Etisk kulturrelativism

Moralfilosofi
Skilj:
Deskriptiv moral:
Den moral som
individer eller
samhällen faktiskt
hyser.
Empirisk fråga
Normativ moral:
Den moral som
individer och
samhällen borde
handla efter.
Normativ fråga
Normativa teorier
Teorier om vad som gör något rätt eller fel och
hur man bör handla.
Ex. utilitarismen, pliktetiken, dygdetiken.
Riktighetskriterium - definierar vad som gör en
handling rätt eller fel. Endast om en
handling uppfyller kriteriet är den rätt/fel.
Typiskt: ”En handling är rätt om och endast
om…”
Riktighetskriterier överblick
Motiv
Motiv (Pliktetik,
(Pliktetik,
dygdetik):
dygdetik):
Rätt
Rätt slags
slags avsikt,
avsikt, rätt
rätt slags
slags skäl
skäl
Karaktär
Karaktär (Dygdetik):
(Dygdetik):
Rätt
Rätt slags
slags karaktärsdrag
karaktärsdrag
Handling
Handling (Pliktetik):
(Pliktetik):
Rätt
Rätt slags
slags handling
handling
Konsekvenser
Konsekvenser
(Konsekvensialism):
(Konsekvensialism):
Rätt
Rätt slags
slags konsekvenser
konsekvenser
Exempel
”Det är fel att lura en vän på pengar”
Motiv: Det är fel att vilja lura någon.
Karaktär: En god person lurar inte en vän.
Handling:
Handling: Det
Det är alltid fel att lura någon.
Konsekvenser: Att lura en vän är fel om han eller hon blir mer
ledsen eller far mer illa än om man låtit bli.
Exempel 2
”Det är rätt att hjälpa en vän som har det svårt”
Motiv: Det är rätt att handla utifrån omtanke.
Karaktär: En god människa hjälper sina vänner.
Handling: Det är alltid rätt att hjälpa
Konsekvenser: Det är alltid rätt att hjälpa någon om
det ger bättre konsekvenser.
Pliktetik vs Konsekvensialism
Pliktetik
** Inte
Inte bara
bara konsekvenserna
konsekvenserna har
har
**
**
**
moralisk
moralisk betydelse
betydelse
Ex.
Ex. Kantiansk
Kantiansk etik
etik
Det
Det rätta
rätta föregår
föregår det
det goda
goda
och
och bestäms
bestäms av
av principer,
principer,
regler
regler eller
eller liknande.
liknande.
Avsikter
Avsikter och
och motiv
motiv kan
kan ha
ha
moralisk
moralisk betydelse
betydelse
Konsekvensialism
** Endast konsekvenserna
har moralisk betydelse
** Ex. utilitarism
** Vet vi vad som är gott – så
vet vi vad som är rätt.
Etisk relativism
Kulturell relativism: relativiserar
moralen till samhälle eller kulturs
moral.
Subjektivism: relativiserar moralen till
individer.
Etisk kulturrelativism
Rätt och fel är relativt. Den egna kulturens
seder och moral är allt moral är.
Det finns ingen objektiv moral man kan
döma andra kulturers moraluppfattningen
utifrån.
Vår egen kulturs moral har ingen särställning
utan är endast en bland många.
Kulturrelativism
(1)Olika samhällen har olika moral.
(2)Alltså: det finns ingen objektiv ”sanning” i
moral. Rätt eller fel är bara uppfattningar,
och uppfattningar skiljer sig mellan kulturer.
Men! (2) följer inte ur (1).
Med andra ord: det som ett samhälle håller för
rätt handlande behöver inte vara det. Ex.
nazism, apartheid, inkvisition, häxbränning,
etc..
Problem
Om det som är rätt avgörs av den moral
som råder i ett samhälle så kan man
inte förklara:
* Moraliska framsteg
* Moraliska misstag
Dessutom:
* Omöjliggörs kritik av den egna
kulturens moraluppfattning.
