Lerum 2012-02-29 Särskild verksamhetsuppföljning grundskolan 2012 Sektor lärande Innehållsförteckning SAMMANFATTNING 4 BAKGRUND 7 DET ÖVERGRIPANDE SYSTEMATISKA KVALITETSARBETET Den årliga cykeln i det övergripande systematiska kvalitetsarbetet ENHETERNAS SYSTEMATISKA KVALITETSARBETE Allmän del Resultatdel Strategisk del Att åstadkomma systematik Framgångsrika skolor 7 9 10 10 11 12 13 14 GRUNDSKOLANS RESULTAT 2011–2012 RESULTATET PÅ KOMMUNNIVÅ – KUNSKAPER 16 18 Kunskapsresultat årskurs 2, 3 och 5 Kunskapsresultat årskurs 9 Måluppfyllelse i svenska, matematik och engelska Likvärdig betygssättning Betyg per ämne årskurs 9 och jämförelser mellan pojkar och flickor 18 21 27 27 29 RESULTAT PÅ KOMMUNNIVÅ – TRYGGHET OCH TRIVSEL 31 SKOLORNAS ANALYSER AV KUNSKAPSRESULTATEN 32 Socioekonomisk omfördelning 33 SKOLORNAS ANALYSER AV TRIVSEL OCH TRYGGHET 2 34 UTVECKLING MOT BÄTTRE RESULTAT 35 PÅGÅENDE INSATSER FÖR ATT HÖJA RESULTATEN 37 SATSNINGAR FÖR ATT STÄRKA BASFÄRDIGHETER I MATEMATIK OCH SVENSKA 37 Centrala och lokala ämnesutvecklare Satsningar under 2011 i svenska Satsningar under 2011 i matematik 37 38 39 ENTREPRENÖRIELLT LÄRANDE 40 UTVECKLA PERSONAL OCH LEDARSKAP 44 Personal, ledarskap och förbättrade resultat Kompetensutveckling 3 44 46 Sammanfattning Sektor lärande bedriver ett systematiskt kvalitetsarbete på samtliga nivåer. Det systematiska kvalitetsarbetet ska leda till högre måluppfyllelse och högre kvalitet på våra skolor. Det systematiska kvalitetsarbetet följs regelbundet upp under året och sammanfattas i en årlig rapport. Rapporten innehåller beskrivning och analys av de resultat som uppnåtts. Ekonomisk analys görs i bokslutsredovisningen. Årets rapport pekar på följande: • Årskurs 9: Mycket hög behörighet till gymnasiet, bland de bästa i riket. Vi når de flesta eleverna. • Årskurs 9: Relativt högt genomsnittligt meritvärde, men bör kunna vara högre. Vi lyckas inte fullt ut med de elever som har potential att nå längre i sin kunskapsutveckling. • Årskurs 2, 3 och 5: Hög måluppfyllelse men svagt sjunkande i svenska och matematik. Stabil nivå i engelska. • Viss variation i resultat finns mellan skolorna i samtliga jämförda årskurser. I enskilda fall är variationen stor, generellt sett ej dramatisk. • Variation i resultat mellan flickor och pojkar. • Höga resultat i trivsel och trygghet. • För att kunna förbättra kunskapsresultaten behöver vi fördjupa uppföljningen av resultaten i samtliga ämnen. Dessa ska analyseras av alla skolors rektorer och strategier för utveckling ska redovisas. Tidigare år har mest fokus legat på de så kallade basämnena svenska, engelska och matematik. • För att höja de totala kunskapsresultaten behöver vi ytterligare analysera vad det är som skapar de goda resultat som syns i analyserna och hur vi kan utveckla detta arbete ytterligare. Sedan behöver de framgångsrika arbetssätten implementeras i hela organisationen. 4 • Satsningen på entreprenöriellt lärande fortsätter med en pågående grundutbildning för alla kommunens F–5-skolor och fortsättningsutbildningar för lärare på kommunens 6–9-skolor. Entreprenöriellt lärande ger bättre möjligheter för alla elever att utvecklas till att nå längre i sin kunskapsutveckling och ska även bidra till att minska skillnaden i betyg mellan flickor och pojkar. • Ett särskilt system för uppföljning av resultaten av det entreprenöriella lärandet kommer att skapas och kommer att ingå som en del i det systematiska kvalitetsarbetet. • Arbetet med att minska skillnaden i kunskapsresultat mellan flickor och pojkar behöver utvecklas. I kommande kvalitetsrapporter ska de enskilda skolorna analysera alla sina resultat uppdelat på kön och redovisa strategier för att åtgärda skillnader som inte kan förklaras på annat sätt än kön. • Fritidshemmens verksamhet behöver få en tydligare roll i kvalitetsarbetet och kopplingen mellan grundskolans och fritidshemmens verksamhet behöver tydliggöras. Detta för att ge bättre möjligheter för fritidshemsverksamheten att bidra till elevernas kunskapsutveckling. • De centralt placerade utvecklingsfunktionerna (matematik, svenska, genus) ska i högre grad än idag inriktas mot direkta åtgärder i syfte att förbättra kunskapsresultaten. • Intensiv 1–1-träning för elever i de lägre åldrarna i svenska och matematik ger goda resultat och tenderar att jämna ut skillnader mellan flickor och pojkar och bör fortsätta samt utvecklas. • Elevhälsoorganisationen förändras under 2012. För att följa upp detta behöver nya metoder för uppföljning av resultatet av arbetet med elever i behov av särskilt stöd utvecklas. • Det socioekonomiska fördelningssystemet ska ingå i det systematiska kvalitetsarbetet i syfte att utveckla användningen av dessa extra medel så att de tydligare påverkar skolornas resultat, i förhållande till deras förutsättningar. • GR-enkätresultaten bör användas till att finna goda exempel och fungerande arbetssätt. Först ska vi tydligare analysera vad som skapar våra goda resultat och sedan ska vi sprida dessa arbetssätt i organisationen. 5 • Elever i de senare åren på grundskolan bereds för närvarande möjlighet att genomföra studier på gymnasienivå i matematik. Denna satsning breddas till att omfatta fler ämnen. • Under 2012–2015 kommer grundskolorna att präglas av digitalisering. En dator till en elev (1–1) kommer att införas från och med årskurs 4 med start hösten 2012. • Fortsätta satsningen på pedagogiskt ledarskap för lärare och rektorer. • Satsning på ett internt skolledarprogram för medarbetare med intresse för skolledarskap. • Satsning på att utveckla karriärvägar inom läraryrket. 6 Bakgrund Kommunen är huvudman för de kommunala skolorna. Huvudmannaskapet innebär att kommunen är ansvarig för de resultat och den kvalitet som skapas i kommunens skolor. Det innebär bland annat att kommunen ansvarar för att åtgärda de brister som finns i verksamheten. Den nya skollagen som infördes den första juli 2011 förtydligade detta genom att fastställa att huvudmannen ska bedriva ett systematiskt kvalitetsarbete som består i planering, uppföljning och utveckling av utbildningen för all skolverksamhet. Kommunstyrelsen i Lerums kommun beslutade redan 2010-11-03 efter förslag från Sektor lärande att skapa ett systematiskt kvalitetsarbete på sektorn som syftar till att långsiktigt höja resultaten både avseende trygghet och kunskap i kommunens skolor. Särskilt betonades vikten av gedigen analys av skolornas resultat för att därefter kunna vidta adekvata resultathöjande åtgärder. Vidare beslutades att det systematiska kvalitetsarbetet ska innehålla givna avstämningspunkter för Kommunstyrelsen beträffande skolans resultat. Den 2 mars 2011 presenterade Sektor lärande för Kommunstyrelsen en modell för det övergripande systematiska kvalitetsarbetet för förbättrade resultat i skolan i enlighet med den nya skollagen som trädde i kraft 1 juli 2011. Det övergripande systematiska kvalitetsarbetet SKL presenterade för ett par år sedan kriterier för framgångsrika skolor. Jämte lärarens kapacitet och skickligt pedagogiskt ledarskap hos rektorer betonas vikten av goda relationer i alla led och engagerad politisk ledning. I en politisk organisation som Lerums med Kommunstyrelsen som verksamhetsnämnd ställs krav på förvaltningen att rapportera relevant information och underlag om verksamheten utifrån gällande styrdokument, såväl kommunala som statliga. Då krävs ett systematiskt arbetssätt för att rätt beslut ska kunna fattas på rätt beslutsnivå. I underlaget till Kommunstyrelsens beslut om införande av en modell för systematiskt kvalitetsarbete 2011-03-02 framgick bland annat följande: 7 • Den årliga analysen till Kommunstyrelsen ska ha fokus på skolornas resultat. • Resultat ska vara jämförbara nationellt och regionalt och grunda sig på data från Skolverket och genomförda enkätundersökningar. • Analysen ska grunda sig på skolornas eget kvalitetsarbete i kombination med aktuell forskning. • Det övergripande systematiska kvalitetsarbetet ska få fart på skolornas respektive systematiska kvalitetsarbete. 