1. Internationellt
samarbete
Världens stater har blivit alltmer sammanflätade, inrikes- och
utrikespolitiken glider ihop. Bakgrunden till denna förändringsprocess ligger bland annat i det ökade ekonomiska beroendet mellan länder och det organiserade samarbetet i olika internationella organisationer. Denna förändringsprocess studerar du
i detta kapitel utifrån begrepp som globalisering, världshandelns
utveckling, relationen mellan nord och syd.
Globalisering
Det finns ingen vedertagen definition av globalisering, men de
flesta forskare verkar vara överens om att det handlar om en förändringsprocess snarare än ett tillstånd. Något blir mer globaliserat än vad det var tidigare. I grunden ligger uppfattningen att
världens stater har blivit alltmer sammanflätade, mer ömsesidigt
beroende av varandra, vilket betyder att vad som händer i en stat
får konsekvenser för vad som händer i andra stater.
stater
Men vad är då globalisering mer konkret? En vanlig uppfattning
är att det rör sig om relationer över statsgränserna, inom både
offentlig och privat sektor. Det handlar alltså om gränsöverskridande verksamhet i både fysisk och intellektuell mening, om flödet av varor, tjänster, människor, kapital och idéer över statsgränserna. Mot den bakgrunden skulle en kortfattad definition
av globalisering kunna vara: ”en intensifiering i global skala av
de ekonomiska, kulturella och politiska förbindelserna över
statsgränserna” (Goldmann 1999).
Begreppet globalisering antyder ju också att det handlar om
något som är världsomfattande, att hela världen ingår i ett enda
stort nätverk. Många menar att det i själva verket enbart handlar
om den rika världen – Nordamerika, Europa och Ostasien står för
över åttio procent av världshandeln. Denna orättvisa fördelning
leder i sin tur till en debatt om bland annat vinnare och förlorare, en rättvisare världshandel och skuldavskrivning, för att
bara nämna något.
skuldavskrivning
En annan fråga i sammanhanget är om globalisering är en ny
företeelse eller inte. Enligt vissa bedömare var industrialiseringen i slutet av 1800-talet mer dramatisk än vad den är idag. Det
© Författaren och Studentlitteratur
Internationellt samarbete
9
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
nya i dagens globalisering är dels informationsteknologin, vilken
har krympt tid och rum, dels ett ökande antal internationella
organisationer. Andra bedömare går steget längre och menar att
det egentligen handlar om en myt. De menar att politiker skyller
på globaliseringen som en slags naturkraft man inte kan komma
åt utan bara anpassa sig till, vilket leder till passivitet och maktlöshet hos både beslutsfattare och vanliga medborgare.
Vad händer då med staten och demokratin i framtiden? Det är en
omtvistad fråga, där svaret rymmer en rad olika tolkningar av
globaliseringens effekter. Optimisterna tror på en global spridning
av demokrati och mänskliga rättigheter, ekonomisk utveckling
och ökat välstånd, ökad fred och säkerhet. Pessimisterna däremot
ser en minskad öppenhet, mindre insyn och möjlighet att påverka besluten, en avsaknad av dialog, kritik och debatt, utsugning och marginalisering av fattiga, suveräna stater som får ge
vika för suveräna marknader. I samband med den ökade globaliseringen har det också vuxit fram ett politiskt motstånd. För att
förstå det sammansatta begreppet globalisering bör du studera
olika organisationer, grupper och andra aktörer som utifrån olika
tolkningar debatterar globaliseringens effekter.
Arbetsuppgifter
1. Globalisering på gott och ont.
Globaliseringsbegreppet är svårgripbart,
omtvistat och väcker en rad olika frågor. Därför kan det vara lämpligt att studera fenomenet utifrån två olika aspekter och ytterligheter: Globaliseringen som en positiv kraft. Globaliseringen som en negativ kraft.
Välj en av dessa inriktningar och läs in er på
de argument som förekommer i litteraturen
och i debatten. Argumentationen och analysen kan ni redovisa på två sätt. Dels genom
en kort skriftlig sammanfattning (tre
sidor/grupp), dels i samband med ett seminarium där argumenten synas och diskuteras. För att ni i grupperna ska kunna argumentera för er ståndpunkt och framföra konstruktiv kritik gentemot ”motståndarnas”
argument, är det viktigt att ni är väl förberedda inför seminariet.
10
2. Amerikanisering – eller inte?
Coca-Cola, McDonald´s och Halloween är
bara tre av flera fenomen som sägs göra Sverige mer ”amerikaniserat”. Är det så? Ser
t.ex. McDonald´s-konceptet likadant ut oberoende av var i världen vi äter vår hamburgare? Och hur är det med Halloween-firandet? Tar vi in kulturyttringar rakt av eller
omformar vi dem till svenska förhållanden?
Välj ett exempel och diskutera – utifrån egna
erfarenheter och med stöd av litteratur/artiklar – hur en typisk amerikansk företeelse kan
förändras när den tas över i ett annat land.
3. Globalisering i vardagen.
När det talas om globalisering handlar det
ofta om ökad rörlighet över nationsgränser
för exempelvis varor, tjänster, kapital och
information. Men begreppet används även i
andra sammanhang och i diskussioner kring
Internationellt samarbete
© Författaren och Studentlitteratur
olika företeelser. Fundera över hur globalisering mer konkret visar sig i vardagen. Kan
exempelvis det ryggsäcksluffande världen
runt som kallas ”backpacking”, arbete i frivilligorganisationer och som au-pair vara exempel på globalisering i vardagen? I så fall, på
vilket sätt? Vilken betydelse har framväxten
av transportmedel, Internet, ålder, kön m.m.
för känslan av ökade internationella kontak-
ter? Detta är några exempel och frågor du/ni
kan arbeta vidare med. Finns det andra
exempel på globalisering i vardagen?
Du kan välja olika sätt att arbeta med denna
uppgift. Gör intervjuer, läs artiklar, sök på
Internet etc. Redovisa dina/era tankegångar
och resultat i form av en utställning eller som
en muntlig/skriftlig rapport.
Världshandeln
Gränser är inte alltid så tydliga som de ser ut att vara. Världshandeln är ett av flera exempel på detta. Den globala ekonomin tar
inte hänsyn till geografiska gränsdragningar mellan stater. Världens stater, främst de industrialiserade men alltmer även den
tredje världens länder, är sammanflätade i ekonomiska band som
gör det allt svårare att skilja mellan vad som är inrikes- och utrikespolitik. Beslut fattas på internationell nivå, exempelvis inom
WTO och EU, vilket påverkar de enskilda staternas ekonomi och
politiska handlingsutrymme. Hundratals miljarder dollar växlas
varje dag mellan olika valutor – som i sin tur söker sig till marknader där pengarna ger mest tillbaka. Den så kallade Asienkrisen
(1997) fick effekter även i andra delar av världen. Har staterna blivit maktlösa inför den ”osynliga” marknadens makt?
Asienkrisen
Varför internationell handel?
