Denna rapport är en sammanställning grundad
på Utrikesdepartementets bedömningar.
Rapporten kan inte ge en fullständig bild
av läget för de mänskliga rättigheterna i
landet. Information bör sökas också från
andra källor.
Utrikesdepartementet
Mänskliga rättigheter i Belize 2007
ALLMÄNT
1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna
t. Betydande problem finns på ett antal områden. Övergrepp och brutalitet
från enskilda polismän utgör den vanligaste typen av anmälningar hos landets
ombudsman för mänskliga rättigheter. Interna utredningar av dessa fall görs,
men sanktionerna är ofta milda och få blir dömda. Rättsväsendet lider
fortfarande av brist på utbildad personal. Långa häktningstider utgör ett
problem. Problem med övervåld från vaktpersonalen och överbeläggning på
landets enda fängelse kvarstår.
Dödsstraffet är i vissa fall obligatoriskt för mord men inga dödsdömda har
avrättats sedan 1985. Det är en tidsfråga innan den karibiska högsta domstolen,
på grund av ingångna regionala avtal, tar över funktionen som sista instans från
Privy Council i London. Detta riskerar att skärpa tillämpningen av dödsstraffet.
Omfattande våld och sexuella övergrepp mot kvinnor och barn förekommer.
Trots kriminalisering av våld i hemmet blir få fall föremål för
domstolsprövning. Människohandel med sexuella syften är ett fortsatt
problem. Kvinnor har begränsat politiskt inflytande och en sämre ekonomisk
och social ställning i samhället. Trots låg resurstilldelning har de senaste åren
gjorts framsteg inom hälsosektorn, framför allt beträffande tillgången till
hälsovård. Relativt stora resurser avsätts till utbildningssektorn.
Positivt de två senaste åren har varit att regeringen visat större allvar med att ta
itu med den höga andelen personer som är drabbade av hiv/aids, bland annat
genom att skapa en nationell handlingsplan.
2
2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om
mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer
Belize har anslutit sig till följande konventioner:
Konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter, International
Covenant on Civil and Political Rights (ICCPR)
Konventionen om avskaffandet av alla former av rasdiskriminering,
Convention on the Elimination of all forms of Racial Discrimination (CERD)
Konventionen om avskaffandet av alla former av diskriminering mot
kvinnor, Convention on the Elimination of all forms of Discrimination Against
Women (CEDAW) samt det fakultativa protokollet om enskild klagorätt
Konventionen mot tortyr, Convention against Torture and Other Cruel,
Inhuman or Degrading Treatment or Punishment (CAT).
Konventionen om barnets rättigheter, Convention on the Rights of the Child
(CRC) samt de två tillhörande protokollen om barn i väpnade
konflikter och om handel med barn
Flyktingkonventionen, Convention related to the Status of Refugees, samt det
tillhörande protokollet från 1967
Romstadgan för internationella brottmålsdomstolen, International
Criminal Court (ICC)
Belize har inte undertecknat eller ratificerat den amerikanska konventionen om
mänskliga rättigheter, men är observatör. Landet har skrivit under ett bilateralt
avtal med USA som föreskriver att amerikanska medborgare ej kan utlämnas
till den internationella brottmålsdomstolen.
Belize har hela 15 utestående rapporter till kommittéerna för ovanstående
konventioner, varav fyra rör CAT, en ICCPR, två CEDAW, tre CERD, en
CMW, två CRC och en vardera för CRC:s två tilläggsprotokoll. Flera rapporter
har överskridit rapporteringsfristen med över tio år. Ingen av FN:s
specialrapportörer för de mänskliga rättigheterna har besökt landet under året.
MEDBORGERLIGA OCH POLITISKA RÄTTIGHETER
3. Respekt för rätten till liv, kroppslig integritet och förbud mot tortyr
Politiskt motiverade utomrättsliga avrättningar eller försvinnanden har inte
rapporterats under 2007.
