Talarkurs
Power Point-presentation!
1. Varje tal måste utformas med publiken i åtanke. Ett tal inför en klass ser självfallet
annorlunda ut än ett tal inför riksdagen. Inför varje talartillfälle är det viktigt att tänka på hur
din publik ser ut. Är publiken gammal eller ung? Är den redan insatt i det du ska tala om?
Tror du att folk är intresserade eller ointresserade? Är publiken insatt kan du gå mer på djupet.
Är publiken ointresserad måste du hitta något som intresserar dem och börja där.
2. Vad vill du säga? Vad vill du att publiken ska känna eller göra? Det finns många olika
avsikter:
skapa kontakt
Samtalet vid busshållplatsen på morgonen om vädret är av denna typ. Avsikten är att skapa
kontakt och ingenting annat. Mycket få tal inför grupper har detta som enda avsikt. Däremot
måste alla tal ha kontakt som en del av sin avsikt. Annars spelar det ingen roll vad du talar
om, budskapet går ändå inte fram.
underhålla
Ofta handlar det helt enkelt om att få publiken att ha roligt.
undervisa
Vanligast är att man vill undervisa, informera eller demonstrera något. Målet är att publiken
ska lära sig någonting.
väcka känslor
Målet är här att få publiken att känna något, att få den berörd.
skapa handling
Då gäller det att entusiasmera publiken tillräckligt för att de ska skrida till handling på grund
av det du sagt.
3. Hur mycket tid har du fått på dig? Anpassa ditt tal efter talartiden.
4. Nu när du funderat över vilken din publik är, vad din avsikt är och hur mycket tid du har är
det dags att titta på vad du vill ha sagt.
Kan budskapet sammanfattas i en mening? Denna mening kan i så fall upprepas flera gånger i
ditt tal.
5. Hur ska ditt tal läggas upp?
inledningen
Det allra viktigaste i inledningen är att skapa kontakt. Hur man gör detta beror på publiken.
Försök att fånga din publik direkt. Nämn gärna ditt budskap, men bara helt kort.
dispositionen
Olika tal kräver olika dispositioner men en modell som fungera för de flesta undervisande tal
och för många andra är följande:
tala om vad du tänker säga,
säg det * och
säg slutligen vad du har sagt!
Då kommer din publik att minnas vad du har sagt.
* Avdelningen kan vara utformad i flera steg eller punkter. Exempelvis: kronologisk,
ämnesvis, det intressantaste först eller med kontraster; alla förargument, sedan alla
motargument.
avslutningen
Knyt samman allt. Repetera och sammanfatta det viktigaste av talet. Var inte rädd för att
upprepa dig.
6. Retoriska knep kan vara grädden på moset
För att fånga dina åhörares uppmärksamhet, för att få lära dem något eller minnas ditt tal kan
du ta till klassiska knep från de gamla grekerna.
Upprepning av ditt budskap eller något väldigt centralt i talet gör att åhörarna lättare tar det
till sig. Du kan också inleda flera meningar på samma sätt. Martin Luther King inledde åtta på
varandra kommande stycken i ett tal med orden ”I have a dream”.
Den retoriska frågan är en fråga som inte kräver något svar. Det skapar spänning och
förväntan hos åhörarna
Liknelsen har du säkert använt i poesin, men den passar bra även här. ”Hungrig som en varg”
är en liknelse, men du kan säkert hitta på nya och mer originella liknelser.
Metaforen, bilden, är släkt med liknelsen, men saknar liknelseordet. ”Min älskling du är som
en ros” är en liknelse, men ”Du är mitt hjärtas ros”, är en bild, d v s en metafor.
Exemplet är faktiskt också ett retoriskt knep. En fabel är ett sedelärande exempel i form av en
liten berättelse. Du kan alltså berätta om någon eller något som anknyter till ditt tal, något
som gör det tydligare och lättare att uppfatta. Det kan vara något du hittat på själv eller något
du lånar från nu- eller dåtid.
6. Nu ska talet framföras. Du kanske är nervös? Om du är så nervös att du känner dig darrig
eller skakis, kallsvettig och yr (inte så ovanligt!) kan du trösta dig med att det bara är du själv
som märker det. Det syns faktiskt inte!
Viktigast av allt då du väl står där framför din publik är att de känner att du faktiskt vill just
dem något. Tala l å n g s a m t. Spela in och lyssna på dig själv så hör du att det inte låter så
långsamt som du tror!
