A. KÄNNETECKEN PÅ EN RELIGION
Olika typs av religioner
- kristendom
- islam
- hinduismen
- buddhismen
- judendom
- shintoismen
- konfucianismen
- taoismen
symboler
Vad är en religion?
Gemensamma drag:
- tro på ngt
övernaturligt
personlig/opersonlig gud
dömande/förlåtande
vägledande
förening med gud
- mångnyanserat fenomen inom vars krets man finner såväl
djup visdom som sjuklig mashypnos. Olika religioners etiska
regler och bud i förhållande till olika självdestruktiva sekter
- religionerna innehåller svar på olika livsfrågor som vi måste
ta ställning till.
Frågor som hör ihop med:
1. Verkligheten
2. Idealen
3. Sätten att nå dessa
Klassificieringen av religionerna
1. Utgående från gudsuppfattning
- ateistisk
- polyteistisk
- monoteistisk
2. Utgående från tyngdpunkten i det religiösa tänckandet
- gudscentrerad
- människocentrerad
3. Utgående från utbredningen eller expansionsträvandena
- folkreligion
- världsreligion
4. Utgående från kulturella dragena
- naturreligion
- högreligion
5. Utgående från läromotiveringarna
- profetiska uppenbarelsereligioner
- den eviga världsordningens mystiska religioner
6. Utgående från frälsnings uppfattningarna
- lagreligion
- nådreligion
- religion som baserar sig på självfrälsning
7. Utgående från den historiska bakgrunden
- semitisk
- uppkommen i Indien
- uppkommen i Kina
Religionsdimensioner
1. Den kognitiva
- teoretiska och etiska uppfattningar inom
religionerna T.ex. om världens uppkomst, struktur,
framtid o.s.v
2. Den sociala
- förenande faktorer med gemensamma
sammankomster. T.ex. gudstjänster, kloster
3. Den emotionella
- upplevelser av extas – rofylld meditation, ökar
sammanhållningen och upplöser spänningar
4. Den kulturella
- religionen är beroende av miljö, ekonomiskt
system och traditioner. Men religionen bildar också
kulturer
5. Den mytiska eller den narrativa = berättande. T.ex
skapelseberättelsen och olika myter
6. Den materiella
-T.ex. vattnets betydelse i olika religioner
- kristendomen
- islam
- hinduismen
B.DEFINITIONER AV RELIGION
– världsbild – religion – ideologi - världsåskådning
1. Världsbild
- uppfattningar om världen i dess helhet och om det
väsentliga i människans liv
- åsikter om jordens och livets uppkomst och utveckling.
Är oftast vetenskaplig, t.ex. Big Bang
2. Religion
- till skilnad från världsbilden baserar sig religionen på
erfarenheter och en strävan att uppnå religiösa mål
3. Ideologi
- kan ha gemensamma drag med en religion
- kan handla om en person kult där man talar om
paradis, yttersta tider, helvete och under
- t.ex. Maoismen och Marxismen
- är ateistiska
4. Världsåskådning
- Är summan av människans åsikter och tro oberoende av
om utgångspunkten är religiös eller baserad på en
ideologi
C. Religiösa berättelser och objekt
De viktiga myterna
- Såväl gamla mytologier som nyare sity storyn
- Mytologierna försöker att förmedla ett budskap till
människan som den dåtida vetenskapen inte klarade av att
förklara
- I monismen finns det en huvudkraft som har skapat och
också kan förstöra det skapade. I dualismen finns det två
huvudkrafter som ständigt står i konflikt med varandra. T.ex.
yin – yang
.
- Läs skapelseberättelsen från bibeln. 1 Mose
- Trosbekännelserna utgör ofta kärnan i religionen. Det kan
finnas olika trosbekännelser inom samma religion.
Gudar som religiösa objekt och olika gudsuppfattningar
1. Teismen – man tror att det finns en gud eller gudar som
har skapt världen och som fortfarande sköter om den
2. Deismen – guden gudarna är numera passigt med i sin
skapelse
3. Panteismen – allt är gudomligt
4. Sökaren – söker mening i tillvaron med att pröva på olika
åskådningar
5. Ateisten – förnekar det gudomliga
6. Agnostikern – man kan inte med säkerhet veta svaret på
guds existens
7. Humanismen – betonar tron på människornas frihet och
godhet
8. Monoteismen – tron på en gud
9. Polyteismen – tron på flera gudar
10.Henoteismen – religionen avgränsad till ett bestämt
geografiskt område
11. Animismen – allting har en själ
12.Monolatri – i ett harem av gudar finns det en chef
D. Religionerna och de stora livsfrågorna
1. Frälsningen – religionens kärna
- vad är meningen med livet?
