Stenungsunds Sportfiskeklubb

VAKET
Medlemstidning för
Stenungsunds Sportfiskeklubb
Årgång 34
2011/2012
Rapportering
Kläckrännan • Vindskyddet
L:a Holmevatten • Lysevatten
NOTISER/PROGRAM
Ny lokal 31mars nästa år
Föreläsning Martin Falklind
18 Jan Fregatten, Stenungsund
19 Jan Sagabiografen, Skärhamn
Avelsfiske
Vad är avelsfiske och hur går det till
Fiskeberättelser
Regnbåge i Strömshult
Den nakne fiskaren
Öring och fjällämmel
Nagellack och Fiskehatt
8-Fjordar
ångar på för
framtiden
Vad har hänt och vad
kommer att hända
ordföranden har ordet
K ära SSFK:are
Äntligen har vi fått ett nytt nummer
av klubbtidningen Vaket i vår hand.
Att det varit lite torka i pressarna
med vår tidning beror på att nästan
inget material/artiklar har kommit in
till redaktionen. Det är vi medlemmar i SSFK som gör tidningen och
inte några journalister som sitter och
skriver våra artiklar. Vår ambition
är att utkomma med ett nummer av
Vaket per år och för att lyckas med
detta är vi alla beroende av att det
kommer in material. Så läs detta
nummer och beakta vad du själv kan
bidra med eller bara koppla av en
stund med förhoppningsvis lockande
och intressant läsning.
I vårt närområde har Projekt 8
fjordar gått framåt och skapat unika
regler för fisket inom området. Stenungsunds Sportfiskeklubb stöder
detta projekt och har medlemmar
som aktivt arbetar inom projektet.
Mer om detta finns att läsa i en artikel i tidningen och vi ser positivt på
framtiden för de kustnära bestånden.
Nytt under solen är att vi fått en ny
myndighet, Havs och vattenmyndigheten (HaV), som ersätter Fiskeriverket. Denna myndighet sjösattes 1juli
2011 och har därmed precis startat
sin verksamhet. Havs och vattenmyndigheten kommer att ha ett nära
samarbete med Naturvårdsverket.
Därmed har den nya myndigheten
hamnat under ett nytt ”paraply” och
ligger inte under Jordbruksverket
som Fiskeriverket gjorde. Jordbruksverket har fortsatt ansvar för insatser
som främjar fiskenäringen och HaV
har tagit över ansvaret för beståndsutvecklingen, framtagning av föreskrifter och kontroll av yrkesfisket.
Naturvårdsverket och HaV delar på
ansvaret för den biologiska mångfalden och främmande arter. HaV är
expertmyndighet på arter som lever i
vatten och Naturvårdsverket expertmyndighet på landlevande arter.
2
Fiskeriverket var på rätt väg under
sin sista tid och generaldirektör Axel
Wenblad införde under sitt styre en
rad positiva åtgärder. Förhoppningsvis fortsätter den nya generaldirektören på HaV Björn Risinger med fler
och nödvändiga åtgärder för biologisk
mångfald under vattenytan. Jag citerar myndighetens regeringsuppdrag.
”Havs och vattenmyndigheten har
regeringens uppdrag att genomföra
en sammanhållen svensk politik för
våra hav och vatten. Målet för havspolitiken är att havet och dess naturresurser ska utnyttjas på ett hållbart
sätt så att livet i vattnen bevaras”.
Om de kommer att lyckas förvalta
våra hav och vatten är för tidigt att
sia om ännu. Men allas vår förhoppning är att HaV kommer att utveckla
havet/vattnen för sportfiske som
rekreation och näring. För att lyckas
med detta måste drastiska åtgärder
tas snarast och mängdfångande
redskap såsom trålar och nät måste
bort. Ett hållbart yrkesfiske där man
tar av räntan men sparar kapitalet
hade alla tjänat på. För många arter
slår klockan fem i tolv inte bara i vår
närhet utan även globalt. Detta är
larmsignaler som måste tas på största
allvar om inte en total kollaps i våra
hav skall bli ett faktum!
I skrivande stund har avelsfisket
inom klubben tagit fart och framtidens öringar ligger i sin skönhetssömn över vintern för att kläckas till
våren av koltrastens drill. Så vill jag
också se Havs och vattenmyndigheten utvecklas!
Sharp Hooks
Krister Olausson.
Ordförande
Krister Olausson
0303-776048
Besöksadress
Gårdsjöstugan
Postadress
SSFK
c/o Ewa Widh
Hildas Väg 4
463 93 VÄSTERLANDA
Postgiro
231771 - 7
Webbplats
http://www.ssfk.info
Ansvarig utgivare
Krister Olausson
Redaktion
Gösta Bring
[email protected]
Carola Bergsten
Vaket
[email protected]
Till detta nummer har foto
levererats av: Gösta Bring,
Kalle Lockner, Krister
Olausson, Mikael Båth,
Niklas Åberg, Ditte
Olausson, Lennart Svensson,
Peter Johansson, Ben
Lambert, Anders Nicander.
i
ndex
2 Ledare
Ordföranden har ordet
4 Notiser och program
Information
5 Fiskeregler
Påminnelse om vad som gäller
6–8 Avelsfiske
Varför och hur
9 Kläckrännan
Takbygge
10–13 8-Fjordar
Vad har hänt och skall hända
Omslagsbild
Karl Olausson med harr
Foto
Krister Olausson
14–15 Bildcollage
Medlemsbilder
16–17 Lysevatten
Många arbetstimmar har lagts ned
på vår bästa sjö
18–19 Regnbåge i Strömshult
Lennart berättar
20–21 Nagellack och fiskehatt Del II
Fortsättning från förra numret.
Hur gick det sedan?
22 Arjeplogöringar
Vilken fluga öringen tar när den är präglad
på fjällämmel
23–25 Bindbeskrivning
Special Pupa
26 Nakne Fiskaren
Nästan...
27 Klubbfunktionärer
Kontaktinformation
28 Fiskeäventyr med Martin Falklind
Martin besöker Stenungsund och Skärhamn
18 resp. 19 januari 2012.
Pass på, alla välkomna.
Vaket, Nummer ett 2011
En fiskebroder har lämnat oss
Nu har det blivit höst igen och Lars
Dermark vilar sedan 1 år bland
havsöringarna i Hakefjorden, som
var hans sista önskan. Lars hade hela
sitt liv ett brinnande fiskeintresse
med ett speciellt fiskerum i huset för
flugbindning och all utrustning. Han
var ett tag ordförande I SSFK och
aktiv inom “AGENDA-hakefjorden”.
Han överförde sitt fiskeintresse till
hela familjen och jag tänker med
värme tillbaka på alla fiskeveckor i
Hemsedal där vi bodde i en mysig
hytte.
Vila I frid!
Sten Dermark
3
notiseroch program
Ny Lokal
Bidrag från Sportfiskarna
Adressändring
Bidrag från Studieförbundet
Hemsidan
Föreläsning Martin Falklind
SSFK har sagt upp sin nuvarande lokal i källaren
Göteborgsvägen 2. Från och med 31mars har vi
fått förmånen att ha vår verksamhet i Gårdsjöstugan. Flytten kommer att ske 31mars 2012
SSFKs nya postadress är:
SSFK
C/o Ewa Widh
Hildasväg 4
463 93 Västerlanda
SSFK och SSG, som med gemensamma ansträngningar byggt ett tak över kläckrännan i Gårdsjön,
beviljades ett bidrag på 6 000 SEK från Sportfiskarna Väst. Vi tackar för detta!
SSFK har fått ett bidrag på 5 000 SEK från Studieförbundet. Vi tackar för detta!
www.ssfk.info
SSFK har en mycket fin hemsida som sköts förtjänstfullt av Mikael Båth. Om du har undringar
om klubben och klubbens aktiviteter kan du med
fördel vända dig till Hemsidan. Är du medlem
kan du logga in på SSFKs interna sidor. Lösenord
är samma som nyckelkoden.
Vi finns även med på Facebook.
Boka in datumen 18/1 och 19/1 Då kommer
Martin Falklind från Fiskejournalen att ha föreläsning med bilder och filmvisning.
SSFK är med som värd.
18/1 Fregatten i Stenungsund
19/1 Sagabion i Skärhamn
Se Annons på sista sidan i Vaket
Ålevatten
Årsmöte 2012
Båtarna
Årsaktiviteter 2012
Stenungsunds kommun fick nej av Miljödomstolen på att använda Ålevatten som dricksvattentäkt. Därmed är reproduktionen av lax och öring
i Rördalsån och Anråseå räddad. Hatten av för de
som kämpat i flera år för denna utgång.
Se till att båtarna är förtöjda på ett bra sätt. Ös
gärna båtarna så de inte sjunker. Lämna aldrig ut
låskoden till icke medlemmar. Att gratis få låna
båtarna är en förmån.