Varför går du och handlar i affären? Varför tillverkar du inte själv
det du behöver? Svaren på dessa frågor kretsar troligen kring att
du anser dig behöva vissa saker och köper dem, eftersom det finns
andra som tillverkar dem bättre än du själv. Inom internationell
handel är förhållandet ungefär detsamma, ofta beskrivet genom
de s.k. klassiska handelsteorierna (teorierna om absolut och komparativ/relativ fördel) som skapades på 1700- och 1800-talen.
Klassiska handelsteorier brukar benämnas ekonomiska teorier, vilket naturligtvis leder tankarna till just ekonomi. Teorierna
används för att visa att specialisering och handel ökar det totala
välståndet. I korthet går handelsteorierna ut på att ett land har
vissa fördelar av att producera vissa varor. Andra länder har andra
fördelar som kan hänga samman med bland annat naturförhål-
© Författaren och Studentlitteratur
Internationellt samarbete
11
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
landen (klimat, jordmån, råvaror) och/eller med nivån på exempelvis tekniska kunskaper. Ett lands fördelar ger lägre kostnader
och mer produkter för arbetsinsatsen, högre produktivitet, inom
en viss typ av produktion, jämfört med andra konkurrerande länder. Enligt handelsteorierna bör dessa länder specialisera sig på
produktion inom de områden där de har fördelar, exportera sina
överskott och köpa sådant utifrån som de har sämre förutsättningar för att själva producera. Helt enkelt göra vad man är bra på
och sedan handla med andra som är bättre på andra saker. Om
alla gör på samma sätt leder detta till ökat välstånd för alla. Så
långt handelsteorierna, som även förutsätter frihandel mellan
stater.
I sin enklaste form kan teorin verka trivial – olika länder utnyttjar
sina tillgångar maximalt och gör vad man är bäst på. Kort och
gott. Tidigare i historien skulle exempelvis England specialisera
sig på ylletillverkning och Portugal på vinproduktion. Men det
handlar inte bara om att utnyttja den ojämna fördelningen i staters olika naturtillgångar. Enligt de klassiska handelsteorierna bör
till exempel rika länder specialisera sig på kapitalintensiv produktion, medan fattiga länder bör ägna sig åt arbetsintensiv produktion.
Ofta utgår de klassiska handelsteorierna från idealtillstånd, vilket
betyder att de inte alltid speglar den faktiska verkligheten. Världen ser idag inte ut som då teorierna skapades. Världshandeln
äger inte rum mellan länder med väldigt olika förutsättningar,
utan mellan i-länder med likartade produktionsförutsättningar.
Väst står för över 70% av den totala världshandeln och över hälften av denna sker inom västblocket. Västeuropa importerar
endast 7–8 % av varor utifrån den egna regionen. Sverige handlar
lika mycket med Norge som med hela Asien. Flertalet i-länder
utnyttjar också sina fördelar för att inte tappa sitt ekonomiska och
tekniska försprång gentemot resten av världen.
Strukturomvandling
Precis som alla andra teorier speglar de klassiska handelsteorierna
på sätt och vis sin tid. När dessa teorier skapades var rörligheten
mellan länder av varor, tjänster och människor betydligt mindre
än idag. Vad man då tog för givet var att tillvaron med sina fördelar var beständig och förutsatte att arbete och kapital var orörliga
mellan länder. Så är det inte idag. Utveckling, dynamik och förändrade villkor förknippas numera med internationell handel
och var i världen produktionen äger rum. Förändring är också
något som drabbar enskilda produkter eller varutyper, som tekniken i mer allmän bemärkelse. Ett tekniskt genombrott skapas ofta
12
Internationellt samarbete
© Författaren och Studentlitteratur
för att tillfredsställa ett behov av något. Detta leder till nya varor,
men även till ny kunskap – och en marknad uppstår för de nya
produkterna. I början är priskänsligheten ofta liten. När efterfrågan ökar, tekniken sprids och varan blir mer allmän, blir priset
däremot viktigt för att kunna konkurrera.
Produktionen får en viss form – standardiseras – och förenklas.
Efter hand mättas marknaden och nya behov och produkter ser
dagens ljus. Efterfrågan sjunker och kraven på ännu billigare produktion ökar. Till slut är varan gammalmodig och efterfrågan
upphör helt eller delvis. I denna beskrivning liknar det nästan ett
kretslopp. Resonemanget speglar också vad som brukar beskrivas
i s.k. produktlivscykelteorier. Man talar om att teknik och produkter
genomgår livscykler. Tekniken eller varan föds, lever och dör. I en
tid med stor och ökande rörlighet för kapital, kunskap, varor och
arbetskraft kan produktlivscykelteorier förklara var någonstans,
bl.a. i vilket land och i vilken del av landet, man placerar företag
och industrier. Även om teorin är användbar för att analysera förändringar inom enskilda länder, har den nog fått mest uppmärksamhet vad gäller den globala nivån av teorin och en delvis ny
syn på u-ländernas möjligheter att moderniseras.
marknaden
Tekniskt kunnande utvecklas språngvis och olika produkters livslängd varierar. Ett sätt av beskriva hur produktionen förändras
och förs över från i-land till u-land är att schematiskt dela in produktionens strukturomvandling i fyra faser: 1) introduktionsfas, 2)
tillväxtfas, 3) mognadsfas och 4) avvecklingsfas. Det är dock viktigt
att betona att den teoretiska modellen inte avspeglar verkligheten
utan är ett redskap för att framhäva vissa aspekter och tendenser.
Detta för att bättre kunna analysera och förstå komplicerade sammanhang.
Produktlivscykelns olika faser.
Volym
T
M
Produktlivscykelns
olika faser. Figuren
beskriver produktionens strukturomvandling från i-land till
u-land.
A
I
Tid
© Författaren och Studentlitteratur
Internationellt samarbete
13
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
1) Introduktionsfasen
monopol
När en ny produkt introduceras på marknaden har producenten
en monopolsituation och efterfrågan är ganska okänslig för prisförändringar. Inledningsvis är produktionen vanligen småskalig
och den har ett begränsat utrymme på marknaden. Men branschen kännetecknas av en snabb produktutveckling och för att
behålla sitt försprång gentemot konkurrenter är producenten
beroende av kvalificerad arbetskraft. Denna finner han vanligen i
ekonomiska kärnområden, det vill säga i-länder med marknader,
informationstäthet, forskningsanknytning och höga löner.
2) Tillväxtfasen
I tillväxtfasen har marknaden vidgats och ger nu plats för konkurrenter. Allt fler människor behärskar den nya tekniken. Produkter och produktionsteknik standardiseras och priset får en allt
större betydelse. Produktionen blir mer storskalig och kräver stora
kapitalinvesteringar Även i detta skede sker ofta produktionen i
de ovan nämnda kärnområdena med kvalificerad arbetskraft,
men närheten till marknaden blir viktigare än under introduktionsfasen.
