Patienter med diabetes typ 2 på Täby vårdcentral: uppnår de

Rapport VESTA
Patienter med diabetes typ 2 på Täby vårdcentral: uppnår
de målblodtrycket?
Jórunn Harpa Ragnarsdóttir, ST läkare, Täby vårdcentral
Oktober 2012
Jórunn Harpa Ragnarsdóttir
Klinisk handledare: Tatiana Schuman, spec, i allmänmedicin, Täby vårdcentral
Vetenskaplig handledare: Ylva Skånér, docent, distriktsläkare, CEFAM,
1
Sammanfattning
Bakgrund: Människor med diabetes har 2,3-3,2 gånger större risk att utveckla hjärt-och
kärlsjukdomar än människor utan diabetes och risken för hjärt-och kärlsjukdomar är ännu större
hos diabetes typ 2 patienter om de också har hypertoni. Blodtrycksbehandling förefaller vara
viktigare än glukossänkning när det gäller minskning av risken för makrovaskulära sjukdomar
hos diabetes typ 2 patienter men trots detta hade ca hälften av alla diabetes typ 2 patienter i
Sverige för högt blodtryck (>140/90 mm Hg) under året 2009.
Syfte/frågeställningar: Syftet med denna studie är att undersöka hur stor andel av diabetes typ 2
patienterna på Täby vårdcentral som uppnår målblodtrycket <130/80 mm Hg och jämföra
resultatet med siffror från NDR (Nationella Diabetesregistret). Ett annat syfte är att undersöka
om grupperna som uppnått respektive inte uppnått målblodtrycket skiljer sig med avseende på
kön, ålder, BMI och antal blodtryckssänkande mediciner.
Metod: Deltagarna i studien är alla de patienter på TVC som har diagnosen diabetes typ 2 och
har fått mätning av blodtrycket någon gång under året 2011. Patientpopulationen jämfördes med
patienter från NDR årsrapporten från 2011. Data insamlades från Take Care journalsystemet och
skickades till Excel för bearbetning av datan. Statistikprogrammet PAST användes för de
statistiska beräkningarna.
Resultat: I studien deltog 109 patienter med diabetes typ 2. Under 2011 uppmättes blodtryck på
105 av dessa (96%). Medelålder var 71,1 år och medelblodtryck var 132,5/74,0 mm Hg. Av
studiedeltagarna uppnådde 30 patienter målblodtrycket (<130/80 mm Hg) eller 29%, jämfört
med 23% hos diabetes patienter i primärvården i Sverige, enligt NDR. Ingen signifikant skillnad
fanns mellan gruppen som uppnådde målblodtrycket jämfört med de som inte gjorde det.
Slutsats: På Täby vårdcentral gjordes blodtrycksmätning hos 96% av diabetes typ 2 patienterna
under året 2011 och av dessa uppnådde 29% målblodtrycket. Det fanns inte någon signifikant
skillnad mellan grupperna som uppnådde målblodtrycket jämfört med de som inte gjorde det.
MeSH-termer:
Typ 2- diabetes, blodtryck, kvalitetskontroll, patientjournaler.
2
Innehållsförteckning
Bakgrund ................................................................................................................................ sida 4
Syfte ........................................................................................................................................ sida 5
Frågeställningar ...................................................................................................................... sida 6
Material och metod ................................................................................................................. sida 6
Etiska överväganden ............................................................................................................... sida 9
Resultat ................................................................................................................................. sida 10
Diskussion ............................................................................................................................ sida 13
Slutsats .................................................................................................................................. sida 16
Referenslista ......................................................................................................................... sida 17
Bilaga .................................................................................................................................... sida 19
3
Bakgrund
Patienter med diabetes typ 2 är en stor och viktig del av patientpopulationen på vårdcentraler i
Sverige. Det har visats att människor med diabetes har 2,3-3,2 gånger större risk att utveckla
hjärt-och kärlsjukdomar än människor utan diabetes, då man har tagit hänsyn till ålder,
folkgrupp, rökning, kolesterolvärden och blodtryck.1
En stor studie, UK Prospective Diabetes study (UKPDS) var en milstolpe för kunskapen om
diabetes behandling. UKPDS studien var en randomiserad multicenterstudie om behandling av
patienter med diabetes typ 2. I studien deltog 5102 patienter från 23 mottagningar i
Storbritannien och studien pågick i 20 år, från 1977 till 1997. Studien innehåller några substudier
som har olika nummer och de visar hur behandling av blodsocker och blodtryck kan minska
risken för komplikationer hos denna patientgrupp. Enligt UKPDS 75 studien är risken för hjärtoch kärlsjukdomar ännu större hos patineter med diabetes typ 2 om de också har hypertoni.
