Samhällsvetare

Samhällsvetare
– utbildning, arbete och lön
Akademiker­
förbundet för
jurister, ekono
­mer,
systemvetare,
personalvetare
och
samhällsvetare
Många
samhällsvetare
gör chefskarriär
Om siffrorna i rapporten
Underlaget till rapporten är SCB:s sysselsättningsregister RAMS 2007 och är delvis bearbetat
av SCB men främst av Jusek. Fakta om lön och arbetslöshet kommer från Juseks lönestatistik
och arbetsmarknadsundersökning. Uppgifter om antalet examinerade kommer från HSV.
Rapporten är producerad under perioden maj−november 2010.
2
Samhällsvetare
Utbildningar i hela landet
Hur många får jobb?
Samhällsvetenskapliga utbildningar ges
vid de allra flesta universitet och högskolor.
Majoriteten av de samhällsvetenskapliga
utbildningarna ges på grund-, avancerad
och forskarnivå. Man kan välja att läsa ett
program eller fristående kurser, som kan
leda fram till en kandidatexamen. Kandidat­
examen kan sedan byggas på med en
magister­- eller masterexamen.
Det kan ta tid att etablera sig på arbetsmarknaden. Många börjar sin karriär med
kortare anställningar. Andelen arbetssökande
ett år efter examen har under den senaste tioårsperioden legat i snitt på nio procent. För
samhälls­vetare är det även vanligt att fortsätta studera efter examen. I Juseks arbetsmarknadsundersökning 2010 angav var fjärde
att de läser vidare. Det är en kraftig ökning
jämfört med tidigare år och förklaras delvis
med en ny examensordning och delvis med
en tuff arbetsmarknad.
De vanligaste huvudämnena är statsvetenskap, medie- och kommunikationsvetenskap,
samt kultur- och samhällsgeografi. Oavsett
inriktning jobbar många samhälls­vetare med
att söka, bedöma och analysera information
som används som beslutsunderlag i politiken,
näringslivet och den offentliga förvaltningen.
Majoriteten av samhällsvetarna får sitt
första­ jobb på en kommun, inom statlig förvaltning eller i handels-, tjänste- eller service­
företag. För samhällsvetare med huvudämne
Vad är en
samhällsvetare?
Samhällsvetare är en sammanfattande
beteckning på flera olika grupper akade­
miker med mycket olika ämnes­kunskaper
och funktioner i arbetslivet.
3
Sysselsättning samhällsvetare ett år efter examen
Procent
100
 Arbetssökande
 Annat
80
 Arbetar
60
40
20
0
2000
2001
2002
2003
2004
2005
2006
2007
2008 2009
2010
År
Annat = studerar vidare, föräldralediga etcetera. Källa: Juseks arbetsmarknadsundersökningar 2000–2010.
stats­vetenskap är det vanligast att arbeta med
allmänt administrativt arbete eller utrednings­
arbete. De med inriktning mot medie- och
kommunikationsvetenskap arbetar oftast med
information och PR eller marknadsföring.
Läs mer om arbetsmarknaden för ny­exa­mi­
nerade samhällsvetare på www.jusek.se/
efterexamen­
Hur många tar examen varje år?
Antalet examinerade samhällsvetare har ökat
kraftigt under de senaste tio åren, förutom
under 2008/09 då antalet minskade. På
grundnivå är kvinnorna i klar majoritet.
Under den senaste tioårsperioden har cirka
sju av tio kandidatexamina i samhällsvetenskapliga ämnen tagits av kvinnor. På avan­
cerad nivå ökar männens andel även om
kvinnorna fortfarande är fler. Antalet masterexamina är fortfarande få, men förväntas öka
successivt de kommande åren på bekostnad
av antalet magisterexamina.
Vad gör samhällsvetare?
I Sverige arbetar idag ungefär 80 000 samhällsvetare. Deras arbetsmarknad är bred och
spänner över en mängd branscher och yrken.
Arbetsuppgifterna varierar och hänger till
stor del ihop med val av studieinriktning.
4
Drygt sex av tio samhällsvetare arbetar med
traditionella samhällsvetarjobb, det vill säga
med yrken där det normalt krävs en längre
högskoleutbildning inom ett samhällsvetenskapligt ämne. Arbetsmarknaden har växt
och breddats de senaste åren, särskilt i privat
sektor. Samhällsvetare arbetar ofta även i
yrken som formellt klassas som mindre kvalificerade, till exempel som platsförmedlare
och socialförsäkringstjänsteman.
