heltidsanställd ska varaigenomsnitt
40 timmar per helgfri veeka, om inte annat framgår av följande styeken. Då
helgdag infaller på någon av dagarna måndag-lördag(s.k. lätthelgdag) minskas
antalet ordinarie arbetstimmar med det antal timmar som annars skulle ha fullgjorts sådan dag.
Anmärkning
Om en arbetstagare har fullgjort arbetstid på annandag pingst oeh nationaldagen infaller
på en lördag eller söndag ges enledig arbetsdag under kalenderåret.
Arbetstagarens önskemål om förläggning av ledighet tillgodoses om de är förenligamed
verksamhetens krav.
Ordinarie arbetstid som är förlagd till vardag såväl som sön-oeh helgdag eller
till vardag oeh helgdag ska för heltidsanställd varaigenomsnitt38 timmar
1^ minuter per veeka under tillämplig beräkningsperiod.Vid förläggning som
kontinuerligt treskiftsarbete ska doek den genomsnittliga arbetstiden per veeka
vara 34 timmar 20 minuter oeh vid förläggning som intermittent treskiftsarbete
3^ timmar 20 minuter.
Omfattar den ordinarie arbetstiden enligt föregående styeke inte samtliga lätthelgdagar, ska den fastställasiproportion till antalet sådana dagar med ordinarie
arbetstid under kalenderåret.
Mom.3 Med helgdag enligt mom.21ikställspåsk-,pingst-,midsommar-,juloeh nyårsafton.
M o m . 4 Med undantag från bestämmelserna ovan kan olika lång ordinarie
arbetstid fastställas under olika delar av året för att möjliggöra sommararbetstid
under förutsättning attimom.2angivna arbetstider genomsnittligt per kalenderår behålls.
11
Förläggning av arbetstid
Mom. 5 Förläggning av ordinarie arbetstid bör vid behov anges i arbetstidsschema eller liknande, som överenskoms med företrädare för arbetstagarorganisationen.
Vid arbetstidsförläggning bör det, utifrån verksamhetens behov, eftersträvas att
arbetstiden är sammanhållen.
Vid oenighet om arbetstidsschema kan arbetstagarorganisationen begära överläggning. Begäran om överläggning ska ha inkommit till arbetsgivaren inom
10 dagar. Om så inte sker eller om överläggningen inte leder till enighet fastställer arbetsgivaren förläggningen av arbetstiden med iakttagande av denna
bestämmelse.
Anmärkning
Denna bestämmelse ersätter 11, 12 och 14 §§ MBL.
Avvikelser från ATL
Mom. 6 Oavsett vad som anges i ATL
a) får rast under nattarbete utbytas mot måltidsuppehåll,
b) anses studieledighet inte som arbetad tid,
c) anses förlängd arbetstid på grund av vikariat inte som mertid,
d) anses förskjuten arbetstid eller byte av schema inte som mer- eller övertid,
e) kan beräkning av ordinarie arbetstid, jourtid, övertid och mertid göras per
kalendermånad,
f) kan en beräkningsperiod omfatta högst 16 veckor,
Anmärkning
Ordinarie arbetstid får uppgå till högst 48 timmar per vecka i genomsnitt under en
period av 4 veckor.
g) kan en arbetstagares sammanhängande dygnsvila uppgå till minst 9 timmar
vid förläggning av ordinarie arbetstid under förutsättning att dygnsvilan inte
understiger ett genomsnitt av 11 timmar under varje period av 24 timmar under
beräkningsperioden,
h) kan en arbetstagares dygnsvila vid tillfällig avvikelse understiga den planerade dygnsvilan under förutsättning att den inte understiger ett genomsnitt av
11 timmar under varje period av 24 timmar under beräkningsperioden,
12
i) kan en arbetstagares sammanbängande veckovila vid tiiifaiiig avvikelse
uppgå till minst24timmar.
^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^
M o m . ^ Arbetsgivare ocb arbetstagarorganisation kan träffa kollektivavtal om
avvikelse från
a) 7^andrastyclcet(10^förstastycket)ATE om att likställa kompensationsledigbet med arbetad tid,
b) 8 ^ A T E om annat uttag av övertid ocb annan beräkrringsperiod for övertid,
e) lO^andrastycketATE om annat uttag av mertid,
d)
13^ATEomdygns-ocbnattvila,
e) 1 4 ^ A T E om veckovila,
f) l^^tredjestycketATE omförläggning av raster ocb
g) 15^ATE om utbyte av rast mot måltidsuppebåiliandra fall än som angesi
mom.6a).
Arbetsgivare ocb arbetstagarorganisation kan träffa kollektivavtal om längre
berälcningsperiodänl^veckor, dock bögst ett år.Koliektivavtal får även träffas
om avvikelse från amnärkningen till mom.2första stycket, anmärkningen till
mom.6f)ocbmom.6g)-i).
Anmärkning
Oetta moments bestämmelser avser inte att nteslnta tillämpning av^^andrastyeket
ALL
^
^
^
^
^
Mom.8 Eörarbetstagareipersonalpool gäller de särskilda bestämmelser, som
framgår av EilagaD.Arbetsgivare ocb arbetstagarorganisation kan träffa kollektivavtal om avvikelse frånEilagaD.
l^ie^ibet arbetstid
Mom. ii Efter överiäggningarbesiutar arbetsgivaren viika arbetsplatser eiieri
vilken omfattning flexibel arbetstid ska tillämpasiverksanmeten.Eörläggning
av ordinarie arbetstid e n l i g t ^ l 3 m o m . 5 t i l l ä m p a s även vid flexibel arbetstid.
13
Kollektivavtal träffas om följande.
Avstämningsperiodens längd, förläggning oeb omfattning av flextid samt maximimått förflextidssaldo som får överföras till närmast följande avstämningsperiod
^ ^ ^ ^ ^
Mom.2 f samband med tillämpning av flexibel arbetstid gäller följande
definitioner.
i^ormaltid är avtaiseniigt ordinarie arbetstids längd oeb forläggning då flexibel
arbetstid inte tillämpas.
Fast tid är den tid mellan bestämda kloekslag under arbetsdag, då arbetstagaren
bar att obligatoriskt fullgöra ordinarie arbetstid.
Flextid är den tid mellan bestämda kloekslag under arbetsdag, då arbetstagaren
utöver fast tid kan fullgöra ordinarie arbetstid.
Totalram är tiden f^ånflextidens början före fast tid till flextidens slut e f l e r ^
tid
Avstän^ingsperiod är den tidsrymd efler vilken fullgjord ordinarie arbetstid ska
avstämmas mot den ordinarie arbetstid, som avtalsenligt skulle ba fullgjorts
under samma tidsrymd.
Flextidssaldoärdettillgodobavande(plussaldo)ellerdentidsskuld(minussaldo)
av ordinarie arbetstid, som arbetstagaren bar vid avstämningsperiodenssluti
förhållande till den ordinarie arbetstiden.
^
^
^
^
^
^
Mom. 3 Vid tillämpning av flexibel arbetstid gäller följande
a) den genomsnittliga ordinarie arbetstiden ner kalenderår ska bibebåiias,
b) om arbete beordras under flextidkan arbetstagaren inte utnyttja flexmöjligbeten vid dettillfället,
e) flextidssaldo som ryms inom det som fastställs, överförs till nästa avstämningsperiodoeb
d) flextidssaldo som under-eiler överstiger vad som fastställts, får överföras
till nästa avstämningsperiod oeb ska avräknas timme mot timme vid avstämningsperiodens slut enligt följande.
14
Minussaldogerlöneavdragmed 1^165 av månadslönen (i förekommande fall
uppräknad till lön som om arbetstagaren är beltidsanställd med full ordinarie
arbetstid) eller för timavlönad med aktuell timlön. Plussaldo bortfaller oeb medför ingen ersättningsrätt.
Anmärkning
Om minns-eller plnssaldenn^
f ö l j ^ d e s t y e k e respektive nå grnnd av beordrat arbete nå ftextid, ska mi^^
ledalöneavdragenligtbnvndregelniförstastyeket.l^lnssaldo ska däremot ersättas som
ordinarie arbetstididen mån inte viss arbetad tid berättigar till övertidskompensation.
Löneavdrag oeb utbetalning för inte överförbart minus-respektive plussaldo ska
verkställas vid avlöningstillfallet närmast efter den månad,vid vars utgång
sådant saldo konstaterats.
^ ^ ^ ^ ^ v ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^
Mom.4 Vid uträlcning av ordinarie arbetstidiflextidssystem ska arbetstagaren
under dag då arbetstagaren varit frånvarande med giltigt förfall anses baföllgjor^
det antal ordinarie arbetstimmar som skulle ba gällt vid normaltid.
^
^
^
^
M o m . ^ Lör arbetstagare med flexibel arbetstid gäller följande under förutsa
ning att villkoren för övertidskompensationiövrigt är uppfyllda.
a) Som övertidsarbete betraktas beordrat arbete på tid som ligger utanför totalramen(dagberälcning).Lfärutgör2timmar före oeb^timmar efter normaltiden
enkel övertid.
b) Löriförväg beordrat arbete under flextid, som ligger utanför normaltid,
utges ersättning med enkel övertidskompensation om arbetstagaren under
avstämningsperioden fullgjort arbete som totalt överstiger sammanlagd normaltid
M o m . ^ Lör arbetstagare med flexibel arbetstid utges tillägget för obekväm
arbetstid, enligt^21mom.l,endast för arbetstid som faller inom normaltiden.
^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^
M o m . ^ Arbetsgivare oeb arbetstagarorganisation kan träffa kollektivavtal om
avvikelse från denna bestämmelse.
15
Kap. 5 Lönebestämmelser och särskilda ersättningar
§ 15 Avlöningsförmåner
Mom. 1 Arbetstagare får avlöningsförmåner enligt detta avtal.