Ett betydande antal anmälningar mot polisen för tortyr, misshandel och
övergrepp har förekommit under året. Polisens egen avdelning för att utreda
interna missförhållanden mottog 235 anmälningar om maktmissbruk under
3
2006, varav 62 gällde övervåld, vilka resulterade i 51 disciplinåtgärder,
avskedanden och i några enstaka fall åtal. Under 2006 mottog MRombudsmannen totalt 101 anmälningar om kränkningar av mänskliga
rättigheter utförda av polisen. Enligt MR-ombudsmannen är många fall
ogrundade, men enskilda organisationer menar att det förekommer övervåld
från polisens sida som är svårt att bevisa, och att många fall inte anmäls på
grund av offrets rädsla för vedergällning. I flera fall ignorerade staten
anmälningar om polisövervåld.
Förhållandena vid landets enda fängelse har förbättrats något efter att dess
administration överlämnats till en ideell organisation, men trots detta uppfyller
fängelset fortfarande inte godtagbar standard. MR-ombudsmannen har
mottagit rapporter om att det har förekommit fall då fängelsepersonal
underlåtit att servera mat och vatten, misshandlat interner samt krävt pengar
för att bevilja interner förflyttning till avdelningar med bättre förhållanden.
Överbeläggning fortsätter att vara ett problem och uppgick 2007 till 17,5
procent. I januari 2007 höll fängelset 1 411 interner, varav 33 kvinnor och 79
ungdomar. Frihetsberövade kvinnor och ungdomar har separata avdelningar
inom fängelseområdet. Kvinnliga ungdomar får inte fängelse som straffpåföljd,
utan deltar istället i sociala stödprogram.
Den allmänna brottsligheten har ökat och landet har en av de högsta
mordfrekvenserna i Karibien.
4. Dödsstraff
Belize tillämpar dödsstraff men inga avrättningar har verkställts sedan 1985. I
ett flertal fall har överklaganden till högsta instans, för närvarande Privy
Council i London, resulterat i omvandling till lindrigare straff. En eventuell
framtida anslutning till den planerade regionala karibiska högsta domstolen,
Caribbean Court of Justice, kan dock innebära att denna ersätter Privy Council.
Domstolen kan förväntas inta en mindre restriktiv hållning beträffande
dödsstraffets tillämpning.
Enligt Privy Councils juridiska kommitté står dödstraffet i Belize i strid med
landets grundlag.
5. Rätten till frihet och personlig säkerhet
Författningens förbud mot godtyckliga frihetsberövanden efterföljs i allmänhet
men anmälningar om vissa överträdelser förekom under året. Den som blivit
frihetsberövad ska enligt lag informeras skriftligen inom 48 timmar om motivet
till frihetsberövandet samt få åtgärden prövad av en domare inom 24 timmar.
Den aktuella överbelastningen av rättssystemet, bland annat mot bakgrund av
4
stigande kriminalitet och bristande organisation och administration, leder till
många fall av långa häktningstider. Majoriteten av fallen överskrider inte ett år,
vilket är den maximala häktningstiden enligt lag. .
6. Rättssäkerhet och rättsstatsprincipen
Rättsväsendet är enligt de flesta bedömare självständigt i förhållande till den
exekutiva makten. Viss kritik har riktats mot det faktum att utländska domare
måste förhandla med regeringen om förlängningen av anställningsförhållanden,
vilket kan kompromettera deras självständighet. Det råder en stor brist på
kvalificerade domare, vilket bland annat beror på låga löner. Av landets 18
underrättsdomare har endast 8 juridisk utbildning. Outbildade polisåklagare
byts successivt ut, men många nyanställda saknar juridisk bakgrund. Staten är
skyldig att erbjuda medellösa åtalade offentlig försvarare endast i
dödsstraffsprocesser. Huvuddelen av åtalade har inte råd med försvarare och
dessa drabbas oftare av fällande dom än åtalade med rättsligt biträde. Enligt en
studie från 2000 saknar nästan samtliga minderåriga åtalade försvarare. 2005
antogs en höjning av straffbarhetsåldern från 9 till 12 år.