Hälften av alla samhällsvetare jobbar som
administratör, handläggare eller liknande i
Vad händer
efter examen ?
Läs mer på
jusek.se /
efterexamen
offentlig förvaltning, till exempel på kom­
muner, departement, länsstyrelser eller andra
myndigheter. Arbetsuppgifterna varierar ofta
från ren administration och handläggning
till informationsarbete och expertbetonade
utredningsuppdrag.
Den andra hälften jobbar inom privat sektor­,
i näringslivet och i organisationer, ofta med
till exempel utredningsarbete, undersökningar,
information och PR, rådgivning­och remiss­
arbete. Omvärlds­bevakning är en allt vanligare
arbetsuppgift för samhällsvetare inom såväl
privat som offentlig sektor. Samhälls­vetare
med olika typer av kompletterings­utbild­ningar
alternativt speciella ämnes­kombi­na­tioner
jobbar­även som reportrar och journalister,
eller inom tolk- och över­sättningsarbete.
För att fördjupa sig och specialisera sig inom
ett område kan man söka sig till forskar­
utbildning. Efter avslutad utbildning kan
man fortsätta som lärare och forskare inom
högskolor och universitet, men även övriga
arbetsmarknaden efterfrågar disputerade
samhällsvetare. Särskilt andra statliga,
närings­livsanknutna eller fristående utrednings- och forsknings­institut behöver samhällsvetare med specialkunskaper.
Många samhällsvetare gör chefskarriär.
Drygt var tionde återfinns i någon form
av ledningsarbete, som chef, VD eller på
ett politiskt förtroendeuppdrag.
Sex av tio samhällsvetare är kvinnor, men
när det gäller chefspositioner är ordningen
det omvända. Trots att männen är färre till
antalet­är det betydligt vanligare att de blir
chefer. Nära fyra av sju samhällsvetare i
lednings­arbete är män. De flesta kvinnliga
chefer finns inom stora och medelstora företag och myndigheter. Av samhällsvetare på
de allra högsta posterna, som VD och verkschef, är enbart var femte kvinna.
På de allra högsta posterna, som
VD och verkschef, är enbart två
av tio samhällsvetare kvinnor.
5
»Det bästa är den
kreativa processen som
uppstår när jag närmar
mig nya kunder.«
Johanna Johansson, marknadsassistent på Tidningskompaniet
»Är man nyfiken på hur relationer fungerar på alla plan, både personliga och mellan stater,
är nästan alla samhällsvetenskapliga kurser intressanta.«
6
»
Jag började mina högskolestudier med att
läsa programmet Internationella Samhällsstudier
på Kalmar högskola. Då var jag helt inställd på
att bli journalist och lära mig så mycket som
möjligt om världen, därför valde jag den
utbildningen­.
Vid sidan av mina studier engagerade jag mig
ideellt i FN-förbundet och Röda Korset. Det var
ett bra komplement till studierna och en möjlighet att praktiskt använda kunskaperna från
föreläsningarna­.
Tack vare mitt engagemang i FN-förbundet
kunde jag söka jobbet som ungdoms­sekreterare
på organisationens kansli. Jag fick det, tog ett
uppehåll i mina studier och flyttade till Stockholm.
Det var väldigt roligt, jag träffade många unga
och pratade om FN:s viktiga arbete.
Året därpå fortsatte jag plugga, då blev det
statsvetenskap på Stockholms universitet. Det är
kul att ha studerat både vid en mindre hög­skola
och vid ett stort universitet. På universitetet
undervisade professorer som är ”kändisar” inom
utbildningsvärlden. Samtidigt är under­­visning i en
stor aula för 200 personer ganska opersonligt
och kräver lite mod för att våga räcka upp
handen­. På högskolan fanns alltid lärarna nära
och klassen bestod av knappt 40 personer.
Jag hade fortfarande studieuppehåll från
programmet­i Kalmar, så jag använde praktik­
perioden som ingick där. Jag hade hört talas om
att man kunde göra praktik på Utrikesdepartementet och skickade en intresse­anmälan till
enheten för internationell handel. Jag fick en
praktikplats, i gruppen Globalt Ansvar, som
arbetar med till exempel företags sociala och
miljömässiga ansvar. Det var fascinerande att
vara i politikens centrum. Jag tog emot studie­
besök och gjorde research inför politiska beslut.
I samband med att jag sökt praktikplats
första­ gången hade jag kommit i kontakt med
Stockholms­regionens Europakommitté som
varje halvår tog emot praktikanter. Bryssel
lockade­så jag sökte och fick en praktikplats.