8 Den årliga cykeln i det övergripande systematiska kvalitetsarbetet I nedanstående tabell redovisas de centrala hållpunkterna i det övergripande systematiska kvalitetsarbetet. Dessa hållpunkter kompletteras med kontinuerlig dialog mellan Kommunstyrelsen och förvaltningen om händelser i verksamheten och eventuella åtgärder som behöver vidtas. Februari Enkätundersökning om trygghet och trivsel i skolan påbörjas. Mars Lägesavstämning om förväntad måluppfyllelse i årskurs 9 med särskilt fokus på andelen behöriga till gymnasiet för rapport till Kommunstyrelsen. Maj Redovisning till Kommunstyrelsen av enkätresultat om trygghet. Juni Redovisning till Kommunstyrelsen om skolornas likabehandlingsarbete. Respektive skolenhet påbörjar analys av avslutat läsårs trygghetsoch kunskapsresultat. Augusti Sektorns övergripande analys av trygghets- och kunskapsresultat föregående läsår (Ledningsgruppen, Sektor lärande). September Redovisning till Kommunstyrelsen av betygsresultat och måluppfyllelse av samtliga skolformer samt läs- och skrivkunnighet i årskurs 2. Oktober Skolenheternas första analys av sina enheters resultat färdigställd rapporteras till Sektor lärande. December Officiell nationell statistik om betygsresultat redovisas. Februari Särskild verksamhetsuppföljning till Kommunstyrelsen, i vilka sektorns analys, redan vidtagna åtgärder utifrån synliga brister i verksamheten, åtgärder att vidta jämte rekommendationer och underlag för beslut till Kommunstyrelsen diskuteras och beslutas om. 9 Enheternas systematiska kvalitetsarbete Det är rektorn för respektive enhet som enligt skollagen ansvarar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. De ansvarar vidare för att kvalitetsarbetet genomförs under medverkan av lärare och övrig personal och att arbetet dokumenteras. Grunden för det systematiska kvalitetsarbetet är skolans mål och resultat samt planerade utvecklingsinsatser. Skolornas kvalitetsrapporter är ett instrument för det interna kvalitetsarbetet som syftar till att utveckla kvaliteten i klassrummet och vara ett hjälpmedel i mål- och resultatstyrningen. Enheternas systematiska kvalitetsarbete följer det övergripande arbetet. Det var utgångspunkten för rapporteringen som skedde under september månad och det är nu utgångspunkten för det arbete som bedrivs inom både förskola och grundskola för att utveckla en hållbar och användbar form. Under våren 2012 är systematiskt kvalitetsarbete ett stort fokusområde på ledningsgrupp för rektorer och förskolechefer där syftet är att fördjupa arbetet kring det systematiska kvalitetsarbetet och målet är att utveckla ledarskapet i syfte att förbättra kvaliteten i skolan respektive förskolan. Respektive enhets kvalitetsarbete dokumenteras i form av en beskrivning av organisationen, verksamheten, vad den ska åstadkomma och vilka dess planer för utveckling och förbättring är. Dokumentet följer en mall innehållande tre delar: Allmän del Den allmänna delen beskriver enheten och förutsättningarna för verksamheten utifrån fakta och följande rubriker: • Beskrivning av skolenheten • Verksamhetens idé och organisation av undervisningen • Organisation av elevhälsan • Studie- och yrkesvägledning 10 • Arbete med särskilt stöd • Organisation i övrigt (inkl. ledningen av utbildningen) • Lokaler, utrustning och skolbibliotek • Inflytande och samråd • Trygghet och studiero • Åtgärder mot kränkande behandling • Undervisning i modersmål • Utvecklingssamtal och individuella utvecklingsplan Resultatdel Resultatdelen består av enhetens resultat samt utvärdering av resultatet och uppställda mål. Rektor utvärderar resultatet, ger en bild av vad som ligger bakom resultatet och hur man utifrån det ska gå vidare för ökad måluppfyllelse. Resultatdelen består av två delar: • Utvärdering av resultat Beskriver och förklarar resultatet som baseras på verksamhetens indikatorer utifrån kommunens verksamhetsplan. • Verksamhetens mål Bedömning av uppfyllande av uppställda mål Resultatutvärderingen utgår från enkla men omfattande frågor till skolenheterna i samband med avslutat läsår. Frågorna är ställda utifrån de nationella målen och kommunens verksamhetsindikatorer, med exempel på hur respektive enhet kan tänka kring indelningsgrunder med mera. a) Hur värderar ni resultatet? Jämförelser. I tid och mellan rum. Mellan pojkar och flickor. Högt eller lågt i förhållande till andra skolor, kommuner eller nationellt? Hur står sig resultatet jämfört med tidigare år? 11 Er värdering Gradering av nivå och trend för varje resultat: Nivå Okänt Låg nivå Medelnivå Hög nivå Trend Okänt Försämring Oförändrat Förbättring b) Vilka förklaringar har ni till resultatet? Varför är resultatet högre, lägre eller oförändrat? Varför ser trenden ut som den gör? Vilka processer påverkar resultatet? Vilka förutsättningar påverkar resultatet? Hur har eventuella åtgärder gått under läsåret? c) Vilka slutsatser drar ni? Det här vet vi. Är det något i förutsättningarna som behöver behållas och/eller åtgärdas? Är det några processer som fungerat extra bra eller dåligt? Det här behöver det satsas på i framtiden. d) Presentera plan för åtgärder för att nå utveckling och förbättring Vad och hur kommer det att genomföras utvecklings- och förbättringsinsatser i framtiden med anledning av slutsatserna? e) Hur gör ni för att kunna svara på frågor som ni i dagsläget inte kan svara på? Strategisk del Utvärdering av resultat och mål utgör delvis underlag för den strategiska delen där den plan som finns för arbetet, framöver och på längre sikt, beskrivs. Den strategiska delen innehåller enhetens vision, skolans värderingar och värdegrund nedbruten från övergripande mål, vilka strategier och övergripande planer som finns för den långsiktiga utvecklingen, viktiga framgångsfaktorer samt eventuella styrkor, svagheter, hot och möjligheter som kan påverka verksamheten. 12 Att åstadkomma systematik För att arbeta med systematiskt kvalitetsarbete behöver man göra en lägesbedömning, ha tydliga målsättningar och målformuleringar, göra en systematisk planering och strategi, arbeta med resultat och analysera dessa. Lerums skolor utgår från de modeller som Skolverket utarbetat i samband med framtagandet av Allmänna råd och kommentarer kring kvalitetsredovisningen. För att kunna kvalitetsgranska och utveckla verksamheten, samt förbättra resultat och måluppfyllelse, är det nödvändigt att ha klart för sig vad som har fungerat bra och vad som har fungerat mindre bra. Allt förbättringsarbete måste därför starta i en beskrivning av nuläget. När en lägesbeskrivning är gjord är det dags att formulera visioner och konkreta mål för förbättringsarbetet. Formulera tydliga mål som går att följa upp och utvärdera. Sedan handlar det om att diskutera och prioritera de beslutade åtgärderna som ett första steg i strategiarbetet, bestämma vilka konkreta insatser som ska genomföras. Det är viktigt att fatta beslut om tillvägagångssätt och metoder, identifiera nödvändiga och befintliga resurser som ett led i planeringen, ta fram en tydlig tidsplan för insatserna där avstämningstillfällen är inplanerade och fördela ansvar. Det är också viktigt att ta även fram strategier för delaktighet, inflytande och förankring samt formulera handlingsplaner. 13 Utvärderingsfasen är en viktig del i processen. Det är nödvändigt att utarbeta strategier för hur man ska använda sig av den kunskap och medvetenhet som utvärderingen av verksamheten ger, värdera vilka förändringar insatserna har lett till och vilka effekter som går att se, och göra en analys av vad som har fungerat bra eller dåligt i arbetet. Framgångsrika skolor Det systematiska kvalitetsarbetet syftar till att stärka kvaliteten såväl beträffande kunskapsmål som sociala mål. Framgångsrika skolor når både kunskapsmålen och de sociala målen. Når kunskapsmål nej ja Når sociala mål ja Framgångsrika skolor som når både kunskapsoch sociala mål Skolor inriktade mot sociala mål, men inte i samma utsträckning mot kunskapsmål nej Skolor inriktade mot kunskapsmål, men inte i samma utsträckning mot sociala mål Mindre framgångsrika skolor – som inte når vare sig kunskapsmål eller sociala mål Rektorerna har arbetat med att hitta vilka kriterier vi har för att bedöma huruvida skolan är framgångsrik eller inte. Störst betydelse för resultaten har undervisningen och samspelet mellan lärare och elever. Näst störst betydelse har rektors ledarskap. Det pedagogiska ledarskapet har stor betydelse för elevers resultat genom att ledarskapet fokuserar på pedagogernas och undervisningens kvalitet – alltså på kärnverksamheten och det systematiska kvalitetsarbetet. 14 Framgångsfaktorer för framgångsrika skolor är: • Sätta upp mål och ha höga förväntningar • Strategisk resursfördelning kopplat till pedagogiska syften • Planera, koordinera och utvärdera undervisningen • Aktivt stödja och delta i lärares lärande och utveckling • Säkerställa en välordnad och stödjande omgivning genom att ha sociala förväntningar och regler Alla enheter arbetar enligt Sektor lärandes viljeriktning att skapa framgångsrika skolor i ständig förbättring. Det sker genom att medvetet och med kvalitet arbeta med det pedagogiska ledarskapet, det systematiska arbetssättet med sammanhållen uppföljning av kunskap, trygghet och trivsel, och det entreprenöriella lärandet. 