Den nationella polisstyrkan saknar resurser och anmälningar om korruption
förekommer. 19 poliser avskedades och fem poliser åtalades för korruption
2006, vilket var en minskning jämfört med året innan. Under 2006 uppdagades
flera fall av korruption inom statliga myndigheter och Belize halkade ner från
66:e till 99:e plats på Transparency Internationals (TI) korruptionsindex mellan
2006 och 2007. Belizes index uppgår till 3,0 av 10,0 (Sverige har 9,3). Nivåer
under 3,0 är tecken på en hejdlös korruption, vilket enligt TI innebär en rad
risker för institutionerna, liksom för den sociala och politiska stabiliteten.
1999 inrättades ett MR-ombudsmannaämbete med behörighet att utreda
myndighetspersoners överträdelser, föreslå rättelser och avge rapporter till
parlamentet. Utredningar vidtas dock endast med anledning av en formell
anmälan och MR-ombudsmannen har en diskretionär rätt att avstå från att
utreda vissa fall. MR-organisationer och oberoende media har ifrågasatt
ombudsmannens självständighet och kapacitet att utreda övergrepp. Under
2006 mottog MR-ombudsmannen totalt 345 anmälningar, varav majoriteten
var klagomål på myndighetsutövning. 90 procent av dessa fall undersöktes.
7. Straffrihet
Straffrihet förekommer i Belize.. MR-organisationer kritiserar särskilt bristande
lagföring av polisövergrepp och problem inom polisens interna
disciplinsystem. Åtal inför allmän domstol väcks endast i ett fåtal fall av
allvarliga kränkningar. Rättsprocesserna försvåras av bristande
5
utredningsresurser, särskilt vad avser landets ende rättsläkare. En ovilja bland
vittnen, ofta poliskollegor, att avge vittnesmål bidrar också till att försvåra
processerna.
8. Yttrande-, tryck-, mötes-, förenings- och religionsfrihet med mera
Yttrande- och mediafrihet garanteras av författningen. Yttrande- och
mediafriheten kan dock åsidosättas om det gäller landets försvar, offentlig
säkerhet, allmän ordning och moral samt offentlig hälsovård. En bestämmelse i
landets författning möjliggör för myndigheter att förbjuda varje medborgare att
ifrågasätta uppgifter om finansiella tillgångar lämnade av offentliga
befattningshavare och tjänstemän. Det finns inga rapporter om att
bestämmelsen har tillämpats under året.
Ett fritt åsiktsutbyte äger rum i ett stort antal självständiga radio- och tvkanaler och tidningar. År 2005 tillämpades för första gången en
ärekränkningslag då en lokal tidning dömdes för att ha anklagat
premiärministern för bland annat korruption. Annonsbojkotter för att straffa
obekväma medier förekommer.
Lagen garanterar mötes- och föreningsfrihet, vilket generellt respekterads av
landets myndigheter.
9. De politiska rättigheterna och de politiska institutionerna
I Belize råder politisk pluralism med flerpartisystem. Belize har parlamentariskt
styrelseskick av brittisk modell. Den brittiska monarken är formellt
statsöverhuvud och representeras i Belize av en generalguvernör, vars uppgifter
i första hand är ceremoniella. Regeringen utövar den verkställande makten och
är ansvarig inför det lagstiftande tvåkammarparlamentet. Val till
representanthuset hålls var femte år genom majoritetsval. Nästa val äger rum i
mars 2008. Av senatens åtta medlemmar utses fem av premiärministern, två av
oppositionsledaren och en av den brittiske generalguvernören. Alla
medborgare över 18 år har rösträtt.
Regeringsmakten har växlat fyra gånger mellan de bägge största partierna
Peoples’ United Party (PUP) och United Democratic Party (UDP) sedan
självständigheten 1981. I valet i mars 2003 återvaldes PUP och fick 22 av de 29
platserna i parlamentet. Valen har i huvudsak varit fria och rättvisa.
Valdeltagandet är traditionellt högt och uppgick i valet 2003 till 80 procent.
