Förslag till FU-inriktningar inom biologi Här följer kortfattade ämnesbeskrivningar före de fem föreslagna inriktningarna inom forskarutbildningen i biologi. Varje inriktning kommer att företrädas av en ämnesföreträdare med ansvar för forskarutbildningens kvalitet. Ämnesföreträdaren fungera som inriktningens examinator som stöds i denna funktion av en examinationsråd bestående av 1-3 professorer som tillsammans täcka inriktningens akademisk bred. De föreslagna inriktningarna Ekologi Ekologins kärnområde är växters och djurs (och andra organismers) utbredning och abundans och hur samspelet mellan organismer och deras abiotiska och biotiska miljö skapar dessa mönster. Här finns överlappningar med evolutionsbiologin, men här ryms också ekologiska samhällens, näringskedjors och näringsvävars struktur och dynamik liksom omsättningen av energi och materia. Hur rumslig struktur och tidsmässig variation av omvärldsförhållanden påverkar organismers utbredning och abundans på olika rumsliga och tidsmässiga skalor är också viktiga delar av ekologin. Tillämpningen av ekologin har stor betydelse för bevarandet av arter och deras livsmiljöer. Evolutionsbiologi och systematik Evolutionsbiologin uppkomsten och vidmakthållandet av genetisk variation, mekanismerna för drift, selektion, och anpassningar av kvantitativa karaktärer är studieområden. Betydelsen av frekvens- och täthetsberoende processer i naturliga populationer är viktiga delar. Klassisk populationsgenetik, kvantitativ genetik och en hel del molekylär (eller genomisk) ekologi är naturliga delar av evolutionsbiologin, liksom studiet av t.ex. livshistoriebiologi, beteendeekologi, sexuell selektion, parningssystem, spridningsbiologi (inkl. sjukdomsspridning) och artbildning. Uppkomsten och vidmakthållandet av livets mångfald och hur allt levande hänger samman i släktskapsrelationer ryms inom detta område. Taxonomi och systematik hos olika grenar av livets träd, utdöenden och uppkomsten av nya taxa är viktiga delar. Här ryms också t. ex. genotypisk och fenotypisk variation inom och mellan arter (eller andra taxa). Funktionell biologi Funktionell biologi är studiet av djurs och växters morfologiska, fysiologiska och strukturella anpassningar till miljön. Det kan röra sig om hur djurs sinnen (t.ex. syn, lukt, orienteringsförmåga) har anpassats till olika livsbetingelser och ekologiska omständigheter, hur lokomotionsorganen utvecklats som anpassningar till livet i luften, i vattnet eller på land, eller hur ämnesomsättning eller transportsystem i kroppen fungerar. Fotosyntesen, vattentransport, näringsupptag och -omsättning och växters anpassning för t.ex. spridning och reproduktion ryms inom detta område. Mikrobiologi Mikrobiologin omfattar studiet av virus, arkéers, bakteriers, protisters, svampars och andra encelliga organismers biologi. Genom studier av mikroorganismer har kommit grundläggande förståelse för hur celler fungerar. Mikroorganismer studeras på samhällsnivån (ekologi och epidemiologi), på den cellulära nivån (cellbiologi och fysiologi), och på en protein och gennivå (molekylärbiologi). Det är också en tillämpad vetenskap, med användning inom medicin, jordbruk och underhåll av miljön, samt bioteknikindustrin. Cell- och Molekylärbiologi Livets minsta beståndsdelar - den prokaryota eller eukaryota cellen och dess komponenter (t.ex. membran, organeller, kromosomer och gener) - är detta områdes studieobject. Cell- och molekylärbiologin söker svar på cellens biokemiska maskineri, den molekylära grunden för nedärvning (translation, transkription, kromosomegenskaper) och hur prokaryota organismers egenskaper dikteras av dessa processer. Det eukaryota genomets egenskaper och dynamik är också föremål för detta ämnes forskning. Växtcellens speciella maskineri (t.ex. fotosyntesen) är en viktig del av detta ämne. What these disciplines (inriktningar) are: 1. An organisational structure for postgraduate education only. Only PhD students (and not their supervisors) belong to a given discipline (inriktning). Supervisors belong instead to an administrative division (enhet), and receive postgraduate funds (studiestöd) from this division. Thus for example, a supervisor with two PhD students may have one student belonging to one discipline, and the other belonging to another discipline. 2. A mechanism for ensuring academic quality within a coherent discipline, with a single Discipline Head (Ämnesansvarig) that acts as Examiner. 3. A basis upon which more specialised courses and other academic activities can be defined and organised for PhD students. What these disciplines (inriktningar) are not: 1. Financial units with power. Only the administrative divisions (enheter) have finances and power. 2. Simple subdivisions of the administrative divisions (enheter). Academic divisions have no coupling to administrative divisions. The supervisors of PhD students belonging to a single discipline may collectively belong to several administrative divisions – exactly which divisions may vary over time, depending on the cohort of PhD students that belong to the discipline at any given moment. 3. Fixed in stone forever. As supervisors/students/fields come and go so too will our various disciplines. It will be FUN’s roll to monitor these changes and to alter the discipline structure accordingly. The role of the Discipline Head (Ämnesansvarig) 1. Functions as the examiner of all postgraduates within the discipline and acts as Chair at thesis defences. In consultation with the student’s supervisors, appoints faculty opponents. 2. Is responsible for controlling the academic quality of all academic theses and approving their formal defence. 3. Is responsible for overseeing the progress of each PhD student within the discipline. Organises and chairs a yearly (or optimally twice yearly) doktorandsamtal with each student and their supervisors/reference persons and ensures that the individual curriculum (individuell studieplan) of each student is updated following this meeting. 4. Is responsible for defining and organising discipline-specific courses and other academic activities for students within the discipline. Finances to support such activities should ideally be sourced from a central fund reserved for this purpose at the Department of Biology. 5. Acts as the first line of mediation between students and their supervisors if problems or conflicts arise. If problems remain unresolved the Director of Postgraduate Studies should then become involved.