15 Grundskolans resultat 2011–2012 Underlaget till den systematiska kvalitetsutvärderingen utgår från de nationella målen och de så kallade verksamhetsindikatorerna som beslutats om i verksamhetsplanen. Underlaget består av kunskapsresultat och måluppfyllelse i årskurs 2, 3, 5 och 9, ett mått på andel lärare med pedagogisk högskoleexamen och på resultatet från den för Göteborgsregionens (GR) 13 medlemskommuner gemensamma elevenkäten som genomfördes under våren 2011 i årskurs 2, 5 och 8. I denna mäts andra värden än betygsresultaten, bland annat trygghet och trivsel, inflytande, bemötande och skolmiljö. En jämförande siffra mellan betygen i årskurs nio och resultaten på de nationella proven ingår också. På kommunnivå har verksamhetsindikatorerna kompletterats med betygsresultat i alla ämnen i årskurs 9 och skillnaden mellan pojkar och flickors slutbetyg i alla ämnen i årskurs 9. Även skillnaden mellan Lerums resultat och genomsnittet i riket, beräknat utifrån elevernas socioekonomiska bakgrund har analyserats. Sektor lärande har analyserat resultaten på kommunnivå. Dessa resultat jämförs med samma statistik på nationell nivå och med övriga kommuner inom GR samt kommungruppen Förortskommuner till storstäder*. Enkätresultaten jämförs med övriga kommuner inom GR. Jämförelser är gjorda i de fall jämförelsetal finns. I vissa fall görs jämförelser mellan kommunens skolor. Skolornas rektorer har analyserat sina egna skolors resultat, sökt förklaringsmodeller till resultaten och sedan använt detta som grund för beslut om strategier för fortsatt utveckling. * I kommungruppen ingår, förutom Lerum, Upplands Väsby, Vallentuna, Österåker, Värmdö, Järfälla, Ekerö, Huddinge, Botkyrka, Salem, Haninge, Tyresö, Upplands-Bro, Täby, Danderyd, Sollentuna, Nacka, Sundbyberg, Solna, Lidingö, Vaxholm, Nynäshamn, Håbo, Staffanstorp, Burlöv, Vellinge, Lomma, Svedala, Skurup, Kungsbacka, Härryda, Partille, Öckerö, Ale, Bollebygd, Lilla Edet, Mölndal, Kungälv 16 Sektor lärande har även gjort en sammanfattande analys av rektorernas analyser och rapporter. De flesta måtten på kunskapsresultaten är möjliga att följa över tid. I de fall vi har haft tillgång till resultat tidigare år har en analys gjorts av utvecklingen de senaste fem åren. GR-enkäten genomfördes för första gången 2011 varför inga jämförelser över tid varit möjliga att göra. Analyserna av kunskapsresultaten i årskurs 2, 3, 5 och 9 grundar sig både på medelvärden för kommunens alla skolor och på antal skolor vars resultat ökar, ligger still eller sjunker. Denna analys är gjord på ett, tre och fem års trend, i de fall dessa uppgifter finns tillgängliga. 17 Resultatet på kommunnivå – kunskaper Kunskapsresultat årskurs 2, 3 och 5 I nedanstående tabell redovisas kunskapsresultaten för svenska, engelska och matematik i årskurs 2, 3 och 5 de senaste fem åren. Kunskapsresultat över tid (5 år) i årskurs 2, 3 och 5 Läsår 06/07 Läsår 07/08 Läsår 08/09 Läsår 09/10 Läsår 10/11 94 93 96 93 93 Andel (%) med måluppfyllelse matematik åk 3 92 93 89 Andel (%) med måluppfyllelse svenska åk 3 89 93 90 Andel (%) elever som kan läsa och skriva senast år 2 Andel (%) med måluppfyllelse matematik åk 5 95 94 95 91 89 Andel (%) med måluppfyllelse engelska åk 5 94 93 94 90 93 Andel (%) med måluppfyllelse svenska åk 5 95 93 94 91 90 Kunskapsresultaten i årskurs 2 mäts med ett mått: andel elever som kan läsa och skriva senast i årskurs 2. Resultatet varierar under den senaste femårsperioden men de två senaste åren har resultat varit lägre än genomsnittet för mätperioden. Det är fler skolor som försämrar sitt resultat mellan de två senaste åren än som förbättrar det samma. Sammantaget görs bedömningen att resultatet på detta mått är svagt sjunkande. Kunskapsresultaten i årskurs 3 mäts genom måluppfyllelse i matematik och svenska. Dessa resultat finns bara redovisade för läsåren 08/09, 09/10 och 10/11. Resultaten i båda ämnena sjunker mellan de två senaste åren. 18 Kunskapsresultaten i årskurs 5 uppvisar en svagt nedåtgående trend avseende resultaten i svenska och matematik. Trenden är tydlig såväl på fem, tre och ett års sikt. I matematik syns en försvagning i den långsiktiga nedåtgående trenden och när vi jämför de två senaste åren är försämringen ganska marginell. I svenska syns ingen förbättring av trenden över tid utan resultaten är tydligt sjunkande, på alla mått. I engelska är resultaten något mer stabila över tid med en uppåtgående trend senaste året. Resultaten per skola i kommunen varierar. I vissa fall uppemot 35 %. Man ska dock vara försiktig vid jämförelser mellan skolorna då vissa årskurser på vissa skolor är så små att enskilda elevers resultat kan påverka det genomsnittliga värdet stort. 19 Kunskapsresultat i årskurs 2, 3 och 5 per skola läsåret 2010/2011 Andel (%) Andel (%) Andel (%) Andel (%) Andel (%) Andel (%) elever som med mål- med mål- med mål- med mål- med målkan läsa uppfyllelse uppfyllelse uppfyllelse uppfyllelse uppfyllelse svenska svenska matematik engelska och skriva matematik åk 5 åk 5 åk 5 åk 3 åk 3 senast år 2 Almekärr 93 83 99 85 93 90 Aspenäs 100 94 93 98 98 94 Berghult 92 88 93 87 94 90 Central 94 94 94 80 85 90 Hulan 98 94 97 93 90 93 Hästhagen 94 100 100 96 96 96 Knappekulla 84 95 93 89 89 85 Lekstorp 90 93 90 86 93 93 Röselid 86 70 65 96 100 89 Stenkulan 92 81 86 84 88 81 Tollered 86 87 87 90 90 84 Uddared 100 88 92 92 96 100 93 89 90 89 93 90 Lerum 20 Kunskapsresultat årskurs 9 Kunskapsresultaten i årskurs 9 är relativt höga. Alla fem skolorna uppvisar bland de bästa resultaten hittills under mätperioden (fem år). Andelen elever som nått målen i alla ämnen ökar på alla skolor och därmed ökar följaktligen även genomsnittet för Lerum. Vid läsårets slut 2011 hade 87 % av alla elever i Lerums kommunala skolor uppnått målen i samtliga ämnen. Detta resultat är det bästa under den femåriga mätperioden som används i jämförelserna. Det är också ett mått som är avsevärt högre än både genomsnittet för riket (77 %) och förortskommuner till större städer (81%). Resultatet placerar Lerum i mitten av GR-kommunernas resultat. Kunskapsresultat över tid (5 år) i årskurs 9 Läsåret 2010/2011 Andel (%) elever som uppnått målen i alla ämnen Genomsnittligt meritvärde Lå 06/07 Lå 07/08 Lå 08/09 Lå 09/10 Lå 10/11 81 83 84 77 87 211,2 214,3 219,0 211,3 218,7 Andel (%) behöriga till gymnasieskolan 92 93 93 92 Se tabell nedan Andel (%) elever som nått målen i matematik 94 94 95 94 97 Andel (%) elever som nått målen i engelska 97 98 97 97 98 Andel (%) elever som nått målen i svenska 98 98 97 97 99 21 Andelen behöriga elever till gymnasiet ökar också. I och med de nya behörighetsreglerna till gymnasiet beräknas detta mått på ett annat sätt än tidigare och resultatet kan inte sammanfattas i en enskild siffra och ej heller direkt jämföras med tidigare år. Lerums kommuns skolors resultat inom detta område är mycket bra, avsevärt högre än riksgenomsnittet och bland de allra bästa i GR. Behörighet till gymnasiet Andel (%) elever behöriga till Högskoleförberedande program Yrkesprogram Estetiskt program Ekonomi-, humanistiska och samhällsvetenskapsprogram Naturvetenskapligt och tekniskt program Lerums kommun 95,6 95,0 93,4 94,4 Förortskommuner till större städer 90,3 89,4 88 86,3 Riket totalt 87,7 86,7 85,2 83,5 Det genomsnittliga meritvärdet är tämligen högt, 218,7 poäng. Detta värde är det näst högsta under den senaste femårsperioden. Riksgenomsnittet är 210,6 och snittet för jämförbar kommungrupp är 217,9. Jämfört med övriga GRkommuner är vårt resultat i mitten av de 13 kommunernas resultat. Sammantaget gör bedömningen att trots det – med riket – jämförelsevis goda resultatet är det inom detta område Lerums största potential till förbättringar av resultaten ligger. 22 Genomsnittligt meritvärde årskurs 9, jämförelse med GR, riket och förortskommuner till storstäder Jämförelser med GR (kommunala skolor) Merit- Andel (%) elever som nått målen i alla värde ämnen Partille 226,1 Härryda 89,0 Kungsbacka 222,5 Alingsås 88,5 Öckerö 221,4 Öckerö 87,8 Alingsås 220,9 Kungsbacka 87,4 Mölndal 220,4 Stenungsund 86,9 Härryda 220,3 Lerum 86,7 Lerum 218,7 Partille 86,5 Förortskommuner till storstäderna 217,9 Tjörn 85,4 Tjörn 214,9 Mölndal 83,0 Kungälv Förortskommuner 211,2 till storstäderna 80,7 Stenungsund 210,8 Riket 77,3 Riket 210,6 Kungälv 77,2 Göteborg 204,9 Ale 70,6 Ale 200,0 Göteborg 70,0 Lilla Edet 199,1 Lilla Edet 65,8 Vid en jämförelse mellan pojkar och flickor av det genomsnittliga meritvärdet syns ungefär samma differens som för genomsnittet i riket. Variationerna mellan olika år är ganska stora. Sammantaget är bedömningen att pojkarna i Lerum lyckas något bättre i förhållande till flickorna jämfört med riket. 