Utrikesdepartementet
Denna rapport är en översiktlig sammanställning över
hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på
den svenska ambassadens bedömningar.
Rapporten kan inte ge en fullständig bild. Information
bör sökas också från andra källor.
Mänskliga rättigheter i Belize 2006
ALLMÄNT
1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna
Läget beträffande de mänskliga rättigheterna (MR) i Belize är i ett regionalt
perspektiv förhållandevis gott. Betydande problem finns dock på ett antal
områden. Övergrepp och brutalitet från enskilda polismäns sida utgör den
vanligaste typen av anmälningar hos landets MR-ombudsman. Interna
utredningar av dessa fall görs, men sanktionerna är ofta milda och få blir
dömda. Rättsväsendet lider fortfarande av brist på utbildad personal. Problem
med övervåld från vaktpersonalen och överbeläggning på landets enda fängelse
kvarstår. Under året tillämpades för första gången på länge en lag som
förbjuder ärekränkning av regeringsrepresentanter.
Dödsstraffet är nu i vissa fall obligatoriskt för mord men inga dödsdömda har
avrättats sedan 1985. Det är en tidsfråga innan den karibiska högsta domstolen,
på grund av ingångna regionala avtal, tar över funktionen som sista instans från
Privy Council i London. Detta riskerar att skärpa tillämpningen av dödsstraffet.
Fattigdomen är utbredd. Till de mer allvarliga problemen hör omfattande våld
och sexuella övergrepp mot kvinnor och barn. Trots kriminalisering av våld i
hemmet blir få fall föremål för domstolsprövning. Kvinnor har begränsat
politiskt inflytande och en sämre ekonomisk och social ställning i samhället.
Spädbarnsdödligheten är en av de högsta i Latinamerika. Trots låg
resurstilldelning har de senaste åren framsteg gjorts inom hälsosektorn, framför
allt beträffande tillgången till hälsovård. Relativt stora resurser avsätts till
utbildningssektorn.
Positivt de två senaste åren har varit att minimiåldern för giftermål höjts från
14 till 16 år, och straffbarhetsåldern från 9 till 12 år.
2
2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om
mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer
Belize har anslutit sig till följande konventioner:
Konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter, International
Covenant on Civil and Political Rights (ICCPR)
Konventionen om avskaffandet av alla former av rasdiskriminering,
Convention on the Elimination of all forms of Racial Discrimination (CERD)
Konventionen om avskaffandet av alla former av diskriminering mot
kvinnor, Convention on the Elimination of all forms of Discrimination Against
Women (CEDAW) samt det fakultativa protokollet om enskild klagorätt
Konventionen mot tortyr, Convention against Torture and Other Cruel,
Inhuman or Degrading Treatment or Punishment (CAT).
Konventionen om barnets rättigheter, Convention on the Rights of the Child
(CRC) samt de två tillhörande protokollen om barn i väpnade
konflikter och om handel med barn
Flyktingkonventionen, Convention related to the Status of Refugees, samt det
tillhörande protokollet från 1967
Romstadgan för internationella brottmålsdomstolen, International
Criminal Court (ICC)
Belize har inte undertecknat eller ratificerat amerikanska konventionen om
mänskliga rättigheter, men är observatör. Landet har skrivit under ett bilateralt
avtal med USA som undantar dess medborgare från utlämning till
internationella brottmålsdomstolen.
Belize har 13 utestående rapporter till kommittéerna för ovanstående
konventioner, varav fyra rör CAT, två ICCPR, två CEDAW, två CERD, en
CMW och en vardera för CRC:s två tilläggsprotokoll. Flera rapporter har
överskridit rapporteringsfristen med över tio år. Någon specialrapportör från
FN har inte besökt Belize under rapporteringsperioden.
MEDBORGERLIGA OCH POLITISKA RÄTTIGHETER
3. Respekt för rätten till liv, kroppslig integritet och förbud mot tortyr
Politiskt motiverade utomrättsliga avrättningar eller försvinnanden har inte
rapporterats under perioden. En dödsskjutning av polis i samband med
arrestering anmäldes under 2005.
