Ekonomisk historia, delkurs 1, Från människans begynnelse till den industriella revolutionen
Föreläsning 2: Fortsättning på forntiden samt tidiga civilisationer och skilda förutsättningar
för jordbruk och försörjning
Jägar- samlarsamhället
En födouppsökande ekonomi (till skillnad från en födoproducerande ekonomi)
Människan förändrar naturen genom eld och dödande av framförallt stora djurarter
Den neolitiska revolutionen mellan 9 000 och 13 000 år sedan
De första jordbruken i den bördiga halvmånen, och sedan oberoende av varandra i bl.a.
norra Kina för omkring 9 500 år sedan samt i Mexico för 5 500 år sedan och i Östra
Nordamerika för ca. 4 500 år sedan.
Jordbruk uppkom först i landskap som erbjöd flera olika typer av försörjning
Övergången till jordbruk innebar: domesticering av växter och djur
Och i förlängningen den s.sk. sekundärproduktrevolutionen (djur används till mer än
köttproduktion – mjölk, ull, gödsel, dragkraft etc.)
Det tidiga jordbrukssamhället innebar
• Sjukdomar men också immunitet
• Mer arbetskrävande men med potential för förändring genom överförd kunskap
• Produktionsöverskott som kunde tas tillvara (lagringsmöjligheter)
• Befolkningstillväxt: fler människor kunde livnära sig på en mindre yta
Den långdragna process som den neolitiska revolutionen innebar kan benämnas som
”revolution” pga att:
… helt nya livsbetingelser och organisationsformer för mänskliga samhällen
… en förändring av jordens flora och fauna som gav vissa arter företräde
… att vi tämjde ytterligare en energikälla, djuren som draghjälp
Produktionen i jordbrukssamhället:
Resurser: jord, vatten och övriga naturtillgångar
Teknik: verktyg och metoder
Givna resurser + given teknik sätter en övre gräns för produktionen
Teorier om olika jordbruk
Spannmål - kräver träda eller gödning→ boskapsskötsel → dragdjur → ny teknik → ökad
produktion
Ris - produktionen kan öka med mer arbete → varken boskap eller teknik behövs →
befolkningen kan öka utan att mer mark tas i anspråk
Majs - hög produktionen per areal och insatt arbete → bönders ”fritid” tas i anspråk av
härskare
Euroasiens fördel: En öst-västlig spridning av teknik, grödor och djur, fler djur möjliga att
använda som dragdjur
Sverige under forntiden
Glest befolkat
Jordbruk för ca. 5 000 år sedan
1
Jakt- och samlartillvaro vanlig in till medeltiden
Hushållets försörjning
Självhushållning, t.ex. drygt arbete med kläder (skinn, ylle och linne): t.ex. 550 timmar för ca
3 m2 ylletyg och matberedning: förvara, rosta, mala
Specialisering
Först i de tidiga jordbrukskulturerna (för ca. 6 000 år sedan)
Produktivt jordbruk möjliggör en specialisering
Hantverksskicklighet och effektivitet
Specialisering → till spin-off produkter: Tegel för hus → kruktillverkning → drejskiva → hjul
Specialiseringen ökar den sammanlagda produktiviteten
Specialisering och handel
Specialisering → till ökad produktion för handel
Handel driver på specialisering
Handel leder till marknadsplatser och bildandet av städer
Förhållandet mellan knappa resurser och överskott i det tidiga jordbruket (jord,
produktion, specialisering och teknik)
I det tidiga jordbrukssamhället tvingas teknik fram
Teknik kan leda till ökad produktion
Ökad produktion kan leda till specialisering
Specialisering kan leda till handel
Handel ökar arbetsdelningen
Arbetsdelningen kan öka produktionen
Institutioner
Större samhällen kräver institutioner
Institutionerna sätter ramarna för det ekonomiska livet
Institutionerna kan främja eller hålla tillbaka tillväxt
Tidiga civilisationer och institutioner
De första staterna innebar uppkomsten av:
hierarkier
administration
våldsapparat och militär
skattesystem
en legitimerande religion
Exempel 1: Mesopotamien, ca. 3 000 – 500 f. Kr.
Den sumeriska civilisationen bestod av rivaliserande stadsstater
Behovet av dränering och bevattning skapade en organisation
Religionen legitimerade statskicket
Det mesopotamiska skriftspråket – kilskriften
Informationsöverföring i tid och rum
Kontroll och administration
2
Underlättade den långväga handeln
Skriftspråket som bärare av samhällets institutioner
Formella institutioner – lagar och regler: reglerade handel, ägande, avtal
Informella institutioner – normer och sedvänjor: traderas genom dikter och religiösa skrifter
Exempel 2: Egypten, ca. 3 000 – 30 f.Kr.
Handeln tjänade hovet och eliten
Lyxproduktion snarare än teknisk utveckling
Liten militärmakt – religiös legitimitet
Förutsättningar för de tidiga civilisationernas uppkomst och varaktighet
Hög befolkningstäthet
Ett jordbruk som skapade överskott
En religiös legitimering
Formella och informella institutioner
3