23 Genomsnittligt meritvärde årskurs 9 efter kön, jämförelse med riket som helhet Genomsnittligt meritvärde Andelen (%) som når målen i alla ämnen Lerum Skillnad Riket Skillnad Flickor Pojkar Flickor – Pojkar Flickor Pojkar Flickor – Pojkar 227,4 209,8 17,6 222,1 199,6 22,5 89 84 5 80 75 5 Vid en jämförelse mellan elever med utländsk respektive svensk bakgrund visar resultaten att Lerums kommun ungefärligen, över tid, följer riksgenomsnittet. Däremot framgår det av jämförelser mellan resultaten för elever vars föräldrar har olika utbildningsbakgrund att skillnaderna i betyg mellan Lerum och riket är större för elever vars föräldrar har lägre utbildning. Eleverna i Lerum med föräldrar med lägre utbildningsnivå har relativt sett bättre resultat än elever vars föräldrar har högre utbildningar. Sett i förhållande till motsvarande siffror för riket som helhet. 24 Genomsnittligt meritvärde årskurs 9 efter föräldrars utbildningsnivå, jämförelse med riket Genomsnittligt meritvärde – Lerum jämfört med riket 250 240 230 220 210 200 190 180 Meritvärde 170 160 150 140 2002 2003 2004 2005 2006 2007 Urval, Samtliga, Eftergymn. Jmf, Samtliga, Eftergymn. Urval, Samtliga, Gymn. Jmf, Samtliga, Gymn. Urval, Samtliga Jmf, Samtliga Urval, Samtliga, Förgymn. Jmf, Samtliga, Förgymn. 2008 2009 2010 2011 I nedanstående tabell redovisas de fem senaste årens genomsnittliga meritvärde i årskurs 9 för samtliga skolor i Lerum. Generellt sett är det goda resultat, men resultaten varierar. För det senaste åren är skillnaden mellan högst och lägst meritvärde cirka 10 %. Detta är i relation till andra kommuner en låg variation, men bör ändå uppmärksammas. Föregående år var variationen betydligt större. Det bör nämnas att för vissa skolor med få elever (t ex Stenkulan) kan det genomsnittliga meritvärdet för skolan höjas eller sänkas relativt mycket beroende på ett fåtal elevers prestation. 25 Genomsnittligt meritvärde årskurs 9 de senaste 5 åren efter skola Andel (%) elever behöriga till minst yrkesGenomsnittligt Andel (%) som förberedande meritvärde nått målen i alla År program* ämnen Alléskolan Hjällsnässkolan Rydsbergsskolan Stenkulan Torpskolan 2007 209,9 81,7 94,7 2008 220,4 79,0 92,6 2009 220,5 78,8 87,1 2010 216,6 78,4 91,0 2011 218,2 83,1 93,2 2007 194,8 74,2 86,5 2008 202,4 79,3 90,3 2009 214,9 87,7 97,5 2010 199,5 77,0 94,8 2011 205,2 84,6 100,0 2007 216,2 93,0 78,0 2008 211,6 80,0 92,6 2009 217,8 85,1 92,6 2010 225,1 74,4 94,9 2011 226,6 88,0 92,8 2007 209,3 93,5 80,6 2008 212,1 93,2 96,6 2009 199,8 74,1 90,7 2010 189,4 60,0 88,0 2011 214,1 87,8 100,0 2007 225,9 89,9 93,7 2008 221,8 87,5 93,1 2009 229,2 90,8 95,8 2010 217,7 86,1 88,7 2011 224,7 90,4 100,0 26 Andel (%) elever behöriga till Gymnasiet För att en elev ska vara behörig till nationellt program krävs lägst betyget godkänd i ämnena svenska/svenska som andraspråk, engelska och matematik. Den som väljer att studera på ett yrkesförberedande program måste ha godkända betyg i ytterligare fem ämnen, det vill säga totalt åtta. För de högskoleförberedande programmen gäller godkända betyg i nio ämnen till, sammanlagt tolv. * För perioden 2007–2010 var elever som hade lägst betyget godkänd i ämnena svenska/svenska som andraspråk, engelska och matematik behöriga till alla nationella program och det är detta mått som anges för dessa år. Andel (%) elever med lägst betyget godkänd i ämnena svenska/svenska som andraspråk, engelska och matematik. Måluppfyllelse i svenska, matematik och engelska Utifrån de förhållandevis goda sammanlagda resultaten är det följaktligen också mycket höga resultat på måluppfyllelsens i svenska (99 %), engelska (98 %) och matematik (97 %). Så höga att avvikelserna mot målet att alla elever ska nå målen beror på enstaka elevers resultat. Det finns inga strukturella problem som skapar problem med måluppfyllelsen, ur perspektivet att eleverna ska uppnå målen för godkänt. Likvärdig betygssättning Måttet ”likvärdig betygssättning” visar hur stor andel (i procent) av eleverna som fått ett annat betyg än sitt resultat på det nationella provet i samma ämne, vårterminen i årskurs 9. I jämförelserna som gäller ”likvärdig betygssättning” i svenska, engelska och matematik korrelerar Lerums siffror tämligen väl med riksgenomsnittet i alla tre ämnena. Variationen är dock stor mellan de olika skolorna. Det är också viktigt att påpeka att det finns ett antal elever som får lägre slutbetyg än vad deras resultat på de nationella proven visade även om det vanligaste är att eleven får ett högre betyg. 27 Vid en kommunövergripande jämförelse mellan nationella prov i årskurs 3 och 5 och de inrapporterade kunskapsresultaten finns en tämligen god samstämmighet. Rektorerna på kommunens 6–9-skolor har analyserat sin skolas resultat och beslutat om vidare åtgärder, i den mån man bedömt att förändringar i arbetet med och omkring de nationella proven behöver göras. Skolorna påpekar vikten av att inte se de nationella proven som det enda bedömningstillfället. De nationella proven mäter elevernas kunskaper på en del av målen för ämnena vid ett givet tillfälle. Vissa av de nationella proven görs tämligen tidigt på vårterminen i årskurs 9 varför en differens mellan provresultatet och slutbetyget är helt naturlig. I flera ämnen, bland annat vanligt i matematik, förekommer det idag en form av ”recovery-studier” som bygger på att eleverna under slutet av årskurs 9 kraftigt fokuserar på just de delar av vissa ämnen där de ännu inte nått kunskapskraven, så att de får ett godkänt betyg. Dessutom ges möjligheten att läsa extra på sommarskolan för att nå godkänt. En annan förklaringsmodell som förekommer i analyserna av avvikelserna är att man idag på vissa skolor använder ett arbetssätt där bedömningen mer utgår från ett formativt synsätt. Alla elever arbetar inte med de olika ämnena och dess innehåll på samma sätt och redovisar inte heller sina kunskaper på samma sätt eller vid samma tidpunkt. Detta gör att de nationella proven blir en annorlunda situation för eleverna och detta kan påverka resultaten i negativ riktning. Flera av rektorerna påpekar vikten av samarbete mellan lärare som undervisar och genomför nationella prov i samma ämne. Andra åtgärder för likvärdighet är att noggrannare förbereda eleverna på provsituationen så att de kan redovisa sina kunskaper på ett rättvisande sätt. Lerums avvikelser mot riksgenomsnittet bedöms inte vara av den graden att detta behöver vara ett kommungemensamt utvecklingsområde utan att rektorerna kan vara fortsatt ansvariga för kvalitetsutvecklingen inom detta område utifrån sina respektive skolors resultat och förutsättningar. 28 Likvärdig betygssättning – jämförelse nationella prov och måluppfyllelse LERUM 08/09 09/10 Likvärdig betygssättning Matematik 30,0 26,5 31,0 29,2 Likvärdig betygssättning Engelska 17,4 19,8 18,4 18,5 Likvärdig betygssättning Svenska 26,5 21,3 17,4 21,7 08/09 09/10 Likvärdig betygssättning Matematik 22,7 27,4 28,4 26,2 Likvärdig betygssättning Engelska 16,6 15,7 15,1 15,8 Likvärdig betygssättning Svenska 22,7 26 22,3 23,7 RIKET 10/11 Genomsnitt 10/11 Genomsnitt Observera att måttet idag visar hur många elever som inte fått samma betyg som resultatet på nationella proven. Till kommande år ändras detta mått till att mäta hur många som får samma betyg som provresultat. Statistiken bakåt i tiden kommer också att ändras. Betyg per ämne årskurs 9 och jämförelser mellan pojkar och flickor Lerums elever i årskurs 9 hade högst betyg i idrott, engelska, SO och svenska. Lägst var betygen i teknik, matematik och NO. (Betygen i ”Moderna språk, språkval kan vara behäftade med ett rapporteringsfel då det råder tveksamheter om hur en elev som ”hoppat av” språkvalet ska registreras; ej nått målen eller ej läst ämnet, varför denna siffra möjligtvis inte är helt jämförbar) Alla Elever åk 9, genomsnittligt betygspoäng per ämne 15 14 13 12 29 Teknik Svenska SO Slöjd NO Musik Moderna språk, språkval Matematik Idrott och hälsa Hem och konsumentkunskap Engelska Bild 11 Det syns stora skillnader i betygen i olika ämnen mellan pojkar och flickor. Flickorna har sina högsta betyg i bild, svenska, SO och engelska medan pojkarna har sina högsta betyg i idrott och engelska. Flickorna har högre betyg än pojkarna i alla ämnen utom idrott. I matematik och engelska är betygsresultaten ganska lika