SSFK har årsmöte i klubblokalen
Torsdag 23 februari kl. 19.00
Alla är hjärtligt välkomna.
1 Maj Familjedag Lysevatten. Utsättning av
fiskyngel, korvgrillning mm.
3 Nov Familjedag Lysevatten. Avelsfiske, korvgrillning mm.
29 Mars Klubbmöte vår
Visst vill du vara med!
Vi efterlyser dina bidrag till
medlemstidningen. Bilder,
notiser, artiklar och insändare.
4
15 Nov Klubbmöte höst
Angående laxlus
En bra kortfilm om laxlus finns på följande adress. http://w.w.w.youtube.com/
watch?v=kuw6CTqCDZs
fiskeregler i SSFK’s sjöar
Tvingande Regler
zzFiske endast tillåtet för SSFK’s medlemmar,
markägare med tillstånd och personer med
gästfiskekort.
zzFiske får endast ske med Flugspö, Spinnspö
eller Haspelspö. Endast ett spö per fiskare åt
gången.
Undantag: Barn under 12 år får fiska med
metspö. Vid isfiske får pimpelspö användas.
zzLevande eller dött agn får inte användas.
Undantag: Agn får användas vid pimpelfiske
från is. Barn under 12 år får använda agn
vid mete.
zzAll fisk som tas upp skall registreras i vid
sjöarna befintliga fångstjournaler.
zz Fiskekortet (medlemskort/gästfiskekort/
markägarkort) skall alltid medföras och
vara synligt vid fiske i klubbens sjöar. Det
skall på uppmaning uppvisas.
zzNedskräpning i båtarna och runt sjöarna är
förbjudet. Båtmotorer är förbjudna.
zzSkador som uppstår på klubbens båtar och
materiel skall omgående rapporteras till
respektive sjöintendent.
Brott mot ovanstående regler kan
efter styrelsebeslut leda till uteslutning ur ssfk. Tjuvfiske kommer att
polisanmälas.
Kaffepannan är påsatt.
Vaket, Nummer ett 2011
Vi har fina fiskar i våra vatten.
Rekommendationer
zzFör att ge underlag till fiskevårdande åtgärder uppmanas de som fiskar att registrera
alla fisketillfällen, även de utan fisk. Antalet
fiskar som släpps tillbaka bör också registreras. Fiskejournaler med instruktioner för
hur rapportering skall ske kommer att finnas vid varje sjö.
zzDå vi är många i klubben bör varje fiskande
ej ta upp fler än 2 – 3 fiskar per fiskedag.
zzI Lysevatten bör oskadad öring och regnbåge med en längd understigande 40cm
återutsättas för ytterligare tillväxt. Öringar
över 55cm bör tas upp för att skapa plats för
mindre öring.
zzHantera fisken varsamt vid återutsättning.
Drilla den snabbt, undvik att ta i den och
låt om möjligt fisken vara kvar i vattnet.
Var särskilt försiktig när vattentemperaturen
överstiger 20 grader C.
zzOm du tillämpar Catch & Release använd
krok utan hulling för att minska risken att
skada fisken. Hullingen kan du klämma in
med en tång.
zzKlubben rekommenderar återutsättning av
lekmogen öring.
zzHjälp de av klubben engagerade fisketillsyningsmännen att sköta sitt arbete.
Vi i ssfk fiskar för rekreation,
inte för att fylla frysen.
Var rädd om våra fina sjöar.
5
fakta
avelsfiske
Varför vi avelsfiskar och
hur det går till?
Nyklämd rom från en hona i någon av våra sjöar.
Inom SSFK har vi avelsfiskat på brunöring
under många år. Anledningen till att vi avelsfiskar är flera. Genom avelsfisket säkerställer vi
att vi har fisk i våra sjöar som medlemmarna
kan fiska på. Genom avelsfisket sprider vi kunskap om fiskevård till alla som är intresserade.
Som en del av avelsfisket träffas medlemmarna
minst två gånger om året vid Lysevatten vilket
ger alla ett utmärkt tillfälle att umgås och utbyta erfarenheter. Nya medlemmar och juniorer
ges extra mycket utrymme vid dessa Familjedagar. Men framför allt vill vi ju ha fisk i
våra sjöar!
för att fisken inte skall fara för illa. Regnbågarna
är speciellt känsliga och behöver få sin frihet tillbaka så fort som möjligt. Alla honor och en del
finare hanar tas med tillbaka till stranden där de
placeras i en nätbur i väntan på att klämmas på
rom och mjölke. Normalt lägger vi sex till åtta
nät när vi avelsfiskar. Det krävs två båtlag för att
det inte skall ta för lång till mellan vittjningarna.
Får man inte fisk, eller för lite fisk, på ett ställe
flyttas näten till en ny plats i sjön. Med åren har
vi dock lärt oss ganska väl var fisken har sina lekbottnar så det största hotet är att fisket kommer
igång för sent på morgonen.
Själva avelsfisket
Klämmning och befruktning
Öringen leker på hösten och i våra sjöar brukar
honorna mogna, bli redo för att lägga sin rom,
i första eller andra veckan av november. Själva
leken sker på grusbottnar nära land. Går man
längs med någon av sjöarna kan man under
leken se ljusare fläckar på botten där öringhonorna har städat bort skräp och slam för att
kunna lägga sin rom. Vill man se öringlekarna
skall man vara ute i gryningen och sitta blickstilla vid ett träd eller buskage där man ser något
rengjort område på botten. Under dygnets ljusa
timmar håller sig honorna på lite djupare vatten.
Det är därför vi brukar ha ett gäng med fiskare
på plats i god tid innan det ljusnar. Börjar man
fiska för sent på förmiddagen blir det helt enkelt
svårt att fånga honorna. Vid avelsfisket lägger vi
ut nät i sjön som vittjas med korta mellanrum
6
Avelsfisket vid Krokevatten.
huvud taget rör backarna. Ganska exakt 400
dygnsgrader efter befruktningen kläcks rommen
och öringarna kommer ut. De nyfödda ynglen
har nu en gulesäck, med all näring de behöver,
som räcker i två till tre veckor. Vi låter ynglen gå
kvar i kläckrännan tills gulsäcken är förbrukad
för att öka överlevnaden.
fakta
När tillräckligt många öringar samlats in är det
dags att klämma rom och mjölke ur fiskarna.
Det krävs lite kunskap för att inte skada fisken
när man klämmer den på rom. Så just detta moment utförs av någon som har lite mer erfarenhet. Allt annat runt avelsfisket är öppet för alla
att vara med på. Man börjar med att klämma ut
rommen, som sprutas ner i en rengjord spann.
När samtliga honor är klämda ser man till att
rommen är ren, eventuellt skräp plockas bort,
innan man låter några välväxta hannar lämna
mjölke till befruktningen. När mjölken är tillsatt
till rommen häller man på lite vatten så att själva
befruktningen kan ske. Processen sköter sig själv
på några få minuter. Det handlar sedan mest
om att vänta, skölja bort överflödig mjölke och
vänta igen i ett par timmar eftersom rommen är
extremt känslig för rörelse direkt efter befruktningen.
Utsättning
Tiden i kläckrännan
Utsättning av yngel i Lysevatten.
Rommen sätts ut i backarna för kläckning
framåt våren.
När rommen fått vila i ett par timmar tar vi med
oss spannen eller spännerna till vår kläckränna.
Väl på plats läggs en lagom mängd rom ut i varje
kläckningsback där den sedan skall ligga tills
ynglen kläcks. Det tar 400 dygnsgrader innan
rommen kläcks. Kalkylen är enkel, ta medeltemperatur per dag på vattnet i kläckrännan och
lägg ihop resultatet tills du kommer upp i 400.Så
många dagar tar det att kläcka rommen. Under
de första 200 dygnsgraderna skall man om möjligt inte röra rommen då den är mycket känslig
under denna period. Man kan ibland behöva
rensa kläckbackarna från död rom som hotar
att förstöra den friska. Men det är för det mesta
bäst att vänta tills 200-strecket innan man över
Vaket, Nummer ett 2011
Vi har nu kommit fram till slutet av april och det
är dags att sätta ut våra yngel i sjöarna. Eftersom både leken och tiden i kläckrännan styrs av
vattentemperaturen skiljer det inte många dagar
från år till år när det kommer till utsättningen
och därför kan vi hålla den första maj som ett
ganska säkert datum för årets första stora händelse i föreningen.
Öringarna har nu i det närmaste slut på sin
gulesäck och behöver komma ut i sjöarna för
att kunna äta ordentligt. Vi kör över ynglen till
den sjö de skall leva i och sätter sedan ut dem på
grundvatten med frilagda stenar så att de enkelt
kan ta skydd på botten. En ganska stor del av
ynglen stryker med under de första veckorna
eftersom både fiskar och trollsländenymfer
rankar öring högt på sina menyer.