Etisk subjektivism
Det finns ingen objektiv moral, utan
moral handlar bara om känslor.
X är moraliskt rätt, X är gott o.s.v.
betyder ”jag gillar X”.
Ex. ”Folkmord är fel” betyder ”jag
tycker att folkmord är förfärligt”. Det
finns inget sant eller falskt i moral.
Problem
Givet subjektivismen kan vi aldrig ha fel i
moral.
Ex. förut tyckte jag det var rätt med dödsstraff, nu
tycker jag det är fel betyder inte att jag förut
hade fel, utan en annan känsla bara.
Kan inte förklara moralisk oenighet.
Ex. Om du tycker det är rätt med folkmord och
jag tycker det är fel så är det ingen oenighet: vi
har olika känslor bara.
Emotivism
Moraliska utsagor är inte påståenden som kan
vara sanna eller falska, de rapporterar inte
känslor utan uttrycker dem.
D.v.s:
”Barnaga är fel” betyder inte ”jag ogillar
barnaga” utan ungefär:
”usch, tänk att det förekommer barnaga - hu!”
Problem
Emotivismen kan inte förklara hur vi kan
resonera och ge skäl och stöd för våra
påståenden i moral.
Om emotivismen är sann kan vi inte
övertyga någon om att något är rätt
eller fel utan bara spela på dennes
känslor.
Objektiv moral
Moraliska sanningar förnuftssanningar:
En sanning i moral är en slutsats som stöds av
goda skäl.
Ex. Jones är en dålig person, eftersom han ljuger
hela tiden. Ljuga är dåligt eftersom det skadar
andra, bryter mot andras förtroende, o.s.v.
Objektiva i den meningen att de är oberoende
av vad vi vill tro eller tänka. Vi kan inte
önska något rätt. Vi kan missta oss om vad
som är klokast.
Överblick
* Dygdetik
* Pliktetik
* Utilitarism
Är alla kognitiva
normativa teorier:
Vi kan ange skäl och
resonera om
moraliska frågor.
Emotivism är en
icke-kognitiv teori:
Moral handlar om
känslor och är inget
vi kan resonera
kring.
Normativ teori:
Klassisk utilitarism
Riktighetskriterium:
En handling är moraliskt rätt om och
endast om den ger bättre
konsekvenser sammantaget än varje
annan handling.
Klassisk hedonistisk
utilitarism
1. En handling bedöms enbart utifrån
sina konsekvenser.
2. Det enda moraliskt relevanta för
bedömningen av konsekvenserna är
mängden upplevd lycka som orsakas.
3. Varje persons lycka är lika viktig.
Exempel
Du anser att folkmord är moraliskt riktigt och
jag anser att det är fel.
Enligt utilitarismen finns det en sanning här:
det som skulle skapa mest lidande är fel och
det som skulle skapa med lycka är rätt.
Om folkmord skapar stort lidande som inte
vägs upp av någon lycka som det skapar så är
folkmord moraliskt fel, oavsett om någon
känner eller tycker så.
Exempel 2
Jag behöver låna pengar av dig, men kommer
inte att kunna lämna tillbaka dem. Men jag
vet att du kommer att glömma bort det och
att du inte kommer att sakna dem.
Om det skulle ge mig mer lycka att låna
pengarna, än det skulle skapa olycka att du
lånade ut dem och inte fick tillbaka dem så
bör jag låna pengar av dig.
Goda konsekvenser: hedonism
Lycka är det högsta goda.
Det rätta är att maximera det goda, dvs.
lyckan.
Skilj:
intrinsikalt värdefullt (egenvärde).
extrinsikalt värdefullt (instrumentellt
värdefull).
Enligt hedonismen: Lycka det enda som har
intrinsikalt värde.
Hedonism: invändningar
Annat än lycka tycks ha icke-instrumentellt
värde. Te.x vänskap, kunskap,o.s.v.