Regeringen har som målsättning att åtminstone 30 procent av ledande
befattningar inom staten ska innehas av kvinnor, men målsättningen har hittills
inte uppnåtts. Endast en av femton ministrar är kvinna. Av representanthusets
6
29 medlemmar är två kvinnor. I senaten är tre av tretton medlemmar kvinnor,
varav en är vice talman. I de lokala valen 2006 blev en kvinna huvudstadens
nya borgmästare.
EKONOMISKA, SOCIALA OCH KULTURELLA RÄTTIGHETER
10. Rätten till arbete och relaterade frågor
Belize har anslutit sig till Internationella arbetsorganisationens (ILO:s) åtta
centrala konventioner gällande förenings- och förhandlingsfrihet, ickediskriminering i arbetslivet samt förbud mot barn- och tvångsarbete och
inkorporerat dem i nationell lag. Det förekommer dock att arbetsgivare söker
hindra facklig verksamhet genom att avskeda fackligt aktiva arbetstagare på
andra grunder än facklig aktivitet. Förhållandena är i allmänhet svårare i de
branscher där andelen utländska arbetare dominerar, såsom inom
bananindustrin och i landets ekonomiska frizoner. Organisationsgraden är 11
procent.
. Exploateringen av tillståndslösa arbetare från övriga Centralamerika är ett
betydande problem och minimilönen anses inte ge en arbetare med familj en
godtagbar levnadsstandard.
11. Rätten till bästa uppnåeliga hälsa
Enligt Världshälsoorganisationen (WHO) uppgick 2004 de statliga
hälsoutgifternas andel av Belizes BNP till 5,1 procent.. Spädbarnsdödligheten
var 24,8 promille år 2007, en minskning jämfört med föregående år och något
bättre än genomsnittet för Latinamerika. 83 procent av alla födslar genomförs
enligt FN:s utvecklingsprogram (UNDP) med hjälp av medicinskt utbildad
personal.. 91 procent av befolkningen har tillgång till rent vatten.
Belize har bland de högsta nivåerna av hiv/aids i Latinamerika, och 2005 var
omkring 2,4 procent av befolkningen mellan 15 och 49 år smittad. Antalet
smittade personer ökar. Under år 2005 antog regeringen en handlingsplan mot
spridning av hiv/aids som bland annat verkar för bättre rådgivning och bättre
tillgång till hiv-test.
Betydande skillnader i hälsosituationen föreligger mellan etniska grupper och
olika regioner. Urfolken bebor de södra delarna av landet där undernäringen är
dubbelt så hög som det nationella genomsnittet. År 2000 antogs en
hälsoreform inriktad på ökad decentralisering och utbyggnad av hälsotjänster.
Reformen har inneburit en betydlig förbättring av tillträde till sjukvård för
eftersatta områden och grupper.
7
12. Rätten till utbildning
Belize satsar relativt stora statliga resurser på utbildningssektorn. År 2002
tillförde staten 5,2 procent av BNP till utbildning, vilket bland annat
reflekterats i en ökad täckningsgrad i landet. Undervisningen är i princip
kostnadsfri och obligatorisk upp till 15 års ålder men avgifter för skoluniformer
hindrar i praktiken många barn från fattiga familjer från att gå i skolan.
Andelen barn som påbörjade primärskolan 2003 var 99 procent, andelen som
påbörjade sekundärskolan runt 60 procent. Dock hoppar många elever av
skolan i förtid. En studie från 2003 visar att flickor utsätts för diskriminering
inom utbildningen, bland annat tvingas gravida flickor sluta skolan. I samband
med den senaste folkräkningen år 2000 sjönk läs- och skrivkunnigheten från
93,4 procent 2001 till 76,9 procent 2002. Nivån antas vara densamma för män
och kvinnor.
13. Rätten till en tillfredsställande levnadsstandard
Mellan 2003 och 2004 föll Belize från 67:e till 99:e plats på FN:s index för
mänsklig utveckling (HDI), vilket berodde främst på ovan nämnda minskning
av läs- och skrivkunnigheten, men även på att antalet inskrivna i skolan sjunkit.