Avlöningsförmåner är lön enligt §§ 16-17 och Bilaga U, semesterlön, semesterersättning och lön under ledighet samt följande särskilda ersättningar nämligen
kompensation för fyllnadstids- och övertidsarbete, tillägg för obekväm arbetstid,
jour- och beredskapsersättning, tillägg vid förskjuten arbetstid samt färdtidsersättning.
Mom. 2 Avlöningsförmåner utges från och med arbetstagarens första anställningsdag till och med arbetstagarens sista anställningsdag, oavsett om den dagen
är arbetsdag eller fridag.
Mom. 3 Avlöningsförmåner beräknas per kalendermånad.
Mom. 4 Avlöningsförmåner utbetalas någon av de sista 5 dagarna i månaden,
om inte andra utbetalningsdagar fastställts.
Anmärkningar
1. Om möjligt ska utbetalningsdagar för nästkommande kalenderår fastställas senast i
december månad.
2. Om utbetalningsdag har fastställts till bestämt datum varje månad gäller följande.
a) Inträffar fastställd utbetalningsdag på sön- eller helgdag, ska avlöningsförmåner
utbetalas andra vardagen före den fastställda utbetalningsdagen.
b) Inträffar fastställd utbetalningsdag på dag före sön- eller helgdag, ska avlöningsförmåner utbetalas första vardagen före den fastställda utbetalningsdagen.
3. Arbetstagarorganisation kan påkalla lokal förhandling om angivna utbetalningsdagar.
§ 16 Löneform
Månadslön
Mom. 1 Arbetstagare som anställs för en sammanhängande tid av minst
3 månader med arbetstid som omfattar minst 40 procent av den för motsvarande
heltid gällande arbetstiden får lön för kalendermånad som fast kontant lön enligt
överenskommelse.
Anmärkning
Arbetstagare med kortare anställningstid eller lägre sysselsättningsgrad kan få månadslön enligt detta moment.
16
Somfast kontant lön avses även eventuella fasta lönetillägg som utges för
kalendermånad
tagare.
7B^^^
Mom. 2 Annan arbetstagare får lön per timme enligt överenskommelse,
^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ v v ^ ^
Mom.3 Arbetsgivare oeb arbetstagarorganisation kan t r ä f f a d
andra löneformer.
^17 B e r ä l ^ n m g a v l ö n i v i s s a f a l l
^
^
^
^
^
^
^
^
^
^
^
^
^
^
^
^
Mom. ii Vid partiell ledigbet under bel kalendermånad berälcnas månadslönen
enligt följande formel
^
a
xe^d
a^genomsnittligt antal timmar per veeka, som för arbetstagaren är ordinarie
arbetstid,
b^genomsnittligt antal timmar per veeka, som är partiell ledigbet,
e^arbetstagarens månadslön oeb
d^arbetstagarens månadslön vid partiell ledigbet under bel kalendermånad.
^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^
Mom.2 Lön som avser del av kalendermånad berälcnas for en månadsavlönad
arbetstagare for kalenderdag oeb utges med belopp, motsvarande månadslönen
delad med antalet kalenderdagarimånaden.
Mom.3 Vid berälcning av lön för kalendermånad ska sammanlagd ledigbet
utan rätt till lön under del av månad anses omfatta det antal kalenderdagar som
svarar mot antalet arbetsdagar,vilka skulle ba fullgjorts under denna ledigbet.
Antaletkalenderdagar,medtvådeeimaler,erbålls genom multiplikation av
antalet arbetsdagar med
17
a) 1,40 fÖr en arbetStagare,VarS Ordinarie arbetstid är fÖrlagdtill^dagar per
veeka eller vid annan beräkningsperiod till genomsnittligt^dagarperveeka oeb
b) för annan arbetstagare den faktor, med två decimaler, som erbålls genom aft
antalet kalenderdagariberäkningsperioden delas med antalet arbetsdagar!
denna.
Motsvarande beräkningssätt ska tillämpas vid partiell ledigbet utan rätt till lön
under del av kalendermånad.
Anmärkningar
f. Skulle vid beräkning av faktor enligtb^uppkomma fler än två decimaler bortses
fråndenna^dessa.
2 . Vid ledighet enligt^28mom.lska, för tid som ingåriensjuklöneperiod under
vilken arbetsgivarenhar att svara för sjuldön enligt lagen om sjuklön (SjLL)eller då
dagberäknad sjukpenning utges, omfattningen av sammanlagd sådanledighet under del
av månad beräknas enligt dettamoment.Dåkalenderdagsberäknad sjukpenning eller
rehabiliteringspenning utges, ska sammanlagd sådan ledighet under del av månad anses
omfatta samtliga kalenderdagar med sådan förmån. Motsvarande ska gälla vid sjukledighet underpåbörjad semester.
3. Vid ledighet för fjänstgöring inom totaltförsvaretenligt^30mom.ldå dagpenning
utges enligt förordningen om förmånertill totalförsvarspliktiga eller motsvarande
bestämmelser ska sammanlagd sådan ledigbet underdel av månad anses omfatta samtliga kalenderdagar med dagpenning.
4. Vid ledighet del av enstaka dag ska löneavdrag göras med 1^16^ av arbetstagarens
månadslön för varjefrånvarotimme med undantag för ledighet på grund av sjukdom
eller tillfällig föräldraperming. Är arbetstagaren deltidsanställd ska lönen först uppräknas till lön som om arbetstagaren är heltidsanställd med full ordinarie arbetstid.
Mom.4 En arbetstagare sem är anbållen^bäktad eller ftibetsberövad nå kriminalvårdens område, ska för den tiden avstå samtliga avlöningsförmåner, om inte
arbetsgivaren av särskilda skäl medger att viss del av lönen får bebållas.
Mom.5 En arbetstagare som avbåller sig från arbete utan aft ba fått ledigt elier
inte kan styrka giltigt förfall, ska för denna tid avstå samtliga avlöningsförmåner.
^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^
Monr.6 Arbetsgivare oeb arbetstagarorganisation kan träffakollektivavtal om
aft beräkna lön med löneavdrag ner timme vid ledigbet under del av månadi
ställetför att tillämpa kalenderdagsfaktor enligt mom.3.Överenskommelse om
timavdragbeböver inte omfatta alla ledigbetsorsaker.
18
För varje timme ska löneavdrag för arbetslagaren göras enligt följande förmel
a
4,313xb
a^fast kontant lön vid heltid
b^genomsnittlig veckoarbetstid vidheltiddoekbögst38,25.
Upjoehåiisanstäiming
Haruppbörtattgälla oeh ersatts av BilagaU.
^19 samordning
Mom.Ii Utges en avlöningsförmån eller annan anställningsförmånisamband
med ledighet ska den minskas(samordnas)med belopp motsvarande ersättning
enligta)-e)som avser samma period.
a) Frsättning enligt soeialförsäkringslagstiftningen, annan lag, förordning eller
liknande bestämmelser om ersättning som avser att täeka inkomstförlust.
b) Försäkring som bekostats av arbetsgivaren.
e) Arbetstagarens rätt mot ftedje man vad avser ersättning tor ftirlorad arbetsförtjänst.
Samordning ska göras även om ersättningen inte utbetalas på grund av arbetstagarens eget handlande eller försummelse.
Har en arbetstagare l^tt avlöningsförmån eller annan anställningsförmån ftån
arbetsgivaren utan aft samordning gjorts är arbetstagaren återbetalningsskyldig.
Arbetsgivaren kan avstå ftån krav på återbetalning om särskilda skäl föreligger.
Arbetsgivaren kan besluta aft ersäftning^förmån ska helt eller delvis undantas
ftån samordning.
Mom. 2 Samordning ska inte göras med
a) ersättning som är avsedd att vara kostnadsersättning,
b) arbetsskadelivränta enligt soeialförsäkr^ingsbalken^SFB)eller motsvarande!
annan lag eller förordning,
e) ersättning enligtAGS-KUellerTFA-KU.
19
Mom.3 Arbetsgivarens
pension eller motsvarande förmån enligt kommunala pensionsbestämmelser som
utges på grund av annan anställning eller uppdrag.
Mom.4 En arbetstagare är skyldig att anmäla sådan ersättning^förmån som
påverkar samordning enligt m o m . l t i l l arbetsgivaren.
Övertid m.m. (gällertrånoebmed2014-10-01)
Mom. ii En beltidsanställd arbetstagare, som bar en enligt detta avtalfastställd
arbetstid oeb utför arbete på tid överstigande den fastställda tiden, bar rätt till
kompensation för övertidsarbete nnder förutsättning att övertidsarbete beordras
på förband. Endast efter godkännande av bebörig överordnad kan kompensation
utges för övertidsarbete, som inte kunnat beordras på förband.
Eörvaftningsebef(motsvarande)bar inte rätt tiii kompensation för övertidsarbete.
Oå en arbetstagare med ftinlftion som ställföreträdare med rätt till övertidskom
pensationarbetarisin överordnades stäfte, utges doekkompensation för övertidsarbete endast om den överordnade arbetstagaren bar rätt tiii sådan kompensation.
Anmärkning
Meddelande om att nttöra övertidsarbete ska såvitt möjligt lämnas senast^timma
den ordinarie arbetstidens slnt.
Mom.2 Eör övertidsarbete enligt ovan under2timmar närmast före oeb efter
ordinarie arbetstid, enkel övertid, utges kompensation för varje övertidstimme
medl^timmesledigbet eller med ersättning enligt mom.4.Eör övertidsarbete
under annan tid, kvalifteerad övertid, utges kompensation för varje övetidstimmemed2timmarsledigbet eller med ersättning enligt mom.4.
Om övertidsarbete utförts både före oeb efter ordinarie arbetstid ska den tid som
sammanlagt överstiger2timmar, inräknat eventuellt övertidsarbete på tidmellan
ettiftera perioder uppdelat ordinarie arbetspass,varakvalifteerad övertid.