- vad händer efter livet? Religionernas svar är frälsning eller
fördömelse
- de österländska religionerna betonar reinkarnation och
karma lagen
- de semitiska religionerna anser att man kommer till himmel
eller helvete
2. Villkoren för frälsning
- en del religioner anser att villkoret är att uppfylla bud och
lagar
- en del religioner betonar att människan bör göra goda
gärningar
- en del religioner betonar trons betydelse
- moral uppfattningen är viktig i alla religioner T.ex. nästan
kärleken
3. Lidandet och döden
- varför finns det lidande?
- olika svar beroende på religionen
- i Buddismen finns det inget liv utan lidande
- i Hinduismen beror lidandet på karmalagen
- i de Semitiska religionerna kan lidandet också bero
på att man handlat fel
- i en del religioner bränns kroppen efter döden, t.ex.
Hinduismen
- i Judendomen och Islam är kremering förbjuden. I
Kristendomen kan man både kremeras och låta sig begravas
- tidsbegreppet i religionerna är endera lineärt d.v.s. har ett
början och ett slut eller så är det cykliskt d.v.s. jorden har
alltid funnits och kommer alltid att finnas
E. Det religiösa beteendet
1. Riternas karaktär
- meningen med riterna är att koppla ihop den synliga
och den osynliga verkligheten genom en handling som
t.ex. nattvarden i kristendomen
- riterna på verkar hela samhället och bestämmer t.ex.
butikernas öppettider, t.ex. jul
2. Utförandet av riterna
- en växelverkan mellan det synliga och det osynliga
- då det osynliga närmar sig det synliga är det fråga om
en engångsföreteelse som t.ex. dop eller omskärelse
- i riter där människan själv vänder sig till gudarna är de
ofta förekommande som t.ex. gudstjänsterna
- riterna utförs ofta enligt ett vist formulär, t.ex. med
hjälp av en formel eller en handbok
- ofta är det bara bestämda personer med en viss
utbildning som har rätt att utföra riten. T.ex. en präst,
medicinman, schaman o.s.v.
3. Olika typer av riter
- kalenderrit, hör samman med årstiderna. T.ex. jul,
påsk, ramadan
- krisrit, en engångsföreteelse, t.ex. avlägsnande av en
sjukdom
- övergångsrit, flyttar människan från en verklighet till en
annan. Ogift – gift, levande – död, odöpt – döpt,
F. Det religiösa samfundet och G. Religionen i vardagen s. 38 –
51.
- läs sidorna 38 – 51 och besvara följande frågor
- vilka tecken på samhörighet finns det inom
religionen?
- olika betydelser av ordet kyrka
- skillnaden mellan kult och sekt
- olika religiösa ledare och deras betydelse
- olika heliga platser
- olika religiösa diet föreskrifter
- klädsel och utseende
H. Religion, samhälle och politik
- religionen kan vara samhällsförändrande eller
traditionsbevarande. T.ex. kastsystemet är samhällsbevarande
medan t.ex. Islam i Finland kan vara samhällsförändrande
1. Religionen i det moderna samhället
- det västerländska moderna samhället är individcentrerat
medan österländska samhällen är mera kollektiva
- i det moderna samhället har religionen skulariserats d.v.s.
moderniserats
- religionen har för många blivit en privat sak
- religionen har blivit en konsumtions vara, man väljer det
man vill och kombinerar olika religiösa uppfattningar med
varandra
2. Religionen i det föränderliga samhället
- i många religioner finns det både positiva och negativa
attityder till samhället
- en del religionsanhängare t.ex. de ortodoxa judarna ställer
sig avvisande till de reformerta judarnas attityder och seder
- en del sekter kan ha en negativ attityd till samhället. T.ex.
