Hur möter vi inom psykiatrin
målgruppens behov?
Göteborg 17 jan 2007
Ing-Marie Wieselgren
Inte så bra som vi borde!
I alla delar
Psykiskt
funktionshinder
Allvarlig psykisk
sjukdom
Psykisk hälsa
Psykisk ohälsa
Vi måste bli bättre i alla delar
• förebyggande
• tidiga insatser
• vid kroppsliga sjukdomar
• vid psykiska sjukdomar
• vid multiproblematik
Psykisk hälsa
- vård på rätt nivå
Högspec
Specialis psyk
Första linjens vård
Tidiga insatser, riskgrupper
Hälsoarbete, primärprevention
Riskkonsumtion och missbruk
av alkohol och droger
• riskkonsumtion och missbruk måste
identifieras tidigt, ansvar för primärvård,
psykiatri, socialtjänst
• missbruk ofta en komplicerande faktor vid
psykisk sjukdom
• psykisk sjukdom vanlig vid missbruk
• diagnostik och medicinsk behandling ett hälsooch sjukvårds ansvar
• krävs både medicinska och sociala insatser
Ökad tillgänglighet till attraktiv vård
• Respektfullt bemötande
• Inflytande på den egna vården
• Ökad tillgänglighet till
–
–
–
–
–
slutenvård av differentierad typ
boende av differentierad typ
integrerade verksamheter
mobila verksamheter
kunskapsbaserade insatser i primärvård, specialistpsykiatri och
socialtjänst
– kontinuitet och långsiktiga lösningar
Kunskapsbaserad vård
Överkonsumtionerad
Kompliceradproblematik
Ansvarsgaranti till personer med
psykisk sjukdom och samtidigt
missbruk
• Den som får kännedom kallar till möte inom 1
vecka
– gemensam bedömning av behov,
– planering av insatser startar
– utser ansvariga i kommun och landsting, vid behov en case
manager
• Vård inom en månad
– medicinska insatser, landstinget förkortad vårdgaranti
– sociala insatser, kommunen ge eller betala annan
Psykisk sjukdom och missbruk
• Psykiatrisk vård + missbruksvård + sociala
insatser i öppenvård
• DD-team
• Behandlingshem
• Slutenvård med abstinensbehandling,
utredning, psykiatrisk behandling
• Integrerad DD-boende och behandling
Sjukhus
Samhället
Akutplatser
Hög säkerhet
Långtidsenheter
Krisenheter
Sviktplatser
Öppenvårdsteam
Mobila team
Egen
bostad
Mellan former
Integrerade
verksamheter
Boendestöd
Särskilt boende
med natt personal
Särskilt boende utan
nattpersonal
Kris- och avlastningsplatser
NÄR MAN FÅR EN PSYKOS . . . . . .
Att tappa sin verklighetsförankring.
- Inte tolka intryck som man brukar.
- Dra andra slutsatser än man brukar
Se, höra , känna, lukta saker som inte finns
Känna sig förföljd, speciell, konstig, annorlunda
Kaos i huvudet, mycket tankar, inga tankar,
främmande tankar, tankeläsning
Inga känslor, overklighetskänslor, ångest, extas
rädsla
Initiativlöshet, tillbakadragenhet, energilöshet
Antipsykotika i kombination med andra insatser för
behandling och rehabilitering av patienter med
psykos
De viktigaste prognostiska variablerna för goda kliniskt
betydelsefulla effekter sammanfattas enligt följande:
1. Optimal medicinering
2. Kontinuitet
3. Psykopedagogiska interventioner
4. Familjeintervention
5. Kognition och kognitiv beteendeterapi
6. Multidisciplinära rehabiliterings/behandlingsteam
7. Träning I sociala färdigheter
8. Dagligt stöd genom sociala nätverk
Modifierat från Ulf Malm, SBU, 1997
En sjukdom med varierande prognos
Kroniskt
svårt sjuk
Återställd
helt frisk
Ing-Marie Wieselgren -00
VAR TRÄFFAR VI
PERSONER MED
PSYKOS?
Hemma
På teamet
DÄR DET PASSAR
PERSONEN
På café
På stan
I skogen
Åsa Wicklén -03
Mål med behandlingen
Vad är det som ska behandlas
minska elaka tankar
bättre koncentration
bättre stå emot rösterna
Hur länge ska jag äta medicin,
gå hos psykolog osv
När ska vi göra en första utvärdering
Vem utvärderar vad
?
Wieselgren -03
Missbruk?
Alltid den frågan från början.
Kolla med urinscreening
Om det inte går som förväntat, bilden inte stämmer
Får man dricka sprit?
Känsligare för droger
även mindre mängder kan ställa till problem
blir mer berusad, ”snetänder”
ökad ångest
förvärrade psykossymtom
Med alla ungdomar:
• prata om riskerna,
• väga fördelar mot nackdelar
• träna hur man säger nej tack
• informera närstående
Ungdomar med missbruk
• Våga se - intervenera tidigt
• Helhetsgrepp:
Närstående, Socialtjänst, Skola/arbete, Vård
• Klar behandlingsplan med tydliga konsekvenser
och positivt belöningssystem
• Störa, inte lämna ifred
• Förhindra utnyttjande
HJÄLP ATT KÄNNA IGEN
Sjukdomstecken
”Normala livet”
Stress
”Sociala signaler”
Farliga situationer
Missbruk
Behandling för
missbruk
förhindra återfall
Psykos
Behandling för att
påverka sjukdomen
minska symtom
Rehabilitering
förbättrad funktion
minskade konsekvenser
av sjukdom/ skada
Utveckling av:
färdigheter och resurser hos
den enskilde
stödfunktioner,
anpassningi samhället
Individuellt
anpassade
behandlingsinsatser av skilda
slag
Wieselgren -04
Resursgrupp
Skötare
Sjuksköterska
Boendevärd
Läkare
Vänner
Kurator
Patienten
Arbetsledare
Familjen
Arbetsterapeut
Psykolog
Kontaktperson
Boendestödjare
Gemensam plan, inventerar behov,
olika uppdrag/uppgifter, uppföljning,
gemensamt ansvar
Långsiktigt mål
Resursgrupp
Noll-vision
för personer kända av psykiatrin
Ingen människa med psykisk sjukdom
ska skada sig själv eller annan pga
att han/hon tappats bort av vården eller
inte fått de insatser han/hon borde.
Alltid en ansvarig person
Stafett pinnen ska alltid lämnas till någon . . . . . . .
EVIDENSBASERAD ORGNISATION
•Integrerad behandling
–samtidiga insatser för missbruk och psykisk
störning
•Case management
–individuellt ansvar för patienten
•Assertive Community Treatment
–samordna tillgängliga lokala resurser
Case Managern samordnarens uppgifter:
•ansvara för beslut om insatser
•ansvara för planering och uppföljning av insatser.
•säkerställa klientens övriga kontakter.
•ha samlat ansvar för att behandlingsinsatser,
stödinsatser och praktisk hjälp till klienten genomförs.
•vara ombudsman och bevaka samhälleliga rättigheter.
•identifiera och hålla kontakt med sociala, medicinska och
psykiatriska insatser som inte kan erbjudas inom teamet.
•leta på, söka upp och hälla kontakt