De bevakar EU-frågor i Bryssel för Stockholmsoch Mälardalsregionens räkning. Målet är att
öka samarbetet med andra europeiska regioner
och att göra regionen mer känd i europeiska­
sammanhang. Mitt jobb var att samla information, delta på seminarier och skriva rapporter­.
Det ingick också att mingla en hel del, nätverka
som det heter.
När jag kom tillbaka till Sverige såg jag en
annons där Värmdö kommun sökte en nämndsekreterare. Kontaktpersonen var en av dem jag
träffat i Bryssel och hjälpt vid ett studiebesök i
parlamentet, trots att det just den dagen var
stängt för besökare. Jag chansade på att hon kom
ihåg mig – och det gjorde hon! Nät­verkandet i
Bryssel hade lönat sig. Jag blev kallad på intervju,
fick jobbet – och det utan erfarenhet från
liknande­jobb.
Som nämndsekreterare skrev jag protokoll
från politiska möten och underlag till politikerna.
Det var fantastiskt lärorikt. Här fick jag verkligen
se hur demokrati fungerar i verkligheten, på ett
lokalt plan, och vilka möjligheter vi som med­
borgare faktiskt har att påverka politiken. Jag var
där i nästan två år, fick barn och gick på föräldra­
ledighet.
En dag när jag gick omkring med min barnvagn i vårt bostadsområde fick jag syn på en
gammal chef jag haft när jag gjort praktik på en
reportagebyrå tio år tidigare. Jag googlade upp
honom och vi tog en fika. Ett par månader
senare erbjöd han mig jobb som marknads­
assistent på Tidningskompaniet.
Jag sa farväl till kommunen och kastade mig
in i mediebranschen som jag alltid drömt om.
Nu samordnar jag företagets marknadsföring
och nyförsäljning. Det bästa är den kreativa
processen­ som uppstår när jag närmar mig nya
kunder­. Jag har nytta av mitt samhällsintresse
och kunskaperna från min utbildning i omvärldsanalyser. Vi gör ett bra jobb när vi helt förstår
kundernas utmaningar – och de blir tydliga
genom omvärldsanalyser.
Är man intresserad av omvärlden, nyfiken
på hur relationer fungerar på alla plan, både
personliga­och mellan stater, är nästan alla
samhälls­vetenskapliga kurser intressanta. Mitt
tips är att komplettera studierna med alla typer
av praktisk erfarenhet om det så är ideellt
arbete eller extra­jobb – det är så jag har fått
mina jobb.
«
7
Administratör i
intresseorganisationer
Agent, speditör
Taxeringstjänsteman
Behandlingsassistent
Administratör i
offentlig förvaltning
Politiskt arbete
Marknadsanalytiker,
marknadsförare
VD, verkschef
I vilka branscher arbetar
samhällsvetare?
Samhällsvetare återfinns i
en mängd branscher och
är relativt jämnt fördelade
över hela arbetsmarknaden.
Den största andelen samhällsvetare arbetar inom
offentlig förvaltning, nästan­
var fjärde är samhällsvetare.
Vanligt­är även att jobba
inom vård, omsorg, service
och kultur, inom utbildning
och forskning samt med
företagstjänster.
Fritidsledare
Platsförmedlare,
arbetsvägledare
Kulturarbetare
Redovisningsekonom
Försäkringsrepresentanter
Fastighetsmäklare
Företagsekonom
Universitets- och
högskollärare
Tulltjänsteman
Sysselsatta samhällsvetare fördelat på arbetsmarknadssektor
 Privat
23%
 Kommun
 Stat
53%
24%
De allra flesta samhällsvetare arbetar i den privata tjänstesektorn.
Källa: SCB.
Organisationsutvecklare
Socialförsäkringstjänsteman
Revisor
Datatekniker
Chef för mindre företag
eller myndigheter
8
Värdepappersmäklare
Banktjänsteman, kreditrådgivare
Inköpare
Systemerare och
programmerare
Jurist
Filosof, historiker, statsvetare
Säljare,
inköpare,
mäklare
Administrativ
assistent
Psykolog
Journalist,
författare,
informatör
Sociolog, arkeolog
Polis
Matematiker
Arkivarie,
museitjänsteman
Chef i stort eller
medelstort företag
eller myndighet
Nationalekonom
Statistiker
Språkvetare, översättare, tolk
Bibliotekarie
Dataspecialist
Socialsekreterare,
kurator
Företagssäljare
Dataoperatör
Personaltjänsteman, yrkesvägledare
Samhällsvetare jobbar som…
Varannan
samhällsvetare
jobbar i privat
sektor
Här arbetar samhällsvetarna
6%
9%
 Offentlig förvaltning med mera
23%
 Datakonsulter och andra företagstjänster
 Utbildning och forskning
9%
 Vård och omsorg
 Handel och kommunikation
 Basnäringar och industri
10%
16%
 Service, kultur med mera
 Bank, försäkring och fastighetsförvaltning
11%
16%
Vanligast för samhällsvetare är att arbeta inom den offentliga förvaltningen.
