Remissvar från Läkemedelshandlarna avseende

Stockholm den 10 april 2008
Socialdepartementet, registrator
103 33 Stockholm
Remissvar från Läkemedelshandlarna avseende
Apoteksmarknadsutredningens betänkande SOU 2008:4
(s2008/184/HS)
Sammanfattning
Prissättningsmodellen för receptbelagda läkemedel med aktivt patent är helt
avgörande om landets parallellimportörer i av läkemedel ska kunna fortsätta att
leverera miljardbesparingar till samhälle och patient. I Apoteksmarknadsutredningens
huvudbetänkande presenteras en prissättningsmodell för receptbelagda läkemedel
med aktivt patent som i hög grad bygger på dagens framgångsrika system med
tillhandahållandeskyldighet och obligatoriskt utbyte till billigast tillgängliga läkemedel.
Detta tycker Läkemedelshandlarna är bra men anser samtidigt att förslaget kräver en
rad justeringar och förtydliganden för att kunna omsättas i praktiken.
•
Tillhandahållandeskyldigheten måste definieras. Det måste klart fastställas att
alla apotek vid orderläggning, enligt lag, är skyldiga att köpa in läkemedel från
den grossist/distributör som kan leverera det billigaste alternativet inom en
utbytesgrupp. På samma sätt ska även grossisten/distributören vara skyldig
att leverera produkten.
•
Nej till förhandlingar/rabatter som försämrar transparensen och är oförenligt
med obligatoriskt utbyte till billigaste alternativ.
•
Dagens transparenta modell, där alla leverantörer tävlar på lika villkor fungerar
bra och får inte ersättas av ett slutet system, med dolda rabatter, där vertikalt
integrerade apotekskedjor kan gå runt systemet och sluta avtal utanför
Sverige.
•
För att undvika den norska oligopolssituationen behövs en mångfald av
aktörer på marknaden, både på detaljist-, grossist- och leverantörsnivå.
•
Förbättra prissättningsmodellen genom att införa en högre ersättning per
expediering när utbyte till billigaste tillgängliga alternativ sker. Det sparar
pengar till stat och patient samtidigt som apoteken får en morot att alltid byta
till det billigaste tillgängliga läkemedlet.
Läkemedelshandlarna, Swedish Association of Pharma Traders
Kornhamnstorg 53, 103 12 Stockholm. +46-8 566 300 28, [email protected]
1. Övergripande synpunkter
Läkemedelshandlarna är inte motståndare till en omreglering av apoteksmarknaden. Vi anser
dock att dagens system för prissättning av receptbelagda läkemedel, med obligatoriskt
utbyte, stark konkurrens på leverantörs- och grossistsidan och fullständig transparens
fungerar bra och utgör grunden för de stora besparingar som årligen görs. Den framtida
omreglerade apoteksmarknaden bör därför i så hög grad som möjligt bygga på det som
fungerar i dagens system.
För Läkemedelshandlarnas medlemmar, det vill säga landets parallellimportörer av
läkemedel, är just prissättningsmodellen för receptbelagda läkemedel med aktivt patent
avgörande. Varje enskild mekanism får stora effekter på parallellimportens möjligheter att
verka och utvecklas. Vi har därför i vårt remissvar framförallt valt att koncentrera oss på kap
15, Prissättning av läkemedel, där utredarens förslag till prissättningsmodell för läkemedel
med aktivt patent beskrivs. I slutet av remissvaret ger vi också förslag på hur en förbättrad
prissättningsmodell kan se ut.
Vi delar dock den övergripande kritik angående utredningens tidspress och brist på analys av
förslagen som framförs bland annat av Läkemedelsförmånsnämnden och Sveriges
Kommuner och Landsting i betänkandets särskilda yttranden. Utredaren har i flera delar inte
hunnit tänka färdigt och formulera tydliga förslag.
Att genomföra en omfattande omdaning av hela apoteksmarknaden kräver tid, eftertanke och
tydliga spelregler. Alla aktörer måste få en rimlig chans att anpassa sig till den nya
marknaden. Läkemedelshandlarna anser därför att ett genomförande av reformen redan 1
januari, 2009 är orimligt.
