Policy uppgift
Folkhälsonutrition 15 hp
Policyarbete –vattenflöde
Virtuellt vatten cirkulerar mellan länder i form av varor som exporteras och importeras.
Vattenmängden som behövs för produktionen av dessa varor definierar deras virtuella
vatteninnehåll. Varorna i fråga är bl a grödor, bomull, kött och industriprodukter. Utbytet av
virtuellt vatten kan vara ett effektivt sätt att fördela världens vattentillgångar jämnare. Samtidigt
kan vattenimporten ses som en alternativ vattenkälla, som därför kan minska belastningen på
utsatta regioners egna vattenbestånd. Det kan också uttryckas så att vatten är en ekonomisk
tillgång för landet. Följden av det globala utbytet av vattenflödet är minst lika viktigt som
klimatförändringarnas bidrag till de regionala vattensystemen. Länder påverkar varandras
regionala vattensystem. Länken mellan efterfrågan för virtuellt vatten i länder som Japan och
Nederländerna och vattenanvändning för produktion av exportvaror i USA och Brasilien kan
vara en bidragande orsak. Detta bidrar till det faktum att 15 % av obalansen i de regionala
vattensystemen står i direkt proportion till denna efterfråga, då vattnet inte används för egen
produktion utan exporteras i virtuell form. Länder med den största netto vattenexporten är USA,
Kanada, Thailand, Argentina och Indien. Länder med störst vattenimport är Japan,
Nederländerna, Korea, Kina och Indonesien. Sammantaget blir länderna beroende av varandras
export av virtuellt vatten och oftast utnyttjas detta med orimliga priser där exportländerna tjänar
både makt och pengar.
Länderna i mellanöstern och norra Afrika (MENA) är extremt torra och de har upplevt att
vattentillgångarna kan ta slut. Vattnet i Israel och Palestina tog slut på 1950-talet, i Jordanien på
1960-talet och i Egypten på 1970-talet. Vattenbrist kan påverka förutom på individnivå, både
samhälle, nationella politiska ekonomier och regioner. Definitionen för vattenbrist är när en
människa inte har tillgång till en kubikmeter dricksvatten av god kvalité årligen. Vatten är en
otillräcklig tillgång som bör behandlas varsamt. Ändå har inte allt vatten samma värde. En
individ i Afrika kan klara sig på mindre än fyra kubikmeter vatten på ett år, jämfört med en
person i ett industrialiserat land som använder runt 100 kubikmeter vatten/år (!). Mängden
vatten som behövs för livsmedelsproduktion för en individ är 1000 gånger så mycket mer än
mängden dricksvatten. För hushållsarbete är mängden vatten olika för olika länder och står i
relation till dess ekonomi. Beroende på den mycket mer omfattande volymen för
livsmedelsproduktion, är detta ansett som det strategiska vattnet i avseende på ekonomi. Mindre
än 10 % av individers vattenanvändning är avsatt till dricksvatten och hushållsarbete, medan
90 % är avsatt för livsmedelsproduktion. För att åstadkomma ett kilo grödor behövs cirka två
kubikmeter vatten (1000-2000 kg vatten) beroende på vilken typ av grödor, vilket väder och
klimat landet har. Det kan därför behövas upp till 5000 kg vatten på vissa ställen i världen för
att få en bra tillväxt. Jämförelsevis krävs det för nötköttproduktionen 16 gånger så mycket
vatten för att producera 1 kg kött än för att producera 1 kg vete. U.S. Department of Agriculture
och European Community exporterar samma mängd vatten som rinner i floden Nilen i Egypten
varje år till MENA länderna vilket är cirka 40 miljarder ton vatten omsatt i 40 miljoner ton
grödor.