Tillväxt och ny avelsfisk
En till åren kommen öring.
De öringar som överlever växer ganska snabbt
och redan framåt hösten brukar de vara kring 15
centimeter och runda om magen. Naturligtvis
äts en del av öringen upp med tiden men de som
7
forts...
fakta
avelsfiske
Bygge av tak i vår kläckränna i september.
överlever blir smartare allt eftersom. Det brukar
aldrig vara någon brist på fisk i våra sjöar. Redan
andra året vet vi att en del av fiskarna tas upp.
Det är lite synd för de behöver växa till sig tills
de är åtminstone 40 centimeter. När öringen är
större än 35 centimeter är det mest sportfiskare
och fiskgjusar som är ett hot mot dem. Vissa
perioder kan det bli lite mindre insektsliv i våra
sjöar på grund av naturliga fluktuationer och det
innebär att vissa årskullar kanske behöver fyra
år på sig för att nå fångstfärdig storlek. Några
få fiskar som inte fångas växer till sig och blir
riktigt stora och intar då rollen som avelsfisk
för våra kommande generationer. Får de bara
leva vidare uppnår de en ålder på mellan tio och
femton år innan de avlider av ålderdom. Fisken
på förra sidan var ungefär åtta år gammal när
den fångades.
Bättre kläckanläggning
För att vi skall få en större andel av rommen
att kläckas och fler yngel som kan sättas ut har
8
medlemmar under ett antal år förbättrat vår
kläckränna. Det har varit olika projekt under
årens lopp. Vi har idag ett garanterat stadigt vattenflöde under vintermånaderna. För ett antal år
sedan utfördes ett stort arbete med att gjuta om
hela kläckrännan som var gammal och sliten.
Idag är den tät och kommer att fungera utmärkt
många år framöver. Bra och funktionsdugliga
kläckbackar finns på plats och underhålls löpande. Under hösten 2011 slutfördes till sist arbetet
på kläckrännan genom att ett tak byggdes som
idag skyddar anläggningen mot väder och vind.
Framför allt hjälper taket till att motverka kraftig isbildning i rännan under kalla och blåsiga
perioder. Vi ser med tillförsikt fram emot många
år då vi kan sätta ut en tillräckligt stor mängd
yngel och att alla medlemmar skall ha bra möjligheter att fånga stor öring, i bästa kondition
och med hela fenor.
Text: Mikael Båth, September 2011
takbygge över kläckränna
ligga under ”bar himmel” och få den omvårdnad som vi ger den där. Problemet är att våra
kläcklådor inte får vara i fred för metalltjuvar.
Det finns personer som inte kan låta några kilo
metall få vara i fred utan till varje pris måste
roffa åt sig allt som glimmar. Detta har gjort att
ett helt års arbete med avelsfiske och omvårdnad
av rommen under vintern har spolierats.
Kontentan är att SSFK blivit utan en hel årskull av yngel och i förlängningen om detta får
fortgå dör våra sjöar!
Bygget över kläckrännan är inget Fort Nox,
men det blir ändå ett hinder att forcera och
förhoppningsvis får vi behålla vår egendom.
Vaket, Nummer ett 2011
rapportering
På hemsidan har man under hösten kunnat följa
byggandet av tak och väggar på vår kläckränna.
Man kan undra lite om nyttan av att sätta upp
ett tak och lägga tid och pengar på att bygga
in hela rännan? Rommen ligger ju ändå ”bara”
nere i vattnet i sina kläcklådor och väntar på att
kläckas. Ja rommen klarar alldeles ypperligt att
Takbygget har tagit 6 hela arbetsdagar med svett
och skratt, för det har i mångt och mycket varit
ett riktigt roligt arbete. Under bygget har det
varit en salig blandning av arbetskraft och flera
nya ansikten har dykt upp med oanad förmåga
och en aldrig sinande arbetsvilja. Byggstarten
på lördagsmorgnarna har varit kl. 10.00. Vi har
först lagt upp dagens arbete och sedan kört på
fram till middagstid då det grillats hamburgare
och korv. Avslutningen under eftermiddagarna
har varit strax innan kvällsnappet i sjön.
Ett stort mervärde med hela projektet har varit
att det har genomförts av två klubbar.
SSFK och SSG (Sällskapet Sportfiskare i
Göteborg) har utfört arbetet gemensamt under
ledning av Byggmästare Rolf Jansson och där
undertecknad har agerat springpojke.
Att två klubbar går ihop och har projekt
tillsammans är banbrytande och ger oss alla
intressanta kunskaper om klubbarna. Självfallet
kommer SSG att få tillträde till kläckrännan och
vi kan dela på ansvaret för avelsarbetet. Taket i
sig ger också erfarenheter av det praktiska arbetet
runt omvårdanden av rommen och ynglen. En
positiv effekt är också att vi slipper stå i ur och
skur och sköta arbetet. Då belysning dragits in
finns det alla möjligheter att i framtiden slippa
stå med pannlampa och plocka med romkornen.
För projektet har SSFK sökt bidrag ur Sportfiskarnas fiskevårdsfond och fått 6000kr beviljat.
Detta har spridigt sig till vår förbundstidning
Svenskt Fiske, som sände ut en reporter till oss
som tog bilder och gjorde intervjuer under pågående arbete. Reportaget torde komma i Svenskt
Fiske under våren 2012. Hoppas våra kära yngel
trivs i sin nya boning och att vi slipper ovälkommen påhälsning!
Vid hammaren Krister Olausson.
9
fiskepolitik & fakta
8-fjordar
Friskt vatten
Fjordarna längs den svenska västkusten har
under lång tid utarmats på bottenlevande fisk,
inte minst på grund av överfiske och undermålig
förvaltning. Kan 8-fjordar vara en vändpunkt i
förvaltningen av de lokala fiskbestånden? Sommaren 2010 var till exempel en EU-delegation på
besök för att fördjupa sig i modellen.
Historia
När jag började fiska i fjordarna i början av
1970-talet var tillgången på fisk i fjordarna
mycket god. Man kunde koka upp vattnet innan
man gick ned till bryggan och drog en torsk
till middagen. Vattnet kokade när blekor och
makrillstim jagade tobis och sill. Det svenska
rekordet på havskatt på den tiden kom från en
musselbank söder om Tjörnbron. Morfar kunde
få massor av rödspättor med ett 90meters garn.
När jag gick ner till stranden, med min Abumatic 220 och mitt gröna spö, för att fiska fick jag
alltid förhållningsorder att inte komma hem med
torsk. Havsöring var det dock ont om, trots flera
års idogt fiske hade jag bara en tappad att berätta om. Jag minns ännu i dag hur mina knän
skakade och mina glädjevrål lät då jag fångade
min första öring. Allt eftersom åren gick blev det
lättare och lättare att fånga öring, med torsk blev
det tvärt om. Från att ha varit en säker ”reträttfisk” när andra arter inte nappade blev det allt
svårare att fånga en anständig torsk. Öringarna
som jag lyckades fånga blev emellertid allt fler
och de flesta säsonger kunde jag notera över 200
öringar i fiskedagboken. Nu tar dock familjen
och arbetet mer av min tid och fångsterna är
mycket färre men tack vare höjda minimått har
storleken på de fångade öringarna ökat.
10
Vad är då 8-fjordar
8-fjordar startade som ett samarbetsprojekt mellan fem kommuner, Sportfiskarna och Svenska
Naturskyddsföreningen. De fem ingående kommunerna är Stenungsund, Kungälv, Tjörn, Orust
och Uddevalla. I arbetsgrupperna har funnits
representanter för sportfiskarna, yrkesfiskarna,
husbehovsfiskarna, näringsliv och myndigheter.