Vid beräkning av övertidsarbete under jour oeb beredskap ska påbörjad balvtimme anses som fullgjord balvtimme om arbetet avslutas eller påbörjas mellan
22.00-06.00.
20
Anmärkning
Om övertidsarbete nåbörj^
totala tiden läggas samman innan avrnndning sker.
Mom.3 En deltidsanställd arbetstagare, som arbetar utöver den fastställda
arbetstiden(fyllnadstidsarbete)far,mediandrastyeket angivet undantag,fyllnadslön för detta enligt mom.4.Efter överenskommelse mellan arbetsgivaren
oeb arbetstagaren kan fyllnadstidsarbeteistället ersättas med ledigbet av motsvarande längd.
En deltidsanställd arbetslagar
anställning enligt detta avtal fastställda arbetstiden(övertidsarbete), får kompensation under samma förutsättningar oeb efter samma grunder som gäller för beltidsanställd.
Oberoende av om denfastställda arbetstiden föllgjorts eller inte ska
a) arbete nå fridag oeb under beordrad jour eller beredskap anses som
fieerad övertid oeb
kvälla
b) arbetstid som överstiger^timmar per dag, ellerisebema upptagen längre
ordmarie arbetstid, utgör arbete på övertid.
Anmärkning
Medtridagenligta)avseslör-,sön-oebbelgdag sem inte är ordinarie arbetstid.
Mom. 4 Övertidskompensation oeb fyllnadslön utges per timme enligt
följande.
Fyllnadslön
120^
Enkel övertid
180^
Kvalifieerad övertid
240^o
månadslönen
av —
165
Anmärkning
För en deltidsanställd arbetstagare ska månadslönen uppräknas till lön som om arbetstagaren är heltidsanställd med full ordinarie arbetstid.
I ersättningen ingår semesterlön och semesterersättning med belopp som förutsätts i semesterlagen (SemL).
21
Mom. 5 Som övertidsarbete betraktas inte tid, som genom ändrad förläggning
eller förskjutning av arbetstiden blir ordinarie arbetstid.
Flexibel arbetstid
Mom. 6 Vid flexibel arbetstid gäller § 14 mom. 5.
Personalpool
Mom. 7 För arbetstagare i personalpool gäller de särskilda bestämmelser, som
framgår av Bilaga D.
Möjlighet till lokal avvikelse
Mom. 8 Arbetsgivare och arbetstagarorganisation kan träffa kollektivavtal om
undantag från rätt till kompensation för övertidsarbete. Med arbetstagare som får
fast kontant lön kan arbetsgivare träffa överenskommelse om att arbetstagaren
inte ska ha rätt till kompensation för övertidsarbete.
§ 21 Obekväm arbetstid (gäller från och med 2014-10-01)
Mom. 1 Tillägg för obekväm arbetstid utges till en arbetstagare för fullgjord
ordinarie arbetstid som förlagts enligt nedan. Tillägget utges inte vid övertidsarbete.
Dock ska en arbetstagare, som har ordinarie arbetstid förlagd till vardag såväl
som sön- och/eller helgdag, få tillägg för arbete på obekväm arbetstid även när
arbetet är fyllnadstids- eller övertidsarbete.
Anmärkning
Tillägget utges inte vid övertidsarbete under jour och beredskap.
Av nedanstående tabell framgår vilken tid som ska anses utgöra obekväm
arbetstid samt det tillägg som utges för denna tid.
O-tilläggstid
Kr/tim
1. O-tilläggstid A
Tid från kl. 18.00 på dag före långfredagen
till kl. 07.00 på dagen efter annandag påsk.
22
t.o.m.
14-09-30
fr.o.m.
14-10-01
96,80
99,30
- T i d f r å n k l . 1 8 . 0 0 nå dag före pingstafton
ellermidsommarafton till kl. 07.00 på
vardag närmast efter belgdagsaftonen.
-
Tidfrånkl.18.00 på dag före julafton eller
nyårsafton till kl. 07.00 på vardag utom
lördag närmast efter belgdagsaftonen.
Undertidfrånkl.22.00-06.00nattmotbelgdagböjsO-tilläggAtillll9,20.
2. O - t i i i ä g g s t i d B ^ o e k i n t e i f a l l som avses
medo-tilläggstidA)
-
Tidfrånkl.00.00tillkl.24.00pålördag,
söndag, belgdag eller dag som både föregås
oeb efterföljs av söndag eller belgdag,
varvidjnl-oebnyårsaftonjämställsmed
belgdag.
-
Tidfrånkl.l6.00tillkl.24.00vardag
närmast foretrettondagjnl, första maj,
Kristi bimmelsfardsdag, nationaldagen eller
alla ftelgons dag.
-
Tidfrånkl.00.00tillkl.07.00måndag eller
vardag närmast efter trettondagjnl, första
maj, Kristi ftlmmelsfärdsdag eller nationaldagen.
-
Tidfrånkl.l9.00tillkl.24.00ftedagsom
inte omfattas av o-tilläggstid ovan.
48,30
50,80
Undertidfrånkl. 22.00-06.00 natt mot lördag, söndag oebbelgdag böjs
O-tillägg8till58,40
23
3. O-tilläggstid C (Dock inte i fall som avses
med o-tilläggstid A eller B)
-
43,40
19,40
20,50
Tid från kl. 22.00 till kl. 24.00 måndag till
torsdag samt från kl. 00.00 till kl. 06.00
tisdag till fredag.
4. O-tilläggstid B (Dock inte i fall som avses
med o-tilläggstid A eller B)
-
39,20
Tid från kl. 19.00 till kl. 22.00 på vardag.
Efter överenskommelse mellan arbetsgivaren och arbetstagaren kan obekväm
arbetstid i stället ersättas med ledighet.
O-tilläggstid inom respektive kategori (A, B, C eller D) summeras per kalendermånad. Varje summa avrundas uppåt till närmaste hel- eller halvtimme.
O-tillägg utges inte för sammanräknad avrundad tid understigande 1 timme
inom respektive kategori.
I ersättningen ingår semesterlön och semesterersättning med belopp som förutsätts i semesterlagen (SemL).
Flexibel arbetstid
Mom. 2 Vid flexibel arbetstid gäller § 14 mom. 6.
Personalpool
Mom. 3 För arbetstagare i personalpool gäller de särskilda bestämmelser, som
framgår av Bilaga D.
Möjlighet till lokal avvikelse
Mom. 4 Om annan kontant ersättning utges på grund av arbetstidens förläggning ska tillägget minskas med denna eller bortfalla.
24
§ 22 Jour och beredskap (gäller från och med 2014-10-01)
Mom. 1 Med jour avses att arbetstagare utöver fastställd ordinarie arbetstid står
till arbetsgivarens förfogande på arbetsstället för att vid behov omedelbart kunna
utföra arbete.
Med beredskap avses att arbetstagare utöver fastställd ordinarie arbetstid står till
arbetsgivarens förfogande på plats utom arbetsstället, som godkänts av arbetsledningen, för att vid behov utan dröjsmål kunna utföra arbete.
Jour och beredskap bör förekomma endast i den omfattning, som är absolut
nödvändig. Arbetsgivarens val mellan jour och beredskap ska göras enbart med
hänsyn till vad verksamheten kräver.
Mom. 2 Ersättning för jour och beredskap utges enligt följande.
% av
timlönen
ledig tid
för tid, som uppgår till högst 50 timmar under
kalendermånaden
29,2%
17 min
för tid därutöver under kalendermånaden
58,4 %
35 min
för tid, som uppgår till högst 150 timmar under
kalendermånaden
14,0 %
8 min
för tid dämtöver under kalendermånaden
27,7%
17 min
A Jour
Där arbetstagaren har beordrats jour
B Beredskap
Där arbetstagaren har beordrats beredskap
Efter överenskommelse mellan arbetsgivaren och arbetstagaren kan jour
och beredskap i stället ersättas med ledighet enligt ovan.
Anmärkning
För en deltidsanställd arbetstagare ska månadslönen uppräknas till lön som om arbetstagaren är heltidsanställd med full ordinarie arbetstid.
25
fcrsättningcn ingår semesterlön och scmcstcrcrsättning med belopp som forutsättsiscmcstcrlagcn(ScmT).
För jour och beredskap
ersättning enligt ovan förhöjas mcdlOO procent.
a) Tidfrån kl.19.00 på dag före långfredagen till kl.06.00 på dagen efter
annandag påsk.
b) Tidfrånki.19.00 på dag före midsommarafton, julafton eller nyårsafton till
kl. 06.00 på vardag närmast efter hclgdagsaftoncn.
e) Tid ftånkl. 00.00 till kl.24.00 på sön-eller helgdag, lördag eller på dag som
både föregås och efterföljs av sön-eller hclgdag,varvid jul-och nyårsafton
jämställs med helgdag.
d) Tid ftånkl.16.00 till kl. 24.00 vardag utom lördag närmast före trettondag
jul, första maj, Kristi himmelsfärdsdag, nationaldagen eller alla helgons dag.
e) Tid ftånkl. 00.00 till kl. 06.00 vardag närmast efter sön-eller helgdag.
f) Tidfrånki. 19.00tillkl.24.00vardagnärmastförc lördag.
Mom. 3 För jour och beredskap, somfullgörs mellan tidpunktenfördenfastställda arbetstidens början cn arbetsdag och motsvarande tidpunkt nästkommande arbetsdag, utges ersättning ft)rlägst8timmar, minskade med arhctsftmmar, som fullgjorts undcrjour och beredskap.
Mom.4 Omen arbetstagare, som inte är berättigad till kompensation för övertidsarbete, arbetar under jour eller beredskap får arbetstagaren behålla jour-cllcr
bcrcdskapscrsättningcn.