mellan flickor och pojkar. De största skillnaderna mellan könen finns i bild, hemkunskap, moderna språk, musik, slöjd och svenska. I alla dessa ämnen har flickorna högre betyg, förutom idrott, där pojkarna har högst betyg. Flickorna har alltså högre betyg framförallt i praktiska-/estetiska ämnen och i språk, dock ej i engelska. Anledningen till skillnaderna behöver analyseras djupare. Lerums resultat avviker inte på något avgörande sätt från genomsnittet i riket. Skillnaderna är också tämligen likartade över tid. Det finns också stora likheter mellan skolorna i Lerum. Det är sålunda att betrakta som en allmängiltig observation, flickorna når högre studieresultat än pojkarna. Utvecklingsarbete bör därför bedrivas på såväl kommun- som skolnivå. Jämförelse flickor/pojkar åk 9, genomsnittlig betygspoäng per ämne 16 Flickor 12 Pojkar 8 4 30 Teknik Svenska SO Slöjd NO Musik Moderna språk, språkval Matematik Idrott och hälsa Hem och konsumentkunskap Engelska Bild 0 Resultat på kommunnivå – trygghet och trivsel I enkätundersökningen som genomförts inom GR finns resultat för årskurs 2, 5 och 8 inom områdena ”trivsel och trygghet”, ”delaktighet och inflytande”, ”skolmiljö”, ”kunskap och lärande” och ”bemötande”. Huvudsakliga resultat av Göteborgsregionens enkätundersökning om trivsel och trygghet Åk 2 Lerum Åk 2 Åk 5 Åk 5 Åk 8 Åk 8 GR Lerum GR Lerum GR Trivsel och trygghet 97 96 94 92 92 91 Delaktighet och inflytande 93 88 84 80 73 66 Skolmiljö 81 75 73 71 64 62 Kunskap och lärande 97 92 92 90 80 79 Bemötande 97 95 93 90 87 83 Lerums kommuns resultat är mycket höga. På alla områden och i alla årskurser har Lerums kommuns skolor ett högre resultat än genomsnittet i GR. De allra högsta resultaten syns inom områdena ”trygghet och trivsel” och ”bemötande” (alla årskurser) och ”kunskap och lärande” i årskurs 2 och 5. På frågan om eleverna känner sig trygga i skolan har Lerums skolor bäst resultat GR i alla tre årskurserna. De lägsta resultaten (om än fortfarande högre än GR-genomsnittet) finns inom områdena ”skolmiljö” i alla årskurser men framför allt i årskurs 5 och 8 och ”delaktighet och inflytande” i årskurs 5 och 8. 31 Skolornas analyser av kunskapsresultaten Många kunskapsresultat i skolorna förklaras i de olika skolornas systematiska kvalitetsarbete genom hur det gått för de elever som inte nått målen. Skolorna och rektorerna är väl medvetna om hur många elever som inte nått målen, vilka dessa elever är och de beskriver tydligt vilka åtgärder som genomförts och hur de planerar att arbeta för vidare utveckling. S k ”recovery”-program (intensivträning) gällande läsning (vanligast) och matematik är ganska vanligt förekommande. Även andra program för språkutveckling, läsning och matematik är vanliga. Screening av kunskaper och diagnostiska prov i syfte att tidigt upptäcka brister i kunskapsutvecklingen hos eleverna förekommer ganska frekvent och skolorna använder en rad, individanpassade, metoder för särskilt stöd till elever som riskerar att inte nå målen. Att dessa arbetssätt ger positiva resultat på elevernas kunskapsutveckling stöds bl a av den forskning som presenteras i boken ”Synligt lärande” som är utgiven av SKL (2011) och som bygger på en stor forskningsrapport av den Nya Zeeländske forskaren John Hattie. Förklaringar kring hur vi arbetar för att uppnå de generellt goda resultaten, framför allt i årskurs 9, är ganska sällsynta i rektorernas analyser. Detta är en iakttagelse som behöver uppmärksammas. Lerums skolor når på många sätt goda resultat men vi analyserar i för låg grad varför vi når dessa resultat. En analys av vilka metoder som ger bäst resultat och som dessutom stöds av forskning skulle kunna sätta fokus på nya utvecklingsområdena. Dessa skulle, tillsammans med ett fortsatt välfungerande arbete med särskilt stöd, kunna höja det totala resultatet för de elever som når målen samtidigt som det skulle kunna få effekten att fler elever når målen, med mindre behov av särskilt stöd. Vid en analys av skillnaderna mellan kommunens olika skolor rörande kunskapsresultaten i årskurs 9 framkommer att skillnaderna i meritvärde mellan högsta och lägsta värde 2011 var 21,4, vilket är lägre än den genomsnittliga skillnaden för perioden. Vid en jämförelse av skolornas genomsnittliga meritvärde under femårsperioden är skillnaden mellan det högsta och det lägsta värdet 20,5. 32 Skillnaden i andel elever som nått målen i alla ämnen är 7,3 procentenheter och skillnaden mellan andelen elever som är behöriga till minst ett yrkesförberedande program är 7,2 procentenheter. Socioekonomisk omfördelning Lerums kommun använder ett system för socioekonomisk omfördelning och dessa medel överensstämmer med skolornas resultat, rörande meritvärden. Torpskolan får inga pengar i detta system medan Hjällsnässkolan får mest. Systemet bygger på skillnader i antalet pojkar, föräldrarnas utbildningsbakgrund, föräldrarnas ekonomiska situation och familjens migrationsbakgrund. Även om skillnaderna i resultaten mellan skolorna inte är betrakta som oroväckande stora är detta ändå ett område för utveckling då skolornas resultat tydligt sammanfaller med deras elevers socioekonomiska bakgrund. Ett arbete med att utveckla analyserna kring användningen av de socioekonomiska medlen är påbörjat. Målet är att dessa medel ska användas på ett sätt som bättre utjämnar skillnaderna i förutsättningarna mellan skolorna och på ett sätt som ger faktisk effekt på skolornas kunskapsresultat. Om man jämför lärartätheten mellan 6–9-skolorna följer även denna ganska väl det socioekonomiska omfördelningssystemets värdering av skolornas olika förutsättningar. Torpskolan har lägst lärartäthet (6,2 lärare/100 elever) och Hjällsnässkolan har högst lärartäthet (7,9 lärare/100 elever). Däremellan fördelar sig de andra skolorna (Rydsbergsskolan 7,4 och Alléskolan 7,2 (Stenkulan är en F–9 skola och därför är Stenkulans värde på detta mått inte jämförbart med de andra skolorna, som har årskurs 6–9)). Orsaken till skillnaderna i lärartätheten mellan de olika skolorna beror bland annat på de omfördelningssystem som används. Ovan nämns det socioekonomiska systemet men det finns även system för extra resurstilldelning för elever i behov av särskilt stöd (tilläggsbelopp) och för elever nyanlända från andra länder. Skolornas rektorer har också stor frihet att besluta om sin verksamhets inre organisation varför skillnaderna också kan bero på prioriteringar mellan olika personalkategorier gjorda på respektive skola. Sammantaget kan sägas att det finns ett väl utvecklat system för att utjämna de skillnader som finns i skolornas förutsättningar och att dessa får genomslag i de resurser som skolorna har till sitt förfogande för undervisningen. 33 Skolornas analyser av trivsel och trygghet Förklaringarna till enkätresultaten, både bra och mindre bra, är många och olika. Vanligt är dock att man hänvisar goda resultat till ett konsekvent och aktivt arbete med ”likabehandling”. Bland de vanligare förklaringsmodellerna finns också att lärarna är duktiga och lyckas väl med det de gör och att man har en känsla av att hela skolan är engagerad och driver arbetet. 34 Utveckling mot bättre resultat Skolornas egna analyser och den kommunövergripande analysen av grundskolornas resultat visar på ett par centrala tendenser. • Årskurs 9: Mycket hög behörighet till gymnasiet, bland de bästa i riket. Vi når de flesta eleverna. • Årskurs 9: Relativt högt genomsnittligt meritvärde, men bör kunna vara högre. Vi lyckas inte fullt ut med de elever som har potential att nå högre. • Årskurs 2, 3 och 5: Hög måluppfyllelse men svagt sjunkande i svenska och matematik. Stabil nivå i engelska. • Viss variation i resultat finns mellan skolorna i samtliga jämförda årskurser. I enskilda fall är variationen stor, generellt sett ej dramatisk. • Variation i resultat mellan flickor och pojkar. • Höga resultat i trivsel och trygghet. Utifrån de relativt goda resultaten i årskurs 9 måste utvecklingen framåt inriktas både mot de elever som når målen och mot dem som inte gör det. Ett ytterligare arbete kring elever i behov av särskilt stöd kan göra att än färre elever misslyckas med att nå målen men Lerums kommun behöver dessutom, för att på sikt skapa bättre kunskapsresultat, även satsa på utveckling för att alla elever ska nå ännu längre i sin kunskapsutveckling och nå högre betyg. Det genomsnittliga meritvärdet för elever i årskurs 9 är det resultat där förbättringspotentialen är störst. Flera av analyserna av resultaten i årskurs 9 pekar på detta. En analys av vilka metoder som ger bäst kunskapsresultat och som