Geografiskt består 8-fjordar i sin ursprungliga
form av Älgöfjorden, Hakefjorden, Askeröfjorden, Halsefjorden, Stigfjorden, Kalvöfjorden,
Uddevalla
L ysekil
Stenungsund
Projektorganisation
Styrgruppen består av politiker från de ingående
kommunerna plus en representant för de ideella
organisationerna. Projektledaren rapporterar till
styrgruppen, där han är föredragande och sekreterare. I grupp 1 ingår representanter för sportfiskarna, husbehovsfiskarna, yrkesfiskarna, fiskeriverket och länsstyrelsen. Grupp 2 består framför
allt av anställda på kommunernas miljöavdelningar och representanter från Länsstyrelsen och
Naturskyddsföreningen. En av uppgifterna för
gruppen är att samordna miljöinsatser mellan
och inom kommunerna. I grupp 3 har lokala
företag med maritim anknytning samlats. Gruppen skall arbeta för att utveckla turistnäringen
i området. Andra intressanta arbetsområden för
gruppen är musselodling, som både skapar jobb
och minskar övergödningen. Grupperna är också
nätverksbyggande. Marknadsföring av 8–fjordar
som varumärke och information och utbildning
av allmänheten kommer att vara avgörande för
projektets framtid.
zzAtt återställa den ekologiska balansen och
säkra den biologiska mångfalden.
zzAtt erbjuda en miljö för rekreation och
återhämtning såväl för bygdens folk som för
jäktade storstadsmänniskor.
zzAtt stimulera och finna former för samverkan mellan intressenter i kustzonen utifrån
lokala och regionala förhållanden och därigenom skapa arbetstillfällen.
zzAtt ge förutsättning för en maritim verksamhet som är ekonomiskt och ekologiskt
hållbar.
zzAtt tjäna som förebild för liknande projekt i
andra kustområden.
fiskepolitik & fakta
Havstensfjorden och Byfjorden. Nu ingår även
fjordarna norr om Orust. Projektet omfattar
förutom fiske även miljö, friluftsliv, kultur och
företagsamhet med marin anknytning. Projektets bredd har visat sig vara fördelaktig för
finansieringen. Både lokala miljövårdsmedel från
Naturvårdsverket och EU-medel har beviljats.
Det unika med projektet är att fem kommuner
har en politisk samsyn och samarbetar för att
gemensamt utveckla ett större havsområde. De
övergripande riktlinjerna för projektet är att
miljö och utvecklingsarbete skall bedrivas aktivt
utgående från lokala förutsättningar och med
lokalt deltagande och legitimitet. Projektet skall
också bidra till de nationella målen: ”Ett hav i
balans” och” Levande kust och skärgård”.
Forskning
För att undersöka förekomst av eventuell torsklek
i 8-fjordarområdet genomförde 8-fjordar i samarbete med Fiskeriverket ett antal provfisken med
bur, krok och trål samt akustiska undersökningar med ekolod. Fisket ägde rum under vintern
och våren 2009. Rent praktiskt utfördes provfisket av en inhyrd yrkesfiskebåt i samarbete med
två studenter från Göteborgs Universitet. Resultatet visar att det fortfarande finns en spillra kvar
av ett lokalt lekande bestånd av torsk. Under tre
års tid genomfördes också en total inventering av
ålryssjor i hela området. Alla redskap prickades
med hjälp av GPS in på sjökort. Huvuddelen av
ryssjorna fanns i Stigfjorden.
Målsättningar
zzAtt återskapa en frisk och levande havs- och
kustmiljö och därigenom ge möjlighet för
våra barn och barnbarn att uppleva tillfredsställelsen av att kunna fiska och bada
från bryggor och stränder.
Vaket, Nummer ett 2011
Trålfångst. Mest knot.
11
fiskepolitik & fakta
8-fjordar
Fiskeregler
Efter många och långa diskussioner lämnades ett
förslag från 8-fjordar till Fiskeriverket angående
fiskeregler för 8-fjordarområdet. Ålfisket hölls
utanför. Bedömningen gjordes att detta fiske
ändå skall regleras 2011 då nuvarande dispenser utgår. 8-fjordar anordnade i samarbete med
Fiskeriverket flera välbesökta samrådsmöten för
allmänheten.
De nya fiskereglerna
zzOmrådet utökades med Koljefjorden, vilket
var ett mycket bra beslut.
zzTvå helt fiskefria områden införs, ett mindre och ett större, i norra Havstensfjorden.
Inom dessa områden är allt fiske förbjudet
året om utom i det större södra området
(blå på kartan) där fiske med handredskap
från land tillåts under den tid öringen är
lovlig.
zzRunt dessa helt fiskefria områden görs en
större zonering med skärpta regler. Zoneringen sträcker sig från Stigfjordens mynning, söderut till Tjörnbroarna och runt
Orust nordsida till Malö Strömmar.
zzInom det zonerade området får endast
handredskap och skaldjursburar användas.
zzAllt fiske efter torsk, bleka och kolja är förbjudet året runt.
Ovanstående regler trädde i kraft den 1 februari
2010. Generellt kan sägas att FiV lyssnat på
lokalbefolkningens åsikter och stöttat 8-fjordar
med både pengar och arbetsinsatser. Fisket efter
ål förbjöds i praktiken från och med den 15 september 2011 då årets fiske upphörde.
Foto: Anders Nicander
12
forts...
Biotopförbättring.
Fisket i fjordarna idag och i framtiden
De viktigaste arterna för de som fiskar i fjordarna i dag är makrill och öring. Men det fiskas allt
mer efter arter som sill och piggvar. Torsk och
bleka som tidigare dominerade fångsterna är nu
helt fredade. De svaga bestånden av bottenlevande fisk inne i fjordarna kan i huvudsak förklaras
med överfiske. För pelagiskt vandrande fisk som
sill, skarpsill och makrill varierar tillgången över
åren men är i stort tillfredsställande.
Havsöringbestånden goda status beror på det
omfattande fiskevårdsarbete som genomförts i
lekbäckarna. Åtgärdade vandringshinder, biotopvård och kalkning har alla haft stor betydelse
för öringbeståndets utveckling. Men regleringen
av fisket efter öring med stora fredningsområden
och ett minimått som gör att de flesta öringar
hinner leka en gång innan de fångas har säkert
varit lika betydelsefullt. När vi inom projektet
tar bort vandringshinder eller lägger ut lekgrus
På våg till lek.
fiskepolitik & fakta
8-fjordartorsk.
så besätts de nya områdena omgående av lekande
öringar. Ett bra exempel på detta är Nösnäsbäcken där öringen tidigare bara kom upp cirka
30meter uppströms järnvägen. Efter åtgärder
får vi 4 öringar per kvadratmeter när vi elfiskar
uppströms de åtgärdade vandringshindren. I
8-fjordar projektet kommer vi att fortsätta med
åtgärder som gynnar öringen. Öringen är i dag
den stora rovfisk som dominerar som toppredator i många områden. Varför är det då så viktigt
med stora rovfiskar i våra fjordar? Enligt senare
forskning kan frånvaron av stora rovfiskar vara
ett större problem för miljön i fjordarna än
övergödningen. Normalt betas mycket av de fintrådiga algerna bort av olika kräftdjur. Men på
grund av att toppredatorerna minskat har antalet
mindre fiskar som äter upp de ”betare” främst
märlor som håller de fintrådiga algerna i schack.
Fjordarna är övergödda och deras ekosystem är
särskilt känsliga för påverkan genom den relativa
slutenheten. Vattenutbytet är starkt begränsat
resulterande i liten utspädning av närsalter.
Tillväxten av fintrådiga alger har därför exploderat och de förr så utbredda ålgräsängarna har
minskat.
Vaket, Nummer ett 2011
Vad gör vi då för att förbättra miljön i 8-fjordarområdet? De nya reglerna som vi tagit fram
möjliggör förhoppningsvis att det lokala beståndet av torsk kan öka och att torsken åter skall bli
en viktig toppredator i ekosystemet. Vi har också
startat ett arbete för att åtgärda vägbankar som
hindrar vattengenomströmning. Utsläpp från
dåligt renade avloppsanläggningar är en annan
prioriterad fråga. Vi ser även över hur ekosystemet påverkas av muddringar och giftiga bottenfärger. När det gäller de giftiga bottenfärgerna
anläggs nu många spolplattor där färgrester
samlas upp när vi spolar av båten. Vi har också
fått medel för att anlägga torsk och hummerrev.
Vi avser även att undersöka hur fiskbestånden
påverkas av den ökande förekomsten av säl och
skarv i fjordområdet.
Vi tror att det måste tas ett helhetsgrepp för att
få ordning på miljön i fjordområdet. Detta helhetsgrepp måste innebära att vi inte exkluderar
fiskens betydelse för ekosystemet. Vi vill också
passa på att tacka Stenungsunds sportfiskeklubb
för allt som ni bidragit med.
Text: Niclas Åberg /
Projektledare för 8-fjordar
13
blandade bilder
Av e ls fi s k e.
Le v erans a v l ek örin g.
Så stora ö ringa r ha r vi
i våra vatt e n .
Mjö l k e n s p ru
ta r.
a
Ga m m e lgä d d
gå r in t e
De n ö ri n g e n
av
fö r h a ck o r.
14
Ha rrfi s k e i G
lo m m a .
.
vid Lys ev a tt e
n.
Lek an d e tors k i Havst ensfjord e n .
blandade bilder
Sty re ls em ö t e
Fe t rö d in gk.g .
Näst a n 2
Nys ti g e n la x
.
d e t.
Vis s t n a p p a r rn .
e
t
Äv e n p å v in
n a n fi s k
De t fi n n s. a1n
k g oc h
,3
ä n ö ri n g
1,4 k g .
Vaket, Nummer ett 2011
Prov trå l n in g,
8- fjo rd a r.