2. Prissättning av receptbelagda läkemedel med aktivt patent
Genom dagens prissättningsmodell för receptbelagda läkemedel och den utbytesreform som
genomfördes 2002 bidrar den svenska parallellimporten varje år med runt en miljard kronor i
besparingar till samhälle och patient. Parallellimport är också den enda möjligheten till
prispress på receptbelagda läkemedel med aktivt patent, något som
Apoteksmarknadsutredningen glädjande nog har tagit fasta på (se bland annat kap.15.6.2).
Utredaren konstaterar att parallellimporten ska ges goda förutsättningar att fortsätta
utvecklas, vilket ligger i samhällets intresse.
För att den föreslagna prissättningsmodellen för receptbelagda läkemedel med aktivt patent
ska fungera i praktiken krävs dock ett antal justeringar och förtydliganden.
3. Tillhandahållandeskyldigheten måste säkerställas
Tillhandahållandeskyldigheten och det enligt lag obligatoriska utbytet, där apoteken är ålagda
att alltid byta ut ett läkemedel när det finns ett billigare tillgängligt alternativ på marknaden, är
en förutsättning för parallellimport av läkemedel och därmed också en av grundbultarna för
fortsatt stora besparingar till samhälle och patient.
I betänkandet föreslås att det obligatoriska utbytet för patenterade läkemedel ska vara kvar,
vilket Läkemedelshandlarna givetvis ställer sig bakom. För att utbytet ska fungera i praktiken
måste dock en definition av när ett läkemedel anses tillgängligt göras. Någon sådan definition
finns inte i betänkandet.
2
För att tillgänglighetsbegreppet inte ska kunna misstolkas eller manipuleras föreslår
Läkemedelshandlarna därför följande:
•
Det måste klart fastställas att alla apotek vid orderläggning, enligt lag, är skyldiga att
köpa in läkemedel från den grossist/distributör som kan leverera det billigaste
alternativet inom en utbytesgrupp. Detta är nödvändigt inte minst eftersom
utredningen inte vill införa någon leveransskyldighet för framtidens grossister. På
samma sätt ska även grossisten/distributören vara skyldig att leverera produkten.
•
Vilka kvantiteter som gäller för att tillgängligheten ska anses uppfylld måste
definieras. Ett apotek ska inte kunna köpa in endast ett fåtal förpackningar av ett
läkemedel för att sedan hävda att det är slutsålt.
•
Hur lång leveranstid ett apotek maximalt får ha för att uppfylla tillgänglighetskravet
måste definieras.
4. Nej till förhandlingar och rabatter
I betänkandet föreslås att apoteken själva ska få möjlighet att förhandla om rabatter med
läkemedelsbolagen. Det är svårt att se vilka positiva effekter som detta förhandlingsmoment
för med sig, inte minst för landets patienter och skattebetalare. Ett system med
förhandlingar/rabatter är också oförenligt med det obligatoriska utbytet till billigaste
tillgängliga läkemedel som utredningen föreslår i sin prissättningsmodell för patenterade
läkemedel.
I sitt särskilda yttrande avvisar Konkurrensverket förslaget eftersom rabatter kan minska
apotekens incitament att ge producentoberoende och objektiv information om konkurrerande
läkemedel. Det kan också finnas dolda motiv för att ge rabatter, till exempel att ett apotek ska
sälja ett visst läkemedelsföretags produkter istället för konkurrerande parallellimport.
Läkemedelshandlarna delar Konkurrensverkets farhågor och anser att det på en marknad
med multinationella apotekskedjor är mycket svårt att kontrollera om rabatterna verkligen
hamnar i Sverige och därmed kommer samhället och patienterna till godo. Ett rabattsystem
skulle också leda till sämre transparens och underminera den generiska substitutionen och
det obligatoriska utbytet till billigaste alternativ. Något som inte kan ligga i lagstiftarens
intresse.
I dagens prissättningsmodell finns en stark konkurrens och prispress mellan alla leverantörer
av patenterade läkemedel. Ett system som Läkemedelshandlarna upplever fungerar mycket
bra utan förhandlingar och rabatter.