dessutom stöds av forskning skulle kunna ge upphov till nya utvecklingsområdena som, tillsammans med ett välfungerande arbete med särskilt stöd, skulle kunna höja det totala resultatet för de elever som når målen samtidigt som fler elever skulle nå målen, med mindre behov av särskilt stöd. 35 En del i detta arbete är att utöka underlaget i det systematiska kvalitetsarbetet till att även omfatta analyser av kunskapsresultaten i alla ämnen, från årskurs 5 till och med årskurs 9. I dagsläget analyseras detta indirekt genom att enheterna analyserar elevernas resultat utifrån behörighet till gymnasiet. Angreppssättet som innebär att se på vad som ger positiva resultat bör också användas i lägre årskurser då vi, trots svagt sjunkande resultat, når tämligen goda resultat. Det som skapar de goda resultaten är det som ska förstärkas. Dessutom bör resultaten kompletteras med noggrannare uppföljningar och analyser för de elever som har svårt att nå målen. Dessa elever kan vara mycket olika och deras utveckling syns bara i statistiken om de går från att inte nå målen till att nå målen. För en elev kan det vara ett stort utvecklingssteg att gå från att inte nått målen i något ämne till att nå målen i några ämnen. Differensen i betygsresultat mellan pojkar och flickor behöver också uppmärksammas och åtgärder behöver genomföras. Skillnaderna är stora och samstämmiga oberoende på om man tittar på det enskilda året eller över tid, på riket resultat eller på jämförelser mellan skolor. Skillnaderna är strukturella och måste då åtgärdas på ett strukturellt plan. Utvecklingsarbete inom detta område behöver göras. De socioekonomiska förutsättningarna för olika skolor kompenseras i Lerums kommun via ett system för omfördelning av medel mellan skolorna, baserat på eleverna socioekonomiska bakgrund. Användningen av dessa medel, analyserna av arbetet och av resultaten ingår idag inte i det systematiska kvalitetsarbetet. Detta bör ändras. Resultatet av användningen av de socioekonomiskt omfördelade medlen bör ingå som en del i det systematiska kvalitetsarbetet. Rörande de goda resultaten i GR-enkäten bör vi se på dessa på samma sätt som på de goda kunskapsresultaten. Det fortsatta arbetet bör inriktas på att fortsätta att utveckla det som är bra och ytterligare befästa rutinerna kring de områdena där vi bedriver ett arbete som ger goda resultat. 36 Pågående insatser för att höja resultaten Satsningar för att stärka basfärdigheter i matematik och svenska Centrala och lokala ämnesutvecklare I syfte att stärka elevernas basfärdigheter i matematik och svenska har två pedagoger, inom ramen för sina respektive tjänster, ett uppdrag som ämnesutvecklare på Sektor lärande. De har ett övergripande ansvar att stimulera kommunens matematik- och svensklärare att utveckla sin pedagogik och didaktik inom dessa ämnen. Ämnesutvecklarna ingår i nationella och regionala nätverk med regelbundna träffar för information, uppdatering gällande ny forskning, samt erfarenhetsutbyte med andra kommuner. Både matematikutvecklaren och läs- och skrivutvecklaren leder nätverk i respektive ämne. Ämnesnätverken består av lärare från kommunens olika grundskolor och de träffas regelbundet i syfte att diskutera undervisning, aktuell forskning, bedömning, kursplaner och kompetenshöjande åtgärder. Nationella, såväl som internationella resultat, lyfts fram, vilket lett till en större medvetenhet bland pedagogerna. På varje enhet finns lokala matematikutvecklare respektive läs- och skrivutvecklare. Deras funktion är att sprida information från nätverken till sina enheter och vara en drivande kraft i arbetet med att utveckla ämnet, medvetandegöra pedagoger och öka elevernas måluppfyllelse. Kompetensutveckling för lärare, resultatuppföljning och utvärdering är en stor del av ämnesutvecklarnas uppdrag. 37 Satsningar under 2011 i svenska • Som en åtgärd efter uppföljning av resultaten på nationella prov och för att höja kvaliteten på undervisningen om hur man kan utveckla elevernas skrivande, har lärarna erbjudits föreläsningar från Göteborgs Universitet. • ”Tidig intensiv lästräning” och ”en till en undervisning” för elever som inte har kommit igång med sin läsning och skrivning. Enheterna har stöttats med medel för att ge en pedagog ett särskilt uppdrag kring intensiv lästräning. Under läsåret 2010/2011 fick 22 flickor och 33 pojkar tillgång till satsningen. • Bibliotekarierna från folkbiblioteken har engagerats i ett läsfrämjande projekt. Syftet med projektet är att öka lusten att läsa. • En metod i syfte att öka läsförmåga och läsförståelse för elever i årskurs 6–9 har utarbetats av en pedagog i kommunen. Målet med projektet är att hitta en metod som förbättrar och utvecklar läsförståelsen och förmågan att arbeta med texter av olika slag. • Satsningar på enskilda enheter i syfte att stötta lärare i hur man kan förbättra resultaten. Ämnesutvecklare deltar på lektioner i syfte att tillsammans med ordinarie pedagog hitta arbetsformer som höjer elevernas måluppfyllelse. • Projektet ”Att skriva sig till läsning” påbörjades hösten 2009 och pågår fortfarande på en av kommunens skolor. • Kompetensutvecklingssatsning och studiecirklar kring läsning och läsförståelse. • Skolverksprojekt på en av kommunens skolor kring att utveckla elevernas skrivande. Effekter av satsningar i svenska Alla elever som har deltagit i tidig intensiv lästräning (TIL) har ökat sin avkodningsförmåga och fått bättre förutsättningar att få en god läsförmåga. Vid analys av 2011 års resultat för årskurs 2 och jämförelse med TIL-resultatet, kan man konstatera att fler elever har fått förutsättningar att nå målen för läsning än om de inte hade fått intensivträning. Alla elever hade ökat sin läsförmåga mellan 20 % och 300 %. Förutom en ökning beträffande avkodningsförmågan har även självförtroendet hos eleverna stärkts. 38 Satsningar under 2011 i matematik • Workshop kring matematik och IKT, i syfte att inspirera lärare kring hur IKT kan användas för att bredda och fördjupa undervisningen i matematik. • Som indikator för verksamhetsplanens mål att alla elever ska kunna räkna i årskurs 2 har F–5-skolorna använt ett särskilt utvärderingsmaterial (Utvärdering I Matematik, UiM)). Materialet fungerar som ett stöd för såväl rektor som enskilda lärare att följa upp resultaten av matematikundervisningen, samt utvärdera och pröva nya metoder för att positiv utveckling av undervisningen. • Intensivundervisning i årskurs 2 i matematik, i syfte att stärka den tidiga taluppfattningen, det tidiga användandet av tal, samt utvecklingen av undervisningen för att på sikt bygga bort vanliga missuppfattningar hos eleverna. Målet med satsningen är ökad måluppfyllelse i matematik för alla elever. Alla F–5-skolor i kommunen har erbjudits ersättning motsvarande 10 % av tjänst för att bedriva intensivundervisning i matematik. Intensivundervisning innebär att pedagogen under en sjuveckorsperiod träffar två till tre elever, i årskurs 2 eller 3, 20 minuter per dag fyra dagar per vecka. Totalt ca 10 timmar extra tid för matematik i en en-till-en situation för eleven. • Ett försök pågår på en 6–9-skola med att prova en ny metod att ge stödundervisning för elever i äldre åldrar som inte når kraven för ämnet. Försöket bygger på intensivundervisningsmetoden som är utarbetat för årskurs 2. Eleverna i årskurs 6 får intensivträning i 30 minuter per dag, fyra dagar per vecka. • Stöttning av lärare i hur man kan förbättra resultaten i matematik för specifika enheter. Ämnesutvecklare deltar på lektioner i syfte att hitta arbetsformer som höjer elevernas måluppfyllelse. Effekter av satsningar i matematik Under läsåret 2010–2011 prövades UiM-materialet på fyra av kommunens grundskolor. Ansvariga lärare var positiva till den respons de fick av primgruppen. Det går dock inte att se något samband mellan UiM och resultaten i matematik eftersom de elever i årskurs 2 som deltog vårterminen 2011 gör nationella proven i årskurs 3 vårterminen 2012. 