15
stenungsunds sportfiskeklubb
2010–2011
aktiviteter runt om
2010
Nu sitter man här igen och har total skrivtorka.
Gjorde vi någonting i fjol? Hur gick fisket? Hade
vi några arbetsdagar etc.
Svaret är. Japp! Säsongen började i februari
med att fixa skottning av vägar och parkeringarna till Lysevatten och de andra sjöarna, så att
klubbens ivriga medlemmar kan ställa sina bilar
inför vinterfisket. Nej nu blev det nog lite fel. För
mig började säsongen med ett försök till romrensning den 9 januari. Då jag med vadarna på
klantade mig och dök i kläckrännan, så kunde
jag bara delta någon halvtimma innan det var
dags att åka till sjukstugan och gipsa handleden.
Stortån kunde de inte göra något åt så den fick
hänga med ändå! Åter till fiske! Den 13 februari
inledde vi med isfiske och korvgrillning på Lysevatten. Jag valde att skotta upp en väg på sjön för
att vi skulle kunna lägga ut leksten till rödingarna nästa dag med en inhyrd 4-hjuling. Fisket
gick trögt, men vår junior Karl visade var skåpet
skulle stå med en röding på kilot. Fisken kollades
in av alla vid fika och korvpausen vid vindskyddet. Dagen efter var det arbetsdag och många
hade fått smak på rödingfiske och hjälpe till att
lasta sten på släpet till 4-hjulingen. Hans H.
hade markerat ut några heta ställen där rödingen
borde leka och vi gjorde vårt bästa för att ta oss
dit med sten och släp. Ca 5 ton ”kattskallar”
blev utlagda på isen, som bågnade av tyngden.
I mars blev det full fart på mig, Hans och
Gösta när vi fick besked om att regnbågsrommen var ögonpunktad och färdig för hämtning.
Gösta rattade bilen till Källefall, där vi hämtade
rom till både oss och SSG. Krister hade levererat saltkaren till kläckrännan. SSG påbörjade
sitt bygge av kärl till en kläckningsanläggning.
16
Kläckningen av regnbåge gick över förväntan
och 90–95 % kläcktes. I slutet på april samlades
fiskevårdsgruppen och sjöintendenterna för utsättning av regnbågs- och öringyngel i våra sjöar.
De tvååriga regnbågarna väger nu runt kilot och
fjolåringarna ca 3 hg och är 25–30cm långa.
Familjedagen den första maj var välbesökt med
hamburgergrillning, fix med båtar, linor, tävling
etc. I slutet på maj hade vi vår ”sedvanliga” invigning av fiskesommaren med vacker musik och
sång. Då vädret var lite blött gjorde vi en liten
tillbyggnad på vindskyddet med pressningar, så
att vi kunde sitta torra runt lägerelden och mysa.
Vår träff i slutet på maj är en av mina höjdpunkter på fiskeåret och dessutom brukar juniorerna
få mest fisk så stämningen är på topp. Dagen
efter tog jag årets enda torrflugeöring vid Båtholmen i Lysevatten.
Under sommaren var Eva och jag inte hemma
så mycket. Vi var engagerade i skolavslutningar,
köp av sjöflygplan mm. Utifrån fiskestatistiken
kan jag se att fisket efter öring i maj och juni
var mycket bra. Fisketrycket sjönk sedan under
sommaren. Min uppfattning utan att ha räknat
fiskarna är att ca 50 % återsätts efter fångst,
vilket borgar för en fortsatt god tillgång på öring
inför nästa år.
Vid midsommar fick jag rapport om tjuvfiske
med nät i Lysevatten. En medlem tog tillvara
de nät som användes. Båten som hade används
kom sannolikt från utloppsviken och personen
som vidtalades var inte nykter vid tillfället. Håll
utkik efter sådana företeelser och rapportera till
mig eller Eva.
Avelsfisket och transport av bakarvirke till
vindskyddet genomfördes i höstas på familjedagen. Några medlemmar började avelsfiska redan
kl 7 för att få de morgonpigga honorna. Vi fick
och i lysevatten
2011
I skrivande stund ligger dimman tät och första
avelsfiskedagen är genomförd i Lysevatten. I år
började vi redan kl 06.00 och det gav resultat, 18
honor och ett helt gäng killar som återbördades i
det varma vattnet (8C°).
Som vanligt är Lysevatten vår mest besökta sjö
och 50–60 % av de rapporterade fiskarna simmar fortfarande kvar i sjön.
Vindskyddet fungerar bra och är en bra träffpunkt för våra medlemmar. I år har jag även
gjort ett antal bänkar som finns utplacerade bla
på ”Regnbågsklippan”. Bänkarna står ca 10m
ovanför vattenbrynet och man kan faktiskt sitta
där och se fisken vaka i det klara vattnet. Vid
ett tillfälle när jag satt där så jag en båt som
jag inte kände till, som kom från utloppsviken.
När jag rodde dit så åkte båten upp på land och
fiskespöna bars iväg. Så håll ögonen öppna och
fråga efter fiskekort när ni ser främmande båtar i
Lysevatten.
Vid några tillfällen har jag fått klagomål på
att alla båtar är upptagna. Jag kan bara framföra
mitt förslag att när ni ser att alla båtar är upptagna så får ni faktiskt tränga ihop er i en båt. Detta
för att så många som möjligt ska komma ut på
sjön. Vindskyddet är till för alla och går inte att
boka, så det är bara att tränga ihop sig. Därmed
är det slut på pekfingrarna.
Många av våra medlemmar har i år fått se
backingen på sina flugrullar då både regnbågar
och öring har växt sig stora i vår sjö. Tillgången
på mat är god i Lysevatten, som ni kan se på
bilderna. De RB som vi satte ut för 2,5 år sedan
väger nu 1,5 kg och är helt förvildade, vilket
innebär att de inte är så lätta att få på kroken.
Ur min synvinkel är det roligast att smyga längs
ständerna och vänta ut dessa bjässar och när de
kommer inom kasthåll lägga ut flugan. Med båt
så hinner man skrämma de stora fiskarna. Vår
vinter aktivitet med arbetsdag dvs. vedhuggning gjorde gott och veden räckte i stort sett hela
Vaket, Nummer ett 2011
våren och sommaren. Jag hoppas att vi blir ett
gäng även i år som ser till att förråden är fulla
inför nästa säsong.
Nu ser jag fram emot vinterfisket även om jag
de senaste tre åren inte fått en enda firre i Lysevatten. Det är så trevligt att tillsammans med
fiskekompisar sitta och snacka på isen eller vid
vindskyddet och diskutera olika teorier d.v.s.
fiskehistorier framför en värmande brasa. Många
planer inför det nya fiskeåret skapas när man tar
sig en ledig stund.
För mig har 2011 inneburit mycket fix och
trix med vårt sjöflygplan och många timmar är
nerlagda på renovering och lackning av denna
farkost. Eva och jag fick några fantastiska veckor
i fjällen där vi fiskade och badade. Eva är faktiskt
en rackare på att fånga gädda. För andra året i
rad lyckades hon få ett stort antal gäddor medan
jag fiskade harr.
Nästa år kommer att vara ett helt fantastiskt
fiske och tält år!
Kalle Lockner
stenungsunds sportfiskeklubb
mycket rom men honorna var svårkramade så
det kanske var någon vecka för tidigt.
Vattenanalyser av våra sjöar är gjorda och visade att det var brist på fosfor i samtliga vatten.
Nu gick vi i ide!
Nja! Jag provade faktiskt att isfiska i slutet på
november och såg en lite RB som cirklade runt
hålet.
17
bågarna i strömhult
Sommaren 2008 fick jag ett samtal från en gammal bekant, han sa att han hade en plats över till
Strömhult och undrade om jag var sugen på att
följa med. Då jag precis läst en del om Strömhult
och var väldigt nyfiken, så svarade jag självklart
ja. Fisket skulle ske i mitten av september och jag
kunde knappt bärga mig.
Strömhult är beläget i Västra Småland och anses vara ett av Sveriges bästa put & take vatten,
där är det bara flugfiske som gäller. Om man är
på jakt efter den där rekordregnbågen så är det
hit man skall åka. Fisken har en genomsnittsvikt på 3 kg. Man har fångat fisk där som vägt
uppemot 10kg. Väl på plats kan man fiska i en
800meter lång strömsträcka eller i en stor anlagd
damm. Regnbågen är den fisk som oftast hugger
på kroken, men det finns även öring, Storleken
på öringen ligger på ca 1-3kg och om man lyckas
fånga en fisk så är det catch and release som gäller.