Studien visade att genom att sänka det systoliska blodtrycket (sBT) med 10 mm Hg minskar
risken för total mortalitet med 12% och risken för diabetes-relaterad död minskar med 16%. Med
samma sänkning av sBT minskar risken för mikrovaskulär sjukdom med 10%. Dessutom
uppvisades minskad risk för makrovaskulära sjukdomar, det vill säga stroke och hjärtinfarkt
(16% och 11% respektive).2 Genom att jämföra dessa resultat med UKPDS 33 studien framgår
att intensiv glukossänkande behandling inte minskar risken signifikant att utveckla
makrovaskulära sjukdomar.3 En studie har visat att de patienter med diabetes typ 2 som har
diastoliskt blodtryck ≤ 80 mm Hg har halverad risk att få större kardiovaskulära händelser
(infarkt, stroke och kardio-vaskulär död) jämfört med de som har diastoliskt blodtryck ≤90 mm
Hg.4 Dessa resultat indikerar att blodtrycksbehandling är viktigare än glukossänkning när det
gäller minskning av risken för makrovaskulära sjukdomar hos patienter med diabetes typ 2.
En intressant studie som kallas ACCORD studien genomfördes i USA och Kanada på drygt 4700
patienter med diabetes typ 2 och andra kardiovaskulära riskfaktorer. ACCORD studien visade
ingen större vinst med sBT under 120 mm Hg jämfört med 140 mm Hg med tanke på större
kardiovaskulära händelser eller mortalitet, förutom att de som har lägre sBT har mindre risk att
få stroke.5 Efter publicering av ACCORD studien har diskussion pågått om hur lågt blodtrycket
4
ska vara hos patienter med diabetes typ 2.6 Nu pågår en metaanalys hos Cochrane
kollaborationen där man försöker att se skillnaden hos patienter med diabetes typ 2 med
blodtryck ≤130/80 mm Hg jämfört med blodtryck ≤140-160/90-100 mm Hg.7 Trots kunskap om
hur viktigt det är att behandla högt blodtryck så har det visat sig att ca hälften (46%) av alla
patienter med diabetes typ 2 i Sverige (som är registrerade i Nationella Diabetesregistret, NDR)
hade för högt blodtryck (>140/90 mm Hg) under året 2009. Av patienter med diabetes typ 2 som
redan hade blodtrycks-behandling hade 49% för högt blodtryck.8 Enligt en studie från Taiwan
finns samband mellan högt blodtryck och högt body mass index (BMI) hos patienter med
diabetes typ 2 även med hänsyn till confounders, ju högre BMI, desto högre blodtryck.9 Enligt
Socialstyrelsens riktlinjer ska patienter med diabetes typ 2 ha målblodtrycket <130/80 mm Hg.10
Detta är i enlighet med europeiska riktlinjer.11
Att behandla högt blodtryck är en viktig del i behandlingen av diabetes typ 2. Det har inte varit
undersökt på Täby vårdcentral hur högt blodtryck patienter med diabetes typ 2 har och om
siffrorna är annorlunda än i Sverige enligt NDR. Därför är det angeläget att ta reda på om
patienter med diabetes typ 2 på Täby vårdcentral uppnår målblodtrycket och om vi kan förbättra
deras behandling på vårdcentralen.
Syfte
Syftet med denna studie är att undersöka hur stor andel av patienter med diabetes typ 2 på Täby
vårdcentral som uppnår målblodtrycket <130/80 mm Hg och att jämföra resultatet med siffror
från årsrapport 2011 från NDR.
