UMEÅ GENDER STUDIES IN LAW
Abstracts till ”Nordisk forskningskonferanse om kjønn og rett”
Tromsø 25-27 november 2009
Monica Burman
Diskursanalys som teori och metod vid genusrättsvetenskaplig forskning
om mäns våld mot kvinnor
Jag kommer att utgå från de teoretiska och metodologiska utgångspunkter jag använde i min
avhandling Straffrätt och mäns våld mot kvinnor. Om straffrättens förmåga att producera
jämställdhet (2007). Avhandlingen stod på tre teoretiska och metodologiska ben –
genusrättsvetenskap, socialkonstruktionism och diskursanalys. Dessa ska inte förstås som
separata ben, utan som integrerade med varandra och med det gemensamma syftet att
analysera straffrättens tillkortakommanden när det gäller hanteringen av mäns våld mot
kvinnor i nära relationer. Mitt intresse var inriktat på straffrätten som en diskurs och diskursiv
praktik som bidrar till konstruktionen av sociala fenomen och subjektiviteter, konstruktioner
som har rättsliga och sociala konsekvenser.
Det som närmare studerades var straffrättens konstruktioner av våld, gärningsman och
brottsoffer. Jag ville också belysa och analysera konsekvenserna av dessa konstruktioner
utifrån en förståelse av mäns våld mot kvinnor som relaterat till makt och kön och en fråga
om jämställdhet mellan kvinnor och män. Diskursteoretiskt och i utarbetandet av en modell
för diskursanalys hämtades inspiration från kritisk diskursanalys som ställer upp teorier och
metoder för att teoretiskt problematisera och empiriskt undersöka relationerna mellan
diskursiv praktik och social och kulturell utveckling i olika sociala sammanhang. Allt är
således inte diskurs, utan diskurser både formar/omformar strukturer och processer samtidigt
som de också kan spegla dem. Diskurs fungerar därmed ideologiskt, dvs. diskursiva praktiker
bidrar till att skapa, reproducera och utmana ojämlika maktförhållanden.
Mitt angreppssätt väcker några frågor som jag vill lyfta och diskutera, bl.a.
kunskapsteoretiska aspekter och relationerna mellan struktur/maktordning och
subjektivitet/aktör. Min avsikt är att problematisera frågorna utifrån några exempel i
avhandlingen och i relation till de tre inriktningar av genusrättsvetenskap som presenteras i
boken Genusrättsvetenskap (Gunnarsson & Svensson 2009).
Åsa Gunnarsson
Challenging Gender Equality in Tax Policy Making
Gender equality is a constitutional principle in the EU. Solely on this basis, legislative bodies
ought or should consider gender equality when making tax reforms. However, a constitutional
framework for gender equality is no guarantee of gender responsive tax reforms. Promoting
gender equality in tax law policy, demands qualitative analyses in the substance of the welfare
state, the labour market and the family structures. Considering contemporary and future social
risks connected with income protection for wage earners that the European welfare states are
facing, it is no exaggeration to claim that gender equality is probably one of the most
important prerequisites for future welfare reforms. Overlooking gendered patterns of social
power in the design of the financing of welfare regimes, may very well turn out to have
devastating consequences for the future sustainability of tax regimes in many welfare states.
Put frankly, gender blindness in tax policy making is, in the light of welfare futures, an
irresponsible political standpoint.
I will show how tax law reproduces the division of public and private spheres, which in turn,
mirrors the division between male and female lives. From this perspective I will explore the
gendered impact that the choices of tax units, tax mixes, quotas, and tax equity principles can
have, and I will also show that the public/private division of labour is a fundamental error as
regards gender equality concerns in the tax system.