Källa: SCB.
9
»Som tjänsteman är
man mitt i det politiska
skeendet men man syns
inte själv.«
»
Det var mitt samhällsintresse som fick styra
när jag valde utbildning. Jag var nyfiken på hur
det politiska systemet fungerar och vad som
skiljer­Sverige från andra länder. Jag började läsa
historia men halkade mer eller mindre in på
statsvetenskap. Där fick jag några svar på många
av mina funderingar kring hur samhället fungerar.
Jag läste också en del juridik och ekonomi, eftersom det ingår i pol mag-programmet.
Jag läste vid Lunds universitet. Jag ville till ett
av de större universiteten där det finns ett rikt
socialt liv vid sidan av studierna. Intresset att
engagera mig ideellt har nog alltid funnits. Jag
blev så småningom kurator vid Kalmar nation,
där jag var med och ledde nationens arbete
med olika sociala aktiviteter, som att arrangera
luncher­, fester och pubkvällar. Innan var jag
också redaktör för nationes tidning.
Det är riktigt roligt att ha med sig de erfarenheter jag fick då. Jag fick vänner som jag fort­
farande umgås med.
Då, i slutet av 90-talet, fanns tankarna om att
börja arbeta på Regeringskansliet. Men jag var
inte helt säker på vad jag ville. Utrikesdepartementet lockade så klart. Det är ju lite ”flashigt”.
Jag ordnade en praktikplats vid Sveriges am­bassad
i Bryssel och fick min första inblick i hur svensk
statsförvaltning fungerade. Det var oerhört­
lärorikt­.
10
Under min studietid hade jag ett sommar­
vikariat som nyhetsredigerare på Sydsvenska
Dagbladet. När jag var klar med studierna fick
jag jobb som webbredaktör för Öresunddirekt,
en informationstjänst för människor som arbetar
och bor i regionen. Därefter sökte jag ett jobb
via annons på Information Rosenbad. Mitt
uppdrag­gick ut på att vara med och förnya
Regerings­k ansliets externa webbplats. Det var
på det viset jag kom in på Regeringskansliet.
Det fanns ett aspirantprogram för unga hand­
läggare. Jag sökte och kom in. I min ansökan
önskade­jag att få arbeta på Kulturdeparte­
mentet och efter programmet fick jag en fast
tjänst där.
Att jobba här passar mig perfekt. Jag är
kansli­r åd med ansvar för frågor kring public
service­. Mediepolitiken kan vara abstrakt. Men
att vi har fria medier är en central del av den
svenska demokratin. Att garantera yttrande­
frihet för medierna och att medieföretag kan
etablera sig, att det finns en mångfald och att
medierna kan granska makten i samhället är så
oerhört viktigt.
Jag känner att jag jobbar med något som
betyder mycket för andra. Som tjänsteman är
man mitt i det politiska skeendet, men man syns
inte själv. Jag känner att jag har träffat helt rätt
med det jag gör.
«
Martin Persson, handläggare på Kulturdepartementet
»Det var mitt samhällsintresse som styrde när jag valde utbildning. Jag var nyfiken på hur det
politiska systemet fungerar och vad som skiljer Sverige från andra länder­.«
11
Läs mer om
samhällsvetare
s
löner och
löneutveckling
på
jusek.se /lon
I privat sektor är lönerna högst. Löneskill­naden mellan kvinnor och män liksom
lönespridningen är också större där än i offentlig sektor.
Antal samhällsvetare fördelade på ålder och kön
Ålder, år
 Män
60–64
 Kvinnor
55–59
50–54
45–49
40–44
35–39
30–34
25–29
16–24
0
Källa: SCB.
12
2 000
4 000
6 000
8 000
10 000
12 000
Antal
Hur ser samhällsvetargruppen ut?