Sedan 2005 har landet åter klättrat uppåt på listan och befinner sig år 2007 på
80:e plats, vilket huvudsakligen beror på starka siffror gällande livslängd och
utbildning. Omkring 30 procent av befolkningen faller under
fattigdomsstrecket medan de extremt fattiga beräknas utgöra drygt 4 procent
av den totala befolkningen. Fattigdomen är mest utbredd i de södra delarna av
landet där den ekonomiska utvecklingen av geografiska och historiska skäl
släpat efter. Andelen fattiga bland urfolk i landets södra delar är dubbelt så hög
som det nationella genomsnittet.
OLIKA GRUPPERS ÅTNJUTANDE AV DE MÄNSKLIGA
RÄTTIGHETERNA
14. Kvinnors rättigheter
Belizes författning förbjuder diskriminering mot kvinnor. Landet är dock
fortfarande mansdominerat. Kvinnor har begränsat politiskt inflytande och en
sämre ekonomisk och social ställning i samhället. Enligt UNDP var endast 27,7
procent av kvinnorna ekonomiskt aktiva år 2003, en av de lägsta nivåerna i
världen. De yrkesverksamma kvinnorna återfinns i traditionella lågavlönade
kvinnodominerade branscher och deras inkomster utgör mindre än en
fjärdedel av männens. Vad gäller tillgång till utbildning förekommer ingen
nämnvärd diskriminering. En kvinnobyrå inom ministeriet för mänsklig
utveckling, kvinnor och ungdomar verkar för att förbättra kvinnors situation.
8
Det finns inga legala hinder för kvinnor att äga eller bruka jord, men kvinnor
har till exempel svårare att erhålla lån för att bedriva jordbruks- och
affärsrörelse. Vad beträffar politiskt deltagande, se punkt 9.
Handel med kvinnor och barn i prostitutionssyfte förekommer till och inom
Belize. Tillförlitlig statistik saknas, men enskilda organisationer rapporterar att
människohandel med sexuella syften är ett växande problem. Människohandel
är förbjudet enligt lag och kan ge fängelse i upp till fem år. Tillämpningen av
lagarna är dock haltande och skyddsåtgärder för denna grupp är svaga eller
saknas helt. Handel med kvinnor och barn i arbetskraftsyfte rapporteras
förekomma. Positivt under året är att regeringen har ökat ansträngningarna att
finna offer för människohandel genom att öka antalet undersökningar och
oanmälda kontrollbesök på misstänka bordeller. Ansträngningarna har dock
hittills inte resulterat i ett ökat antal fällande domar för människosmuggling.
Det förekommer att unga kvinnor, ibland med familjens godkännande,
erbjuder sexuella tjänster till äldre män mot skolavgifter, böcker och kläder.
Inrikesministeriet har en särskild kommitté som arbetar med frågor kring
människohandel. Under 2006 bildades även en kommitté sammansatt av
hälsoministeriet, enskilda organisationer, polisen och socialarbetare, som
erbjöd utbildning om människohandel till polisen, migrationspersonal och
socialarbetare.
Våld mot kvinnor och sexuella trakasserier är ett ökande problem. Endast ett
fåtal fall leder till åtal och fällande domar är ofta milda. Belizisk lag förbjuder
våldtäkt, även inom äktenskapet, och sexuella trakasserier. Våldtäkt ger enligt
lagen fängelse i minst åtta år, men betydligt mildare fängelsestraff utdöms i
praktiken. Mellan januari och september 2006 registrerade Hälsoministeriet 624
fall av våld mot kvinnor i hemmet. Mörkertalen är sannolikt stora. Det
förekom fall då åtal lades ned om inte offret var närvarande vid rättegången.
Ett nationellt nätverk för informationsutbyte rörande våld i hemmet har
etablerats. Behovet av ökade åtgärder för information och rådgivning om
reproduktiv hälsa är betydande. Abort är tillåtet när graviditeten innebär fara
för kvinnans liv eller om fostret är gravt missbildat.
15. Barnets rättigheter
Barn utgör 48 procent av befolkningen och är en utsatt grupp i samhället.