3) Mognadsfasen
I mognadsfasen hårdnar konkurrensen ytterligare både från producenter av andra likartade varor och från nya, mer avancerade
varor. Produkten får allt svårare att hävda sig på marknaden och
kostnadsjakten blir ännu viktigare. Priset och varumärket blir de
främsta konkurrensmedlen. Uppköp av eller samgående med
konkurrenter är andra sätt att minska konkurrensen. Standardiseringen har nu drivits så långt att produktionen kan ske med
arbetskraft som inte är specialutbildad. Men denna finns vanligen
inte där industrierna ursprungligen uppfördes. Därför flyttar produktionen ofta till låglöneländer under produktens mognadsfas.
De anställda som arbetar med lednings-, försäljnings- och marknadsföring finns däremot ofta kvar i de kontakt- och informationstäta kärnområdena.
4) Avvecklingsfasen
Under produktens avvecklingsfas läggs produktionen ner. Varan
har blivit gammalmodig och motsvarar inte längre tidens krav.
Den har nu ersatts på marknaden av en eller flera nya produkter
eller ersättningar för den. Glödlampan ersätter fotogenlampan
och cd-skivan ersätter grammofonskivan, för att ta två exempel.
Ett annat fenomen i detta sammanhang är vad som kallas utfasningen av industrier från centrum till periferi. Enligt denna teori
14
Internationellt samarbete
© Författaren och Studentlitteratur
sker nyskapandet i i-länderna, den globala ekonomins centrum,
eller i vissa avancerade kärnområden inom dessa. Därifrån exporteras utvecklade produkter till de mindre utvecklade länderna
som anses vara världens periferi.
Från u- till i-land?
Det anses bland nationalekonomer att det är i-ländernas kunskapsintensiva produktion som är motorn i världsekonomin. I
den globala ekonomins kärnområden sker en ständig utslagning
av gamla branscher och produkter och kravet på förnyelse är ständigt närvarande. Arbetskraft och kapital flyttar till nya branscher
samtidigt som enklare produktion flyttar därifrån. Det globala
ekonomiska systemet innehåller alltså vissa inneboende spridningsmekanismer, vilka kan komma tredje världen tillgodo.
Alla u-länder är dock inte lika gynnade. Deras förmåga att dra
nytta av i-ländernas tekniska kunnande och investeringsvilja
beror bland annat på landets tillgångar och på exempelvis historiska, kulturella, politiska omständigheter. Systemet bygger också
i hög grad på att periferin framöver kan exportera billigt till
centrum. Fattigdomen tycks därmed i många fall förbli ett av periferins främsta konkurrensmedel. Makten över de transnationella
företagen ligger kvar i centrum och det är där som investeringarna i forskning och utveckling sker. Den allt starkare betoningen
av att det västerländska samhället också måste vara ett kunskapssamhälle visar bl.a. att den inbördes konkurrensen inom västvärlden hårdnat. Det visar också hur angelägna västvärldens makthavare är om att bevara sina fördelar gentemot resten av världen.
Många menar till exempel att framväxten av EU, med öppna
marknader inåt och gemensamma tullmurar utåt, är ett exempel
på detta.
tredje världen
transnationella företag
Produktlivscykelteorin kan alltså användas för att analysera och
förklara vissa delar av produktionens strukturomvandling. Men
samtidigt måste man fråga sig hur omfattande den globala strukturomvandlingen är. De s.k. mirakelländerna, de ostasiatiska
NIC-länderna – Taiwan, Sydkorea, Hongkong (som sedan 1997
åter tillhör Kina) och Singapore – är inte bara få till antalet, de är
också rumsligt begränsade. Världsbanken visade i slutet av 1980talet att endast 3,7 % av konsumtionen av industrivaror i Japan,
EU och Nordamerika utgjordes av import från u-länderna, trots
det asiatiska ”undret”.
Modeller är som sagt inte verkligheten. Det är stor skillnad mellan
varaktigheten hos olika produkters livscykler, för att ta ett exempel. Inte alla produkter eller produktionsprocesser hamnar i tredje
© Författaren och Studentlitteratur
Internationellt samarbete
15
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
världen, även om vissa gör det. Men, återigen, rätt använda kan
modeller bidra till att göra komplicerade skeenden överblickbara
och lättare att förstå.
Från merkantilism till frihandel
merkantilism
protektionism
frihandel
Den internationella handeln har präglats av de merkantilistiska
idéerna som rådde i Europa från medeltiden fram till 1800-talets
början. I detta system var utrikeshandeln och den inhemska förädlingsindustrin viktigast för ett lands ekonomiska utveckling.
Statens uppgift var att på olika sätt stödja dessa sektorer, därmed
var även politiken överordnad ekonomin. De europeiska staterna
förde en protektionistisk politik (en politik bestående av olika
handelshinder) som tullar och importkvoter för att skydda den
egna industrin från konkurrens av utländska konkurrenter. Storbritannien var den tidens stora hegemon (dominerande stormakt) som genom sin tidiga industrialisering gav landet ett inflytande som kom att ligga till grund för 1800-talets internationella
ekonomiska och politiska struktur. Industrialiseringen innebar
också att man måste få avsättning för en stor produktion av
industrivaror ute i världen, vilket delvis förklarar att Storbritannien under senare delen av 1800-talet ville ha frihandel. En sänkning av tullarna ägde rum i Europa, bland annat genom Storbritanniens handelsavtal med Frankrike och senare även med andra
länder. USA var under hela denna period protektionistiskt. I slutet
av 1800-talet ökade tullarna åter i Europa och USA. Europeiska
stater ville bland annat skydda sitt jordbruk från konkurrerande
import från andra delar av världen.
Efter andra världskriget (1939–1945) förändrades världsbilden
igen. Stora delar av världen låg i ruiner och USA stod för den ekonomiska makten. Denna makt var även viktig för att skapa USA:s
militära och politiska dominans efter andra världskriget. En av de
första åtgärderna blev Marshallhjälpen, vilken bidrog till Västeuropas återuppbyggnad. Samtidigt gynnade det USA:s egenintresse
i form av en stärkt ekonomi och sammanhållning i väst gentemot
öst, allt i det kalla krigets mönster.
IMF
Världsbanken
16
Två andra faktorer i sammanhanget var skapandet av ett internationellt valutasystem (Bretton Woods-avtalet, 1944) och ett system
för internationell handel (GATT, 1947). Bretton Woods- (platsen
i USA där avtalet undertecknades) avtalet innebar att man enades
om att upprätta en internationell valutafond (IMF) för att stabilisera växelkurserna och Världsbanken (IBRD) för långsiktig finansiering av återuppbyggnads- och utvecklingsprojekt. Syftet var att
skapa förutsättningar för ekonomisk återuppbyggnad efter kriget
och att lägga grunden för ett internationellt ekonomiskt utbyte
Internationellt samarbete
© Författaren och Studentlitteratur
baserat på frihandel. Systemet byggde på att den amerikanska
dollarn blev världsvalutan. USA:s regering garanterade att när
som helst lösa in dollarn till ett fast värde i guld. Övriga valutor
gavs ett fast pris (växelkurs) uttryckt i dollar. Bretton Woodssystemet dominerades av Nordamerika och Västeuropa och makten koncentrerades således till ett litet antal stater, som hade
gemensamma intressen och en dominerande makt som var villig
och kapabel att åta sig ledarrollen (USA). I slutet av 1960-talet
sviktade förtroendet för dollarn, bland annat beroende på stora
underskott i USA:s betalningsbalans och en ökad konkurrens om
ekonomisk överlägsenhet från Japan och Västtyskland. 1971
upphörde Bretton Woods-systemet och från 1973 flyter valutorna
fritt gentemot varandra.