Virtuellt vatten ger möjligheter att beräkna vattenkonsumtion och vattentillgång. En global
undersökning av den exakta vattenmängden för olika grödor och volymen virtuellt vatten som
har färdats globalt mellan länder gjordes under perioden 1995-1999. Även en uppskattning av
balansen mellan det virtuella vattenflödet och vattenbehovet/åtgången genomfördes. Största
andelen (67 %) var det internationella utbytet av grödor, 23 % stod för utbyte av boskap och
boskapsprodukter. Slutligen, 10 % motsvarade utbytet av industriella produkter. Även andra
globala studier har kommit fram till samma resultat, vilket gör siffrorna trovärdiga. Som
jämförelse, beräknades volymen för bevattning under samma period till 2500 Gm3/år. Med
Teresa Ollila, Jenny Malmborg, Lisa E. Marklund
2009-05-08
Policy uppgift
Folkhälsonutrition 15 hp
hänsyn taget till användning av regnvatten för bevattning, är den totala vattenanvändningen för
jordbruk i världen ca 5400 Gm3/år. Den totala vattenanvändningen i världen för hushålls- och
industriella avseenden är bestämt till ca 1200 Gm3/år. Sammantaget betyder detta att runt 15 %
av vattenanvändningen i världen inte är till för hushållsanvändning, utan för export i virtuell
form. En sammanställning visade att 30 % av det virtuella vattnet som exporterats var vete,
sojabönor stod för 17 % och ris för 15 %. Väst Europa visade sig ha det största virtuella
vattenflödet inom regionen och behöver därför både tillförlita sig på andra länder inom och
utom regionen. I-länderna visade sig ha en stabil virtuellt vattenbalans medan U-länder ofta
hade en obalans. Man kunde också förvånansvärt se att grannländer kunde skilja markant i den
virtuella vattenbalansen.
Diskussion
En del forskare påstår att det finns skäl att se vattenbristen som ett problem, trots det globala
vattenflödet. De säger att pessimisterna överskattar problemet men optimisterna däremot tillåter
politikerna att skatta vattenfrågan som en alltför lågt prioriterad policy vilket kan leda till att
problemen som redan finns blir allt större. Ifall befolkningsmängden ökar enligt beräknat
(10,74 miljarder år 2200) kan vattentillgångarna bli ett större problem för redan utsatta regioner.
Frågan är om det befintliga globala vattensystemet har kapacitet för detta. Genomförandet av
planerna att förbättra vattenanvändningen är ännu långt ifrån färdigt och det finns mycket som
ännu måste göras både nationellt och globalt för att förändra och förverkliga. Det är vidare
omöjligt att exakt beräkna framtidens vattenbehov och tillgång. Det har tidigare varit svårt att se
till vilken kapacitet vatteneffektiviteten kan ökas.
Virtuellt vatten flödar inte bara från vattenrika länder till vattenfattiga, utan det finns vattenrika
länder som pga. sin begränsade mängd av odlingsbar yta är tvungna att importera mat och vice
versa. Därför är problemet med vattenfördelningen i världen svårt att lösa i praktiken med hjälp
av virtuellt vatten. Det virtuella vattnet har fått en större betydelse eftersom världspopulationen
stadigt ökar och behovet av livsmedel, som i sin tur är beroende av vattentillgång, ökar. Många
länder är beroende av ett fungerande jordbruk för att täcka både sina egna behov av livsmedel
och även för att försörja sig ekonomiskt genom export. Vattenbrist kan hindra dessa länder från
en ekonomisk tillväxt och leda till fattigdom. Om ett land är självförsörjande i och med
vattentillgång kan vara en avgörande faktor för att landet ska kunna utvecklas socialt och
ekonomiskt. Därför är effektiv vattenanvändning för dessa länder enormt viktigt dels för att få
en ekonomisk tillgång och dels för att bemöta mattillgången i landet.
Eftersom vatten är en naturresurs kan man inte öka tillgången till det oändliga utan det är viktigt
att istället begränsa användningen för att inte störa det naturliga vattenkretsloppet. Det kan få
allvarliga konsekvenser om vattenkretsloppet kommer ur balans eftersom det skulle leda till att
vattenfördelningen förändras och ”förråden” tar slut. Det är också möjligt att framtidens
klimatförändringar kan ha en betydelse för det globala vattenflödet. Den framtida efterfrågan på
vatten med den ökande världsbefolkningen, industrialiseringen och urbaniseringen kan komma
att ha en fruktansvärd påverkan på miljön där den naturliga balansen i miljön eventuellt rubbas
av det virtuella vattnet. Framtidens klimatförändringar har därför förutspåtts påverka och lägga
mer börda på vattentillgången, speciellt i MENA länderna som redan nu har vattenbrist. Fortsatt
förändrat klimat och torka kan leda till en miljökatastrof. Det är också viktigt att ta hänsyn till
hur vattentillgångarna i länderna används. Många länder använder upp grundvattnet och bygger
brunnar vilket leder till att länderna tillslut hamnar i vattennöd. Det är överanvändningen av
grundvattnet som kan bli det stora problemet i framtiden och påverka miljön. Policys för
användandet av grundvattnet bör belysas för framtida beskyddande av jordens tillgångar.