39 De elever som deltagit i intensivundervisningsprogram förbättrar sina resultat med upp till 150 %. Detta kan jämföras med elever som deltagit i den ordinarie undervisningen som maximalt förbättrat sina resultat med 26 %. Lika många flickor som pojkar har deltagit i intensivundervisningssatsningen. Det finns ingen märkbar skillnad mellan pojkar och flickor vad det gäller förmågan att ta till sig den här typen av undervisningsprogram enligt vad resultaten visar. Såväl pojkar som flickor gynnas av programmet. Lärare till elever som varit med i satsningen reflekterar över att elever efter genomgången intensivundervisningsperiod visar högre aktivitet på lektionerna, vilket kan tyda på högre motivation, som i sin tur gynnar kunskapsutvecklingen i positiv bemärkelse. Genom den självskattning eleverna gör kan man konstatera att de flesta eleverna har ett högre självförtroende i matematikämnet vilket bör gynna deras fortsatta kunskapsutveckling. Responsen från föräldrar gällande intensivträningen är mycket positiv, då de upplever att intensivträningen har fått barnen att höja sin förståelse för matematiken. Entreprenöriellt lärande Ett nationellt uppdrag I den nya läroplanen för grundskolan, LGR 11, betonas vikten av att stimulera färdigheter och förmågor som lägger grunden för entreprenörskap. Skolan ska stimulera elevernas kreativitet, nyfikenhet, samt vilja att pröva egna idéer och lösa problem. I läroplanens övergripande mål och riktlinjer kan man under kapitlet ”Kunskaper” och ”Elevernas ansvar och inflytande” utläsa att stor vikt i utbildningen ska läggas på elevernas förmåga att kunna påverka, ta ansvar och vara delaktiga i sin utbildning och att utforskande och lust att lära ska utgöra en grund för skolans verksamhet. Varför entreprenöriellt lärande? ”Entreprenöriellt lärande” kan bäst förklaras som ett pedagogiskt förhållningssätt i vilket man som lärare i stor utsträckning uppmuntrar och tränar elever att på ett adekvat sätt ta ansvar för sina studier och sina liv, samt förbereda sig för framtiden. 40 När eleverna har lärt sig att ta initiativ och agera med ansvar för sig själva och andra kommer de att välja att agera självständigt. Eleverna blir medvetna om hur de påverkar andra genom sitt sätt att tänka och handla, och att deras sätt att tänka och agera får konsekvenser för dem själva på kort och lång sikt. I Lerums 6–9-skolor har det under flera år varit ett prioriterat område att arbeta ämnesövergripande och i längre arbetspass för att skapa helhet och begriplighet. Man har också betonat vikten att utgå från elevernas drivkraft, intressen och drömmar för att skapa en undervisning som är verklighetsbaserad och motivationsskapande. För att kunna arbeta entreprenöriellt är det viktigt att eleverna är väl förtrogna med kursplanemålen. Därför har skolorna inom Sektor lärande under några år arbetat mycket med att konkretisera målen i det dagliga arbetet, så att alla elever ska känna sig involverade i undervisningen och ha inflytande över vilka mål som de behöver och vill arbeta mot. Bedömning av skolarbete görs både utifrån olika ämnesområden, olika målområden, och ämnesövergripande temaarbeten. På detta sätt ökar man elevernas förutsättningar att vara medbedömare och få inflytande över sina studier. Samtidigt ökar lärarens insikt och medvetenhet om elevernas kunskapsutveckling. Bedömning sker kontinuerligt över hela året och inte endast vid tider av betygsättning. Lerums skolor startade tidigt Det är tre år sedan de första arbetslagen från Lerums 6–9-skolor påbörjade sin arbetslagsutbildning i entreprenöriellt lärande. Inför läsårsstart 2011 hade samtliga arbetslag i kommunens 6–9-skolor genomgått grundutbildningen. Flera samarbetspartner Satsningen kring entreprenöriellt lärande har varit mycket omfattande och goda samarbetspartners har möjliggjort genomförandet. Förutom enheternas egna satsningar har skolorna fått finansiellt stöd från Skolverket och Sparbanken i Alingsås. Utbildningarna har planerats och genomförts av MeUniversity AB. 41 Vad har hänt? Införandet av ett entreprenöriellt lärande har sett olika ut på skolorna, men eftersom alla pedagoger har utbildats i entreprenöriellt lärande och fått ett entreprenöriellt förhållningssätt till lärande främjas numer arbetet med att, i högre grad än förut, utveckla varje elevs entreprenöriella kompetenser (t ex handlingskraft, ansvarstagande, konsekvensbedömning, medvetenhet om egna talanger etc) i syfte att ge dem en ökad känsla av sammanhang, göra dem motiverade att lära, och som en konsekvens av detta även öka entreprenörsandan. Lärarna är viktiga i arbetet med att nå målet med att träna elever i att bli mer entreprenöriella. Uppdraget vidgas från att inte endast motivera elever för enskilda ämnen eller ämnesområden till att hitta elevernas grundläggande inre motivation, som i tur leder till ökat lärande. Därför har detta inneburit en stor utbildningssatsning. Alla pedagoger för äldre åldrar har genomgått utbildning och under 2012 utbildas även pedagogerna för yngre åldrar, vilket innebär att samtliga grundskolor inom Sektor lärande från och med hösten 2012 ingår i satsningen. Effekter De enheter som har påbörjat arbetet, och i dagsläget har erfarenhet av entreprenöriellt lärande i praktiken, säger att eleverna upplever en ökad delaktighet och en ökad lust att lära. Andra positiva effekter som framkommer vid utvärderingar är att man tycker sig se en ökad arbetsglädje, att eleverna lär känna varandra bättre, att samarbete sker i större utsträckning, att det förekommer större variation i undervisningen och ett mer verklighetsbaserat lärande, samt att eleverna blivit tryggare och mer flexibla. Inga specifika kommungemensamma mätningar har gjorts ännu utifrån vilka man kan utläsa huruvida entreprenöriellt lärande lett till ökade kunskapsresultat. För att mäta effekten kommer 2012 års GR-enkät att revideras och frågor att tillföras i syfte att kunna följa effekten av entreprenöriellt lärande och se i vilken utsträckning det, över tid, kan leda till ett högre meritvärde. 42 Antaganden från enheter har gjorts beträffande det genomsnittliga meritvärdet vid 2011 års kvalitetsrapport. Av dessa kan utläsas att individuell kunskapsuppföljning och formativ bedömning bidrar positivt till att höja elevernas kunskapsnivåer och att en åtgärd för att ge eleverna förutsättningar att nå högre resultat är att satsa på det entreprenöriella lärandet. Ytterligare förklaringar till goda kunskapsresultat är att det entreprenöriella arbetet har medfört en ökad målfokusering hos arbetslagen och förståelse för innebörden av målen hos eleverna. Hur går vi vidare? • Nyckelpersoner från arbetslagen på 6–9-skolorna vidareutbildas för ökade kunskaper i syfte att leda utvecklingen vidare i arbetslagen. • Arbetslag från F–5-skolor har påbörjat utbildning i entreprenöriellt lärande under våren 2012. • Alla grundskolor inom Sektor lärande utgår från sektorns vision om högre måluppfyllelse och goda resultat genom att satsa på ett systematiskt arbetssätt, pedagogiskt ledarskap och entreprenöriellt lärande. • I Gråbo nya skolor ska entreprenöriellt lärande genomsyra undervisningen i enlighet med ”Mål för lärmiljön” antaget av Lerums kommunstyrelse. • En nationell konferens om ”Entreprenöriellt lärande” planeras tillsammans med MeUniversity att genomföras i Lerum under 2012. • Kompetensutveckling inför införandet av en-till-en. Många beröringspunkter finns mellan dessa satsningar. 43 Utveckla personal och ledarskap Personal, ledarskap och förbättrade resultat För att nå goda resultat i grundskolan förutsätts initialt att rätt personer lockas att välja läraryrket, att de sedan får en adekvat utbildning och att vi som arbetsgivare säkerställer att varje enskild elev kan tillgodogöra sig undervisningen. (McKinsey, 2007) En framgångsrik skola ställer inte bara krav på att eleverna ska nå målen utan att alla elever ges möjlighet att nå sin fulla potential genom att utvecklas ytterligare. Vi vet att några enskilda faktorer har helt avgörande betydelse för resultaten: • Rektor som pedagogisk ledare och chef • Personal med rätt kompetens • Lärare som pedagogisk ledare • Mer tid mellan lärare och elev • Målinriktat arbete mot goda resultat • Täta uppföljningar av resultat • Enhetlig vilja bland politiker och personal på alla nivåer • En modern arbetsplats med tidsenligt undervisningsstöd (IKT) • Höga förväntningar på elever och personal Fokus på pedagogiskt ledarskap Sektorn har under 2011 arbetat aktivt med att utveckla det pedagogiska ledarskapet hos rektorerna. Detta arbete fortsätter även under 2012. Nästa steg innebär att stärka förutsättningarna för rektorerna att utöva sitt chefskap på ett effektivare sätt. 44 En av sektorns utmaningar är att rekrytera och behålla skolledare. Den regionala konkurrensen är tydlig och vi ser dessutom en brist på skolledare framöver. Detta gör det än viktigare att identifiera och satsa på interna potentiella ledare. Sektor lärande har därför startat ett internt program för blivande skolledare dit medarbetare med intresse för ledarskap kan anmäla sig. De intresserade kommer att genomgå intervjuer och tester för att sedan erbjudas utbildning i ledarskap. Rekrytera