Eva Nilsson
”Förföljelse på grund av…” – Subjektets relation till förföljelsen i 1951 års
flyktingkonvention
I presentationen problematiseras grundkonstruktionen i 1951 års flyktingkonvention, genom
att den bygger på en essentiell subjektsförståelse, dvs. konventionen förutsätter förföljelse på
grund av vissa angivna grunder, där förföljelse kan bidra till att – men inte ensamt –
konstituera subjektet. Tudelningen förföljelse/grunden för förföljelse aktualiseras exempelvis
när det gäller personer som känner välgrundad fruktan för förföljelse på grund av kön men
kan problematiseras mot bakgrund av nyare teorier om att subjekt skapas i diskurser genom
en process varigenom språket konstruerar en social position för individen. Redan de Beauvoir
konstaterade dock, beträffande det kvinnliga könet, att ”när en individ eller grupp hålls kvar i
en situation av underlägsenhet är den de facto underlägsen, men det är innebörden av ordet
vara som man måste förstå; det bedrägliga består i att ge det ett substantiellt värde när det har
en dynamisk hegeliansk innebörd: att vara, det är att ha blivit, det är att ha blivit gjord sådan
som man framträder” och ”[d]et är civilisationen i dess helhet som formar det […] som kallas
kvinnligt. Det är bara via andra som en individ kan konstitueras som den Andre.” Enligt de
2
Beauvoir är kvinnans kropp ett väsentligt element i den situation som hon har i denna värld,
men inte heller kroppen räcker för att definiera henne. Den kan endast bli en levd verklighet i
den mån den är förmedlad via ett medvetande och genom handlingar som utförs i ett
samhälle. Analysen av grundkonstruktionen i 1951 års konvention och dess tudelning där
subjektet ses som avskiljt från förföljelsen avser att bidra till utveckling av teoribildning kring
rättssubjekt i vid mening.
Åsa Persson
Kvinnor som handelsvaror – Genusrättsvetenskaplig teori och metod i
analysen av brottsoffer
Jag är intresserad av hur våldsutsatta kvinnor konstrueras i termer av exempelvis ideala
brottsoffer eller motsatsen, som delvis medverkande till de brott de utsätts för, som
skyddsvärda ur ett statligt perspektiv samt konstruktioner av genusrelationer i nationell och
internationell rätt. Teoretiskt och metodologiskt vilar projektet på främst
genusrättsvetenskaplig grund. Genom textanalys synliggörs antaganden eller föreställningar
om eller med kopplingar till kön och etnicitet vilka har implikationer för rättsliga
konstruktioner som exempelvis rättssubjekt och målsägandebegrepp men även för
skyddsvärde eller skyddsintresse. Dessa konstruktioner och begrepp ifrågasätts,
problematiseras och diskuteras.
Globalisering och högteknologisk utveckling påverkar kriminaliteten och skapar nya typer av
brott samt nya och fler brottsoffer. I en svensk kontext är människohandel ett relativt nytt
brott. För närvarande finns ett femtontal svenska domar som rör människohandel för sexuella
ändamål där kvinnors kroppar nyttjas av framför allt män. Rättsfallen rör förutom
människohandel för sexuella ändamål även koppleri, grovt koppleri samt köp av sexuella
tjänster. I samtliga fall kan dessa kvinnor anses vara offer medan de inte alltid omfattas av det
rättsliga brottsofferbegreppet målsägande vilket är en förutsättning för att uppnå ställning som
part i rättsprocessen, och med partsställning följer möjligheten att agera självständigt i
processen liksom tillgång till olika processuella rättigheter.
I min presentation ger jag utifrån svensk praxis exempel på problematiska antaganden och
föreställningar om eller med kopplingar till kön och etnicitet samt diskuterar hur dessa kan
studeras.
3
Andreas Pettersson
Rätt att röra sig fritt i välfärdsstaten?
Genusrättsvetenskaplig teori och metod i handikappforskning
För många människor med funktionshinder är välfärdsstatens regelverk av stor betydelse för
de materiella villkoren i vardagen. Genom att funktionshinder i sig kan verka exkluderande
från service och valmöjligheter i samhället blir åtgärder som dels integration/mainstreaming
och dels riktade specialåtgärder nödvändiga för att åstadkomma en ökad jämlikhet i villkor
och förutsättningar. När det gäller specialåtgärder, som t ex tillgången till transporter i det
dagliga livet, organiseras dessa ofta inom ramen för välfärdsstatens service. Som en direkt
konsekvens av detta blir kvaliteten på individens legala rättigheter ofta avgörande för
kvaliteten på individens livsvillkor.
Hur social rättvisa fördelas i samhället styrs av föreställningar om ett idealt socialt
medborgarskap som konstituerar en normalitet som i sin tur utgör en grund för hur sociala
rättigheter konstrueras i välfärdsstaten. Socialt medborgarskap i rätten, ett verktyg som har sin
grund i genusrättsvetenskapen, används som ett analytiskt verktyg för att synliggöra ojämlika
maktförhållanden och den avskiljandets logik i rätten som legitimerar respektive avlegitimerar
olika sociala behov.