Mom.5 Vid arbete under beordrad beredskap får arbetstagaren ersättning for
resekostnader till och från arbetsställe enligt samma grunder som angcsibilcrsättningsavtalct(BfA).
M o m . 6 Stadigvarande utläggning avjour och beredskap bör upptasischema
eller liknande som överenskoms med företrädare för arbetstagarorganisation.
Vid oenighet om sådant schema kan frågan upptas till överläggning. Begäran om
detta ska ha inkommit till arbetsgivaren inomlOdagar. Om så inte sker eller
överläggning inte leder till enighet fastställer arbetsgivaren förläggningen av
jour och beredskap med iakttagande av denna bestämmelse.
Anmärkntng
Derma bestämd
26
^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^
Mom.7 Ersättning för jour oeb beredskan utges inte om sådan ersättning uttryekligeningåriiönen eller om kompensation för jour oeb beredskan utges som
ledigbet, avkortad arbetstid ellerpå annat sätt.
Mom.8 Arbetsgivare oeb arbetstagarorganisationkan träffa kollektivavta^
längre berälcningsperiod för jouruttag än4veekor eller kalendermånad oeb
bögrejouruftag än 48 timmar perfyraveekorsperiod eller 50 timmar per kalendermånad.
^23 f ö r s k j u t e n arbetstid (gällerfrånoebmed20i4-l0-0l)
M o m . l Om en arbetstagare, som arbetar enligt viss arbetstidsförläggning,
beordras att arbeta enligt annan arbetstidsförläggning, blir den arbetstiden ordinarie arbetstid. Detsamma gäller om ordinarie arbetstid förskjuts genom iidigare-eller senareläggning av arbetstiden eller genom ändrad fridagsförläggning.
Tillsägelse om ändring av den ordinarie arbetstiden ska ske så snart som möjligt,
doek senast dagen före den avsedda ändringen.
Mom.2 Tillägg till lönen enligt nedan utges underiOdagarftån tillsägelsen
för arbetad tid som enligt näst föregående sebema skulle varitfritid.
Om ändringen av den ordinarie arbetstiden gäller för viss tid utges inte tillägget
vid återgång till näst föregående sebema.
Anmärkning
Tillägget utges inte samtidigt med tyiinadsiön,övertidskomnensaft^
avsesi^i3mom.4,^msemmararbetstid.
Eör dag som enligt näst
föregående sebema skulle
varitfridag
Tör övrig tid
%avtindönen
64,4%
32,3%
Ledigtid
39min
I9min
Under de2första kalenderdagarna böjs tillägget med 50 proeent.
Efter överenskommelse mellan arbetsgivaren oeb arbetstagarenkan förskjuten
arbetstidistället ersättas med ledigbet enligt ovan.
27
Anmärkning
För en deltidsanställd arbetstagare ska mån^
tagaren är beltidsanstäiid med tall ordinarie arbetstid.
Tiden inom respektive ersättningsnivå sanm^amäknas per kalendermånad.Varje
summa avrundas uppåt till närmaste bel-eller balvtimme.
iersättningen ingår semesterlön oeb semesterersättning med belopp somförutsättsisemesterlagen(SemT).
^ ^ ^ ^ ^ ^
Mom.3 För arbetstagareipersonalpool gäller de särskilda bestämmelser, som
framgår avBilagaD.
^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^
Mom.4 Arbetsgivare oeb arbetstagarorganisation kan träffa kollektivavtal om
avvikelse från mom. 2.
^24 I^ärdtid(gällerfrånoebmed20l4-l0-ul)
Mom.ii Arbetstagare som under resaiarbetet utanför den vanliga verksambetsorten färdas under tid, som inte är ordinarie arbetstid, får färdtidsersättning
enligt mom. 2.
Väntetidsom föranleds av tillfälligtuppebåll eller avbrottifarden^tågbyte eller
annat byte av färdmedel) likställs med färdtid.
Färdtidsersättning utges endast fnrfärdtidoebiföregåendestyeke nämnd väntetid, som sammanlagt varar under minst^Ominuter.
Färd-oeb väntetid summeras per kalenderveeka. Summan avrundas uppåt till
närmaste bel-eller balvtimme.
Anmärkning
Med resaiarbetet avses en av förrättning direkt föranledd resa oeb med den vanliga
verksambetsorten avses detsamma somitraktamentsavtalet.
28
Mom. 2 Färdtidsersättning utges enligt följande.
För de första 10 timmarna
under en kalendervecka,
för vilka ersättningen ska
utges
% av timlönen
53 %
För tid därutöver under
kalenderveckan
80 %
I ersättningen ingår semesterlön och semesterersättning med belopp som förutsätts i semesterlagen (SemL).
Mom. 3 Arbetstagare får inte färdtidsersättning för tid, då fyllnadslön,
kompensation för övertidsarbete eller annan särskilt bestämd ersättning än
traktamentsersättning utges.
Om arbetstagaren saknar bestämd ordinarie arbetstid, utges inte färdtidsersättning för tid mellan kl. 08.00 och kl. 17.00 måndag-fredag, om tiden inte infaller
under helgdag, midsommar-, jul- eller nyårsafton.
Färdtidsersättning utges inte för sådan tid mellan kl. 22.00 och kl. 06.00 då
arbetstagaren disponerar sovplats på färdmedlet.
Mom. 4 Färdtidsersättning utges endast för färdtid och väntetid som är försvarlig med hänsyn till den avsedda förrättningen, resekostnaden och kommunikationsmöj ligheterna.
29
Kap. 6 Ledighetsförmåmer
§ 25 Allmänna ledighetsbestämmelser
Mom. 1 Denna bestämmelse och §§ 26, 28-32 gäller ledighet och lön under
ledighet.
Mom. 2 Vid ledighet under del av kalendermånad ska ledigheten omfatta samtliga kalenderdagar, som infaller under ledigheten.
Mom. 3 Redan påbörjad ledighet får inte bytas ut mot annan ledighet med
mindre än att arbetsgivaren medger det.
Anmärkning
Arbetstagare har med stöd av lag och avtal i vissa fall rätt att byta påbörjad ledighet mot
annan ledighet eller avbryta påbörjad ledighet och återgå i arbete.
Mom. 4 Lön under ledighet utges för den tid, då arbetstagaren annars skulle ha
arbetat, och endast under de förutsättningar, som anges i §§ 26, 28-32.1 övriga
fall ska arbetstagare avstå samtliga avlöningsförmåner.
Mom. 5 Då arbetstagaren får lön under ledighet, och samtidigt har arbetsinkomst från annan arbetsgivare under samma tid, prövar arbetsgivaren om och i
vilken omfattning lönen får behållas.
Mom. 6 Utöver de fall som regleras i lag, annan författning eller detta avtal
kan arbetstagare få ledigt om det är förenligt med verksamhetens krav.
§ 26 Ledighet för studier
Vid ledighet för att genomgå utbildning kan arbetstagare av arbetsgivaren medges behålla lönen eller del därav. Deltidsanställd arbetstagare kan av arbetsgivaren även medges få fyllnadslön eller del därav.
Arbetsgivaren får ange särskilda villkor för att arbetstagaren ska få och behålla
lön som beviljats för ledighet.
§ 27 Semester
Inledande
bestämmelser
Mom. 1 Semesterförmåner utges enligt gällande lag om inte annat anges
nedan.
30
Mom.2 Arbetstagare med fast kontant lön får semesterledighet under Intjänandeåret, som sammanfaller med semesteråret,vllket är löpande kalenderår.
^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^
Mom. 3 Utöver det som lagen anger ska frånrätttill semesterledlghetundantas
arbetstagare som anställsförbögst3månader oeh som under semesteråret Inte
baft tidigare anställnmg bes arbetsgivaren.
Mom.4 Om semesterledighet som a v s e s l m o m . 9 p å arbetsgivarens begäran
förläggs till tidpunkt före eller efter junl-augustl får en arbetstagare, som
högst14semesterdagar förlagda under juni-augusti,2betalda semesterdagar
extra under semesteråret. En arbetstagare sem fått 15-19 semesterdagar förlagda
under juni-augusti f å r l b e t a l d semesterdag extra under semesteråret.
Anmärkningar
t. Ovanstående bestämmelse gäller nndertorntsättning att arbetstagarenbar rätt till
minst 20 betalda semesterdagar nnder semesteråret.
2 . kompensation ska inte ntges om dagantalet14respektivet9inte uppnåtts på grand
av sådan minskning som töljer av anmärkning tiii mom.7eller genom att arbetstiden
nedsatts e n l i g t ^ l ^ mom.2förstastyeket. Motsvarande ska gälla t ö r e n arbetstagare
med arbetstid e n l i g t ^ i 3 m o m . 2 t ö r s t a s t y e k e t som tått semester med midsommaratton
eller nationaldagen om den mtaller måndag eller tredagldlrektanslntnmg till semesterledigbeten.
Efter lokal förhandling kan arbetstagaren erbjudas annan kompensation än vad
somangesiförstastyeket.
Anmärkning
förhandling om ar^an kompensation kan endast töras som lokal förbandling.
Mom.5 Till oeh med det intjänandeår under vilket arbetstagaren fyller39år
kvalifieerar sig arbetstagaren för 25 semesterdagar.
Er.o.m. det intjänandeår under vilket
arbetstagaren fyller
kvalificerar sig arbetstagarenför
40 år
31semesterdagar
50 år
^^semesterdagar
Efter överenskommelse mellan arbetsgivaren oeb arbetstagaren kan arbetstagare
få kontant ersättmng med semesterlönlstället för sådan betald semesterdag som
överstiger vad som följer enligt lag. Sådan överenskommelse får doek Inte avse
sparade dagar.