Under hela veckan före dagen D så var det
förberedelse som gällde. Utrustningen bestod av
ett Guideline explorer #6 flugspö, en mediumrulle laddad med Guideline pounch pro flytlina
som visat sig vara en mycket bra långkastande
lina lämpad för både havs/insjöfiske och tafsar
i dimensionerna 0,20-0,25 mm. Valet av flugor
baserade jag på lite olika faktorer. Fiskarna i
Strömhult är mycket ytaktiva och tar gärna myror, spindlar och andra insekter, som blåst ned
på ytan från träd eller liknande. Detta försökte
jag imitera, annars var det nymfer och streamers
som gällde T.ex. Montana eller Wooly Bugger.
Dagen var nådd, utrustningen nedpackad och
18
huvudet fyllt med förhoppningar. Jag mötte upp
grabbarna utanför Björns Fiske o Jakt i Stenungsund och så fort man satt sig i bilen så startades
diskussioner om flugval inför dagen, väderlek
och tidigare upplevelser i Strömhult.
Det var nämligen inte grabbarnas första besök
i Strömhult. Antalet besök de gjort under åren
går nog inte att räkna på fingrarna, så jag hade
bra guider med mig. Fiskehistorierna och ljuget
gjorde att tiden sprang iväg och till slut stod
vi på parkeringen vid övernattningsstugorna
och tömde bilen på spö efter spö. Fisket skulle
inte ske förrän nästa dag så vi hade en hel kväll
framför oss med fiskehistorier, grillning och
allsång. Sammanlagt var vi 12 man i två stugor,
majoriteten var skåningar och trogna gäster i
Strömhult. Det var 3 killar som aldrig varit här
förut. Flugbindningsstäd och kall öl stod på bordet, killarna som varit här ett antal gånger innan
hade utvecklat en egen fluga som de kallade
Strömhultspecial, var väl inget speciellt med flugan, såg ut som en Wooly Bugger med vit stjärt,
svart kropp och förtyngd med kulkätting som
ögon. Kvällen fortskred i samma takt som den
börjat och klockan började närma sig midnatt.
Nu var man helt uppskruvad med fiskehistorier
som man hoppades kunna bekräfta dagen efter.
Jag ställde ifrån mig utrustningen färdigtacklad
och klar, önskade alla en god natt och gick till
sängs.
Vaknade 06.30 lite tung i huvudet och med
grus i ögonen, funderade en stund på vad mina
värdar bjudit på kvällen innan. Insåg att det var
dags att fiska, hoppade upp ur sängen, slängde
på mig kläderna, skottade i mig yoggi och några
smörgåsar. Sen var det fiske som stod på tapeten.
Fisket startar kl. 07.00 och avslutas 16.00. Vi
samlades utanför stugorna innan vi startade. På
väggen av ena stugan hade man målat ut hela
strömsträckan med de olika poolerna och den
anlagda dammen. De flesta hade redan bestämt
sig för var de skulle starta dagens fiske, men
jag ville ta en extra titt. Under tiden medan jag
kikade genom de olika poolerna så såg jag att
fisken var aktiv nere i dammen så jag bestämde
mig för att starta där. Jag gick ner till en udde
där jag hade goda möjligheter att komma åt fisken, satte på skåningarnas så kallade Strömhultspecial och la ut första kastet. Tog hem flugan
utan resultat. Blev lite förvånad, de hade ju sagt
att det var den bästa flugan för dessa vatten.
flöt på och de flesta av dem som var med fick sig
minst en fisk var. Jag fick personligen nöja mig
med en fisk den dagen, men det var väldigt kul
att se nästan alla lyckas. Den fluga som visade sig
vara extremt bra denna dag var en streamer vid
namn Masken. På den flugan fångades majoriteten av fisk. När dagen var slut vägdes det in 14
fiskar. Den minsta vägde 2,7kg och den största
4,4kg, alla var nöjda och glada Sen var det bara
att städa ur stugorna och köra hemåt.
Jag får sammanfatta denna upplevelse som
mycket trevlig, har väl aldrig satsat stenhårt på
regnbågsfiske tidigare då jag personligen föredrar havsöringsfisket, men det var väldigt kul
att känna lite härligt tunga knyckar i änden av
linan. Hela kalaset med boende och fiske för en
dag kostar ca 10 000 kr för en grupp. Kan väl
kännas som mycket pengar men samla ett gäng
med goa fiskekamrater så kan jag garantera att
ni får en fiskeupplevelse som ni inte glömmer i
första taget. Vem vet, jag kanske själv återvänder
till Strömhult en vacker dag.
Lennart Svensson
Masken färg orange.
Jag gjorde om samma procedur ett antal gånger
utan resultat. Efter en stunds fiske kände jag att
jag verkligen gett deras fluga en chans. Jag gick
sedan på egna erfarenheter och satte på en klassisk Montananymf, då går det ju nästan inte att
misslyckas. La ut ett nytt kast på samma plats,
såg hur vattnet blev upprört och upp kom en fin
regnbåge som tog flugan innan den hunnit sjunka. Jag var inte alls med på mothugget och förlorade fisken F…! Kände hur irritationen kokade
inombords, men bet ihop och la ut ett kast till.
Såg hur en fisk vände tvärt i vattnet och gav sig
rakt på flugan. Ja där satt den! Det var en fet fin
fisk, som jag hade fått på kroken. Den drog iväg
med ett tiotal meter lina, kom upp till ytan och
slog runt. Jag försökte minska antalet meter lina
utanför rullen för att få bättre kontroll över fisken. Detta var inte helt lätt då jag var osäker på
tafsens skick. Till slut efter 5-10 minuters kamp
fick jag upp fisken. Regnbågen vägde 2,9kg och
mätte upp emot 50cm. Kände mig rätt nöjd då
jag var en av de första att landa en fisk. Dagen
Vaket, Nummer ett 2011
19
nagellack eller fiskehatt!
del II Galet! Ett ord som väl beskriver mitt sportfiske
intresse. Lika frustrerad som jag kan bli av illmariga öringar, som leker med mina utlagda nymfimitationer, lika galet entusiastisk blir jag när jag
med iver rycker bort mitt lockande bete framför
ett nalkandes hugg. Och detta bara för att jag,
trots en hel del år av träning, ännu inte kan stilla
min iver. Visst, sportfiske är harmoni i mångt
och mycket, men jag behöver nog för sjuttsingen
gå en kurs i att lära mig hantera nerverna.
Denna fantastiska sport som nu totalt funnit en
bundsförvant i mig verkar ha ett outtömligt förråd att ta lärdom av.
Det var i Örekilsälven jag fick uppleva flugfisket på riktigt första gången. De hade arrangerat
Tjej fiske och jag var inte sen att anmäla mig. Ett
bra arrangemang där man genom att gå mellan
olika stationer fick chansen att prova på fiske av
olika slag både i teori och praktik. Jag fastnade vid
den första stationen ”flugfiske i samman-flödet”
20
där otroligt tålmodiga instruktörer accepterade,
att de blev belagda med en extra svans, mig, som
totalt sönderpiskade polen under hela dagen.
Inte ville jag gå vidare inte. Dagen efter inhandlade jag mitt första enhands spö, vilket jag sedan
i två års tid tränat med under sommarkvällarna
utrodd mitt på Lysevattnet.
Nu har min ”feske-garderob” även utökats
med ett tvåhands spö, vilket jag blivit riktigt god
vän med. Måste bara lära mig hantera strömmande vatten, har en tendens att lockas med
av näckens sugkraft och doppa ändalykten vid
varje kast. Det är en konst att fiska i strid ström,
absolut!
Men fisk då? Det var tillsammans med min
son Karl, som jag fick mitt livs första flugspöfångade öring. Jag tror inte min son kommit
hem från en endaste fisketur utan en fisk i ryggan eller åtminstone någon smaskig historia,
så vem kunde bättre bli min ledsagare denna
kväll? Det var Snarsjön som fick besök av oss,
och som Karl sa: Får du inte napp här Mamma,
så kan du lägga feskehatten på hyllan. Det tog
inte många minuter innan Karl fick den första
öringen på dryga kilot. Jag piskade på... en stund
senare ropar Karl igen, nästa öring var krokad...
jag piskade på... Efter en timmes krusande av
vattenytan var jag nära att ge upp. Satte mig för
att iaktta min duktige son, som just förlorade en
tuff fight. Lite ”pepptalk” från sonen fick mig att
kliva ut på stenen igen. Jag lägger ut och PLASK
ett jättevak. Jag blev som jag brukar, galet ivrig,
släpper spöt och springer upp på land. Men
besinnar mig snart och lägger ut igen. Då hugger
det. Det hugger rejält, fisken rusar, jag skriker,
tårkanalen spricker och fisken förlorar. Är det så
här det känns? Jag är mäkta stolt, även om det
visar sig att detta enorma hugg endast var en liten men dock kaxig herreman på knappt ett kilo.
Känslan är obetalbar. Min feskehatt får med ära
sitta kvar!
