Implementering av individuella programmets

Implementering av
individuella programmets
ämnesområden i ett
lärarperspektiv
Karolina Olsson, lärare
Karin Persson, biträdande rektor
GYSÄR13 – höstterminen 2012
• Häggviks gymnasium – Skolverkets referensskola
• Synpunkter på ämnesområdenas utformning
• Ca 13 lärare
• Ämnesområdena
–
–
–
–
–
Språk och kommunikation
Individ och samhälle
Natur och miljö
Idrott och hälsa
Hem och konsumentkunskap
Jämföra – Varför ser det ut som det gör?
Grundsärskolan
Gymnasiesärskolan
Motorik
Idrott och hälsa
Estetisk verksamhet
Estetisk verksamhet
Kommunikation
Språk och kommunikation
– inriktning träningsskolan
Vardagsaktiviteter
Verklighetsuppfattning
- Individuella programmet
Hem och konsumentkunskap
Natur och miljö
Individ och samhälle
Jämföra
• Större förståelse för ämnesområdenas
utformning
• Naturlig progression: grundsärgysär
• En del i bearbetningsprocessen
• Kan finnas en idé i att göra det igen…
Är det möjligt att få en full förståelse innan
”skolhjulet” rullat 4 år?
Läroplan + ämnesplan = levande dokument!
Hur ska vår struktur se ut?
• Verksamhetsträning före GySär13
– Gemensamma teman
– 4-årshjul
•
•
•
•
ÅR
ÅR
ÅR
ÅR
1
2
3
4
- ”Olika kulturer” ”Djur och natur”
– ”Jaget och familjen” ” Min kropp och hur jag mår”
– ”Yrken/Samhälle”, ”Att åka”
– ”Bondgården”, ”Teknik och miljö”
• Kan vi behålla våra gamla teman?
• Var börjar vi? Vad är mest hanterbart?
Centralt innehåll - Tema
• Givande diskussioner
• Hur anpassar vi det centrala innehållet till respektive
elevgrupp?
Svårt att pressa in nytt i gamla ramar!
Början höstterminen 13
• Läroplan för GySär 13
• Skolverkets konferens om GySär 13
Bedömning för lärande – ett stödmaterial om kunskapsbedömning i
gymnasiesärskolan
• Dokumentation?
– För att dokumentera elevens progression
– Pedagogiska planeringar
• SPSM projekt
Parallella processer
• Prata om bedömning - för vems skull?
• Det ledde till flera parallella processer:
–
–
–
–
Centralt innehåll
Bedömning: att tolka kunskapskrav och likvärdighet
Dokumentation, pedagogiska planeringar
Förmågorna, ämnesområdets syfte
Centralt innehåll
• Lärarna kom med önskemål på att vi på skolans IV-program
skulle ha någon ”minsta gemensamma nämnare”…
• Vi i skolledningen skapade en mall för gemensam 4-årsplan
för IV
• Detta gör det möjligt att samarbeta på skolan i teman (även
om man kan ha olika teman i olika klasser) och för elever att
byta grupp under skoltiden, underlättar lärarbyte samt att
fortsätta ha åldersblandade grupper
4-årsplan
4-årsplan
Kunskapskrav och likvärdig
bedömning
• Det var framförallt när vi pratade om hur man skulle skriva en
pedagogisk planering som det blev tydligt att vi måste
fortsätta jobba med bedömning.
– Genom diskussioner i lärarlag
– Genom diskussioner i tvärgrupper/ämnesområdesgrupper
• SPSM nämnde att en annan skola hade skapat kunskapstrappa
för att definiera progressionsbegreppen
Progressionstrappa
• Vi såg det som en framkomlig väg att diskutera likvärdig
bedömning
• Det viktigaste att definiera för oss var:
– Skärningspunkt mellan grundläggande och fördjupade kunskaper
– Skärningspunkt mellan fördjupade kunskaper och nationella
programmets kurser
• Det finns inget stopp i trappan, alla kan utvecklas mer!
• Syftet med dokumentet är ett stödmaterial för när man ska
skriva pedagogiska planeringar samt när man skriver
omdömen
Dokumentation
• Lärportal edWise
• Pedagogisk planering som kopplas till eleven, där man också
kan göra en individuell bedömning.
• En gång per termin nulägesbedömning
• Beskrivningen ska vara kortfattad, med riktning mot syfte och
mål, samt vara konkret för eleven
• Vi jobbar nu med ett bedömningsstöd
Nuläge - exempel
Bedömningsstöd under arbete
Förmågor och syfte
• Under vårterminen 2014 föreläsning om Bedömning för
lärande i särskolan
• ”Förmåge-cirkel” introducerades
Lärdomar
• Det var ett komplext och svårt arbete att förändra en
kunskapskultur, och att få ihop kunskapssynen för att
garantera likvärdig bedömning och bedömning för lärande.
• Det är diskussionen som är det väsentliga, det är där tanken
formas, hur fin mall man än har.
• Det hjälpte att ha tydlig styrning, en sammanfattande och
beslutande ledning som lyssnade i diskussioner men sedan
kom med en gemensam plan.
• Om vi hade gjort det igen skulle vi försöka fokusera mer på
helheten av vad förmågor, kravnivåer och innehåll är.
Att leda utvecklingsarbete är att
leda lärande
• Ledningens betydelse:
–
–
–
–
–
–
Uppmärksamma, medverka
Skapa resurser
Ge offentligt stöd till bra arbetssätt/metoder
Kräva effekt med tydliga förväntningar
Uppmärksamma tidiga effekter
Tålamod!
• Kräv inte total likformighet, variation och anpassningar måste
finnas, det lär vi oss av – men inom de ramar som vi sätter
upp!
• För att lyckas med mål måste man ta hänsyn till vardagen om
lärandeprocessen ska förändra tänkande och beteende. Därför
var det viktigt med växelverkan lärarkollegium och
skolledning. Delaktighet är A och O. Utförarna måste förstå
varför något ska förändras.
Fortsättning
• Hur vi gör syfte, mål och bedömning tydligt för eleverna?
• Hur får vi in läroplanens övriga mål som en tydlig del i
undervisningen, när de inte bedöms i ämnesområdet?
• Hur gör vi pedagogiska planeringar som levandegör
undervisningen och blir till hjälp för lärarna?
• Fortsätt håll diskussionen om bedömning för lärande levande,
revidera dokumenten, fördjupa förståelsen.