31
Mom. 6 En arbetstagare med
löniproportion till bnr stor del av intjänandeåret som arbetstagaren bar baft
anställning bos arbetsgivaren oeb inte varit frånvarande av annan anledning än
betald semesterledighet eller ledigbet som enligt mom.i^ärsemesterlönegrnndande.
Anmärkning
Om arbetstagaren är ledig oeb bar fått bebållamindre än 40 proeent av lönenför beltidsanställning, sl^a arbetstagarens lön uppräknas med t2 proeent oeb inkluderar då
semesterförmåner om inte semesterförmåner för detta bar utgetts på annat sätt. f ö r en
arbetstagare som enligt mom.^bar rätt t i i l ^ l e l l e r 32 semesterdagar ska procentsatsen
varat4,^^ respektive!^,36.Med lönjämställs bär s.k. studiebidrag från arbetsgivaren.
Om4oeb5^semesterlagen(SemE)ger rätt till bögre antal semesterdagar än
som angesiforegåendestyeke ska resterande semesterdagar vara obetald
semesteriedigbet.
^ ^ ^ ^ ^ v ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^
M o m . 7 Eör en arbetstagare med ordinarie arbetstid teriagd tiii samtiiga vardagar måndag-ftedag ska varje nnder semestertiden infaiiande ordinarie arbetsdag
betraktas som en semesterdag. Eör övriga arbetstagare ska antaiet semesterdagar, som ska anses ingåisemesteriedigbeten,beräicnas enbgt toijandeformei
-^-xb^e
a
a^antalet ordinarie arbetsdagar som arbetstagaren enligt fastställt arbetssebema
genomsnittligt ska arbeta nerveeka,
b-antalet ordinariearbetsdagar som ingårisemesterledigbeten oeb
e —antalet semesterdagar som ska beräknas ingåisemesteriedigbeten.
Om brntet tal nnpstår vid sammanläggning av delposterna enligteför semesteråret ska avrnndning ske till närmast lägre dagantal.
Anmärkning
För arbetstagare med ordinarie arbetstid
Om belgdag, midsommarafton, julafton eller nyårsafton är ordinarie arbetsdag oeb infaller på måndag^fredag under semesteriedigbet som omfattar minstlveeka ska antalet
semesterdagar som beräknas ingåisemesterledigbeten minskas m e d l d a g för varje
sådan belgdag eller belgdagsafton.
32
^
^
^
^
^
^
^
^
^
^
^
^
^
^
^
Mom.8 Semesterledigbetitimmar, enligt mom.17,omfattar det antal ordinarie arbetstimmar som ingårisemesterledigheten.
^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^
Mom.9 f enlighet medlO^SemL gäller följande
a) Vid förläggning av semesterledighet som avsesil^^SenrL ska eftersträvas
att arbetstagaren får en ledigbetsperiod av minst^veekor under juni-augusti.
Sådan semesterledighet får efter förhandlingar e n l i g t l l ^ l a g e n om medbestämmandeiarbetslivet(rvh^L)förläggas även till maj oeh september eller del av
dessa månaden
Om så lokalt överenskoms, arbetstagaren begär det eller särskilda skäl finns kan
semesterledigheten förläggas till annan tid än maj-september.
b) l^är semesterlista upprättas ska följande gälla, om inte annat överenskoms.
Arbetstagaren ska senast vid tidpunlct, som lokalt överenskoms uttryeka önskemål om buvudsemesterns förläggning.Arbetsgivaren upprättar därefter förslag
till semesterlista.
Arbetsgivarens förslag till semesterbsta meddelas för berörda arbetstagare oeb
översänds till den lokala arbetstagarorganisationen senast vid tidpunkt, som
lokalt överenskoms.
Lokal arbetstagarorganisation kan senast inomlOdagar efter detta påkalla förhandlingar enligt 1 2 ^ M B L om ändringariförslaget. Om så inte sker anses förslaget godkänt.
Arbetstagaren ska underrättas om fastställd semester.
Anmärkning
Om lokal överenskonnrrelse inte kan n^^
b e s t ä m m e l s e r n a i l l ^ S e m f om underrättelse till arbetstagaren.
Mom.liO infaller under semesterledighet dag då arbetstagaren är oförmögen
till arbete eller dag som är semesterlönegrundande enligt mom.l^ska sådan dag
inte räknas som semesterdag om arbetstagaren begär det utan dröjsmål.
i sådantfallskaistället för semesterlön utges l ö n i d e n omfattning oeh på de
villkor som
föreslcrivsi^l9,28-30,samordningsbestämmelser,
sjukdom, föräldraledighet oeh eivil-oeb värnplikt. Detsamma gäller för sådan ledighet som
33
a v s e s i l 7 b ^ f ö r s t a s t y e k e t 3 S e n f t ^ , 7 ^ 1 a g e n om f^eklig förtroendemans ställning på arbeta
Mom. 11 Om annat inte överenskoms ska semesterledighet om möjligt förläggas så att den börjar dag efter fridag oeh slntar dag före fridag.
Anmärkning
Fn arbetstagare med ordinarie arbetstid enbart vardagar måndag-fredag oeb som får
2^ semesterdagarien följd får om semesterledigbeten börjar medmåndag oeb slutar
med fredag en total ledigbetsperiod av ^^kalenderdagar om lördag oeb söndag som
omger semesterledigbeten medräknas.
Oettamoment syftar till att personal med arinan arbetstidsförläggning får en ledigbetsperiod av motsvarande längd. Oefridagar som omger semesterledigbeten är en motsvarigbet till lördag-söndag enligt föregående styeke. Detsamma gäller vid uppdeluing av
semesterledigbeten.
Mom.12 Vid nattarbete kan det första arbetspasset efter semestern om minst
en veeka infalla tidigast dagen efter semesterns slnt. Detta kan doek ske vid
högst ett tillfälle per semesterår.
Mom. 13 Arbetstagare är skyldig att, om synnerliga skäl finns, avbryta sin
semester oeh återgåiarbete.Om arbetstagaren då vistas på annan ort, får arbetstagaren ersättning for de extra kostnader som avbrottet kan förorsaka oeh som
prövas skäliga.
Anmärkning
Vid avbruten semester kompenseras arbetstagare för varje ordinarie arbetsdag under
buvudsemestern med en semesterdag eller annan kompensation enligt överenskornmelse
mellan arbetsgivaren oeb arbetstagaren. Sådan semester ska förläggas under semesteråret, kompensation kan lämnas med bögst^semesterdagar.
^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^
Mom.14 Frånvaro ftån arbetet är semesterlönegrnndande när det gäller
a) ledighet av anledning oeb omfattning som a n g e s i l 7 - 1 7 b ^ S e m F ,
b) ledighet med lön eller del av lön doek lägst lönmotsvarande 40 proeent av
den för motsvarande heltidsanställd gällande lönen oeh
^
ledighet for eentraltfaekligtförtroendemannanppdrag.
Mom. 15 Semesterlön för arbetstagare medfast kontant lön är löpande
semesterlön oeb semesterdagstiliägg.
Löpande semesterlön ntges med den nnder den betalda semestertiden löpande
lönen.
34
Semesterdagstillägg utgesisamband med semesterledigheten för varje uttagen
betald semesterdag, beräknade
följande sätt
0,605 proeent av fasta kontanta lönen.
Arbetstagare medfast kontant lön som understiger nedan angivet belopp, får
dessutom semesterlönetillägg enligt följande.
Från oeb med 2012-04-01 utges semesterlönetillägg till en heltidsanställd arbetstagare med överenskommen tast kontant lön sem nnderstiger^l 127kronorper
månad.
Anmärkning
f ö r deltidsanställd arbetstagare minskas ovan angivna belopp med bänsyn till arbetstagarens sysselsättningsgrad.
Semesterlönetillägg utges för varje betald semesterdag av årssemestern,doek till
ett antal av bögst 25,med belopp som beräknas påföljande sätt
5,21%x(a-b)
a^detbelopp, enligt ovan, som den överenskomna tasta kontanta lönen ska
understiga för att semesterlönetillägg ska utges oeb
b ^ d e n överenskomna fasta kontanta lönen.
Anmärkning
Vid partiell ledighet ska beloppetforsemesterlönetillägg minskas med bänsyn till
arbetstagarens arbetstid.
Semesterlönetillägg för uttagna betalda semesterdagar, berälcnade enligt mom.7,
utgesisamband med semesterledigbeten. För de betalda semesterdagar av årssemestern som inte kunnat läggas ut under semesteråret utges semesterlönetilllägg vid utbetalningstillfälleisamband med semesterårets slut.
Mom.16 Förannanarbetstagareänimom. 15 ska utöver mom.1,3-5,7-12,
13-14oehl7-20 följande gälla.
Semesterlön beräknat, enligtl6b^SemF, utges för varje uttagen betald
semesterdag med 12proeent av semesterlöneunderlaget delat med det antal
betalda semesterdagar, doek inte sparade, som arbetstagaren bar rätt till.
För en arbetstagare som enligt mom.5har rätt tili31eller 32 semesterdagar ska
procentsatsen vara!4,88 respektive 15,36.
35
Vid semesterledigbetitimmar enligt mom.l7berälcnas semesterlön per timme
genom att semesterlönen per dag delas med antalet seméstertimmar(b)enligt
formelnimom.17.
En arbetstagare med lön som
nedan angivet belopp fåristället lägsta semesterlön.
Erån 2012-04-01 får en arbetstagare med lön som, beräknad per timmeigenomsnitt under intjänandeåret, understiger 128 kronor ersättning enligt följande.
Arbetstagare som
under intjänandeåret
Ersättning för varje semeslerlönegrundande timme
Grundbelopp
kr^tim
Tiiläggiproeentav
arbetstagarens timlön
l.o.m.
12-03-31
fr.o.m.