Ledstjärnan för frihandeln blev det allmänna tull- och handelsavtalet (GATT). Man hade frihandel som målsättning, där medlemmarnas fördelar kunde utnyttjas. Den radikala förändringen
av det internationella handelssystemet efter andra världskriget
medförde en märkbar ökad frihet i världshandelns volym. Från
andra världskrigets slut sänktes tullarna inom GATT från en
genomsnittsnivå på 40 % till omkring 4 % idag. Perioden kännetecknas också av en mycket hög tillväxt i världsekonomin.
Genomsnittlig tullnivå
för industrivaror i procent
Tullar och
global handel
betalningsbalans
GATT
Index för handelsvolym/
1950 = 100
–1 700
–1 600
–1 500
–1 400
–1 300
–1 200
–1 100
–1 000
–900
–800
–700
–600
–500
–400
–300
–200
–100
0
50
45
40
35
30
25
20
15
10
5
0
1947
GATT skapas
1962
Före
Kennedyrundan
1972
Efter
Kennedyrundan
1987
Efter
Tokyorundan
1994
Efter
Uruguayrundan
Tullar och global handel.
© Författaren och Studentlitteratur
Internationellt samarbete
17
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
Mot protektionism och regionalism
Det fria handelssystemet som växte fram under efterkrigstiden,
hade runt 1970 passerat sina glansdagar. Nya handelshinder och
handelspolitiska konflikter ökade i omfattning. För första gången
under efterkrigstiden ökade nu handelsrestriktionerna mer än
handelsfriheten.
OPEC
embargo
lågkonjunktur
monetärt system
regionalism
När OPEC-länderna vid samma tidpunkt minskade oljeproduktionen med en fjärdedel och införde ett totalt oljeembargo mot
bland annat USA för deras militära stöd till Israel, rycktes grunden
bort för USA:s ekonomiska och politiska ledarskap. Även det politiska förtroendet för USA sviktade betänkligt genom inblandningen i Vietnamkriget (1957–1975). Mellan 1973 och 1979 tiodubblade OPEC-länderna oljepriserna, vilket ledde till en lågkonjunktur i framförallt det oljeberoende väst, men även oljeimporterande u-länder drabbades mycket hårt. Lågkonjunkturen medförde även att staterna började se om sitt eget hus, minskade sitt
oljeberoende och började föra en mer protektionistisk handelspolitik.
Det internationella ekonomiska systemet hade alltså börjat knaka
i fogarna. Det monetära systemet hade brutit samman och staterna började upprätta handelshinder, vilket händer vid svag ekonomi, hög arbetslösheten och underskott i handelsbalansen.
Utvecklingen på 1980-talet och början av 1990-talet gick mot en
ökad protektionism och regionalism. Detta berodde bland annat
på att det inte fanns någon dominerande ekonomisk makt som
ensam kunde bygga upp och stötta ett frihandelssystem. Även
nya aktörer, som NIC-länderna, har bidragit till denna utveckling
genom att ha varit ett slags fripassagerare i GATT. Man plagierade
i-ländernas produkter, framställde dem till lägre priser, sålde
varorna på världsmarknaden och drog således nytta av tullsänkningarna utan att själva bidra. Detta ledde till att de drabbade länderna upprättade handelshinder gentemot NIC-länderna.
Idag tycks det handelspolitiska klimatet vara på väg mot en regionalisering av den internationella handeln. Ett exempel på detta är
EU:s inre marknad. Men även andra delar av världen visar tecken
på en regionaliserad handel. Det nordamerikanska frihandelsområdet North American Free Trade Agreement (NAFTA) har inlett
formella förhandlingar om ett all-amerikanskt frihandelsavtal
med tullunionen Mercado Commun del Sur (MERCOSUR), även
kallad ”Söderns gemensamma marknad”. Förhandlingarnas mål
är att till år 2005 skapa världens största sammanhängande frihandelsområde, Free Trade of the Americas (FTAA), ”mellan
Alaska och Kap Horn” med över 800 miljoner invånare. Länderna
18
Internationellt samarbete
© Författaren och Studentlitteratur
vid Stilla havet samarbetar främst genom
Asia-Pacific Economic Cooperation (APEC)
och Association of South East Asian
Nations (ASEAN). Syftet är bland annat
att främja den ekonomiska utvecklingen
inom området. Den afrikanska kontinentens mest utvecklade samarbetsorgan är
Southern African Development Community (SADC), som innefattar 14 stater
söder om Sahara.
Alla dessa samarbetsformer kan ses som
initiativ till en ökad global handel, men
även som ett tecken på regionalisering –
frihandel inåt och protektionism utåt.
Ökat ömsesidigt beroende
Den ökande frihandeln under främst 1950- och 1960-talen har
legat till grund för många förändringar. Tidigare var militär styrka
lika med politisk makt. Idag är detta inte lika självklart, styrkan är
framför allt av ekonomisk natur. Frihandeln har givetvis också
inneburit en kraftigt utökad handel mellan stater, vilket binder
dem samman i ömsesidiga beroendeförhållanden. Sambandet
mellan ekonomi och politik blir allt tydligare. Dessutom har
andra flöden ökat, som människor och kommunikation av olika
slag. Detta växande beroende har även lett till nya aktörer på den
internationella arenan: internationella organisationer, främst då
icke-statliga organisationer (NGO) av ekonomisk art.
Politisk styrka och politisk makt är idag framförallt av ekonomisk natur.
Ökad internationell handel har inneburit ömsesidiga beroendeförhållanden mellan stater.
NGO
Genom uppbyggnaden av nätverken har även forskningsinriktningen inom internationell politik förskjutits. Från de säkerhetspolitiska frågorna med stater som de enda viktiga aktörerna,
till alternativa synsätt där ekonomiska och ekologiska frågor,
internationella organisationer, multinationella och transnationella företag och människor i nyckelpositioner hamnar i fokus.
Privata företag med verksamhet i mer än en stat, det vill säga multinationella och transnationella företag, tillhör också de aktörer
som har fått ett allt större inflytande inom den globala ekonomin
och därmed också i den internationella politiken.
© Författaren och Studentlitteratur
Internationellt samarbete
19
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
Arbetsuppgifter
1. En rättvis världshandel?
Läs och recensera en aktuell debattbok,
exempelvis kritiska som Globaliseringsfällan,
No Logo, WTO bakom fasaden och Det globala kasinot, eller förespråkare som Globalisering under attack, Valser om arbetets slut
och Till världskapitalismens försvar. Har
boken många sidor kan ni dela upp kapitlen
inbördes i gruppen. Läs, diskutera och motivera dina synpunkter. Vad handlar boken
om? Vad tycker du om den? Hur har recensenterna tagit emot boken (se t.ex. Artikelsök) – överensstämmer dessa uppfattningar
med din egen?
