Beroende/mb och psykisk störning
•
•
•
•
•
•
Definition ”samsjuklighet”
Olika typer av psykiatrisk samsjuklighet
Hur vanligt?
Orsak/verkan, samband
Upptäckt
Behandling
”Samsjuklighet”
• Flera ”sjukor”/diagnoser samtidigt
• Beroendeperspektiv
• Tidigare: ”Dubbeldiagnos”= mb/beroende och svår
psykisk störning (psyk sjukdom eller svår
personlighetsstörning)
• Senare: ”Dubbeldiagnos”= mb/beroende och all slags
psykisk störning
• I praktiken: ”Trippeldiagnos”, ”Multipeldiagnos”…
• Nu: ”Samsjuklighet”= Samtidig förekomst av
mb/beroende och en eller flera psykiatriska (eller
somatiska) diagnoser
Varför viktigt?
• Stort lidande och problem på många livsområden
(familj, bostad, arbete…)
• Belastning för omgivningen
• Ökad risk för komplikationer, t ex utanförskap,
kriminalitet, aggressivitet, för tidig död t ex
genom suicid (1/3 av alkoholpatienter S-försök,
>1/3 av narkomaner; 1/3 av S-försökare har en
alkoholproblematik – riskfaktor)
• Höga samhällskostnader
Typ av psykisk störning
•
•
•
•
•
•
•
Schizofreni och andra psykoser
Bipolära (mano-depressiva) tillstånd
Depressioner
Ångesttillstånd
Kriser
Personlighetsstörningar
ADHD
Personlighetsstörningar
•
•
•
•
•
Ej ”sjukdom”
Mönster av oflexibla personlighetsdrag
Varaktiga och bestående över tid
Debut senast i ung vuxen ålder
Leder till psykiskt lidande (för pat och/el
omgivningen) och nedsatt funktion (i arbete,
socialt etc)
Personlighetsstörningar, forts
• Kluster A(”mad”): paranoid, schizoid,
schizotypal
• Kluster B(”bad”): antisocial, emotionellt
instabil(”borderline”), histrionisk, narcissistisk
• Kluster C(”sad”): fobisk, osjälvständig,
tvångsmässig
• Personlighetsstörning ”UNS”
• ”Svåra”
Personlighetsstörningar, forts 2
• Antisocial(>18 år): Normbrytande och bedrägligt
beteende, impulsiv, irritabel/aggressiv, risktagare,
bristfällig social anpassning, brist på ångerkänslor
• Uppförandestörning före 15 åå
• ”Missbrukarpersonlighet” – antisociala drag – styrd av
drogen
• Psykopati: Ytlig charm, grandios självuppfattning,
manipulativ, nedsatt empati men förstår att spela på
och utnyttja andras känslor
• Svårbehandlade – Socialtjänsten, SIS, Kriminalvården
• Ej låta sig manipuleras. Empatisk förståelse och tydlig
gränssättning
Personlighetsstörningar, forts 3
• Emotionellt instabil(borderline): ”stabil
instabilitet” i mellanmänskliga relationer med
instabil självbild och bild av andra, i
affekter/känslor. Impulsivitet, suicidalt beteende,
aggressivitet, separationskänslighet och känsla av
inre tomhet.
• Ångest, depression, missbruk, ätstörning…
• Tålamodsprövande, väcker ofta egen aggressivitet
och avståndstagande alt ”gränslöst” engagemang.
ADHD
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Attention Deficit Hyperactivity Disorder
Uppmärksamhetsstörning, hyperaktivitet och impulsivitet
ADD: ej hyperaktiva (kvinnor)
”Neuropsykiatriskt” funktionshinder snarare än sjukdom
Symtom/nedsatt funktion kvarstår i >50% av fallen i vuxen
ålder.
Mindre hyperaktivitet med åren men inre oro, rastlöshet.
Motoriska och perceptuella svårigheter(DAMP)
Debut i barndomen
I flera olika miljöer (ex skolan/arb, hemma)
ADHD, forts
•
•
•
•
•
Motivationsberoende
Social utsatthet, utanförskap, låg självkänsla
Tidig missbruksdebut
Snabbare beroende
Trotssyndrom uppförandestörning
antisocial personlighetsstörning
• Kriminalitet
• Psykiatrisk samsjuklighet
• Missbruk ofta uttryck för beroende och
självmedicinering(ex amfetamin)
Hur vanligt?
•
•
•
•
•
Psyk störning inom mb/beroendevård:
> 1/3 ångesttillstånd
>> 1/3 depressionsdiagnos
40% personlighetsstörningar (narkotika 70%)
ADHD hos var 4:e pat med alkoholberoende
(narkotika var 3:e)
• Mb/beroende hos 1/5 av pat som söker hälsooch sjukvård p g a psykiatriska tillstånd
Orsak/verkan?
•
•
•
•
•
Beroende Psykisk störning
Psykisk störning Beroende
Gemensam orsak Beroende och Psyk störn
Beroende Psykisk störning
Sällan avgörande för behandlingen
Primär eller drogrelaterad psykisk
störning?
• Fanns symtomen innan mb debuten?
• Kvarstår symtomen en längre tid (t ex 1 mån)
efter påverkan eller abstinens?
• Är symtomen svårare än vad som kan förklaras
av drogens effekt eller abstinens?
• Episoder utan samband med drogintag?
Identifiera samsjuklighet
• Psykiatrisk samsjuklighet(ur Socialtjänstens
perspektiv) – anamnes, ASI
• Mb/beroende samsjuklighet(ur Hälso- och
sjukvårdens perspektiv) – Anamnes/status,
AUDIT/DUDIT, provtagning
Behandling
• Lite evidens för hur patienter med samsjuklighet
skall behandlas - vetenskap
• Antagande att behandling för patienter utan
samsjuklighet fungerar även för dem med
samsjuklighet – ”beprövad erfarenhet”
• Behandling av enbart mb/beroende eller den
psykiska störningen ger som regel dåligt (eller t o
m negativt) resultat – ex ”dricker p g a ångest”
• Samtidig behandling av båda tillstånden
• Samverkan mellan Socialtjänsten och Hälso- och
sjukvården och ev andra vårdgivare
Samverkan – en konst
• Samordning av insatser och synkronisering i
tid – vem gör vad, när och hur?
• Integrerad behandling – anpassad efter
personens behov
• Tydlig ansvarsfördelning – ”good fences make
good neighbours”
• Kontinuitet – bygga relationer/tillit och allians
• Tala hellre med än om patienten/klienten –
nätverksmöten med flexibilitet,
Avslutande reflektioner
• Samsjuklighet, särskilt komplex sådan, är svårt
men inte på något sätt omöjligt att behandla
• Kunskapskälla – enklare fall blir ”lättare” att
behandla
• Mycket som kan göras/behandlas
• Prognosen svårbedömd – inga ”hopplösa” fall
• Att lära av erfarenheten
• Tålamod: Stå ut, stötta och finns kvar så kommer
nya möjligheter att uppstå!
TACK FÖR MIG!