Ett annat syfte är att undersöka om gruppen som uppnått respektive gruppen som inte uppnått
målblodtrycket skiljer sig med avseende på kön, ålder, BMI och antal blodtryckssänkande
mediciner.
5
Frågeställningar
1. Hur stor andel av patienter med diabetes typ 2 uppnår målblodtrycket <130/80 mm Hg och hur
är resultaten jämfört med årsrapport 2011 från NDR?
2. Finns det någon signifikant skillnad mellan dem som uppnår målblodtrycket och dem som inte
uppnår detta med avseende på kön, ålder, BMI och antal blodtryckssänkande mediciner?
Material och metod
Studiedesign
Studien är en retrospektiv journalstudie, gjord med kvantitativ metod.
Material
Täby vårdcentral (TVC) är en landstingsdriven vårdcentral som ligger nära Täby Centrum, i
nordöstra Stockholm. På vårdcentralen arbetar 4 specialister i allmänmedicin och 3 ST läkare
(specialisttjänstgöring). Vårdcentralen har drygt 7500 patienter listade. Täby vårdcentral
öppnade hösten 2011 en diabetesmottagning med en diabetessjuksköterska som har
mottagningsbesök en dag i veckan samt telefonkontakt vid behov. Data har varit dokumenterad i
journalsystemet Take Care sedan i februari 2010. De patienter som ingick i studien är alla de
patienter på TVC som hade diagnosen diabetes typ 2 och har fått mätning av blodtrycket någon
ång under året 2011 (1 januari 2011 - 31 december 2011). Patientpopulationen jämfördes med
patienter från NDR årsrapporten från 2011, men i NDR gruppen ingick samtliga
diabetespatienter i primärvården som har varit registrerade i NDR registret; av dessa hade 97%
diabetes typ 2. I NDR rapporten fanns endast siffror för BMI hos män och kvinnor separat, inte
för samtliga patienter med diabetes i primärvården. Ingen poweranalys genomfördes på grund av
att inget slumpmässigt urval genomfördes. Studiedeltagarna var uppdelade i två grupper enligt
figur 1.
6
109 patienter med diagnosen diabetes
typ 2 på TVC under 2011
105 patienter som har fått blodtrycket
mätt under året 2011
30 patienter med blodtryck
<130/80 mm Hg
75 patienter med blodtryck
≥130/80 mm Hg
Figur 1. Flödesschema
Metod
Begrepp och variabler
I studien undersöktes blodtrycket hos studiedeltagarna, samt kön, ålder, BMI och användning av
blodtrycksmediciner. Medelålder räknades ut samt medelvårde för BMI. Det undersöktes hur
stor andel av patienterna i de två grupperna som hade behandling med någon blodtrycksmedin
och medelvärdet av antal blodtrycksmediciner hos patienterna beräknades. Under begreppet
blodtrycksmediciner
ingick
mediciner
i
grupperna
betablockerare,
kalciumhämmare,
tiazidiuretika, ACE hämmare och angiotensinhämmare. Blodtryck delades upp i systoliskt
7
blodtryck och diastoliskt blodtryck och delades sedan upp i mindre grupper med 10 mm Hg
intervall.
Golden standard för blodtrycksmätning är arteriell mätning.12 På TVC mäter läkare eller
sjuksköterska/distriktssjuksköterska blodtrycket med manuell auskultatorisk blodtrycksmätning,
patienten är sittande med armen parallell med sternum, mätt med en manschett som är lämplig
för patientens storlek (vanlig eller stor manschett). Denna metod rekommenderas av
världshälsoorganisationen (WHO).13
NDR (Nationella Diabetesregistret) är ett nationellt kvalitetsregister som beräknas inkludera ca
85% av det uppskattade antalet personer med diabetes i Sverige.14 NDRs årsrapport för 2011
användes i denna studie för jämförelse.
Insamling och bearbetning av data
Data insamlades från Take Care journalsystemet via utdataprogrammet Medrave 4, då är
avlidna/flyttade patienter inte medräknade. Detta program visar automatiskt senaste
blodtrycksmätningen för varje patient och dessa siffror användes, det vill säga senaste
blodtrycket som är registrerat hos de patienter som har fått blodtrycksmätning under året 2011.