Läkemedelshandlarna noterar också att myndigheter och tillverkare inom EU, till exempel i
Tyskland, Storbritannien och Danmark, går i motsatt riktning och förbjuder
förhandlingar/rabatter mot bakgrund av att de snedvrider konkurrensen och att eventuella
rabatter förhindrar transparens. Rabatterna kommer inte heller samhälle och patient till godo.
Det förefaller därför något märkligt att Sverige skulle införa ett system som många EU-länder
är på väg att lämna.
Förhandlingar, mot grossister/detaljister eller mot kommuner och landsting, skapar väsentliga
merkostnader för alla läkemedelsleverantörer genom ökad administration och mer byråkrati.
Något som dessutom går på tvärs med regeringens ambitioner att minska regelkrånglet för
små och medelstora företag. Osäkra besparingar kommer att ätas upp av ökade kostnader.
Givetvis slår detta extra hårt mot företag med små volymer och marginaler.
3
Ett system med förhandlingar uppmuntrar dessutom till prisuppgörelser och ekonomiska
oegentligheter. Något som blivit tydligt inte minst i Norge sedan avregleringen av den norska
apoteksmarknaden 2001. Apotekskedjor med verksamhet i många länder kan utan problem
se till att avtal och rabatter placeras utomlands.
5. Slå vakt om transparensen
Ett transparent system för prissättning av patenterade läkemedel är ytterligare en viktig
förutsättning för en fungerande parallellimport. Dagens prissättningsmodell för receptbelagda
läkemedel med aktivt patent är sannolikt en av de mest effektiva och transparenta i världen.
Alla läkemedelsbolag konkurrerar på lika villkor på en öppen marknadsplats. I den nya
modellen ska transparensen istället garanteras av obligatorisk inrapportering till ett nationellt
datasystem, NPL. För att detta ska fungera krävs en total öppenhet från läkemedelsbolag,
apotek och grossister tillsammans med en omfattande kontrollapparat. På en marknad som
domineras av ett fåtal vertikalt integrerade multinationella apotekskedjor finns stora
möjligheter att bland annat gå runt systemet via avtal utanför Sverige.
6. Kostnadsökningar istället för besparingar
Dagens öppna och transparenta prissättningsmodell för receptbelagda läkemedel med aktivt
patent levererar varje år miljardbesparingar som går direkt till samhälle och patient. Vilka
besparingseffekter som kan uppnås på en omreglerad marknad är enligt betänkandet oklart.
Utredaren räknar med några promillen i besparingar första året efter omregleringen.
Läkemedelshandlarna ställer sig tveksamma till om det över huvudtaget blir några
besparingar med den föreslagna modellen. Fler apotek, fler grossister med mindre volymer,
ökad byråkrati och ett kostsamt förhandlingssystem kommer snarare att öka kostnaderna.
Till skillnad från dagens system är det också oklart hur de eventuella besparingar som görs
ska komma samhället till godo. I betänkandet föreslås en provisorisk vinstdelningsmodell för
att föra besparingar framåt. Denna modell ska utvärderas och ersättas av en permanent
modell längre fram, oklart vilken. Bland annat LFN påpekar i sitt särskilda yttrande att det
finns en stor osäkerhet om hur vinsterna ska komma samhället till godo på en omreglerad
marknad.
7. Bejaka mångfalden
Läkemedelshandlarna anser att en marknad dominerad av vertikalt integrerade
apotekskedjor och den oligopolsliknande situation som riskerar att uppstå är ett hot mot en
fungerande och transparent apoteksmarknad. I betänkandet föreslås inga begränsningar vad
gäller grossisters rätt att äga apotek eller en maxgräns för hur många apotek som får ägas av
samma kedja. Förslaget innebär att framtidens apoteksmarknad, precis som i Norge riskerar
att domineras av ett fåtal multinationella apotekskedjor som i praktiken bildar ett oligopol med
en rad negativa konsekvenser.
•
4
Läkemedelshandlarna anser därför att åtgärder för att garantera en mångfald av små
och stora aktörer på marknadens samtliga nivåer, detaljist, grossist och leverantör,
bör genomföras.