Välfärdsstatens rätt har alltid varit öppen för inflytande från det omgivande samhället. Nu
pågår även en transformativ process i välfärdsrätten och på funktionshinderområdet där
inflytandet från internationell rätt, med grund i mänskliga rättigheter, skapar utmaningar för
den traditionella synen på rätten som hierarkisk, avgränsad och normativt sluten.
Välfärdsrätten förändras därför i riktning mot individuell autonomi och ett mer uttalat
rättighetstänkande. En tänkbar tolkning av denna process är att se den som en samhällelig
förskjutning av värden om social rättvisa från ett fokus på redistribution till ett större fokus på
kulturellt och symboliskt erkännande.
Lena Wennberg
Social trygghetslagstiftning för ensamstående mödrar – om konstruktioner
av normalitet och gränser för socialt medborgarskap i svensk och europeisk
rätt
Rättsliga och diskursiva konstruktioner på det sociala trygghetsområdet avgör vem som
inkluderas resp. exkluderas från vad som kan kallas ett socialt medborgarskap. Vilka behov
erkänns och hur tillgodoses dessa? Vilka skyldigheter ges familj, stat och kommun och vilka
individuella rättigheter och skyldigheter tillåts existera?
4
Hur den svenska välfärdsmodellen utmanas och förändras som ett led i europeiseringen av
värderingar i politik och juridik är en viktig fråga i behov av kritisk granskning. Individens
och familjens välfärd diskuteras idag i liberala termer: deltagande, oberoende och det fria
valet framhålls i social- och familjepolitiken.
I mitt bidrag, som bygger på min doktorsavhandling Social Security for Solo Mothers in
Swedish and EU Law (2008), presenteras teoretiska och metodologiska utgångspunkter för att
studera hur normalitet, som en fråga om makt och kön, och gränserna för socialt
medborgarskap konstrueras i juridik och politik på det sociala trygghetsområdet. Med
utgångspunkt i genusrättsvetenskap (feminist legal studies) och diskursanalys diskuteras hur
rätten kan studeras i sin sociala kontext. Dekonstruktion som motsats till hegemoni och de
analytiska begreppen ’solo mothers’ och ’socialt medborgarskap’ används.
Karin Ågren
Forskningspolitik och jämställdhetsarbete
Efter flera år av relativ stiltje har 2009 innehållit en rad aktiviteter som rör kvinnor i akademin
i vid bemärkelse. Under våren arrangerades ett par större konferenser som behandlade
forskningsfrågor. Oslo konferensen i mars hade temat (e)quality – conference on research
policy och EU:s konferens i Prag hade temat Women in Science och en tredje stor konferens
arrangerades i Århus med temat Women in Academia. I Stockholm arrangerades därutöver
den internationella konferensen Gender Equality in Higher Education och i Sverige skapas en
”Delegation för jämställdhet i högskolan”.
Kvinnliga forskare måste tillämpa olika strategier, beroende på nivå, för att navigera i
forskarsamhället utan att riskera att stöta på grund. Det skiljer mellan de nordiska länderna
om hur man ser på forskningen och kopplingen till genus. Som exempel kan man ta att det i
Sverige finns väldigt lite av det som i resten av Europa går under beteckningen ”Women in
Science” och det handlar nästan enbart om genusforskning. I Norge används termen
jämställdhet och genusforskning i mycket större utsträckning. Är det en slump eller har
jämställdhetsfrågorna givits underordnad betydelse i Sverige när det gäller forskningspolitiska
frågor?
Många genusforskare har en dubbel kompetens, såväl ämnesmässig kompetens som
genusvetenskaplig och de används på delvis olika arenor. Behovet av att positionera sig som
genusforskare finns inom de genusvetenskapliga miljöerna och den ämnesmässiga inom den
inomvetenskapliga miljön. Samtidigt som många genusforskare också tydligt utmanar den
teoretiska utvecklingen och nytänkandet inom rättsvetenskapen.
5
De nordiska kvinnojuristmötena fyllde från tidigt 1970-tal funktionen att samla
kvinnor/forskare i juridik men det senast mötet ägde rum 1998 – och det borde kanske kunna
begravas? Hur kan Tromsökonferensen bli den nya noden att bygga ett framgångsrikt
samarbete kring? Kan vi med hjälp av erfarenheterna från det traditionella
jämställdhetsarbetet formulera en strategi för överlevnad, konsolidering och miljöbyggande?
6