Från Medrave 4 är det möjligt att få fram patientlista med 2 olika metoder. Detta går via rapport
=> diagnos => diabetes, då kommer fram lista med patienter som är markerade med diabetes typ
1 eller 2. En annan metod är att välja egna rapporter => diagnos och att välja diagnosnumret för
diabetes typ 2 (E11 i ICD-10). Dessa två metoder gav två olika stora patientlistor, 163 patienter
vs 90 patienter. Därför gick studieledaren in i journalerna för att se vilka diagnoser patienterna
verkligen hade fått. Då fick studieledaren fram en korrekt lista med 109 patienter med diabetes
typ 2 (diagnosnummer E11). Från Medrave 4 skickades datan automatiskt till Excel som
användes för bearbetning av datan. Datan avkodades och personnummer ersattes med
löpnummer.
Statistik
Statistikprogrammet PAST användes för de statistiska beräkningarna. Blodtryck och BMI var
data på intervallnivå och ålder och antal blodtrycksmediciner var data på kvotskala och dessa
data redovisades i form av medelvärde och standardavvikelse. För data på intervallnivå eller
8
kvotskala (oberoende grupper) användes t- test och Wilcoxon rank sum test (Mann-Whitney) för
påvisande av eventuella signifikanta skillnader. Innan t-test metoden avändes påvisades att datan
var normalfördelad (P>0,05) och att varianserna var lika i grupperna (<0,05). Angående
beräkning med antal blodtrycksmediciner var datan inte normalfördelad och då användes
Wilcoxon rank sum test. Kön och användning av blodtrycksmediciner (ja/nej) var data på
nominal skala och för dessa data användes Chi-2 test för påvisande av eventuella signifikanta
skillnader. Excel användes för statistiska beräkningar i tabell 1, det vill säga test av proportion
(one-sample test) och test av medelvärde (one-sample test).
Etiska överväganden
Risker och nytta med deltagande i projektet
I denna studie utsättes studiedeltagarna inte för en intervention och påverkades inte direkt eller
skadades. Det finns risk att patienterna har varit utsatta för integritetsintrång då information
hämtades ut från deras journaler av studieledare som ofta är inte deras behandlande läkare. Det
finns också risk för integritetsintrång gentemot läkarkollegorna på vårdcentralen som har skrivit
journalerna och behandlat berörda patienter. Eftersom denna studie är en kvalitetsundersökning
på TVC då kan studiedeltagarna (patienter och läkare) ha nytta av resultatet i form av bättre
kontroll och behandling av patienter med diabetes typ 2.
Studiedeltagare
Patienter på vårdcentralen var informerade om studien via ett anslag i väntrummet (vg se
medföljande bilaga) och patienterna har haft möjlighet att kontakta verksamhetschefen med
frågor. All personal på vårdcentralen informerades muntligt om studien på ett möte
(arbetsplatsträff). Verksamhetschefen på Täby vårdcentral har gett sitt tillstånd att studieledaren
får hämta ut information från journalerna. Endast information om patienternas diagnos, kön,
ålder, blodtryck, BMI och användning av blodtrycksmediciner hämtades ut från journalerna.
Patienternas personnummer kodades för att garantera anonymitet
9
Journalföring och hantering av data
Materialet förvarades inlåst i ett skåp på vårdcentralen och var endast tillgängligt för
studieledaren som har skrivit under ett sekretessavtal. Kodnyckeln och dokument med
personnummer kommer att förstöras efter avslutat projekt.
Resultat
På Täby vårdcentral fanns 193 patienter registrerade med någon diabetes diagnos under året
2011, varav 109 som hade diabetes typ 2 (diagnosnummer E11 enligt ICD-10). Under året 2011
mättes blodtrycket hos 105 patienter av 109 (96%). Beskrivning av studiedeltagarna ses i tabell
1.
Tabell 1. Beskrivning av patienterna med diabetes typ 2 (n=105) jämfört med de diabetes
patienter i primärvården som är registrerade i NDR (n=283.951).