Sedan 1986 har över 2000 barn smittats av hiv. De senaste två åren har
infektionsgraden av hiv bland spädbarn ökat med 150 procent enligt FN:s
barnfond (UNICEF). Misshandel och sexuella övergrepp mot barn bedöms
vara ett utbrett problem, men tillförlitliga studier om dess omfattning saknas.
2005 mottog polisens enhet för våld i hemmet 171 anmälningar om
barnmisshandel. Anmälningarna om övergrepp har ökat under senare år, vilket
9
delvis kan bero på ökad anmälningsvilja. Angående människohandel, se punkt
14.
Enligt en ILO-studie över barnarbete från 2003 förekommer det att barn
utsätts för människohandel och tvingas in i prostitution. Det är inte ovanligt att
familjer säljer sina döttrar till äldre manliga bekanta. Barnarbete är utbrett,
främst inom jordbruket, men det saknas tillförlitig statistik på omfattningen av
problemet. Ett betydande problem är en av statsmakterna sanktionerad praxis
att använda aga i skolorna.
Allt fler barn växer upp utan den ene eller bägge föräldrarnas omvårdnad.
Bland bakomliggande faktorer hör en omfattande emigration till USA och
ökade dödsfall på grund av hiv/aids.
Framsteg har gjorts under senare år beträffande reformer av barnlagstiftningen,
som får anses som välutvecklad. Ytterligare reformer efterlyses av FN:s
barnsrättskommitté som övervakar barnkonventionens tillämpning. Ministeriet
för mänsklig utveckling har en särskild avdelning för barnfrågor som bland
annat ansvarar för omhändertagande av misshandlade barn. Denna avdelning
mottog anmälningar om 80 fall av våld i hemmet riktat mot barn samt 19 fall
av sexuellt utnyttjande av underårig under 2006. Inrättandet av en särskild
familjedomstol och en representant som ska stödja barn i rättsprocesser är ett
framsteg. Utarbetandet av alternativa strafformer för barn och ungdomar har
enligt MR-organisationer minskat antalet fängslade minderåriga. 2005 antogs
en lag som höjde minimiåldern för giftermål från 14 till 16 år.
16. Rättigheter för personer som tillhör nationella, etniska, språkliga och
religiösa minoriteter samt urfolk
Belize är ett multietniskt land där regeringen aktivt främjar tolerans och
förståelse mellan olika folkgrupper och religiösa minoriteter. Diskriminering på
etniska eller religiösa grunder är förbjuden enligt lagen. De största
befolkningsgrupperna är mestiser (44 procent), kreoler (30 procent),
mayaindianer (11 procent), garífunas (7 procent) och indier (4 procent).
Parlamentet innehåller ledamöter från de fyra största folkgrupperna.
Spänningar förekommer, särskilt i förhållande till nyligen anlända asiatiska och
centralamerikanska immigranter. Vissa yrken är förbehållna beliziska
medborgare, såsom juridiska tjänster, vissa turistrelaterade aktiviteter, samt
försäkrings- och fastighetsmäklarverksamhet. Den spanskspråkiga andelen av
befolkningen har genom invandring från övriga regionen vuxit markant under
senare år. Den ökade användningen av det spanska språket har lett till höjd
status för språket inom offentlig förvaltning och utbildning.
10
Maya-urfolken, som huvudsakligen bor i landets isolerade och fattiga södra
delar, har utan framgång sökt beliziska statens erkännande av rätten till de
områden de traditionellt bebott. 2003 rekommenderade den Interamerikanska
MR-kommissionen att staten erkänner denna rätt. Regeringen har ännu inte
följt rekommendationen men har sedan tidigare skapat nio olika reservat
avsedda för denna befolkningsgrupp. Ett framsteg skedde dock under 2007 då
Organisationen för Amerikas stater (OAS), köpte en bit av ingenmanslandet
mellan Guatemala och Belize 2007, med syftet att kunna återbosätta invånare
från samhället Santa Rosa, som blivit av med sina hem under gränskonflikten
mellan Guatemala och Belize.