Ett betydande antal anmälningar mot polisen för tortyr, misshandel och
övergrepp har förekommit under året. Under 2005 mottog MR-
3
ombudsmannen totalt 109 anmälningar om kränkningar av mänskliga
rättigheter utförda av polisen. Enligt MR-ombudsmannen är många fall
ogrundade, men enskilda organisationer menar att det förekommer övervåld
från polisens sida som är svårt att bevisa, och att många fall inte anmäls på
grund av offrets rädsla för vedergällning. I flera fall ignorerade staten
anmälningar om polisövervåld.
Förhållandena vid landets enda fängelse, som utgjort ett av de större
problemen under tidigare år, har nu förbättrats efter att administrationen av
fängelset överlämnats till en ideell organisation. Övervåld från fängelsevakter
förekommer dock fortfarande och överbeläggning är ett problem.
Den allmänna brottsligheten har ökat och landet har en av de högsta
mordfrekvenserna i Karibien.
4. Dödsstraff
Belize tillämpar dödsstraff men inga avrättningar har verkställts sedan 1985. I
oktober 2005 satt åtta dödsdömda fängslade. I ett flertal fall har överklaganden
till högsta instans, för närvarande Privy Council i London, resulterat i
omvandling till lindrigare straff. En eventuell framtida anslutning till den
planerade regionala karibiska högsta domstolen, Caribbean Court of Justice,
kan dock innebära att denna ersätter Privy Council. Domstolen kan förväntas
inta en mindre restriktiv hållning beträffande dödsstraffets tillämpning.
Enligt Privy Councils juridiska kommitté står dödstraffet i Belize i strid med
landets grundlag.
5. Rätten till frihet och personlig säkerhet
Författningens förbud mot godtyckliga frihetsberövanden efterföljs i allmänhet
men anmälningar om vissa överträdelser förekom under året. Den aktuella
överbelastningen av rättssystemet, bland annat mot bakgrund av stigande
kriminalitet och bristande organisation och administration, leder till fall av
långa frihetsberövanden innan rättegång hålls. Majoriteten av fallen överskrider
inte ett år. I slutet av 2005 avvaktade 23 procent av den totala
fängelsebefolkningen laga dom.
6. Rättssäkerhet och rättsstatsprincipen
Rättsväsendet är enligt de flesta bedömare självständigt i förhållande till den
exekutiva makten. Viss kritik har riktats mot det faktum att utländska domare
måste förhandla med regeringen om förlängningen av anställningsförhållanden,
vilket kan kompromettera deras självständighet. Det råder en stor brist på
4
kvalificerade domare, vilket bland annat beror på låga löner. Av landets 17
underrättsdomare har endast 3 juridisk utbildning. Outbildade polisåklagare
byts successivt ut, men många nyanställda saknar juridisk bakgrund. Staten är
skyldig att erbjuda medellösa svaranden offentlig försvarare endast i
dödsstraffsprocesser. Huvuddelen av svaranden har inte råd med försvarare
och dessa drabbas oftare av fällande dom än svaranden med rättsligt biträde.
Enligt en studie från 2000 saknar nästan samtliga minderåriga åtalade
försvarare. 2005 antogs en höjning av straffbarhetsåldern från 9 till 12 år.
Den nationella polisstyrkan saknar resurser och anmälningar om korruption
förekommer. 74 poliser blev föremål för disciplinära åtgärder under 2005 – en
ökning jämfört med året innan - och flera avskedades.
1999 inrättades ett MR-ombudsmannaämbete med behörighet att utreda
myndighetspersoners överträdelser, föreslå rättelser och avge rapporter till
parlamentet. Utredningar vidtas dock endast med anledning av en formell
anmälan och MR-ombudsmannen har en diskretionär rätt att avstå från att
utreda vissa fall. MR-organisationer och oberoende media har ifrågasatt
ombudsmannens självständighet och kapacitet att utreda övergrepp.