Teresa Ollila, Jenny Malmborg, Lisa E. Marklund
2009-05-08
Policy uppgift
Folkhälsonutrition 15 hp
Möjliga åtgärder är till exempel förändringar i valet av livsmedelsproduktion, att
vattenanvändningen begränsas att teknologin för en lägre vattenförbrukning utvecklas och att
vattenflödet fortsätter lika effektivt som i dagsläget. En viktig faktor som försvårar problemet är
att befolkningsantalet ökar och konsumtionsvanorna förändras. Genom att förändra dieten,
speciellt i industriländer, till en mer vegetabilisk föda och genom att inte ”överäta” kan man
spara mycket vatten. Det är inte endast vilken sorts mat man äter som har betydelse för
åtgången av vatten, eller snarare utav virtuellt vatten. Det finns många steg från jord till bord
där vatten går förlorat och där förbättringar kan göras för att effektivera vattenanvändningen.
Det sägs att slänga bort mat är som att låta vattenkranen rinna. Det är därför viktigt att minska
spillet vid alla dessa steg; vid skörd, behandling och packning, hos mellanhänderna (affärerna,
restaurangerna), i hemmet och till slut minska rester som den enskilda personen lämnar. I
industrialiserade länder är spillet större i de senare stegen från odling till gaffel medan
situationen är den motsatta i u-länder pga. ineffektiva skörde-, transport-, och anläggningar för
förvaring. Det är mindre troligt att omedvetna konsumenter ifrågasätter och förändrar sitt
beteende. Det är därför viktigt att öka deras medvetenhet. Ju längre avståndet är från jord till
bord desto mer sjunker medvetenheten om att livsmedel är naturliga produkter (växter och djur)
som kräver naturresurser för att produceras. Media bör involveras mer i frågan om det virtuella
vattnet och förklara betydelsen av att äta mer ”vattensnål diet” så som en vegetarisk kost.
Vidare kan man fråga sig hur stort inflytande världsekonomin har på det globala vattenflödet.
Om framtida ekonomiska kriser driver upp priset på spannmål kan fattiga länder tillslut inte ha
råd att importera det virtuella vattnet. De exporterande länderna med både odlingsbar yta och
tillräckliga vattentillgångar hamnar i en så kallad ”win-win” situation då vattnet egentligen inte
försvinner, utan stannar kvar i landet. En annan viktig aspekt är huruvida det finns ett “pristak”
för att undvika eventuella politiska konflikter mellan regioner. I artiklarna om virtuella vattnet
diskuteras inte hur inverkan av att länderna är beroende av varandra kan orsaka samarbete och
fred men också orsaka konflikter. Det kan upplevas som att det är ett kritiskt samarbete på en
skör lina där länderna är politiskt beroende av varandra. För att det globala virtuella vattenflödet
ska fungera krävs att länderna har ett gemensamt intresse och tillit till varandra men också att de
har ett politiskt stabilt samspel. Det finns internationella överenskommelser som skyddar
användandet av det gemensamma vattnet och det globala utbytet så att det ej berörs eller
påverkas i konflikter. Vidare verkar det saknas riktlinjer för att främja långsiktigt tänkande och
förebygga föroreningar. Ett stort framsteg är utvecklingen av ”Millennium Development Goals”
där ett av målen är att vattentillgången ska säkras för hela världsbefolkningen innan år 2015.
“Water is not about to run out. Thanks to nature's water cycle of evaporation and rainfall, water
is the most renewable of all resources. But today, humans are affecting that natural cycle on
such a scale that some of the great rivers of the world are running dry. And if harvests fail
because of dry river beds, it is little consolation to know that the water is raining somewhere
else.” -Fred Pearce
Teresa Ollila, Jenny Malmborg, Lisa E. Marklund
2009-05-08