2. Tobinskatten.
I debatten kring en rättvisare världshandel
nämns ofta Tobinskatten. Vad är det?
Varifrån kommer namnet? Dela in er i två
grupper. Inled med en sammanfattning av
innebörden i denna idé. Därefter börjar ni
argumentera för era ståndpunkter. Medan
den ena gruppen samlar in argument som
talar för en Tobinskatt, letar den andra efter
argument som talar emot denna skatt. Redovisa i tvärgrupper.
3. Varumärket ersätter varan?
Varumärken som Coca-Cola, Pepsi, Benetton, McDonald´s, Nike och Disney blir alltmer synliga i vår tillvaro, vilket bland annat
journalisten Naomi Klein diskuterar i boken
No Logo. Hur skapas ett varumärke? Handlar
det bara om att lansera en särskild produkt?
Välj ett välkänt varumärke och beskriv historien bakom fenomenet. Fundera över marknadsföringen och vilka värden man vill ska
förknippas med just detta märke. Värden kan
här vara exempelvis ekonomisk framgång,
ha koll på läget eller symbolen för en livsstil/filosofi.
Nord–Syd
kalla kriget
Studier i internationell politik har tidigare främst intresserat sig
för relationerna mellan öst och väst samt den militära maktkampen mellan USA och Sovjetunionen. Nu när kalla kriget är slut riktas stor del av uppmärksamheten mot relationerna mellan nord
och syd och de ekonomiska relationerna.
Viktigt att tänka på är att man i diskussionerna om skillnaden
mellan rika och fattiga länder oftast tar utgångspunkt i den ekonomiska utvecklingen. Man utgår från välfärdsstater av västerländsk typ, använder samma modell på u-länderna, ser att fattiga
länder ”ligger efter” de rika – men kan i bästa fall utvecklas och nå
det västerländska idealet. Denna snäva syn på utveckling har
under senare tid ifrågasatts och ersatts av en mer nyanserad bild.
Numera betonas synen på utveckling mer som ett mångdimensionellt fenomen, där ekonomisk tillväxt bara är en viktig del.
Andra viktiga faktorer är exempelvis demokrati, mänskliga rättigheter och social rättvisa.
20
Internationellt samarbete
© Författaren och Studentlitteratur
Ojämn fördelning
Nord–syd syftar på ländernas geografiska läge, liksom förhållandet
mellan rika och fattiga länder. De rika länderna finns på norra
halvklotet och de fattiga i söder, med undantag av främst Australien och Nya Zeeland. Ofta används benämningen ”nord–sydkonflikten”, vilket handlar om den ojämna fördelningen av makt
och resurser mellan rika och fattiga stater. Nord–syd kallas även
första världen och tredje världen, ibland som i-land respektive u-land.
Första världen avser västmakterna, andra världen östra delen av
Europa och länderna öster därom (främst Ryssland) och tredje
världen de fattiga länderna. En annan förklaring hänger samman
med koloniernas frigörelse och det kalla kriget mellan öst- och
västblocket. Bägge parterna försökte få med de nya staterna i sina
respektive block, men många ville inte välja sida. Istället uppstod
1955 ett tredje alternativ, den alliansfria rörelsen. Denna bestod av
framförallt afrikanska och asiatiska stater som ville vara neutrala
till de två dominerande blocken. Med detta uppstod en ny politisk
inriktning i världen, den tredje världen.
Vanligtvis använder man sig av begreppen i-land och u-land. I står
här för industrialiserat och u-land kan stå för underutvecklat land,
utvecklingsbart, utvecklingsland eller utsuget land. Utmärkande
för ett u-land är; att merparten av befolkningen är sysselsatt inom
jordbruket, där arbetet oftast utförs för hand eller med hjälp av
enkla redskap; att industrin och penningekonomin oftast omfattar en mindre del av landets verksamhet; att inkomsten är låg, BNP
per invånare/år är ofta inte mer än 3 000 kr (jämför detta med Sverige där siffran är cirka 250 000 kr); att en stor del av befolkningen
därmed lever på en levnadsnivå nära existensminimum; att man
har bristfälliga transporter, kommunikationer och annan infrastruktur; att befolkningstillväxten är hög och medellivslängden
låg; att analfabetismen är hög (ungefär en miljard vuxna kan varken läsa eller skriva); att barnarbete är vanligt; att hälsotillståndet
är dåligt (30–40 miljoner människor dör varje år av svält och
undernäring, av dessa är ungefär hälften barn); att skillnaderna i
inkomster och rikedom är stora inom landet.
alliansfria rörelsen
BNP
existensminimum
infrastruktur
Rika och fattiga länder
Vilka länder räknas då som u-länder? De som brukar räknas dit är
samtliga länder i Afrika, Asien, Oceanien och Latinamerika, förutom Japan, Sydafrika, Australien och Nya Zeeland. Till undantagen kan även räknas NIC-länderna (Newly Industrializing Countries) i
Sydostasien, beroende på att dessa länder intar en mellanställning mellan i- och u-land. U-länderna har gemensamma intressen gentemot i-länderna. Skillnader finns mellan i- och u-länder,
© Författaren och Studentlitteratur
Internationellt samarbete
21
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
Utbytesstudent i Ecuador
NG
TEMA GLOBALISERI
J
ag sitter nu och skriver på ett Internetcafé
i Ecuadors största stad Guayaquil. Ja, det
finns faktiskt datorer i Ecuador, och många
Internetcaféer, vilket vissa svenskar blir förvånade över att höra. Jag måste dock erkänna
att jag själv inte visste mycket när jag satte
mig i planet för bli utbytesstudent i detta
avlägsna land. Det var under ett år, mellan
ettan och tvåan i gymnasiet, som jag åkte
med en organisation som heter AFS (American Field Studies). De ordnade mitt visum,
familjen jag skulle bo hos och många andra
praktiska saker. Ecuador är ett ganska litet
land vid ekvatorn på Sydamerikas östkust,
med många olika naturtyper som snöklädda
vulkaner, regnskog, risfält och Galápagosöarna. Runtom i landet kan man hitta små
indianbyar där man bor på jordgolv, men
även moderna storstäder med skyskrapor och
lyxhotell. Runt 40 % av landets tretton miljoner invånare är indianer, resten mestizer,
svarta och vita.
Pastor och kemilärare
Värdfamiljen bestod av mamma, pappa och
tre söner. Huset de bodde i liknade en villa.
Något lite ovanligt med denna familj var att
de inte var katoliker utan evangelister. Pappan var evangelisk pastor och mamman
kemilärare, men hade även en syateljé i bottenvåningen av huset. De två äldsta sönerna
studerade på stadens musikkonservatorium
och den yngste gick fortfarande på gymnasiet. Familjen hade absolut inga problem att
skaffa mat för dagen eller bekosta huset, de
hade till och med en dator. Men å andra
sidan hade de ingen bil och ibland hade de
svårt att betala telefonräkningarna.