7. Straffrihet
Straffrihet förekommer i Belize, även om omfattningen är mindre än i de flesta
övriga länder i regionen. MR-organisationer kritiserar särskilt bristande
lagföring av polisövergrepp och problem inom polisens interna
disciplinsystem. Åtal inför allmän domstol väcks endast i ett fåtal fall av
allvarliga kränkningar. Rättsprocesserna försvåras av bristande
utredningsresurser, särskilt vad avser landets ende rättsläkare. En ovilja bland
vittnen, ofta poliskollegor, att avge vittnesmål bidrar också till att försvåra
processerna.
8. Yttrande-, tryck-, mötes-, förenings- och religionsfrihet m.m.
Yttrande- och mediafrihet garanteras av författningen. Yttrande- och
mediafriheten kan dock åsidosättas om det gäller landets försvar, offentlig
säkerhet, allmän ordning och moral samt offentlig hälsovård. En förordning
förbjuder varje medborgare att ifrågasätta uppgifter om finansiella tillgångar
lämnade av offentliga befattningshavare och tjänstemän.
Ett fritt åsiktsutbyte äger rum i ett stort antal självständiga radio- och tvkanaler och tidningar. År 2005 tillämpades för första gången en
ärekränkningslag då en lokal tidning dömdes för att ha anklagat
5
premiärministern för bland annat korruption. Annonsbojkotter för att straffa
obekväma medier förekommer.
9. De politiska rättigheterna och de politiska institutionerna
I Belize råder politisk pluralism med flerpartisystem. Belize har parlamentariskt
styrelseskick av brittisk modell. Den brittiska monarken är formellt
statsöverhuvud och representeras i Belize av en generalguvernör, vars uppgifter
i första hand är ceremoniella. Regeringen utövar den verkställande makten och
är ansvarig inför det lagstiftande tvåkammarparlamentet. Val till
representanthuset hålls var femte år genom majoritetsval. Av senatens åtta
medlemmar utses fem av premiärministern, två av oppositionsledaren och en
av den brittiske generalguvernören. Alla medborgare över 18 år har rösträtt.
Regeringsmakten har växlat fyra gånger mellan de bägge största partierna
Peoples’ United Party (PUP) och United Democratic Party (UDP) sedan
självständigheten 1981. I valet i mars 2003 återvaldes PUP och fick 22 av de 29
platserna i parlamentet. Valen har i huvudsak varit fria och rättvisa.
Valdeltagandet är traditionellt högt och uppgick i valet 2003 till 80 procent.
Regeringen har som målsättning att åtminstone 30 procent av ledande
befattningar inom staten ska innehas av kvinnor, men målsättningen har hittills
inte uppnåtts. Endast en av femton ministrar är kvinna. Av representanthusets
29 medlemmar är 2 kvinnor. I senaten är 3 av 13 medlemmar kvinnor, varav en
är vice talman. I de lokala valen 2006 blev en kvinna huvudstadens nya
borgmästare.
EKONOMISKA, SOCIALA OCH KULTURELLA RÄTTIGHETER
10. Rätten till arbete och relaterade frågor
Belize har anslutit sig till Internationella arbetsorganisationens (ILO:s) åtta
centrala konventioner gällande förenings- och förhandlingsfrihet, ickediskriminering i arbetslivet samt förbud mot barn- och tvångsarbete och
inkorporerat dem i nationell lag. Det förekommer dock att arbetsgivare söker
hindra facklig verksamhet genom att avskeda fackligt aktiva arbetstagare på
andra grunder än facklig aktivitet. Förhållandena är i allmänhet svårare i de
branscher där andelen utländska arbetare dominerar, såsom inom
bananindustrin och i landets ekonomiska frizoner. Organisationsgraden är 11
procent.
I en regional jämförelse är arbetsförhållandena tämligen goda. Exploateringen
av tillståndslösa arbetare från övriga Centralamerika är dock ett betydande
6
problem och minimilönen anses inte ge en arbetare med familj en godtagbar
levnadsstandard.