I Sverige arbetar idag ungefär 80 000 samhällsvetare. Sex av tio är kvinnor och fyra av
tio män.
Inom vård och omsorg är nära tre av fyra
samhällsvetare kvinnor och inom utbildning
och inom forskning nära två av tre. En större
andel av männen söker sig till basnäringar
och industri, till bank, försäkring och fastighetsförvaltning samt till handel och kommunikation. I dessa tre branscher arbetar något
fler män än kvinnor.
Samhällsvetarna har tidigare varit en yrkesgrupp med ungefär lika många kvinnor som
män. Bland samhällsvetare över 50 år är drygt
hälften män. Detta har förändrats. I hela
gruppen samhällsvetare är idag är sex av tio
samhällsvetare kvinnor. Kvinno­dominansen
kommer troligen öka med tanke på hur fördelningen ser ut bland de nyexaminerade.
Av de samhällsvetare som är yngre än 35 år
är drygt sju av tio kvinnor.
Jobba utomlands?
Många samhällsvetare arbetar internationellt.
De återfinns till exempel i den svenska utrikes­
representationen för UD eller Sida, i EU:s
institutioner, på FN-organ, andra mellan­
statliga organisationer eller på olika humanitära och andra internationella ideella orga­ni­
sa­tioner. Tjänster i internationella organ kräver
ofta, utöver relevant examen, flera års kvali­
ficerad erfarenhet och mycket goda språk­
kunskaper.
För samhällsvetare som är intresserade av
arbete inom EU-kommissionen finns det
en mängd olika praktikplatser och reguljära
jobb att söka via Europeiska kommissionens
webbplats.
Vad tjänar en samhällsvetare?
Löneläget och löneutvecklingen för samhällsvetare är bättre inom privat sektor än inom
offentlig sektor. Den privata sektorn har även
störst lönespridning liksom störst löneskill­
nader mellan kvinnor och män. Löneläget är
betydligt högre i Stockholms län än i övriga
landet.
Medianlönerna för nyexaminerade samhällsvetare var våren 2010 mellan 22 000 och
23 500 kronor, beroende på arbetsmarknadssektor.
Löner för Juseks medlemsgrupper 2010
Kronor
50 000
 Första året efter examen
 Fem år efter examen
40 000
 Tio år efter examen
30 000
20 000
10 000
0
Jurister
Ekonomer
Systemvetare
Personalvetare
Samhällsvetare
Källa: Juseks lönestatistik 2009 och Juseks arbetsmarknadsundersökning 2010. Staplarna anger medellön.
13
Arbets­
marknaden är
i balans om
fem år
Hur ser framtiden ut?
För nyexaminerade samhällsvetare tar det
ofta tid att etablera sig och det är ofta hög
konkurrens om jobben. Många samhälls­
vetare får inte fasta kvalificerade arbeten
direkt, utan har vikariat, tidsbegränsade
anställningar och arbeten på en lägre kvali­
fikationsnivå innan ett fast jobb på rätt nivå
dyker upp.
De kommande åren kommer det ske stora
pensionsavgångar i offentlig sektor, inte
minst på chefsnivå, vilket borde leda till att
antalet lediga jobb för samhällsvetare inom
fem år motsvarar antalet examinerade.
Arbetsmarknaden de kommande åren bör
därför vara i balans. Samhällsvetares arbetsmarknad kännetecknas inte av stora svängningar beroende på konjunktur. Det beror på
att en stor del arbetar inom den offentliga
sektorn. I privat sektor varierar arbetsmark­
naden mer beroende på det ekonomiska läget.
14
De kommande åren kommer det ske stora pensionsavgångar i offentlig sektor, inte minst
på chefsnivå, vilket borde leda till att antalet lediga jobb for samhällsvetare inom fem år
motsvarar antalet examinerade.
15
Om Jusek
Jusek.
Stockholm: Nybrogatan 30, Box 5167, 102 44 Stockholm.
Malmö: Carlsgatan 12 A, 211 20 Malmö.
Göteborg: Lennart Torstenssonsgatan 7, 412 56 Göteborg.
Tel 08-665 29 00. E-post [email protected]. www.jusek.se
Fotoskrift AB | T0127 | 1103 | 1 000 ex | Billes Tryckeri AB
Jusek är förbundet för jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare och samhälls­
vetare. Vi driver frågor som påverkar medlemmarnas utbildning, karriär, trygghet och
villkor. Med cirka 80 000 medlemmar är vi ett av de största akademikerförbunden.
Jusek är medlem i Saco och partipolitiskt obundet.