Denna studie,
NDR årsrapport 2011,
diabetes typ 2
diabetes patienter i
patienter
primärvården
(standardavvikelse)
(standardavvikelse när
p- värden*
finns)
Medelålder
71,1 (11,9)
68,1 (12,0)
0,011*
Könsfördelning, andel
47%
44%
0,704
132,5/ (16,6)
135,6
0,058
74,0 (9,5)
76,2
0,019*
Medel BMI, kvinnor
28,5 (5,0)
30,2
0,021*
Medel BMI, män
30,5 (4,8)
29,5
0,125
Andel med BMI ≥30 kg/m2
40%
43%
0,274
kvinnor
Medel systoliskt blodtryck,
mm Hg
Medel diastoliskt blodtryck,
mm Hg
*Signifikant skillnad om P<0,05
10
Av 105 patienter uppnådde 30 patienter (29%) målblodtrycket (<130/80) (figur 2). Motsvarande
siffra är 23% för de diabetespatienter som är registrerade i NDR (P=0,909). 14
Hur många uppnår målblodtrycket?
80%
71%
70%
Andel patienter
60%
50%
40%
30%
29%
20%
10%
0%
<130/80
≥130/80
Figur 2. Andel patienter med diabetes typ 2 som uppnådde målblodtrycket enligt senaste
blodtrycksmätning under år 2011 (n=105)
Fördelningen av systoliska och diastoliska blodtrycket ses i figurerna 3 och 4. Där syns att
andelen patienter som har för högt systoliskt blodtryck är 36% (systoliskt tryck ≥140) och
andelen patienter med för högt diastoliskt blodtryck är 46% (diastoliskt tryck ≥80). Där visar sig
också att 24% har systoliskt blodtryck i intervallet 130-139 mm Hg och 38% har diastoliskt
blodtryck i intervallet 80-89 mm Hg.
11
35
29
30
25
Antal patienter
25
20
20
15
10
10
8
6
5
3
1
0
1
1
0
1
0
70-79 80-89 90-99 100- 110- 120- 130- 140- 150- 160- 170- 180- 190109 119 129 139 149 159 169 179 189 199
Figur 3. Systoliskt blodtryck hos patienter med diabetes typ 2 på TVC, år 2011 (n=105)
45
40
40
35
30
Antal patienter
30
23
25
20
15
8
10
5
0
1
30-39
40-49
3
0
0
50-59
60-69
70-79
80-89
90-99
100-109
Figur 4. Diastoliskt blodtryck hos patienter med diabetes typ 2 på TVC, år 2011 (N=105)
12
När grupperna som uppnår målblodtrycket och inte uppnår det jämförs så ser man att det inte
finns någon signifikant skillnad mellan grupperna med avseende på kön, ålder, BMI och
användning av blodtrycksmediciner (tabell 2).
Tabell 2. Skillnad mellan de som uppnår målblodtrycket (< 130/80) och de som
inte gör det (≥130/80)
BMI (medel)
Ålder (medel)
<130/80
n=30
28,0
72,9
≥130/80
n=75
29,8
70,3
p- värden*
P=0,13
P=0,33
Kvinnor (procent)
43,3%
48,0%
P=0,67
Män (procent)
Användning av någon
blodtrycksmedicin (procent)
Antal blodtrycksmediciner
(medel)
56,7%
52,0%
P=0,67
63,3%
81,3%
P=0,050
1,4
1,9
P=0,09
Typ av
test
t-test
t-test
Chi-2
test
Chi-2
test
Chi-2
test
MannWhitney
*Signifikant skillnad om P<0,05
Diskussion
Värdering av resultaten
Sammanfattning: Patienter med diabetes typ 2 på Täby vårdcentral är signifikant äldre än
diabetes patienter i primärvården i Sverige enligt NDRs register och har lägre diastoliskt
blodtryck. Dessutom har kvinnorna signifikant lägre BMI. På vårdcentralen har 96% av patienter
med diabetes typ 2 fått blodtrycket mätt under året 2011, som är ett mycket bra resultat. Av dessa
uppnådde nästan tre av tio patienter målblodtrycket (<130/80) medan färre än en av fyra
diabetespatienter i primärvården i Sverige enligt NDRs register uppnådde målblodtrycket. Denna
13
studie visade ingen signifikant skillnad mellan patienter som uppnådde målblodtrycket och de
som inte gjorde det med avseende på kön, ålder, BMI och användning av blodtryckssänkande
mediciner.