11. Rätten till bästa uppnåeliga hälsa
Enligt Världshälsoorganisationen (WHO) uppgick 2004 de statliga
hälsoutgifternas andel av Belizes BNP till endast 4,5 procent, en av de lägsta
nivåerna i Latinamerika. Spädbarnsdödligheten låg år 2004 på 32 promille, en
minskning jämfört med föregående år, men fortfarande bland de högsta
siffrorna i Latinamerika. 83 procent av alla födslar genomförs enligt FN:s
utvecklingsprogram (UNDP) med hjälp av medicinskt utbildad personal, vilket
motsvarar medeltalet i Latinamerika. 91 procent av befolkningen har tillgång
till rent vatten. Belize har bland de högsta nivåerna av hiv/aids i Latinamerika,
och 2003 var ungefär 2,4 procent av befolkningen mellan 15 och 49 år
smittad. Betydande skillnader i hälsosituationen föreligger mellan etniska
grupper och olika regioner. Urfolken bebor de södra delarna av landet där
undernäringen är dubbelt så hög som det nationella genomsnittet. År 2000
antogs en hälsoreform inriktad på ökad decentralisering och utbyggnad av
hälsotjänster. Reformen har inneburit en betydlig förbättring av tillträde till
sjukvård för eftersatta områden och grupper.
12. Rätten till utbildning
Belize satsar relativt stora statliga resurser på utbildningssektorn. År 2002
tillförde staten 5,2 procent av BNP till utbildning, vilket bland annat
reflekterats i en ökad täckningsgrad i landet. Undervisningen är i princip
kostnadsfri och obligatorisk upp till 14 års ålder men avgifter för skoluniformer
hindrar i praktiken många barn från fattiga familjer från att gå i skolan.
Andelen barn som påbörjade primärskolan 2003 var 99 procent, andelen som
påbörjade sekundärskolan runt 60 procent. En studie från 2003 visar att flickor
utsätts för diskriminering inom utbildningen, bland annat tvingas gravida
flickor sluta skolan. I samband med den senaste folkräkningen år 2000
reviderades läs- och skrivkunnigheten ned från 93,4 procent 2001 till 76,9
procent 2002. Nivån antas vara densamma för män och kvinnor.
13. Rätten till en tillfredsställande levnadsstandard
Mellan 2003 och 2004 föll Belize från 67:e till 99:e plats på FN:s index för
mänsklig utveckling (HDI). Detta beror främst på ovan nämnda minskning av
läs- och skrivkunnigheten, men även på att antalet inskrivna i skolan sjunkit.
2005 klättrade landet uppåt åtta steg på listan, huvudsakligen tack vare starka
siffror gällande livslängd och utbildning. Enligt en officiell studie från 1996
faller 33 procent av befolkningen under fattigdomsstrecket medan de extremt
fattiga beräknades utgöra drygt 4 procent av den totala befolkningen.
7
Fattigdomen är mest utbredd i de södra delarna av landet där den ekonomiska
utvecklingen av geografiska och historiska skäl släpat efter. Andelen fattiga
bland urbefolkningen i landets södra delar är dubbelt så hög som det nationella
genomsnittet.
OLIKA GRUPPERS ÅTNJUTANDE AV DE MÄNSKLIGA
RÄTTIGHETERNA
14. Kvinnors rättigheter
Belizes författning förbjuder diskriminering mot kvinnor. Landet är dock
fortfarande mansdominerat. Kvinnor har begränsat politiskt inflytande och en
sämre ekonomisk och social ställning i samhället. Enligt UNDP var endast 27,7
procent av kvinnorna ekonomiskt aktiva år 2003, en av de lägsta nivåerna i
världen. De yrkesverksamma kvinnorna återfinns i traditionella lågavlönade
kvinnodominerade branscher och deras inkomster utgör mindre än en
fjärdedel av männens. Vad gäller tillgång till utbildning förekommer ingen
nämnvärd diskriminering. En kvinnobyrå inom ministeriet för mänsklig
utveckling, kvinnor och ungdomar verkar för att förbättra kvinnors situation.
Det finns inga legala hinder för kvinnor att äga eller bruka jord, men kvinnor
har till exempel svårare att erhålla lån för att bedriva jordbruks- och
affärsrörelse. Handel med kvinnor och barn i prostitutionssyfte förekommer
till och inom Belize. Lagar och skyddsåtgärder för denna grupp är svaga eller
saknas helt. Abort är tillåtet när graviditeten innebär fara för kvinnans liv eller
om fostret är gravt missbildat. Gällande politiskt deltagande, se punkt 9.