22
Trafikkaos, familjeöverhuvud och gatubarn
I början kändes allt konstigt och ovant men
ändå spännande och exotiskt: språket, att det
går mandarinförsäljare på gatan och skriker i
megafoner, att duscha i kallvatten varje morgon och att äta underliga frukter som antagligen inte ens har något svenskt namn. Trafiken var helt kaotisk: man vinkade in bussen
där man ville och ibland fick man hoppa på i
farten. Men efter ett tag insåg jag att det
fanns större skillnader som tog mer tid att
vänja sig vid. Som till exempel att fadern i
huset är hela familjens överhuvud och att
man måste be honom om lov så fort man vill
gå ut och träffa någon eller åka in till
centrum. Något annat som var svårt att vänja
sig vid var att dagligen behöva se tiggare och
gatubarn.
Livet på en flickskola
Jag gick på en statlig flickskola med cirka
3 000 elever! Under morgonsamlingen första
dagen tog rektorn upp mig på en scen och ett
hav av flickor i vita skoluniformer tittade
intresserat på mig. När rektorn berättade vilken klass jag skulle gå i började den utvalda
klassens elever jubla. Jag var den enda på hela
skolan som hade blå ögon och blont hår. På
grund av det fick jag väldigt mycket uppmärksamhet. Jag var ständigt omringad av en
grupp nyfikna som ville veta var jag kom
ifrån, om jag hade pojkvän, vilken tandkräm
jag använde och så vidare… I Guayaquil
finns det inte så många utlänningar och folk
har ett stort intresse av världen utanför. Att
gå på flickskola innebär en avsaknad av killar
men också att killar är det absolut största
samtalsämnet. Föräldrarnas största skräck är
att deras döttrar ska bli gravida, det innebär
Internationellt samarbete
© Författaren och Studentlitteratur
en stor skam och man blir utkastad ur skolan.
På ytan förbjuder det ecuadoreanska samhället sex före äktenskapet, men i praktiken är
det inte så. Sexualundervisningen är mycket
bristfällig, om det ens finns någon. Ungdomarna har dåliga kunskaper om preventivmedel och abort är olagligt. Under mitt år i
skolan blev två tjejer i min klass gravida. I
skolan rådde hård disciplin. Man var
rer. Men all denna disciplin verkade ha en
motsatt effekt: eleverna kopierade varandras
uppsatser utan samvetskval och det var få
lärare som lyckades få tyst på klassen under
lektionerna. Mycket handlade om att lära sig
utantill och sällan fick eleverna vara kreativa
och tänka själva. Det låter säkerligen inte så
idylliskt, men jag hade fruktansvärt roligt i
skolan under mitt år i Ecuador. Mina
klasskamrater var väldigt trevliga och öppna.
Vi tramsade en hel del för att inte bli uttråkade och nedslagna av den torftiga undervisningen och lärarnas överdrivna makt. Och
när man väl släpper alla hämningar är det
mesta kul. Väldigt roligt hade jag också i skolans teatergrupp. I teaterns värld var jag en i
mängden, inte en annorlunda utlänning.
Vägen till språket
Till en början kändes det som om jag var
tvungen att vända ut och in på hjärnan när
jag skulle forma en mening, och jag förstod
språket bara när folk talade sakta till mig med
enkla ord. Innan jag åkte hade jag läst
spanska ett år, vilket jag hade enorm nytta av.
Med hjälp av mina grundkunskaper, ett
tjockt lexikon och en grammatikbok behärskade jag spanskan allt eftersom. Efter en
månad pratade jag hjälpligt och efter tre
månader så gott som flytande. Jag var
tvungen att lära mig språket eftersom jag
bodde i en helspansk miljö. Det svåraste var
att lära sig slang och skämt. I skolan blev eleverna stormförtjusta när jag lärde mig säga
fula ord och prata med inhemsk dialekt!
Fest i vardagen
tvungen att ställa sig upp när en lärare kom
in i klassrummet och ingen fick lämna det
förutom när det var schemalagda raster. Skoluniformen skulle vara perfekt, bänkarna stå i
jämna rader och i korridorerna satt inspektö-
© Författaren och Studentlitteratur
Det var lätt att få vänner i Guayaquil och jag
blev ofta bjuden på fester och utflykter. På
festerna dricker man måttligt men dansar
och pratar desto mer. Musiken som spelas är
merengue, salsa och reagge. Ecuador är ett
land med förutsättningar att ha en god ekonomi, men eftersom regeringen är väldigt
korrupt hamnar en stor del av pengarna i fel
fickor. De som får lida för detta är folket som
Internationellt samarbete
23
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
jobbar hårt för dåliga löner, medan priset på
livsmedel och kollektiva färdmedel blir allt
högre. Den sociala omsorgen är inte vad den
borde och man ser ibland sjuka människor
på gatan som tigger pengar till medicin. Uppfattningen européer har om Latinamerika är
framförallt att det förekommer mycket våld
och uppror. Jo, man måste absolut vara på sin
vakt, inte visa sedlar öppet på gatan och inte
bära guldsmycken. Uppror förekom i landet
när jag bodde där, men det märktes inte i
mitt vardagsliv i Guayaquil.
att alla elektriska apparater vi hade hemma
nästan var löjligt moderna och effektiva.
Framför allt insåg jag att båda kulturerna har
sina för- och nackdelar. Nu uppskattar jag
också det svenska skolsystemet mer, och jag
värderar den stora frihet jag har i Sverige
högre. Att man är 18 år i Ecuador betyder inte
alls att man är myndig och fri på samma sätt
som i Sverige. I Ecuador är man som ett barn
tills man gifter sig.
Att se med andra ögon
Nu, efter att ha varit hemma i Sverige i ett år,
är jag tillbaka i detta varma och vänliga land.
Denna gång tog jag med mig min mamma
för att visa henne landet och för att hon
skulle få träffa min värdfamilj. Jag känner en
stor stolthet över mitt andra hemland när vi
har rest runt. Det är jättekul att vara här och
hälsa på alla. Jag hade ett underbart år i Ecuador fyllt av upplevelser, insikter och intryck.
Jag insåg att människor som lever i ett så
avlägset land kan verka väldigt annorlunda
men att vi i grund och botten ändå är rätt
lika.