8. En förbättrad prissättningsmodell
Den största delen av kostnaderna för receptbelagda läkemedel finansieras med skattemedel.
Läkemedelshandlarna anser därför att det är rimligt om staten, genom en reglerad och
transparent prissättningsmodell, behåller kontrollen över kostnadsutvecklingen. Som vi
konstaterat ovan riskerar ett system med förhandlingar/rabatter att underminera denna
kontroll.
Istället för förhandlingar/rabatter föreslår Läkemedelshandlarna ett tydligt incitament för
apoteken att byta ut ett läkemedel mot det billigaste tillgängliga alternativet. Genom att införa
en högre ersättning per expediering om utbyte till billigaste tillgängliga läkemedel sker får
apoteken en morot, inte bara en piska, att alltid byta till det billigaste alternativet.
Genom en högre ersättning vid utbyte garanteras stat och patient fortsatta miljardbesparingar
samtidigt som apoteken tjänar pengar vilket i sin tur ökar lönsamheten och ger incitament att
starta nya apotek. I dagens system förlorar apoteken på att byta till det billigaste läkemedlet.
Det vill Läkemedelshandlarna ändra på.
9. Servicebolagets uppgift - konkurrens på lika villkor
Enligt betänkandet ska ett statligt ägt bolag bildas för att ta över den infrastruktur som
Apoteket AB i dag förfogar över och som ska komma alla apotek till del på en omreglerad
marknad. Förutom de centrala delarna som e-recept, högkostnadsskydd etc. är det oerhört
viktigt att alla apotek också får information om tillgängliga läkemedel hos
grossister/detaljister, liksom utbytesgrupper, vilket som är det billigaste tillgängliga
läkemedlet, vad ett läkemedel kostar per styck och per förpackning. Utan denna information
kommer det obligatoriska utbytet inte att fungera.
Läkemedelshandlarna anser vidare att alla som vill driva apotek och därmed sälja läkemedel
till slutkund måste vara anslutna till servicebolagets system. Detta för att undvika uppkomsten
av parallella system som kan hota det obligatoriska utbytet.
10. Oklart om parallellimportörer får äga apotek
I betänkandet, kap 9.2.3 står att: ”Den som innehar godkännande för försäljning av
parallellimporterade läkemedel omfattas inte av det föreslagna hindret för innehavare av
försäljningsgodkännande att äga apotek.” Undantaget som gör det möjligt för
parallellimportörer att äga apotek finns dock inte uttryckt i författningsförslagen.
•
5
Läkemedelshandlarna anser därför att rätten för parallellimportörer att äga apotek
måste tydliggöras.
För Läkemedelshandlarna
Stockholm 9 april 2008
Mikael Magnusson, vd
i
Läkemedelshandlarnas medlemsföretag handlar med originalläkemedel genom så kallad
parallellimport. Priserna på receptbelagda läkemedel varierar mycket mellan EU:s medlemsländer. Och
själva idén med parallellimport är att importera godkända receptbelagda läkemedel från ett billigare
EU-land och sälja dem i Sverige där priserna är högre.
I dag finns cirka 250 parallellimporterade läkemedel i landet och parallellhandeln står för runt 12
procent av läkemedelsmarknaden. Den legala grunden för parallellimport är Romfördragets
målsättning om en inre marknad med fri rörlighet för varor och tjänster inom EU.
Att det finns en marknad för parallellimporterade läkemedel i Sverige beror i hög grad på den
utbytesreform som infördes 2002. Reformen innebär att Apotekets personal alltid ska lämna ut billigast
möjliga läkemedel om det finns likvärdiga alternativ. Eftersom parallellimporterade läkemedel oftast är
billigare än direktimporterade eller Sverigeproducerade läkemedel bidrar parallellhandeln till att sänka
läkemedelskostnaderna, både för skattebetalarna och för läkemedelsanvändarna.
Alla företag som önskar parallellimportera läkemedel måste godkännas av Läkemedelsverket.
Dessutom ska varje läkemedel som parallellimporteras vara förhandsgodkänt av Läkemedelsverket
eller dess europeiska motsvarighet, European Medicines Agancy (EMEA).
Mer information finns på: www.lakemedelshandlarna.se
6