rätt kompetens – stärk varumärket För ett framgångsrikt rekryteringsarbete behöver vi öka vår attraktionskraft hos personer med rätt kompetens. Genom att tydligare lyfta fram vår vision att bli Sveriges ledande miljökommun ser vi möjligheten att stärka vårt varumärke. Forskning visar att generation Y (födda 1985–1993) i större utsträckning än äldre medarbetare prioriterar arbetsgivare utifrån vilka värderingar som råder på arbetsplatsen (Kairos Future). Genom att kommunen tydligare kommunicerar varumärket ser vi möjligheten att motivera rätt personer att söka sig till Lerums kommun. Rätt kompetens på rätt plats Nästa steg innebär att stärka den egna rekryteringskompetensen för att på ett bättre sätt identifiera rätt kompetens hos dem som söker jobb hos oss. Cheferna kommer därför att erbjudas ett utökat stöd vid rekrytering. Under hösten 2011 genomfördes en kartläggning av den pedagogiska personalens utbildning och behörigheter. Syftet var att ge en bild av vår beredskap sektorn har inför de nya behörighetsreglerna och legitimationskravet som träder i kraft fullt ut 2015. Resultatet av kartläggningen kommer att ligga till grund för det fortsatta arbetet med att förbereda verksamheten på de nya kraven. Karriärvägar och utveckling Forskning visar att lärarnas kompetens och undervisningsskicklighet är den enskilt viktigaste faktorn för hur eleverna lyckas. Varje lärares egen professionella utveckling blir därför central. 45 Under 2012 kommer den enskilde lärarens möjlighet att styra sin egen utveckling i riktning mot bättre resultat för eleverna att öka. Det kan innebära att medarbetarna genom individuella professionella utvecklingsplaner, i större utsträckning än tidigare, får förfoga över val av utbildningsinsats utifrån den enskilde lärarens egna kompetensutvecklingsbehov. Utgångspunkten är ett tydligt definierat uppdrag med mål satta tillsammans med rektor där de egna valen av kompetensutveckling kopplas till uppdraget. Det är viktigt att komplettera gemensamma utbildningsinsatser med individanpassade kompetensutvecklingsmöjligheter för den enskilde läraren i en tid då kraven på läraren är stora. Möjligheterna att göra karriär inom skolan har under en lång period varit begränsade till att anta ett rektorsuppdrag. I samband med etableringen av de nya skolorna i Gråbo startar arbetet med att utforma karriärtjänster med en tydlig koppling till forskning. Även den förändrade elevhälsoorganisationen innebär nya möjligheter till utvecklingsuppdrag genom de nya befattningarna ”elevhälsopedagog” och ”coach”. Sektorn kommer att fortsätta arbetet med att skapa utvecklingstjänster för att öka karriärmöjligheterna och höja attraktionskraften hos såväl läraryrket som Lerums kommun som arbetsgivare. Kompetensutveckling Kompetensutveckling är en viktig strategisk fråga för skolutvecklingen på Sektor lärande liksom på respektive enhet i Lerums kommun. Ständiga förändringar i samhället och i skolan ställer krav på kompetensutveckling av personal som arbetar inom Sektor lärandes områden. Sektor lärandes kompetensutvecklingsplan fokuserar på de, för hela sektorn, gemensamma och prioriterade utvecklingsområden, samt de insatser som behövs som stöd för att nå målen i kommunens verksamhetsplan. Med ett starkare professionellt inflytande över verksamheten blir det även naturligt att personalen själva formulerar sina utvecklingsbehov och att de olika enheterna kontinuerligt satsar på gemensam kompetensutveckling som är anpassad efter enhetens specifika behov. Kompetensutvecklingsplan finns för sektorn, enheten, arbetslaget och den enskilde arbetstagaren. 46 Kompetensutvecklingsmodell Viktigt är att den kompetensutveckling som görs kopplas till verksamheten. Antingen till, de för sektorn, enheten eller arbetslaget, uppsatta målen i årets verksamhetsplan, eller till de mål som individen själv preciserar som individuella mål vid medarbetarsamtalet. Det systematiska kvalitetsarbetet Utifrån identifierade behov, statliga styrdokument och kommunens verksamhetsplan identifieras sektorns prioriterade kompetensutvecklingsmål. Utifrån de olika enheternas arbete i det systematiska kvalitetsarbetet identifieras förbättringsområden. Därefter konkretiseras på vilket sätt man ska arbeta med dessa, vilka insatser som ska göras, när det ska ske, och vilka som är ansvariga. En central plan upprättas var 4:e år och för varje enhet upprättas en kompetensutvecklingsplan varje verksamhetsår som preciserar planerade aktiviteter, användning av tid och pengar. Kompetensutvecklingsansvarig ska dokumentera genomförd kompetensutveckling för enheten och för enskilda medarbetare. Inriktning Inventering av ett kompetensutvecklingsbehov sker löpande, men fokus fastställs utifrån kommunens verksamhetsplan och Sektor lärandes prioriterade mål. Beträffande den enskilda enheten utgår kompetensutvecklingsbehoven från enhetens systematiska kvalitetsarbete och beträffande den enskilde medarbetaren i samråd med chefen vid medarbetarsamtal beträffande individen. De preciserade fokusområdena ska vara knutna till det pågående förbättringsarbetet och det ska finnas en långsiktighet i satsningarna. Den genomförda kompetensutvecklingen utvärderas i samband med resultatuppföljning av det systematiska kvalitetsarbetet. En slutgiltig central utvärdering av långsiktiga kompetensutvecklingssatsningar görs av Sektor lärande när de är helt genomförda. 47 Kompetensutvecklingsplan inom Sektor lärande 2011–2014 Under 2011–2014 prioriteras följande områden inom Sektor lärande: • Implementering av ny skollag, nya läro- och kursplaner för förskola, grundskola och gymnasium samt ny gymnasiereform • Matematik och svenska • Genus och jämställdhet • Miljö- och hälsoarbete – hållbar utveckling • IKT – som lärande verktyg • Entreprenöriellt lärande • Likabehandling • Pedagogiskt ledarskap för lärare och skolledare 48 Implementering av ny skollag, nya läro- och kursplaner för förskola, grundskola, särskola och gymnasium samt av ny gymnasiereform Under våren 2011 ska all berörd personal inom Sektor lärande delta i implementeringsarbetet. Alla berörda ska tillägna sig information från Skolverket, samt delta i enhetens eget implementeringsarbete. Nyckelpersoner ska utbildas och tillsammans med rektor driva arbetet på respektive enhet. Kommungemensamma nätverk kommer att bildas i de olika ämnena. Matematik och svenska Satsningar kring ämnena matematik och svenska kommer att fortsätta. Detta innebär kompetensutveckling för lärare i matematik och svenska. Satsningarna ska leda till att lärare på ett bättre sätt och med nya metoder ska kunna arbeta för att få fler elever att nå ökad måluppfyllelse inom dessa ämnen. Genus och jämställdhet Genus och jämställdhetsarbetet kommer att fortsätta på alla enheter inom sektorn. Varje enhet ska ha en plan för både genusarbetet och jämställdhetsarbetet. Sektor lärande erbjuder genuspedagogutbildning och enheterna ansvarar för att systematisera arbetet kring genus- och jämställdhetsfrågor på respektive enhet och utbilda medarbetarna inom dessa områden. Miljö- och hälsoarbete Hållbar utveckling Lerum ska bli Sveriges ledande miljökommun. Utbildning pågår för att miljöcertifiera all personal. Sektor lärandes uppgift är att på ett systematiskt sätt arbeta för att utbildning i miljö- och hälsofrågor sker på alla enheter. IKT – som lärande verktyg IKT- användningen ska öka som ett pedagogiskt verktyg. Utbildning för personal i IKT. 49 Entreprenöriellt lärande Pedagoger i Lerums kommun genomför en utbildning i Entreprenöriellt lärande. Utbildningen syftar till att ge lärare verktyg för att arbeta entreprenöriellt i sin undervisning. Samarbete sker med Me University. Utbildningen ska stötta lärarna i att kunna förverkliga innehållet i den nya läroplanen och stärka elevernas entreprenöriella kompetenser i alla ålderskategorier och skolformer. Likabehandling Samtliga skolverksamheter ska arbeta förebyggande mot kränkande behandling. Kompetensutveckling sker för att nå resultaten i enheternas likabehandlingsplaner. Pedagogiskt ledarskap för lärare och skolledare Alla skolenheter ska arbeta med att utveckla en ökad pedagogisk insikt och kunskap i pedagogiskt ledarskap i syfte att höja kvaliteten i skolan. Annan kompetensutveckling som genomförs av Sektor lärande om behov finns: • Förskolelyftet I syfte att öka behörigheten av förskollärare • Lärarlyftet I syfte att öka behörigheten av lärare • Pedagogiskt Forum – Ett kommungemensamt kompetensutvecklingsutbud med seminarier, föreläsningar och workshops för att stärka kompetensen inom prioriterade områden. 50