Ideell utilitarism: fler intrinsikala värden än lycka.
Preferensutilitarism: maximera uppfyllda
önskningar inte lycka.
Problem: Hur skall man mäta lycka? Hur bör
man väga varaktighet mot intensitet? Om
flera värden hur väga kvalitet mot kvantitet?
Att maximera det goda
Total utilitarism: så många som upplever lycka
som möjligt.
Inv. En värld med kolossalt många känner lite
mer lycka över lidande är bättre än en värld
där färre existerar är mycket lyckligare.
Genomsnittutilitarismen: så högt
genomsnittligt upplevd lycka som möjligt.
Inv. Satsa endast på att de allra lyckligaste får
ett så långt liv som möjligt och de olyckliga
ett så kort som möjligt
Bara konsekvenser:
Invändning
Ex. genom att vittna falska, sätta dit en
oskyldig, kunde undvika upplopp och
kravaller med dödsfall och misshandel, så
borde utilitaristen göra det.
Invändning: om endast en handlings
konsekvenser har moraliskt betydelse så tas
inte hänsyn till rättvisa.
Utilitaristen kan inte göra reda för en särskild
koppling mellan skuld/straff och
förtjänst/belöning.
Bara konsekvenser:
Invändning 2
Ex. Förnedring av en person leder till totalt
sett mer lycka för de som roas av den än den
som plågas lider utav den, så är denna
förnedring rätt enligt utilitarismen.
Invändning: om endast en handlings
konsekvenser har moralisk betydelse så tas
inte hänsyn till rättigheter.
Utilitarismen kan inte göra reda för särskild
miniminivå som individuellt skydd för
autonomi, integritet, osv..
Bara konsekvenser:
invändning 3
Ex. Om man genom att stanna hemma och
strunta i ett avtalat möte uträtta mer nytta
än vännen blir besviken, så bör man stanna
hemma utifrån utilitarismen.
Invändning: Om endast en handlings
konsekvenser har moralisk betydelse så tas
inte hänsyn till skäl bakåt i tiden.
Utilitarismen kan inte göra reda för särskilda
moraliska skyldigheter till regler, kontrakt,
löften, o.s.v.
Bara konsekvenser: försvar
1. Motexemplen är orealistiska, skulle
inte bli så i praktiken.
2. Regelutilitarism: Att ta hänsyn till
rättvisa, rättigheter och förpliktelser
bakåt i tiden ger bättre
konsekvenser. Konsekvenser ska inte
bedömas för enskilda fall utan för
principer.
Allas lycka skall väga lika:
invändning 1
Ex.om vi skulle göra världen bättre för många
genom att skänka pengarna till välgörenhet
istället för att gå på bio, nya kläder, dator,
o.s.v. så borde vi göra det.
Invändning: Utilitarismen kräver för mycket av
oss!
Utilitarismen gör ingen skillnad mellan vad
moralen kräver och vad som vore att göra
mer än vad som krävs.
Allas lycka skall väga lika:
invändning 2
Ex.Om jag antingen kan rädda min mor eller
någon med ett betydligt längre liv framför
sig så bör jag rädda den mest längst
framtidsutsikter.
Invändning: Om alla lycka skall väga lika så kan
jag inte ta särskild hänsyn till mina barn,
partner, föräldrar, o.s.v.
Utilitarismen kan inte göra reda för särskilda
moraliska förpliktelser till nära och kära.
Alternativa försvarslinjer
1. Orealistiska exempel visar inget!
Exemplen är konstruerade så att det blir bättre
konsekvenser om vi bröt löften, osv, skulle
troligen ge sämre konsekvenser.
2. Regelutilitarism istället!
3. Våra moraliska intuitioner är fel, inte
utilitarismen! Vi borde ändra vår
moraluppfattning så att den stämde bättre
överens med utilitarismen.