Sommaren 2011 har för mig mestadels bestått
i arbete, medan kollegor kommer och går på sin
efterlängtade semester, har jag med längtan i
blicken suktat efter den annalkande helgen. Våra
helger har varit fulla av äventyr och busig natur.
Mörrumsån, en å som jag tidigare förkastat,
men min make envisas med att säga hur fint det
är där nere. Så för att råda bot på min skepsis,
kopplade vi på vår husvagn ”Laxluffaren” och
gav oss iväg dit. Jag hade med mig ett par flaskor
gott vin, ost och kex så jag skulle nog överleva.
Åkroken camping var vårt mål. Efter ett par
vändor så fann vi till slut vägen ner mot denna
magnifika plats ”makens beskrivning”. Vi parkerade så nära ån vi kunde, campingen var nästan
helt öde. Dimma och fukt i luften gjorde att min
första titt på flödet bekräftade mina tidigare pessimistiska tankar. Faan att jag inte tog med mer
vin tänkte jag och satte igång att rigga upp vårt
tillfälliga hem. Men så lättade dimman, solen
fann sin väg ner genom lövverken och ån gnistrade i hela sin glans. När jag vände mig om för
att släppa garden, var pojkarna borta, en blick
till motsatt sida bekräftade mina tankar. Där
stod de, far och son iförda vadare och med var
sitt flugspö i full färd med att försöka lura laxarna. Genom strömmen hör jag min make ropa:
Visst är här vackert! Skulle jag vara ärlig eller
skulle jag ljuga, jag kopplade på den förvånade
minen, ville inte erkänna att det var vackert,
vackert som bara den.
På med kängorna, spöt under armen och
sedan var det även dags för mig. Krister visade
mig till en plats, där fisken brukar visa sig. Efter
givande lunch. Denna helg var magnifik, ingen
lax men många roliga stunder.
En annan av de älvar vi besökte under våra
helger var belägen i Norge, där det var lika fint
enligt Krister. Även denna gång lastades laxluffarn med en salig blandning av humörlyftande
godsaker. (Man måste ju vara beredd på allt, när
maken styr). För mig vart det ingen lax denna
gång heller, men jag njöt av varje minut. Krister
krokade både en och två, men som den gentleman han är så släpptes de åter till friheten. Jag
kan ju inte bara ge upp tänkte jag, slet av mig
till bara mässingen och vadade på nakna fötter
låååångt ut i älven. Är det här Ni är? När Krister kom var det så gott som endast toppen på
flugspöet som var synlig. Jag fick snabbt veta att
så skulle man visst inte göra...
Jag ändrade teknik och sökte lyckan med hjälp
av en popper, förbaskat roligt alternativ men inte
ens här ville någon smaka. Maken min kom för
att testa och tror du inte på sjutton att han fick
lurat en ilsken rackare redan på andra kastet.
Vid älven låg även en liten sjö. Där lånade vi en
en stunds instruktioner satte jag igång. Det är
häftigt när spänningen suger tag i en och man
planerar nästa kast innan det första ens drivit
klart. En härlig stenbumling kunde skönjas och
där, just där kände jag att hon stod. Min för
stunden valda Ullsock drev perfekt i strömmen
och rundar stenen exakt där jag ville. Då bryts
ytan av ett monster. Hon var stor fet och präktig, men hon hoppar ÖVER linan. Men hon var
nästan min, nästan. Väl åter vid laxluffarn igen
så matar vår son Karl in ett 20-tal ankor, som
till hans förtjusning kom mer eller mindre in i
husvagnen, kvasten i förtältet fick göra sitt. Ut
med ungar och ankor och fram med lite energi
båt som tog oss runt bland bäverhyddor, ormbon
och en och annan argsint mus. Vi fiskade av
kanterna och fick både gädda, mört och abborre,
som blev till lunch, som även drygades ut av
nyplockade kantareller.
Nu är hösten här och det är med glädje man
tänker tillbaka på den sommar som varit och de
somrar som skall komma. I vinter blir det åter
igen fiske i utland, mitt mål är att fånga en barracuda på flugspö. Tiden får visa om lyckan står
mig bi.
Glöm inte att le åt solen, så stannar hon.
Ditte Olausson / Alias Kommandoran på Tången
Vaket, Nummer ett 2011
21
öringen en allvarlig
konkurrent till fjällräv
och fjälluggla?
En överraskande episod från årets fjälltur i Arjeplogsfjällen.
Jag och min fiskekompis Omar packade bilen
full med fiskegrejor och lättviktsmat och körde
140 mil till öringland. Framme vid fiskekampen
hyrde vi båt och rodde iväg mot våra strömmar
där vi skulle tälta. Efter vi slagit upp vårt tält
och smörjt kråset med lite frystorkförpackat,
riggade vi spöna och smög iväg mot strömmen.
Väl framme såg jag ett kraftigt vak utanför en
liten sandbank. Jag smög försiktigt ut på kanten
av banken och lade ut min nattslända. Fisken ignorerade den gång på gång så jag beslöt att göra
paus och byta fluga. Plötsligt såg jag en fjällämmel som väste mot mig vid sandbanken. Trots att
jag försökte, lyckades jag inte skrämma bort den
på en lång stund. Slutligen valde den lymmel att
simma ut i strömfåran där öringen hade vakat
tidigare. Rätt som det var såg jag en våldsam
explosion i strömmen då öringen glufsade i sig
22
lämmeln, varefter den drog ut på djupare vatten igen. Efter denna uppskakande upplevelse
förlängde jag min paus med lite kaffe för att
lugna ner mig. Till min stora förvåning började
öringen återigen att vaka 25 m ut i selet. Jag gör
ett uppströmskast och matar ut så lång lina som
jag kan genom att ta hjälp av strömmen. Strax
kommer flugan i närheten av den grova öringen.
Min streaking caddis föll tydligen öringen i smaken och fisken drog iväg med 30m backing.
Efter 20 minuter fantastisk kamp och 200
hjärtslag i minuten låg firren i håven och jag
kunde pusta ut. Väl uppe vid tältet väcker jag
Omar, som sover så sött. Han reser sig upp och
gnuggar sina sömndruckna ögon och utbrister
vilken bamse. Vid rensningen av fisken upptäckte vi att den hade två lämlar i magen och
den ena var förmodligen den jag nyss såg den
ta. Troligtvis var det den som simmade ut från
sandbanken.
Peter Johansson
lilla holmevatten
rapportering
Vår lilla pärla Lilla Holmevatten har i år fått ca
1 000 öringyngel utsatta, som förhoppningsvis
gottar sig bland näckrosor och ris. Fisketrycket
är som vanligt lågt. Sjös intendent, Peter Johansson, har i år fiskat runt 15 ggr i sjön och fått fem
fina kilosöringar och några små 2 hektos fiskar.
Är man försiktig när man vandrar runt sjön, kan
man få se hur fiskarna smyger in på de grunda
områdena för att jaga spigg.
De två intendenterna Peter och Patrik jagade i
början på juni sjösandsländor i Lysevatten och på
några privata tomter. Det var nog en rolig syn att
se dem krypa omkring med fjärilshåvar bland rosor och akleja. Dessa sländor placerades ut i Lilla
Holmevatten med förhoppning om tillökning.
Vår förhoppning är att under kommande år
även kunna placera ut sjösandsländor och nattsländor i våra övriga sjöar.
De två Pena Peter och Patrik
Bild från Holmevatten Peter Johansson
special pupa
en visuell mästare
I slutet av nittiotalet började jag få svårt att se Superpuppan när det var dåligt ljus. Ett bra flugmönster fungerade inte längre för mig vid det praktiska fisket.
Lösningen blev en ny fluga som ger samma fotavtryck på ytfilmen samtidigt som ett flertal förbättringar har tillförs. Special Pupa började faktiskt med en fluga jag fick av någon, vem det var kan jag
tyvärr inte dra mig till minnes, och har sedan utvecklats både vad det gäller mönster som bidteknik.
Bindtekniken är lite ovanlig på denna fluga eftersom huvudet skapas bak vid stjärten. Anledningen
till att jag har valt denna metod är att flugan blir stark i kroppen samtidigt som flugan inte dyker
lika lätt om man stripar den över vattnet.
Dagens version av Special Pupa är en fluga som är enkel att binda samtidigt som den är extremt
välfiskande. Visuell både för fisk och fiskare.
Mönster, text och foto Mikael Båth
Bindbe­skrivning
Special Pupa
Huvudets placering baktill och stjärtsprötena
är nyckelkompomponenter i detta mönster.
Flugan kompletteras med det väl synliga hacklet, förstärkt av bindtråden, och påfågelherlets
livlighet.
Special Pupa är helt enkelt den bästa harrflugan för våra nordliga breddgrader.
Vaket, Nummer ett 2011
Krok
Partridge SLD (Surehold Lightning Dry Barbless) #12–16.