12-04-01
ärunder40år
15,00
15,40
fyller 40-49 år
15,00
15,40
2,88%
fyller50årellermer
15,00
15,40
3,36%
Eör de betalda semesterdagar av årssemestern som inte kunnat läggas ut under
semesteråret utges skillnaden mellan lägsta semesterlön oeb semesterlön beräknad enligt detta moment vid utbetalningstillfälleisamband med semesterårets
slut.
^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^
Mom.17 En arbetstagare som bar rätt till betald semesterdag som överstiger
vad som följer enligt lag får omvandla sådan dag till timmar eller spara som
semestertimmar till ett senare semesterår.
Sparade semesterdagar som överstiger 25 får omvandlas till ledigbetitimmar.
Semesterdagstillägg, enligt mom. 15,utbetalas när semesterdag tasianspråk för
eller sparas som ledigbetitimmar.
Arbetstagarens önskemål om förläggning av ledigbet tillgodoses om de är förenliga med verksambetens krav.
En semesterdag omräknas till semestertimmar enligt följande
36
a
a^genomsnittligt antal arbetstimmar perveeka oeh
b^antal semestertimmar.
Anmärkning
Om det vid omräkning av semes^
der^dessa.
Antalet sparade semestertid
^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^
Mom. 18 En arbetstagare som under ett semesterår har rätt till mer än
20 semesterdagar med lön, får spara överslcjutande semesterdagar till ett senare
semesterår.
Antalet sparade semesterdagar tar inte sammanlagt överstiga 40.
Arbetstagare som vill ta ut bögst^sparade semesterdagar utan sammanhang
med semesterledigbeteniövrigt bör meddela arbetsgivaren detta senast en veeka
iförväg.
Mom. 19 Betald semesterdag, som inte kunnat läggas ut under semesteråret
överförs till nästa semesterår som sparad semesterdag om inte annat överenskoms med arbetstagaren. Om antalet sparade semesterdagar därigenom
skulle överstiga 40 utgesistället kontant ersättning med semesterlön för sådan
semesterdag om inte annat överenskoms med arbetstagaren.
^
^
^
^
^
^
^
^
^
^
^
Mom. 20 Har arbetstagare fått tlerabetalda semesterdagar än arbetstagarenbar
rätt till under året eller för hög sådan ersättning, som avsesimom.5sista styeket, ska arbetstagaren återbetala för myeket utbetald semesterlön.
Dödsbo är inte återbetalningsskyldigt.
^ ^ 7 ^ ^ ^ ^ ^ ^ v v ^ ^
Mom. 21 Arbetsgivare oeb arbetstagarorganisation kan träffa kollektivavtal om
avvikelse från denna bestämmelse.
Ett sådant kollektivavtal får inte innebära att arbetstagarens rättigheter enligt
SemE inskränks.
37
^28 Sjukdom m.m.
Mom.Ii Fn arbetstagare, som inte kan arbeta
a) till följd av sjukdom, olyeksfall eller arbetsskada, får ledigt så länge arbetsoförmågan kvarstår
b) på grund av medieinsk behandling eller medieinsk rehabilitering, får ledigt
då sjukpenning enligt soeialförsäkringsbalken(SFB)utges eller
e) på grund av arbetslivsinriktad rehabilitering, får ledigt då rehabiliteringspenning enligt SFB utges.
Mom.2 Behov av ledighet på grund av sjukdom, olyeksfall eller arbetsskada
utöver^kalenderdagar ska styrkas genom intyg av läkare eller tandläkare.
Arbetsgivaren får doek kräva sådant intyg även vid kortare ledighet eller för
särskilda fall avstå att kräva intyg.Arbetstagaren svararför kostnaden för sådant
intyg
Arbetsgivaren fårföreskriva, att intyget ska vara utfärdat av anvisad läkare eller
tandläkare.Arbetstagarens kostnadidetta fall ersätts av arbetsgivaren till den
del kostnaden inte ersätts eller bort ersättas av Försäkringskassan eller av försäkring som arbetsgivaren bekostar.
Arbetsgivaren kan besluta att efterge kraveti^^lagen om sjuklön (SjFF)på att
arbetstagare ska lämna försäkran vid sjnkdom.
Mom.3 Arbetstagaren ska,för att ha rätt till sjuklön enligt lagen om sjuklön
(SjFFVavtalet, snarast anmäla sjukdomen, olyeksfallet eller arbetsskadan till
arbetsgivaren. Arbetstagaren ska även meddela arbetsgivaren datum då sjukfallet inträffade.
Fn arbetstagare, som inte har sjuklönerätt enligtSjFF, ska meddela arbetsgivaren datum för sjukanmälan tillFörsäkringskassan oeh uppgift om arbetstagaren
får kalenderdagsberäknad sjukpenning.
Anmärkning
Om sjukdomen, olycksfallet e ^
arbetsgivaren gäller det som angesi^37 om ersättning från tredje man.
Mom.4 Vid tillämpning a v ^ ^ S j F F , sjuklöneperioden, ska utlagd jour oeh
beredskap anses sommarbete åt arbetsgivarens.
38
Mom.5 Vid berälcning av sjuklön enligtSjFFgällerföljande.
Lill vad som enligt^^SjFF anges som ^lön oeb andra anställningsförmåners
ska enbart räknasföljande anställningsförmåner, nämligen lön e n l i g t ^ l ^ , 1 7
oebBilagaU,semesterlön oeb lön under ledigbet samt de särskilda ersättningarna, tilläggför obekväm arbetstid oeb jour-oeb beredskapsersättning, enligt
^21oeb22.
Vad som arbetstagaren gått miste om till följd av nedsättningen av arbetsförmågan under sjuklöneperioden enligt7^SjLL, beräknas när det gäller
a) timlönn till vad arbetstagarenför perioden enligt då gällandeförläggning av
ordinarie arbetstid skulle ba fått,
b) semesterlönn till vad arbetstagarenförperioden enligt då gällande semesterförläggning skulle ba fått, för en arbetstagare med fast kontant lön doek utan
semesterdagstiilägg oeb semesterlönetillägg,
e) lön under ledigbet^ till vad arbetstagaren för perioden enligt då gällande
överenskommelse skulle ba fått,
d) tillägg för obekväm arbetstids till vad arbetstagaren for perioden enligt då
gällande forläggning av ordinarie arbetstid skulle ba fått,
e) jonr-oebberedskapsersättning^ till vad arbetstagaren för perioden enligt då
gällande jour-oeb beredskapslista skulle ba fått oeb
f) aekordslön^ till vad arbetstagarenför perioden genom att utföra sitt ordinarie
arbete sknlleba fått, om arbetstagaren inte avbåliit sig från arbete åt arbetsgivaren.
Mom.6 Vid ledigbet som a v s e s i m o m . l d å sjukpenning eller rebabiliteringspenning enligt SFB utges, får arbetstagaren sjuklön med ett belopp som motsvarar lOproeent av lönebortfallet, doek längst för tid till oeb med den 90^e kålenderdagenisjukperioden.
Anmärkningar
L
Sjukperiod ska anses löpa oeb omfatta tid enligt SfB.
2.
Sjuklön enligt momentet utges inte för de förstal^dagarnaisjukperioden.
3. f ö r en arbetstagare med timlön, är lönebortfallet den lön som arbetstagaren enligt då
gällande förläggning av ordinarie arbetstid skulle bafåtf
39
Mom.7 Fnarbetstagare,vars fasta kontanta lön överstiger 62,5 proeent av
prisbasbeloppet enligt SFB, får sjuklön enligt detta moment dels vid ledigbet
som a v s e s i m o m . l a ) d å sjukpenning enligt SFB utges,dels vid ledigbet som
avsesimom.lb).
Sjuklönen utges med belopp som motsvarar skillnaden mellan 77,6 proeent av
lönebortfallet oeb bögstabeloppförarbetstidsberälcnad respektive kalenderdagsberälcnad sjukpenning på normalnivån enligt SFB.
Utges sjukpenning på fortsättningsnivån enligt SFB utges sjuklön med belopp
som motsvarar skillnaden mellan 72,75 proeent av lönebertfallet oeb bögsta
belopp för sådan sjukpenning.
Mom.8 Sjuklön enligt mom.6oeb7utges inte
a) för tid som ingårien sjuklöneperiod enligtSjFF,
b) för tid då arbetstagaren undantas från sjukpenning eller rebabiliteringspenning enligt SFB oeb
e) för tid då arbetstagaren uppbär aktivitetsersättning eller sjukersättning enligt
SFB
Uar sjukpenningen eller rebabiliteringspenningen nedsatts eller indragits enligt
SFB ska sjuklönen enligt mom.6oeb7minskasimotsvarande grad.
M o m . 9 Fn arbetstagare vars sjukpenning indragits på grund av attFörsäkringskassan bedömer att arbetstagaren kan försörja sig själv genom sådant förvärvsarbete som är normalt förekommande på arbetsmarknaden får vid ledigbet
som a v s e s i m o m . l a ) o e b b ) s j u k l ö n . Sjuklön utgesförtidisjukperioden under
bögstl^O kalenderdagar utan begränsning till 364 dagar med belopp motsvarande
77,6 proeent av lönebortfallet till oeb med dagl4med undantag för denförsta
arbetsdagen,
87,3 proeent av lönebortfallet för tid därefter till oeb med dag 90, oeb
77,6 proeent av lönebortfallet förtid därefter
Anmärkningar
t. f ö r en arbetstagare med timlön, är lönebortfallet den lön som arbetstagaren enligt då
gällande förläggning av ordinarie arbetstid skalle ba fått.
2 . Dras sjukpenning på fortsättningsnivån in utges sjuklön med 72,7^ proeent av lönebortfallet, doek längst t.o.m.den tidpunltt som sådan sjukpenning skulle bautgetts.
40
Arbetsgivaren ska under denna tid göra en bedömning av arbetstagarens förutsättningar att återgåisitt vanliga arbete.