Våld mot kvinnor och sexuella trakasserier är ett ökande problem. Endast ett
fåtal fall leder till åtal och fällande domar är ofta milda. Belizisk lag förbjuder
våldtäkt, även inom äktenskapet, och sexuella trakasserier. Polisens enhet för
våld i hemmet, en enhet med begränsade resurser, registrerade 2005 runt 1 190
dylika fall. Mörkertalen är sannolikt stora. Ett nationellt nätverk för
informationsutbyte rörande våld i hemmet har etablerats. Behovet av ökade
åtgärder för information och rådgivning om reproduktiv hälsa är betydande.
15. Barnets rättigheter
Barn utgör 48 procent av befolkningen och är en utsatt grupp i samhället.
Sedan 1986 har över 2000 barn smittats av hiv. De senaste två åren har
infektionsgraden av hiv bland spädbarn ökat med 150 procent enligt FN:s
barnfond (UNICEF). Misshandel och sexuella övergrepp mot barn är troligen
ett utbrett problem, men tillförlitliga studier om dess omfattning saknas. 2005
mottog polisens enhet för våld i hemmet 171 anmälningar om barnmisshandel.
Anmälningarna om övergrepp har ökat under senare år, vilket delvis kan bero
på ökad anmälningsvilja. Enligt en ILO-studie över barnarbete från 2003
8
förekommer det att barn utsätts för människohandel och tvingas in i
prostitution. Det är inte ovanligt att familjer säljer sina döttrar till äldre manliga
vänner till familjen. Barnarbete är utbrett, främst inom jordbruket, men det
saknas tillförlitig statistik på omfattningen av problemet. Ett betydande
problem är en av statsmakterna sanktionerad praxis att använda aga i skolorna.
Allt fler barn växer upp utan den ene eller bägge föräldrarnas omvårdnad.
Bland bakomliggande faktorer hör en omfattande emigration till USA och
ökade dödsfall på grund av hiv/aids.
Framsteg har gjorts under senare år beträffande reformer av barnlagstiftningen,
som får anses som välutvecklad. Ytterligare reformer efterlyses av FN:s
barnsrättskommitté som övervakar barnkonventionens tillämpning. Ministeriet
för mänsklig utveckling har en särskild avdelning för barnfrågor som bland
annat ansvarar för omhändertagande av misshandlade barn. Inrättandet av en
särskild familjedomstol och en representant som skall stödja barn i
rättsprocesser är ett framsteg. Utarbetandet av alternativa strafformer för barn
och ungdomar har enligt MR-organisationer minskat antalet fängslade
minderåriga. 2005 antogs en lag som höjde minimiåldern för giftermål från 14
till 16 år.
16. Rättigheter för personer som tillhör nationella, etniska, språkliga och
religiösa minoriteter samt urfolk
Belize är ett multietniskt land där regeringen aktivt främjar tolerans och
förståelse mellan olika folkgrupper och religiösa minoriteter. Diskriminering på
etniska eller religiösa grunder är förbjuden i lag. De största
befolkningsgrupperna är mestiser (44 procent), kreoler (30 procent),
mayaindianer (11 procent), garífunas (7 procent) och indier (4 procent).
Spänningar förekommer, särskilt i förhållande till nyligen anlända asiatiska och
centralamerikanska immigranter. Vissa yrken är förbehållna beliziska
medborgare, såsom juridiska tjänster, vissa turistrelaterade aktiviteter, samt
försäkrings- och fastighetsmäklarverksamhet. Den spanskspråkiga andelen av
befolkningen har genom invandring från övriga regionen vuxit markant under
senare år. Den ökade användningen av det spanska språket har lett till höjd
status för språket inom offentlig förvaltning och utbildning. Maya-urfolken,
som huvudsakligen bor i landets isolerade och fattiga södra delar, har utan
framgång sökt beliziska statens erkännande av dess rätt till de områden de
traditionellt bebott. 2003 rekommenderade den Interamerikanska MRkommissionen att staten erkänner denna rätt. Regeringen har ännu inte följt
rekommendationen men har sedan tidigare skapat nio olika reservat avsedda
för denna befolkningsgrupp.