Det var med mycket blandade känslor jag
åkte hem. Det var fruktansvärt tråkigt att
lämna min värdfamilj som funnits där för
mig under ett helt år. Dessutom hade jag
hunnit skaffa mig många bra vänner som det
inte var roligt att lämna, jag visste ju inte när
jag skulle se dem igen. Rätt vad det var stod
jag där på Arlanda med 55 kilos packning
bestående av indianväskor, bananchips, flaggor och massor av andra minnen. Att träffa
familjen kändes bara bra, men mycket annat
kändes konstigt: att allt var så rent och
välordnat, att jag plötsligt var omgiven av
massor av blonda människor och jag tyckte
MUL-länderna
24
Tillbaka i Ecuador igen
Karin Gunnarsson, Guayaquil,
Ecuador i juli 2002
men även inom dessa länder. Ser vi exempelvis på u-länderna har
de stora likheter, men vissa är mer utvecklade än andra. De oljeexporterande länderna (OPEC) kunde genom att drastiskt höja oljepriserna på 1970-talet öka sina inkomster och även bli en internationell ekonomisk maktfaktor. Andra länder, som Chile och
Zambia, med andra eftertraktade råvaror som t.ex. koppar, har
också ett gynnsammare utgångsläge. Stora svårigheter har däremot stater som Bangladesh och staterna i Afrika söder om
Sahara, med enbart en stor jordbrukssektor som inte producerar
eftertraktade exportvaror. Dessa cirka 35 länder brukar även
benämnas den fjärde världen eller MUL-länderna (de minst utvecklade
länderna). Sannolikt kommer de att vara beroende av utländskt
bistånd lång tid framöver.
Internationellt samarbete
© Författaren och Studentlitteratur
I historiens spegel
Varför har u-länderna hamnat i denna situation? Svaret är naturligtvis inte enkelt, men av avgörande betydelse är kolonialiseringen tidigare i historien. Den ekonomiska och politiska förbindelsen mellan u- och i-land började redan på 1700-talet i form av
europeisk kolonialisering av områden i Afrika och Asien. Under
1800-talet hamnade stora delar av dessa världsdelar under västeuropeiskt styre. Samtidigt kom stora delar av Latinamerika under
nordamerikanskt inflytande, även om staterna formellt blev
självständiga. Koloniernas naturresurser utnyttjades, råvarorna
exporterades till moderlandet där de bearbetades till färdiga produkter. Många kolonier förvandlades från jordbrukssamhällen till
råvaruleverantörer för den starkt växande europeiska och nordamerikanska industrin. I vår del av världen fick detta positiva
effekter som höjd levnadsstandard och teknisk utveckling, men i
kolonierna blev resultatet annorlunda. Någon industri utvecklades aldrig, bara enklare utvinningsanläggningar och transportleder för vidare frakt till västvärlden. Här förädlades varorna till färdiga produkter som senare såldes vidare, bland annat tillbaka till
kolonierna, men till betydligt högre priser. Därmed tömdes uländerna på sina resurser, medan i-länderna tillfördes råvaror,
rikedom, teknologiutveckling och makt.
kolonialisering
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
Efter andra världskriget (1939–1945) började kolonialstyret att
upplösas. Alltfler nationer och folkgrupper krävde rätten till självstyre. En del lyckades först efter blodiga frihetskrig (exempelvis
Algeriet), medan andras övergång till självstyre blev mer fredlig.
När frigörelseprocessen väl satte igång gick det fort. De allra flesta
kolonierna i Afrika och Asien blev självständiga under 1950- och
1960-talen. Med detta hade de nya staterna nått sitt första mål,
nämligen att bli politiskt oberoende. Däremot hade inget förändrats inom det ekonomiska området, kvar fanns även fortfarande
beroendet av kolonialmakten och de historiska, språkliga och
kulturella banden.
I samband med frigörelsen fanns en stor optimism inför utvecklingen. Nu skulle man realisera alla förhoppningar om politisk frihet och materiell välfärd som kolonialmakterna hade undertryckt. Men fattigdomsproblemen kvarstod, förhoppningarna
om den ekonomiska tillväxten uteblev. Arvet från kolonialtiden,
som beskrevs ovan, innebar att de flesta u-länder fortfarande var
beroende av exporten av en eller några få råvaror. Hur kommer
detta sig? Anledningen är att när priset på råvaran faller, drabbas
det exporterande landet svårt eftersom man inte har någon
annan inkomstkälla. Medan priserna på råvaror sjunkit, har priserna på förädlade varor dessutom ökat kraftigt. U-landet måste
© Författaren och Studentlitteratur
Internationellt samarbete
25
ny ekonomisk världsordning
därför producera exempelvis mer bananer, bomull, kaffe eller te
för att kunna köpa exempelvis en traktor. Bytesförhållandet innebär alltså en försämring för u-ländernas handel. Från u-ländernas
regeringar har man därför under lång tid fört fram krav på förändringar av det internationella ekonomiska systemet, krav som
brukar benämnas en ny ekonomisk världsordning. Man hävdar att uländernas fattigdom orsakats av den rika världen, som själva gynnats av de nuvarande regler och institutioner som byggts upp av
i-länderna.
Idéerna om en ny ekonomisk världsordning formades i samband
med internationella förhandlingar i FN:s regi på 1960-talet. UNCTAD-konferensen innehöll bland annat följande krav:
Handelspolitik
Krav på en stabilisering och höjning av råvarupriserna och fritt
tillträde till i-ländernas marknader. Bakgrunden är att exporten
av råvaror är i särklass den största inkomstkällan för u-länderna.
75 % av handeln sker med i-länderna, som står för större delen av
färdigvaror, som utgör 70 % av u-ländernas import. U-ländernas
andel av den totala världshandeln ligger däremot endast kring
20 %. Råvarumarknaden är mycket instabil vilket betyder att priserna kan variera kraftigt från år till år. Råvarupriserna utvecklas
långsammare än färdigvarupriserna. I-länderna försöker dessutom att skydda sin egen industri från konkurrens genom exempelvis tullar och kvoter, vilket försvårar u-ländernas försök att
komma in på färdigvarumarknaden.
Valutapolitik
Krav på att valutasystemet skulle reformeras och att u-länderna får
större inflytande i Valutafonden och Världsbanken. Bakgrunden
är att Valutasystemet är uppbyggt av och för de rika länderna.
Dessa har en klar majoritet (cirka 2/3) av rösterna i Valutafonden
och Världsbanken, vilka kan ge u-länderna krediter.
Resursöverföringar
Krav på bland annat ett ökat bistånd, att skulderna till i-länderna
skulle avskrivas och fördelaktigare lån ges till u-länderna. Kraven
ställdes i anslutning till följande bakgrund: U-ländernas egna
resurser räcker inte till för nödvändiga inköp och investeringar,
de måste därför skaffa utländskt kapital på andra vägar. Detta sker
bland annat genom bistånd och lån från den rika världen. När
exportinkomsterna minskar och ytterligare bistånd inte ges är lån
på den kommersiella marknaden ofta den enda utvägen. Då
handlar det om korta återbetalningstider och höga räntor, vilket
har försatt u-länderna i en hopplös situation, vad som brukar kal26
Internationellt samarbete
© Författaren och Studentlitteratur
las skuldfällan. Dessutom sker ett utflöde i form av att välbärgade
invånare i u-länderna för över kapital till banker i andra länder,
och att välutbildad arbetskraft dras till i-länderna, som kan betala
betydligt högre löner än det egna landet ( s.k. brain-drain).
skuldfällan
Industrialisering och teknologi
Krav på att i-länderna genom bistånd, privata investeringar och en
gynnsam tullpolitik skulle stimulera en utveckling av färdigvaruindustrin i u-länderna, som därmed skulle kunna få en större del
av världsproduktionen. Med detta ville man från u-ländernas sida
komma ifrån u-ländernas funktion som enbart råvaruleverantörer.