17. Diskriminering på grund av sexuell läggning eller könsidentitet
Belizisk lagstiftning betraktar inte homosexualitet eller andra former av sexuell
läggning eller könsidentitet som ett brott. Diskriminering i arbetslivet och inom
utbildningsväsendet är dock vanligt förekommande. Unibam, som är den
största organisationen som arbetar med HBT-frågor ur ett MR-perspektiv,
söker genom utbildningsåtgärder, seminarier och forskning minska
stigmatisering och diskriminering av HBT-personer i landet.
18 Flyktingars rättigheter
Belize är anslutet till 1951-års konvention om flyktingars rättsliga ställning och
en nationell flyktinglag föreskriver beviljande av flyktingstatus i enlighet med
konventionen. Under 1980-talets inbördeskrig i övriga Centralamerika begav
sig drygt 40 000 spansktalande flyktingar till Belize, många av dem illegalt utan
dokument. I juni 1999 initierades ett tidsbegränsat amnestiprogram enligt vilket
en flykting som bott fyra år i landet kunde ansöka om permanent
uppehållstillstånd under vissa förutsättningar. Amnestiprogrammet beräknas
medföra att ungefär 5 000 av UNHCR-registrerade flyktingar kommer att få
uppehållstillstånd. Hittills har cirka 3 500 flyktingar omfattats av åtgärden.
UNHCR är sedan 1998 representerat av en lokal enskild organisation som
driver mindre stödprogram för flyktingar och bevakar deras intressen.
Ett betydande problem har varit att den asylprövningsnämnd som föreskrivs i
flyktinglagen inte fungerat sedan 1998, vilket lett till att många asylsökande
erhållit annan status för att kunna stanna i landet. Enligt lokala MRorganisationer fängslas och utvisas asylsökande som saknar dokumentation och
asylsökande från Kuba utan att asylprövning görs. Vissa bedömare anser att
Belize fruktar massinvandring av flyktingar om landet uppfattas som
flyktingvänligt. I nuläget saknas både fungerande lagstiftning och system för att
ta emot flyktingar, och regeringen har inte accepterat nya asylsökningar sedan
1999.
11
19. Funktionshindrades rättigheter
Belizisk lagstiftning innehåller inga särskilda föreskrifter avseende anpassning
av byggnader eller förbud mot diskriminering av funktionshindrade på
arbetsmarknaden. Regeringen har dock en särskild enhet som arbetar för att
stödja rörelsehindrade och det finns ett antal icke-statliga organisationer som
arbetar inom området. Funktionshindrade barn har tillgång till särskilda
utbildningsenheter som dock har stränga intagningsregler. Inga uppgifter om
diskriminering i arbetslivet, utbildning eller tillgång till hälsa och sjukvård har
rapporterats under 2007. Det finns en statlig myndighet som arbetar med
handikappfrågor inom bland annat utbildning.
ÖVRIGT
20. Frivilligorganisationers arbete för mänskliga rättigheter
MR-organisationer kan fritt bedriva verksamhet i landet. År 2000 antogs en
särskild lag om enskilda organisationer, på förslag från civila samhället. Den
nya lagen ger vissa diskretionära befogenheter till regeringen, till exempel
gällande införsel av material, vilket enligt vissa enskilda organisationer skulle
kunna missbrukas. Bland betydelsefulla organisationer kan nämnas National
Organization for the Prevention of Child Abuse, NOPCA.
21. Internationella och svenska insatser på området mänskliga
rättigheter
De enda internationella organisationerna med MR-relaterad verksamhet i
landet är UNDP och UNICEF samt den Panamerikanska
Hälsoorganisationen, PAHO. Mot bakgrund av den fredliga utvecklingen i
regionen lade UNHCR 1995 ned sitt lokala kontor och företräds nu av en lokal
enskild organisation. Den regionala samarbetsorganisationen OAS har gjort
begränsade MR-relaterade insatser i gränsområdet mot Guatemala inom ramen
för den medlingsprocess i gränstvisten mellan länderna som organisationen
sedan år 2000 leder.