Jehovas vittnen som vägrar att delta i militärtjänst. De anser
att samhället skall styras teokratiskt. Teokrati = Gudsstyre
- samhället kan också ställa sig negativt till olika grupper. I
USA på 60 – 70- talet ställde sig samhället negativt till de ny
religiösa rörelserna och drog alla över samma kam
Religion och politiska konflikter
- religionen har sin egen roll i politiska konflikter fastän den
inte är huvudorsaken till den
- när USA anföll Irak 2003 ansåg många att orsaken var
ekonomiska
- i krig kan religionen vara en faktor som skiljer parterna från
varandra. T.ex. i det forna Jugoslavien stred katolska kroater
mot ortodoxa serber senare anslöt sig muslimska bosnier sig
till kriget
- på gränsen mellan Indien och Pakistan har hinduer och
muslimer stridit om Kashmir, ett område som båda anser sig
ha rätten till
- i krig används religionen ofta som ett argument för att
berättiga ett krig
- i Israel är staden Jerusalem helig för både judar, muslimer
och kristna. Efter judeförföljelsen under andra världskriget
proklamerade judarna Israel till en självständig judisk stat.
Detta ledde till många krig mellan arabländerna och Israel.
Trots flera försök till fred har man ännu inte lyckats, radikala
rörelser bland palestinier och judar motsätter sig detta
I Religionen och konsten
- konsten kan vara ett medel för att få människan att förstå
det som står i den heliga skriften
- musik, dans, kalligrafi i Islam används till att tyda koranen
- litteraturen används som extra material till att förstå den
heliga skriften
- olika religioner har olika inställningar till om man får
avbilda det heliga
- i judendomen får man inte avbilda Gud
- i islam får man inte avbilda gud och inte djur eller
människor. Detta syns med att moskèerna har
ornament och inte bilder. Däremot så kan man visa
bilder på olika moskéer och på Mohammeds sko
- i Kristendomen får man avbilda Gud och det heliga
- religionerna i fjärran östern har konkreta bilder och
statyer på sina gudar
J. Tro och förnuft
- i det västerländska samhället har man lagt tyngdpunkten på
förnuftet
- hur skall man förhålla sig till förhållandet mellan tro och
förnuft
- en vetenskaplig beskrivning strävar efter kunskap och skall
tåla kritisk granskning
- ifall vetenskapen ger den bästa världsförklaringen kan man
fråga sätta religionens betydelse
- en världsbild byggs upp av den kunskap vi har om naturen,
människan och samhället
- den religiösa uppfattningen står inte i konflikt med den
vetenskapliga om den inte uppfattas som vetenskapligt giltig.
T.ex. tanken om Guds godhet är inte en vetenskaplig sanning
utan en trosfråga
- den religiösa uppfattningen kan stå i konflikt med den
vetenskapliga, t.ex. kreationismen
- i den västerländska kulturen har man försökt förklara
religionen med hjälp av filosofin = religionsfilosofi
- det finns olika sätt att se på förhållandet mellan tro och
förnuft, Ett sätt kan vara att man ser dem som två olika saker
- den religiösa tron ät ngt som bara den troende kan förstå sig
på
- en människa tror på Gud för att hon vill tro på Gud inte för
att hon skall kunna bevisa det = fideism
- det är också möjligt att förena tro och förnuft då måste de
religiösa argumenten vara förnuftsmässiga , evidenser
- det finns tre huvudtyper av rationalistisk religions
filosofi
1. teistisk
2. ateistisk
3. agnostisk religions filosofi
I Religionsvetenskap
- En ny vetenskaps gren. Uppkom i slutet på 1800- talet
- människan började förstå att religionen är ett historiskt
fenomen som är bunden till tid och plats
1. Religionsvetenskapen – religion och vetenskap
- studerar alla religioner i världen
- forskaren har en annan uppfattning om religionen
en anhängarna till den. Forskaren tar inte ställning
till frälsning eller himmel eller helvete men beskriver
systematiskt olika uppfattningar om dem
- forskningen bedrivs empiriskt. Forskaren
intervjuar, observerar anhängarna och kan bo
tillsammans med dem under en längre tid
- religionsforskningen strävar till att dels beskriva de
religiösa fenomenen och dels till att förstå dem
2. Olika typer av religionsvetenskaplig forskning
a. kognitiv forskning
- man fördjupar sig i tankeverksamheten
- människans hjärna ger upphov till religiösa
föreställningar
b. tolkande forskning
- strävar till att förstå hur människan tänker
- undersöker de troende i deras egen miljö
- forskaren bör vara medveten om sina egna
förhandsföreställningar
- ökar förståelsen mellan olika religioner och kulturer
c. kritisk forskning
- lyfter fram maktutövningen och diskriminationen i
samhället
J Forskningsområden inom religionsvetenskapen
a. religionsfenomenologi
- man försöker att avslöja religionens kärna eller
väsen
- hur olika människor upplever det heliga. T.ex.