Mom.10 En arbetstagare får vid ledighet som a v s e s i m o m . l a ) o e h b ) s j u k l ö n
beräknad på sätt som a n g e s i m o m . 9 f ö r sådan del av dagen somEörsäkringskassan inte ersätter på grund av att bestämmelsemai27 kap.45^SEE som
medger att endast bel, tre fjärdedels, halv eller en fjärdedels sjukpenning utges.
Sjuklön utges för tidisjukperiodendoek under högstl^O kalenderdagar.
^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ - ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^
Mom.11 Om det är nödvändigt att besöket sker nå arbetstidbar arbetstagaren
rätt till ledighet med bibehållen lön för förstagångsbesök hos läkare vid akut
sjukdom eller olyeksfall.
Arbetsgivaren kan äveniövrigt bevilja ledighet med lön för besök inom hälsooeb sjukvård.
Anmärkning
Momentet ska inte t i l l ä m p a s ^
lön ntges enligt Sjff^avtalet eller sjnknenningntges enligt Sfl3.
^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^
Mom.12 En arbetstagare,varsfasta kontanta lön överstiger62,5 proeent av
prisbasbeloppet enligt SEE, får rehabiliteringstillägg enligt detta moment vid
ledighet enligt m o m . l e ) .
Rehabiliteringstillägget utges med ett belopp som motsvarar skillnaden mellan
77,6 proeent av lönebortf^llet oeh högsta belopp för rehabiliteringspenning på
normalnivån enligt SEE.ftillägget ingår semesterlön oeb semesterersättning
med belopp som förutsättsiSemE.
Eeräknas rehabiliteringspenning enligt bestämmelserna om sjukpenning på fortsättningsnivån utges rebabiliteringstillägg med belopp som motsvarar skillnaden
mellan 72,75 proeent av iönebortfalietoehhögstabeloppför sådan sjukpenning.
Efarrebabiliteringspenningennedsatts eller indragits enligt SEE skarebabiliteringstilläggetminskasimotsvarande grad.
^29 föräldraledighet
M o m . l En arbetstagare som är ledig med föräldrapenning utöver grundnivå
eller lägstanivå får föräldrapenningtillägg om arbetstagaren varit sammanhängande anställd bos arbetsgivaren under minst 365 kalenderdagar före ledigbeten.
41
Arbetstagarens
födsel oeh som längst till dess barnet är24månader.
EöräldrapenningtilläggetmotsvararlOproeent av lönebortfallet berälcnat per
kalenderdag.
^ersättningen ingår semesterlön oeh semesterersättning med belopp som förutsättsisemesterlagen(SemE).
Anmärkningar
t. f ö r b a r n t ö d d a n n d e r p e r f o d e n 2 0 ^ ^
2013^31
2.
förbarntödda^nasr201^^0
3. f ö r b a r n t ö d d a n n a e r n e r l o n e n ^ ^ ^
2012-03-31.
Mom.2 En arbetstagare som har enfast kontant lön som överstiger 83,33 proeent av prisbasbeloppet enligt soeialförsäkringsbalken(SEE)fårföräldralön då
föräldrapenning utöver grundnivå eller lägstanivå utges om arbetstagaren varit
sammanhängande anställd bes etföntlig arbetsgivare under minstl80 kalenderdagar före ledigbetem
Eöräldralön utges under högst 270 kalenderdagar per födsel. Eöräldralönenmotsvarar skillnaden mellan 77,6 proeent av lönebortfallet beräknat per kalenderdag
eebbögstabelepp för föräldrapenning enligt SEE.
iersättningen ingår semesterlön eeb semesterersättning med belepp sem förutsättsiSemE.
Mom.3 Elär föräldrapenning nedsatts eller indragits ska förmån enligt mem.l
oeh2minskasimotsvarandegrad.
Mom.4 Om det ärnödvändigt att besöket sker på arbetstid bar arbetstagaren!
egenskap av blivande förälder rätt till ledighet för att besöka mödravårdseentral
vid högst2tillfällen. Under sådan ledighet utges ersättning motsvarande
100 proeent av lönen.
^ ^ ^ ^ ^ 7 ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^
Mom.5 En arbetstagare som vill utnyttja sinrätt att vara föräldraledig enligt
föräldraledighetslagen(EörE)ska
anmäla detta till arbetsgivaren minst3månader före ledighetens början. Anmälan kan göras senare om arbetstagaren har
särskilda skäl.
Momentet gäller inte vid ledighet med tilltällig föräldrapenning.
42
^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^
Mom. 6 Arbetsgivare och arbetstagarorganisation kan träffa kollektivavtal om
dels avvikelser från
a) 13^FörU ocb mom.^om anmälan om ledighet,
b) 1 5 ^ F ö r L om tiden för arbetstagarens underrättelse om återgång till arbete,
e) 15^tredjestycketFörU om den tid arbetsgivaren har rätt att skjuta upp
arbetstagarens återgång tiii arbete oeb
d) i i o e b i ^ ^ E ö r L om den närmare tiiiämnningen av ledighetens förläggning o e b i ^ ^ F ö r L om skyddet för ansläiiningsförmånerna.
^30 ^ivil-oeh värnplikt
Har upphört att gälla ocb ersatts av en central oeblokalprotokollsanteckningi
UÖK^ÖUA.
^ 3 1 Offentliga nppdrag
Mom. Ii Arbetstagare f^r ledigt för att utföra offentliga förtreendemannauppdrag eller uppdrag av vikt för kommunen.
Mom. 2 Under ledighet för förtroendemannannpdrag åt kommunen kan arbetstagare få behålla lön eller del därav,då föll ersättning för förlorad lön int^
Under ledighet för annat uppdrag av vikt för arbetsgivaren, ska arbetstagaren
behålla så stor del av lönen som motsvarar skillnaden mellan lönen och den
ersättning som utges för uppdraget.
^32 enskilda angelägenheter
Under ledighet för enskilda angelägenheter kan arbetstagare, om synnerliga skäl
flnns, medges behålla lönen under sammanlagt bögstlOarbetsdagar ner kalenderår.
Som synnerliga skäl ska anses nära anbörigs svårare sjukdom eller bortgång,
begravning ocb gravsättning av urna samt bouppteckning efter sådan anhörig.
Ivfed nära anhörig avses exempelvis make, maka, registrerad partner, sambo,
barn, föräldrar, syskon, svärföräldrar, barnbarn samt mor-ecb farföräldrar.
Anmärkning
Vid barns svårare sjn^demntges förmån enligt momentet endast em arbetst^^
bar rätt till ersättning enligt soeialförsäkringsbalken(Sfl3).
43
Kap. 7 Avslut av anställningen
§ 33 Uppsägningstid m.m.
Tillsvidareanställning
Mom. 1
För kommun, landsting, region och
kommunalförbund gäller
För övriga arbetsgivare gäller
a) För en arbetstagare som är anställd
tills vidare vid uppsägningstidpunkten
och som har en sammanhängande
anställning sedan minst 12 månader
enligt detta avtal är uppsägningstiden
oavsett vad 11 § lagen om anställningsskydd (LAS) föreskriver
b) För en arbetstagare som är anställd
tills vidare vid uppsägningstidpunkten
gäller uppsägningstider enligt 11 §
LAS.
-
vid uppsägning från arbetsgivarens
sida 6 månader,
-
vid uppsägning från arbetstagarens
sida 3 månader.
Arbetsgivare och arbetstagare kan
träffa överenskommelse om andra
uppsägningstider. Sådan överenskommelse får inte innebära att arbetstagarens rättigheter enligt LAS
inskränks.
Arbetsgivaren kan i samband med att
anställningen ingås besluta att nämnda
uppsägningstider ska gälla för en
arbetstagare med kortare anställningstid.
Mom. 2 För en arbetstagare som fyllt 57 år och som varit anställd hos arbetsgivaren under minst 10 år vid uppsägningstidpunkten är uppsägningstiden ett år.
En förutsättning är att arbetstagaren sägs upp på grund av arbetsbrist och har en
sammanhängande anställning sedan minst 12 månader enligt detta avtal.
Tidsbegränsad
anställning
Mom. 3 För en tidsbegränsad anställning som är avsedd att pågå längre tid än
3 månader är uppsägningstiden för såväl arbetstagaren som arbetsgivaren en
månad, om inte arbetsgivaren och arbetstagaren har kommit överens om annat.
44
Anmärkning
Momentet gäller inte tidsbegränsad anställnmg som ingåtts med stöd a v ^ m o m . 3 c )
förstastycket.
Mom. 4 Uppsägning ska vara skriftlig.
Mom.5 Efter ftamställning från arbetstagaren kan arbetsgivaren medge förkortning avuppsägningstiden.
Mom.6 En arbetstagare, som lämnar sin anställning utan att följa gällande
uppsägningstid, mister innestående avlöningsförmåner, doekbögst med ett
belopp som motsvarar lönen för 14kalenderdagar.
Mom.7 Oavsett vad som ftireskrivsi!5,30, 3 0 a o e b 3 1 ^ E A S om anställningens upphörande gäller inte någon skyldighet aft ge besked, underrättelse oeb
varsel tor anställning enligt^4mom.2prevanstäilning, mom.3b)tidsbegränsad anställning på grund av hel ålderspension oehe)somförvaltningsehef eller
motsvarandefunlction oeb inte heller för vikariat som vid vikariatets början
bedöms vara högst 14kalenderdagar.
^34 Beräkning av anställningsförmåner nnder uppsägningstid
Mom. ii Om arbete inte kan erbjudas arbetstagare under uppsägningstiden ska
följande gälla vid beräkning av anställningsförmåner.