Transnationella företag (TNF)
Krav på regler för de multinationella företagens investeringar.
Bakgrund: De stora transnationella företagen, från den rika delen
av världen, som startar företag i u-länderna utnyttjar ofta den billiga arbetskraften. Om arbetarna till exempel skulle kräva högre
löner, kan företaget hota med att flytta verksamheten till ett
annat land där arbetskraften kanske är billigare. Genom att dessa
företags årsomsättning ofta är större än u-landets egen BNP (värdet av alla varor och tjänster som produceras i ett land under ett
år), kan de utöva påtryckningar på u-landets politik och därmed
få som de vill.
Med dessa gemensamma krav som var mest högljudda under
1970-talet, framträdde syd som en enad grupp i UNCTAD. Det
blev dock få framgångar och sedan 1980-talet har diskussionen
kring en ny ekonomisk världsordning avtagit. Ett av problemen
är att beslut som en majoritet tagit mot i-ländernas vilja inte kunnat omsättas i praktiken eftersom sanktionsmöjligheter saknas, uländerna har inte någon kraft att sätta bakom sina krav. För att
förslagen ska kunna förverkligas krävs alltså att de rika staterna
går med på förslagen och är villiga att dela med sig.
UNCTAD
sanktionsmöjligheter
Skuldfällan
Förhandlingar har förts under många år, men resultatet är nedslående. Sedan länge har de rika länderna lovat att ge minst 0,7 % av
BNP i u-landsbistånd. I själva verket handlar det idag (år 2002) om
i snitt 0,3 %. Den samlade skulden från u-länderna till de rika länderna, skuldfällan, innebär att de totala räntekostnaderna överstiger det samlade biståndet. Detta betyder bland annat att u-länderna hamnat i en situation där det samlade biståndet från den
rika till den fattiga världen uppgår till cirka 700 miljarder kronor
per år. Men samtidigt uppgår u-ländernas årliga räntekostnad för
lånen till 1 000 miljarder kronor. De fattiga länderna ger alltså
cirka 300 miljarder kronor per år till de rika!
© Författaren och Studentlitteratur
Internationellt samarbete
27
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
På den internationella marknaden är priserna på råvaror fortsatt
låga. I-länderna skyddar fortfarande sina egna produkter från
konkurrens av u-ländernas varor, främst jordbruksprodukter.
Västvärldens länder reglerar däremot sina handelsförbindelser
genom internationella avtal inom exempelvis EU och NAFTA. I
Valutafonden och Världsbanken har de rika fortfarande fler röster
än de fattiga, genom att man tillämpar vägda röstetal (ju mer
pengar staten investerar, desto fler röster får man. USA har ensamt
cirka tjugo procent av rösterna). Trots denna mörka bild av
utvecklingen bör man notera de stora skillnaderna mellan olika
u-länder vad gäller exempelvis utvecklingsnivå, ideologier och
kultur. Vissa stater har kunnat utnyttja det rådande ekonomiska
systemet och utvecklats i positiv riktning, t.ex. NIC-länderna.
Andra länder i tredje världen – med stora skulder, få resurser, dålig
infrastruktur och korrupta regimer – förefaller dömda till fattigdom under överskådlig framtid.
Samtidigt har den enade förhandlingsfasaden spruckit. U-länderna
agerar och förhandlar numera enskilt eller i mindre grupper med
rikare stater. Kan man då tala om nord och syd som enheter idag?
Tveksamt. Men trots allt finns de grundläggande skillnaderna
kvar, skillnader som kan ses som en risk för framtida konflikter i
världen. I fattiga länder utan ekonomisk utveckling och med svag
ledning ökar risken för statskupper och militära ingripanden följda
av övergrepp och förföljelse.
Även risken för inbördeskrig
och etniska konflikter – konflikter mellan grupper som
har olika språk, hudfärg,
religion eller kultur – ökar i
dessa stater. Om oroligheterna även sprider sig till andra
länder, kan de utvecklas till
internationella konflikter.
En cappuccino, tack! Hur
stor andel av din nota går till
odlaren av kaffebönan?
28
Internationellt samarbete
© Författaren och Studentlitteratur
Hur kan man då utjämna klyftan mellan rika och fattiga? Frågan
togs bland annat upp på FN-toppmötet i Köpenhamn 1995. Världens länder enades här i den s.k. Köpenhamnsdeklarationen om att
utrota fattigdomen, främja arbete och utveckling i de fattigaste
länderna, öka jämställdheten samt utbildning och hälsovård till
alla. Förhoppningarna att man lyckas är, mot bakgrund av de tidigare resultatlösa nord-syd-förhandlingarna, inte särskilt stora. En
viktig fråga är om viljan finns. Vill de rika länderna verkligen
hjälpa de fattiga? Är man villig att avstå delar av sin makt och sitt
överflöd i solidaritet med jordens miljarder fattiga? Klarar världen
av att ge alla människor samma standard som i-ländernas befolkning har idag? Klarar miljön av de mångdubblade utsläpp som
blir följden om u-länderna utvecklas på samma sätt som i-länderna? Frågorna är många och har inga enkla svar.
Köpenhamnsdeklarationen
Men … trots många kritiska röster i samband med toppmötet i
Köpenhamn och att inga förpliktande löften har givits, menar
optimisterna att mötet ändå är ett steg i rätt riktning. Till mötet
samlades trots allt alla FN:s medlemsstater och uttalade sig positivt. Framtiden får nu utvisa om politikerna tar sitt ansvar och vad
arbetet på hemmaplan resulterar i. Kanske blir de nationella intressena gentemot de globala intressena den stora ödesfrågan i framtiden. Idag står världen inför problem som inte kan lösas på nationell nivå: fattigdom, befolkningsutveckling, miljöförstöring och
kärnvapen. För detta krävs globala lösningar och därmed också
samarbete mellan stater. Eller, som Nelson Mandela uttryckte det
vid FN-toppmötet i Köpenhamn, ”antingen reser sig mänskligheten tillsammans eller så faller vi tillsammans”.
Arbetsuppgifter
1. Argument för och emot
skuldavskrivning.
Ett av u-ländernas krav var skuldavskrivningen, att i-länderna avskriver (efterskänker) skulderna till u-länderna. Vilka argument, för och emot, en skuldavskrivning förs
fram i debatten? Hur ställer ni er själva till
dessa argument?
projektet? Fanns problem som försvårade
arbetet? Vilka blev resultaten och hur har
dessa presenterats.
2. Ett biståndsprojekt.
Vad menas med ordet ”bistånd”? Ge exempel på ett konkret biståndsprojekt. Hur och
varför startade projektet ? Vad var målet med
4. Spelet om maten
Ett rollspel om livsmedelssäkerhet. Instruktioner finns på www.jubel.org.
© Författaren och Studentlitteratur
3. Spelet om Skuldkrisen
Ett rollspel som ger en inblick i de fattiga ländernas skuldkris, dess konsekvenser och möjliga lösningar.
Internationellt samarbete
29
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