Värdering av resultat med hänsyn till frågeställningar: Vid jämförelse av patienter i denna
studie och i NDR rapporten är viktigt att understryka att jämförelsen är gjord med samtliga
diabetes patienter i primärvården men eftersom 97% av dessa har diabetes typ 2 är denna
jämförelse möjlig.14 När resultatet angående hur många som uppnår målblodtrycket är granskat
ser man att 29% av patienterna upppnår målet. Motsvarande siffra är 23% för samtliga
diabetespatienter i primärvården i Sverige,14 men skillnaden är inte signifikant. Likheten kan
bero på att patientpopulationen på Täby vårdcentral är ganska lik patientpopulationen i Sverige
(från NDR årsrapporten). Dessutom är medelblodtrycket mycket liknande i båda grupperna
enligt tabell 1.
Ganska liten del av studiepopulationen uppnår målblodtrycket (29%) och därför är det intressant
att se fördelningen av det systoliska och det diastoliska blodtrycket. Där visar sig att få patienter
har mycket höga blodtrycksvärden utan många har systoliskt blodtryck i intervallet 130-139 mm
Hg och diastoliskt blodtryck i intervallet 80-89 mm Hg, och ligger därför endast lite ovanför
målblodtrycket.
Vid jämförelse av grupperna ser man att de som inte uppnår målblodtrycket har en tendens till att
oftare använda blodtrycksmediciner, 81% jämfört med 63%, denna skillnad är på gränsen att
vara signifikant. Med avsende på andra variabler i frågeställning 2 så finns inga signifikanta
skillnader.
Styrkor och svagheter
Det är styrka i denna studie att alla diabetes typ 2 patienter (levande och som är listade på
vårdcentralen) som registrerades med diagnosen E11 under året 2011 inkluderades om deras
blodtryck hade varit mätt, det vill säga det var inget bortfall.
Det är också en styrka att informationen hämtades ut direkt från journalerna och är pålitliga, det
vill säga information om ålder, kön, BMI och användning av blodtrycksmediciner. Hur man läser
14
av blodtrycket kan möjligen påverka resultatet angående vilken patient hamnar i vilket
blodtrycksintervall, då vissa vårdpersonal kan runda av uppåt och andra neråt.
Många patienter som var på den ursprungliga diabetes typ 2 listan från Medrave 4 hade faktiskt
diagnosnummret E14 (icke specificerad diabetes mellitus) enligt ICD-10 men de ingick inte
därför att diabetes typ 2 (E11) diagnos var inklusionskriteria. Det är möjligt att en del patienter
med diabetes typ 2 exkluderades på grund av detta och att studiedeltagarna skulle ha kunnat vara
fler.
Implikationer
Studien visar att primärvården skulle kunnna förbättra blodtrycksbehandlingen hos patienter med
diabetes typ 2 eftersom fler än 7 av 10 patienter inte uppnår målblodtrycket.
Det är troligt att en del patienter med diabetes typ 2 inte ingår för att de har E-14 diagnos men
egentligen skulle ha E-11 diagnos. Detta innebär också att diabetesdiagnostiken i primärvården
skulle kunna förbättras.
Framtida studier
Studiedeltagarna är endast patienter med diabetes typ 2 på Täby vårdcentral och därför är det
svårt att generalisera till primärvården i Sverige. Det vore intressant att se om det hade varit
signifikant skillnad mellan de som uppnår blodtrycket och de som inte gör det om studien hade
varit större. I detta fall skulle man kunna göra samma studie med fler deltagare, till exempel en
studie med patienter från flera vårdcentraler. Bakgrunden handlar delvis om att risken att
utveckla hjärt- och kärlsjukdomar är större hos diabetespatienter som har högt blodtryck2 och
darför vore det väldigt intressant att undersöka om patienterna som inte uppnår målblodtrycket
visar sig ha fler hjärt-och kärlsjukdomar än den andra gruppen.