Eill vad s o m i l ^ ^ l a g e n om anställningsskydd (EAS) anges som "lön oeh andra
anställningsförmåner" räknas samtligaiberörtlönekollektivavtai eller på annat
sätt fastställda anställningsvillkor upptagnalöne-oeb andra anställningsförmåner med undantag för
a) ersättning ftör övertidsarbete, fyllnadslön, färdtidsersättning, tillägg vid förskjuten arbetstid oeb
b) sådana ersättningar som bar karaktären av kostnadsersättning, som exempelvis traktamente oeb resekostnadsersättning.
Anmärkning
Som ^lön ocb andra anställningsförmåners räknas ävcnböjdaavlöningstörmåncr, bortsett ftåndc undantagna, somrctroaktivtkankomma att fastställas genom törbandlingsöverenskommelse under upnsägningstiden.
Mom.2 Vid tillämpning av mom.lska
a) tiiläggför obekväm arbetstid beräknas till vad som arbetstagaren enligt
gällande arbetstidsförläggning skulle ba fått,
45
b) jour-oehheredskapsersättningheräknas till vad som arhetstagaren enligt
gällande jour-ellerheredskapslista skulle ha Fått oeh
e) aekerdslönheräknas till vad som arhetstagaren genom att utföra sitt ordinarie arhete skulle hafått.
Anmärkning
Arbetsgivare oeh arbetstagarerganisatien kan trättakollektivavtal em avvikelse irån
detta momente^for annan löneform än aekordslönenligt^l^mom. 3,möjlighettill
fokal avvikelse.
^35 Vissa bestämmelser om turordning oeh
företrädesrätt
M o m . l Gavsettvad22, 25 oeh27^1agenomanställningsskydd (FAS) föreskriver om turordning, företrädesrätt oeh återanställning, gällerföljande.
a) Har arhetstagare anställts enligt^4mom. 2,mom.3h)oehe), för provanställning, tidshegränsad anställning på grund av hel ålderspension eller som
förvaltningsehefeller motsvarande fönktion, ger sådan anställning inte företräde
till återanställning.
b) Företrädesrätt till återanställning gäller inte vikariat eller allmän visstidsanställning som är kortare änl4kalenderdagar.
Anmärkning
Ftterl4kalenderdagar ska vikariatet eller den allmänna visstidsanställningen erbjudas
arbetstagare som hai foresträdesrätt till återanställning.
e) Företrädesrätt till återanställning gäller inte arhete, som hehöver disponeras
för omplacering eller tasianspråkenligt^6,förflyttning e l l e r ^ 5 m o m . l h ) ,
höjd sysselsättningsgrad.
d) Har upphört att gälla.
e) Gemensam turordning vid uppsägning oeh företrädesrätt till återanställning
ska gälla för arhetstagare med samma yrkes-^hefattningshenämning inom samma
förvaltningsområde.
Anmärkning
^rkes^befattningsbenämningtramgår av de lokala lönekollektivavtalen.
f) För att hevara sin företrädesrätt till återanställning enligt FAS eller detta
avtal ska arhetstagare senast inom en månad etter det att anställningen upphört
skriflligen anmäla anspråk på företrädesrätt.
46
^
^
^
^
^
^
^
^
1
B
^
^
M o m . 2 Arbetsgivare oeb arbetstagarorganisation kan träffa koiiektivavtai om
avvikeisefrån denna bestämmelse.i^är sådant koiiektivavtainnprättas ska vid
tiiiämnningav22 oeb 2 5 ^ L A S eftersträvas att ntsträekaräekviddenfö^
ordning oeb företrädesrätt så iångt som det är praktiskt möjiigt.Företrädesberättigad arbetstagares önskemål om anstäiining även ntanfor avtalets räckvidd ska
tillgodoses om det är möjligt. Om överenskommelse inte träffas avses med
"verksambet" styrelses eller nämnds förvaltningsområde.
Anmärkning
Vid bedömning av vad som är p r a k t i s k
bl.a. tas till em det på grnnd av antalet anställda eller områdets geografiska utsträckning
finns uppenbara svårigheter att tillämpa gemensam turordning vid uppsägning oeb
gemensam företrädesrätt till återanställning eller om arbetsgivaren på grund av arbetsuppgifternas servicekaraktär måste indela verksarnhetenidistrikt med hänsyn till allmänhetens servicebehov.
47
Kap.^ ivriga ^rmåner^n^e^ämme^er
i^ersonaihostad
M o m . l Hyresförhållande som beror av anställnmg regleras enbgt gällande lag
om Inte annat anges nedan.
Mom.2 Med personalbostad förstås en av arbetsgivaren ägd eller disponerad
bostadslägenhet, som arbetsgivaren upplåter till arbetstagarelsamband med
anställnmg.
Mom. 3 Utan arbetsgivarens medgivande tar mte
a) hyresrätt till personalbostad överlåtas,
b) hyresgäst upplåd
Mom.4 Ett hyresavtal för p e r s o n a l
att upphöra att gälla med en minsta uppsägningstid av en månadlföljande tall
a) då arbetstagaren ska sluta sm anställnmg,
h) då arbetstagaren mte betalat hyra,
e) då arbetstagaren Inte följt bestämmelsernalmom.3.
l^är arbetstagaren ska sluta sm anställnmg gäller doek följande.
Om uppsägningstiden för arbetstagarens anställnmg, då hyresavtalet sägs upp, är
längre än en månad, ska arbetsgivaren Iaktta samma uppsägningstid för hyresavtalet.
Om anställningen upphör på grund av att arbetstagaren avlider, gäller hyreslagens (ITE)uppsägnmgstlder.
Uppsägningstid enligt detta moment gäller för hyresavtal med bestämd hyrestid
som är längre än^månader oeh för hyresavtal som gäller för obestämd tid.
Mom.5 Om arbetsglvarenhar sagt upp hyresavtalet för personalbostadenl
samband med att anställningen upphör bar hyresgästen eller medhyresgäst Inte
rätt till förlängning av avtalet.
48
ersättning från tredje man m.m.
M o m . l Arbetstagare, som drabbas av oiyeksfaft, skada efter sjnkdom oeb där
rätt tift ersättning kan ftnnasfrån annan än arbetsgivaren(tredje man),är skyldig
att anmäla detta till arbetsgivaren. Sådan anmälan ska göras så snart som möj^
Arbetstagaren bar, om arbetsgivaren kräver detta, att bevaka sin rätt till ersättningfrån tredje man.lsådant fall bar arbetstagaren rätt attisintnr överlämna åt
arbetsgivaren att föra arbetstagarens talaniärendet.isistnämndafall ska arbetsgivaren svaraför samtliga kostnader som kan vara förenade med ersättningskravet.
Följer arbetstagaren inte bestämmelsernaiandrastyeket,första meningen, far
arbetstagarens avlöningsförmåner efterförbandlingar minskas med skäligt
belopp med bänsyn till den skada som vållats arbetsgivaren.
Mom. 2 Har det nnder den tid då arbetstagare ntföft arbete inträffat en bändeise, oeb gör tredje man vid domstoigäiiande skadeståndsansvar för arbetstagaren, gäfter att arbetsgivarenbar både rätt oeb skyidigbet att biträda arbetstagarenidetta ärende. Fämnasisådantfall biträde av arbetsgivaren svarar
arbetsgivaren för samtiigarättegångskostnaderiärendet.
Bestämmelsenistyeket ovan gäller inteiärenden där det finns motstridiga
intressen meftan arbetstagaren oeb arbetsgivaren eiier annan arbetstagare.
Arbetsgivaren är inte skyldig att biträda arbetstagare som, ntan arbetsgivarens
medgivande, fullföljertalanibögrerätt.
Arbetstagare som åiagts att instäiia sig vid domstoi nå grnnd av sådan skada som
avsesiförstastyeket bar rätt att bebåftaiön för den del av ordinarie arbetstidsföriäggning som åtgår för instäfteisenidomstoien,doekinteför den tid som
arbetstagaren är avstängdfrån arbete.
Mom.3 Arbetstagare, som kallats till domstol som vittne efter sakknnnigför
att böras om förbållande om vilket arbetstagaren bar kännedom på grnnd av sin
anstäiining, bar rätt att bebåftaiön för den dei av ordinarie arbetstidsföriäggning
som åtgår för inställelseidomstolen. För inställelse ntom ordinarie arbetstid ntges ersättning per timme med belopp motsvarande fyllnadslönenligt^20
mom.4.fersättningen ingår semesterlön oeb semesterersättning med belopp
somförntsäftsisemesterlagen(SemF).
49
§ 38
Flyttningsersättning
Arbetstagare, som utan egen ansökan förflyttas från en ort till en annan, får
ersättning för skäliga och styrkta flyttningskostnader.
§ 39 Avtalsförsäkringar m.m.
^GS-KI
Mom. 1 Arbetstagare tillförsäkras sjukförmåner enligt mellan de centrala
parterna överenskomna försäkringsvillkoren för AGS-KL.
ZFW-KZ
Mom. 2 Arbetsgivaren ska teckna TFA-KL enligt mellan de centrala parterna
överenskomna försäkringsvillkoren för TFA-KL.
Mom. 3 Arbetstagare får inte föra talan mot arbetsgivare eller hos arbetsgivaren anställd om skadestånd med anledning av personskada som är arbetsskada.
TGL-KL
Mom. 4 Arbetsgivaren ska teckna och vidmakthålla tjänstegrupplivförsäkring
(TGL-KL) hos KPA Livförsäkring AB (publ) enligt de bestämmelser som gäller
för sådan försäkring hos detta bolag. Gör arbetsgivaren inte detta gäller vad som
anges i försäkringsbestämmelserna om vite m.m.
Mom. 5 Om försäkringsbelopp enligt för kommunal eller annan anställning
gällande bestämmelser om grupplivskydd (riskskydd vid dödsfall) inte utges för
avliden arbetstagare, ska till dödsboet utges begravningshjälp. Beloppet ska
motsvara hälften av det prisbasbelopp som enligt socialförsäkringsbalken (SFB)
gäller för det år dödsfallet inträffar.
50