Bindtråd
Svart Danville’s 6/0 Flymaster
Waxed Thread.
Kropp
Påfågelherl och palmerlindat
hackel.
Stjärt
Krystal Flash Olive eller
annan färg.
Huvud
Denna fluga avslutas baktill
och saknar traditionellt huvud.
Kommentar Flugan i denna bindbeskrivning är bunden på en krok i
storlek #12.
23
Börja med att täcka krokskaftet med bindtråden
och bind därefter in stjärten i en V-form.
1
2
Gå fram med bindtråden till en
punkt strax bakon krokögat. Bind
in två påfågelherl. Rensa bort
resterna så att det ser ut som på
bilden ovan.
Linda påfågelherlen bakåt, lämna en liten bar
yta mot stjärtens infästningspunkt och gå sedan
framåt igen till inbindningspunkten. Fäst herlen
med några trådvarv och rensa bort resterna.
3
Börja med att linda hacklet tre täta varva
bakom krokögat för att ge extra flytkraft och
fortsätt sedan med lite glesare varv ända bak till
bindtråden.
24
5
4
Rensa ett hackel och fäst stammen
längst fram vid krokögat. Detta
blir lite bakvänt mot vad man är
van vid men det fungerar mycket
bra. Gå bakåt med bindtråden genom påfågelherlen så att kroppen
förstärks. Det gör inget att herlen trycks ihop
lite när man utför detta moment, flugan kommer fiska lika bra ändå.
6
Fäst hacklet med tre bindtrådsvarv. Rensa bort hackelspetsen och
gör två whip-finishknutar.
Kapa bindtråden. Klipp av stjärten så att denna
blir lika lång som själva kroppen på flugan. Nu
skall flugan se ut som på bilden ovan. I början
kommer en del hackelfibrer att peka bakåt när
man har avslutat flugan. Med lite träning lär
man sig snart att binda huvudet
baktill och i väntan på att man
lärt sig tar man lätt bort fibrer som
kommit fel med en pincett.
7
8
Vänd nu flugan upp och ner och
klipp bort alla fibrer på undersidan
så att flugan ges möjlighet att ligga
djupt i ytfilmen.
Här ses flugan innan hacklet är klippt framtill.
9
Vaket, Nummer ett 2011
10
Som ett sista moment
klipper vi nu av en del
hackelfibrer på flugans
ovansida. Syftet med
detta är att ge ett fritt
kroköga så att vi kan
binda på flugan lättare samtidigt som flugans
främre del inte blir ett vindfång. Genom att låta
bakdelen av flugan, som ligger djupt i ytfilmen,
ta vinden får flugan en stabil gång i vattnet
vilket främjar till ännu fler tillslag.
25
den nakne fiskaren
Söndag morgon kl 07.00 tjöt väckaren och med
grus i ögonen hoppade jag i kläderna. Jag tog
den redan packade ryggsäcken för att åka ut till
någon av våra klubbsjöar. Jag skulle fiska och
njuta av naturen. På väg mot Kungälv funderade
jag på vilken av sjöarna jag skull välja. Kronsjön
med regnbåge eller någon av de andra öringsjöarna. Vid McDonalds fattade jag mitt beslut,
det var öringarna som hägrade mest, så jag tog
Ucklumsvägen. Väl framme vid sjön satte jag
mig ner och dukade fram kaffet för att lugna ner
mina förväntningar och komma i rätt stämning.
Plötsligt visade sig en vakring och med ens
var fokus på flugval, insekter och hur komma åt
fisken. Mina gissningar var att den förmodade
öringen gick och åt trollsländenymfer bland
näckrosorna då vaket var kraftigt. Jag smög fram
längs sjökanten och lyckades få fotfäste vid vattenbrynet och kastade ett 15 tal meter lina mot
fisken. Nästa genast tog den min fluga. Jag missade mothugget och fick dra in en tom lina med
ett inte tryckbart ordval från min sida. Typiskt
nu har jag väl skrämt den var andemeningen.
26
Efter några sporadiska vak och blindfiske blev
det så dags för lunchmacka och mer kaffe. Då
visade fisken sig igen i ett jättevak. Nu blev det
fart på kroppen. På nytt smög jag fram för att
hitta den rot, som jag tidigare hade stått på för
att kunna kasta ut min nymf. Pang så satt jag
fast i en gren, just som jag skulle lägga ut kastet.
Det var bara att smyga tillbaka och försiktigt
lossa kroken från trädet och åter igen ta plats och
vänta 4-5 min för att inte skulle skrämma den
skygga fisken. Pulsen låg nu uppe på 250 slag.
Slutligen lyckades jag återigen få ut kastet. Jag
hade bara tre drag fram till näckrosorna och ett
förmodat bottennapp. I tredje draget sög det i av
bara ”helskotta”. Fisken rusade rakt ut och ner
på botten. Till min förskräckelse hade det bildats
ett trassel på fluglinan som rasslade ut genom
spöringarna under rusningen. Fisken lyckades
simma under en stock, så linan gick åt ena håller
och fisken åt det andra. Som tur var hade jag
0.20 lina.
Tankarna gick runt runt för att hitta en lösning. Snart åkte alla kläder av. När jag kom till
”kallingarna” fick jag hejd mig själv och började
tänka igen. Jag kände att fisken var kvar då den
fortfarande drog och kämpade. Till sist ställde
jag upp flugspöet med lös slirbroms mot en
fjädrande björk. På med paltorna igen och sedan
en språngmarsch bort till båten för att sedan ro
det värsta jag kunde tillbaka till flugspöet. Med
en puls på över 300 såg jag att flugspöet rörde sig
och jag ökade roddhastigheten ytterligare.
Jag fick tag i flugspöet. Jo, den satt kvar för
jag kände knyckar i linan. Jag rodde sakta ut
mot stocken och fick ta bort några näckrosor
som fastnat i linan. Sedan sänkte jag ner hela
flugspöet under vattnet för att pumpa tillbaka
fisken på rätt sida om stocken. Jag hade ju även
en knut på fluglinan som lyckligtvis redde ut sig
med fisken kvar. När fisken var loss trodde jag
att jag hamnat på Liseberg. Fisken drog båten ca
10 varv runt runt och sedan rätt in mot näckrosorna igen.
När jag sedan håvar öringen bland näckrosorna lossnar den plötsligt. Den hänger med
halva vikten i håven och balanserar mellan frihet
och att bli fotomodell. Som ni kan se valde den
att bli fotomodell och gav mig ett av mina bästa
minnen från sommaren 2009. Nästa år är den
nog ändå större. Den simmar fortfarande omkring och kan jäklas med någon annan!
Peter Johansson
funktionärer
Ordförande
Vice Ordförande
Kassör
Sekreterare
Vice Sekreterare
Ledamöter
Krister Olausson
Kalle Lockner
Eva Widh
Pierre Johannesson
Erik Cardell
Lennart Svensson
Joakim Olsson
Torsten Olsdotter
0303 77 60 48
0520 65 24 00
0522 646140
070 6316474
0303 55241
0735 072688
0303 69220
0303 776022
Ungdom
Fiskevård
Hemsida Redaktion
Fisketillsyn
Pierre Johannesson
Patrik Ryynänen
Peter Johansson
Mikael Båth
Gösta Bring
Kalle Lockner
070 6316474
031 573904
070 3548305
0760 306873
0303 81857
0520 65 24 00
Fisketillsyningsmän
Gunnar Dahlqvist
Ewa Widh
Mikael Båth
Kalle Lockner
0303 777914
0522 646140
0760 306873
0520 65 24 00
Extern Kontaktperson
Gösta Bring
0303 81857
Kalle Lockner
Anders Rydqvist
Martin Ekelund
Peter Johansson
Andreas Jonemark
Krister Olausson
0520 65 24 00
0303 222960
0303 776781
070 3548305
0303 10776
0303 77 60 48
SEKTIONER
INTENDENTER
Lysevatten/Snarsjön
Kronsjön
Krokevatten
La Holmevatten
Lundensjön
Klubblokalen
SSFK 2012
STYRELSE
30-års jubileum
Stenungsunds sportfiskeklubb kommer att bjudas
in till en VIP-kväll när vi firar 30-år under våren.
Håll utkik på www.bjornsfiskejakt.se eller http://www.ssfk.info
Vaket, Nummer ett 2011
27
Spännande filmklipp!
Galna fiskehistorier!
Filmsignering!
Vackra bilder!
med Martin Falklind
Onsdag 18 januari – Stenungsund, Fregatten
Torsdag 19 januari – Skärhamn, Sagabiografen
Båda dagarna kl.19–21 Entré 50:Fri entré för alla under 18 år.
Gratis fika för ungdomar, vuxna 20:Alla intäkter går till fiskevård och ungdomsaktiviteter
i Stenungsunds och Tjörns kommuner.
Varmt välkomna!