15
Slutsats
På Täby vårdcentral gjordes blodtrycksmätning hos 96% av diabetes typ 2 patienterna under året
2011 och av dessa uppnådde 29% patienter målblodtrycket som är <130/80 mm Hg.
Medelblodtrycket var 132,5/74,0 mm Hg. Det fanns inte någon signifikant skillnad mellan
grupperna som uppnådde målblodtrycket jämfört med de som inte gjorde det med avseende på
kön, ålder, BMI och antal blodtryckssänkande mediciner.
16
Referenser:
1. Stamler J, Vaccaro O, Neaton JD och Wentworth D. Diabetes, other risk factors, and 12- yr
cardiovascular mortality for men screened in the multiple risk factor intervention trial. Diabetes
care. 1993; 16: 434-444.
2. Stratton IM, Cull CA, Adler AI, Matthews DR, Neil HAW, Holman RR. Additive effects of
glycaemia and blood pressure exposure on risk of complications in type 2 diabetes: a prospective
observational study (UKPDS 75). Diabetologia. 2006; 49: 1761-1769.
3. UK Prospective Diabetes Study (UKPDS) Group. Intensive blood-glucose control with
sulphonylureas or insulin compared with conventional treatment and risk of complications in
patients with type 2 diabetes (UKPDS 33). The Lancet. 1998; 352: 837 – 853.
4. Hansson L, Zanchetti A, Carruthers SG, Dahlöf B, Elmfeldt D, Julius S, Ménard J, Rahn KH,
Wedel H, Westerling S. Effects of intensive blood-pressure lowering and low-dose aspirin in
patient with hypertension: principal results of the Hypertension Optimal treatment (HOT)
randomised trial. The Lancet 1998; 351: 1755-1762.
5. The ACCORD study group. Effects of intensive blood-pressure control in type 2 diabetes
mellitus. The New England Journal of Medicine. 2010; 362: 1575-1585
6. Nilsson PM, Östgren CJ. Blodtryck och diabetes typ 2; ACCORD studiens resultat måste
respekteras. Läkartidningen nr 5. 2011; 108: 216.
7. Arguedas JA, Leiva V, Wright JM. Blood pressure targets for hypertension in patients with
diabetes mellitus. Intervention protocol. Publicerad 2010-01-20. Hämtad 2012-04-12 från:
http://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1002/14651858.CD008277/full
17
8. Nilsson PM, Cederholm J, Zethelius B, Eliasson B, EEG-Olofsson K, Gudbjörnsdottir S.
Trends in blood pressure control in patients with type 2 diabetes – Data from the Swedish
National Diabetes Register (NDR). Blood pressure. 2011; 20: 348-354.
9. Tseng, Chin-Hsiao. Body mass index and blood pressure in adult type 2 diabetes patients in
Taiwan. Circulation journal. 2007; 71: 1749-1754.
10. Socialstyrelsen. Nationella riktlinjer för diabetesvården 2010 – stöd för styrning och ledning.
11. Backer GD et al. European guidelines on cardiovascular disease prevention in clinical
practice. European heart journal. 2003; 24: 1601-1610.
12. Ward M, Langton JA. Blood pressure measurement. Continuing Education in Anaesthesia,
Critical Care and Pain. 2007; 7: 122-126.
13. World Health Organization. 1999 World Health Organization – International society of
hypertension guidelines for the management of hypertension, guidelines subcommittiee. Journal
of hypertension. 1999; 17: 151-183.
14. Guðbjörnsdóttir S., Eliasson B., Cederholm J., Zethelius B., Svensson AM., Samuelsson P.
Årsrapport, 2011 års resultat. Nationella diabetesregistret.
Bilagor:
Medföljande bilaga är anslag i väntrummet på Täby vårdcentral, vg se sida 19.
18
Granskning pågår
På Täby vårdcentral gör vi granskningar av våra datajournaler som tillhör patienter som
har diabetes i kvalitetssyfte för att förbättra och utveckla vården. Om du har frågor eller
synpunkter är du välkommen att kontakta verksamhetschefen.
Malin Sandberg, verksamhetschef, tel: 0736-825714
19