9
17. Diskriminering på grund av sexuell läggning eller könsidentitet
Fördomarna mot homo-, bi- eller transsexuella är utbredda och enligt MRorganisationer förekommer diskriminering i vardagslivet.
18 Flyktingars rättigheter
Belize är anslutet till 1951-års konvention om flyktingars rättsliga ställning och
en nationell flyktinglag föreskriver beviljande av flyktingstatus i enlighet med
konventionen. Under 1980-talets inbördeskrig i övriga Centralamerika begav
sig drygt 40 000 spansktalande flyktingar till Belize, många av dem illegalt utan
dokument. I juni 1999 initierades ett tidsbegränsat amnestiprogram enligt vilket
en flykting som bott fyra år i landet kunde ansöka om permanent
uppehållstillstånd under vissa förutsättningar. Amnestiprogrammet beräknas
medföra att ungefär 5 000 UNHCR-registrerade flyktingar (registrerade av
FN:s flyktingkommissariat) kommer att få uppehållstillstånd. Hittills har cirka 3
500 flyktingar omfattats av åtgärden. UNHCR är sedan 1998 representerat av
en lokal enskild organisation som driver mindre stödprogram för flyktingar och
bevakar deras intressen.
Ett betydande problem har varit att den asylprövningsnämnd som föreskrivs i
flyktinglagen inte fungerat sedan 1998, vilket lett till att många asylsökande
erhållit annan status för att kunna stanna i landet. Enligt lokala MRorganisationer fängslas och utvisas asylsökande som saknar dokumentation och
asylsökande från Kuba utan att asylprövning görs. Vissa bedömare anser att
Belize fruktar massinvandring av flyktingar om landet uppfattas som
flyktingvänligt.
19. Funktionshindrades rättigheter
Belizisk lagstiftning innehåller inga särskilda föreskrifter avseende anpassning
av byggnader eller förbud mot diskriminering av funktionshindrade på
arbetsmarknaden. Regeringen har dock en särskild enhet som arbetar för att
stödja rörelsehindrade och det finns ett antal icke-statliga organisationer som
arbetar inom området. Funktionshindrade barn har tillgång till särskilda
utbildningsanstalter som dock har stränga intagningsregler.
ÖVRIGT
20. Frivilligorganisationers arbete för mänskliga rättigheter
MR-organisationer kan fritt bedriva verksamhet i landet. År 2000 antogs en
särskild lag om enskilda organisationer, på förslag från civila samhället. Den
nya lagen ger vissa diskretionära befogenheter till regeringen, till exempel
10
gällande införsel av material, vilket enligt vissa enskilda organisationer skulle
kunna missbrukas. 2005 tvingades Human Rights Commission of Belize
(HRCB) - en viktig MR-organisation som ingått i ett nationellt nätverk av MRorganisationer, ANDA, och i det centralamerikanska nätverket CODEHUCA
– att lägga ned sin verksamhet till följd av brist på finansiering. HCRB har
bland annat arbetat med flyktingars och lantarbetares rättigheter samt med
frågor om kvinnans rättigheter och polisövergrepp. Bland andra betydelsefulla
organisationer kan nämnas National Organization for the Prevention of Child
Abuse, NOPCA.
21. Internationella och svenska insatser på området mänskliga
rättigheter
De enda internationella organisationerna med MR-relaterad verksamhet i
landet är UNDP och UNICEF samt den Panamerikanska
Hälsoorganisationen, PAHO. Mot bakgrund av den fredliga utvecklingen i
regionen lade UNHCR 1995 ned sitt lokala kontor och företräds nu av en lokal
enskild organisation. Den regionala samarbetsorganisationen OAS
(Organization of American States) har gjort smärre MR-relaterade insatser i
gränsområdet mot Guatemala inom ramen för den medlingsprocess i
gränstvisten mellan länderna som organisationen sedan år 2000 leder.