stenar, träd eller hur olika människor kan ses som
heliga
- vad förenar och vad som skiljer olika religioner från
varandra
b. religionshistoria
- undersöker faktorer bakom religionens uppkomst,
svårt att ge svar på när och hur en religion
uppkommit
- forskningen vill också jämföra olika kontakter
mellan olika religioner, t.ex. hur Buddismen
uppkommit ur Hinduismen
- gamla texter och arkeologiskt material används som
hjälpmedel i forskningen
- de skriftlösa religionerna är en stor utmaning för
forskningen eftersom slutsatsen måste dras utan
skriftliga källor
c. religionsantropologi och religionssociologi
- religionsantropologin studerar den troende
människan och det religiösa samfund hon hör till
- religionen studeras som en del av den kultur den hör
till
- den troende människan skall känna igen sig i
forskarens beskrivning
- i religionssociologin studerar man samspelet mellan
religionen och samhället, t.ex. vilka religiösa drag det
finns i USA:s politik eller förhållande mellan religiöst
och profant
- kan också intressera sig för hur religionen har
förändrats i samhället genom tiderna
d. religionspsykologi
- man analyserar det mänskliga beteendet och de
religiösa upplevelserna
- hur förklara en religiös omvändelse?
K Teologi
- betyder läran om gud
- särskilt för den vetenskap som studerar kristendomen
- i väst förenats med filosofin och betonar förnuftets betydelse
och förståelsen av tron
- i öst har teologin jämförts med poesin, utgår från en inre
andlighet
Olika forskningsområden inom teologin
a. kyrkohistoria
- studerar kyrkans historia och använder samma
forskningsmetoder som den allmänna historian
b. systematisk teologi
- studerar innehållet och strukturen i den kristna
läran
- man studerar dogmatik = dvs. olika kyrkors lära
och tro
- i ekumeniken försöker man hitta samförstånd
mellan olika kristna kyrkor
- i praktisk teologi undersöker man kyrkornas liv och
verksamhet i sin helhet
- i exegetiken forskar man i bibelöversättningar,
hebreiska, grekiska och latinska
DEN HELIGA SKRIFTEN
- muntlig eller skriftlig tradition
- skrift - eller skrift lösa religioner
- helig skrift = kanon
1. kännetecken på en helig skrift
a. avgörs av samfundet
- kan finnas olika tolkningar inom samma samfund
b. innehåller regler om : läran, moralen, livsstilen osv.
c. handlar om en verklighet vi inte kan uppleva med våra
sinnen
2. innehållet i skriften
- anvisningar om olika ritualer, moraliska föreskrifter,
berättelser om gudar eller viktiga personer
- t.ex. koranen s. 97
3. olika tolkningar av skriften
- vem har skrivit?
- gud
- en helig människa
- flera människor
- olika översättningar
- t.ex. koranen
a. fundamentalistisk tolkning
- tolkar inte utan läser som det står skrivet
- viktiga och mindre viktiga skrifter
- bibeln är tidlös
b. frälsningshistorisk tolkning
- det centrala är guds förbund med människorna. 1 Mose 9,
15-17
- skriven av heliga inspirerade människor
c. existentiell tolkning
- dubbelbottnade texter
- tidlös djup nivå och en tidsbunden yt nivå ( t.ex. ) myterna.
2 Mose 20
- existentiell – handlingen är den avgörande
- innehåller ingen stor frälsningsplan
d. samhällelig tolkning
- politisk bok, innehåller tankar om frihet, kärlek och
jämlikhet
1. befrielse teologi
- kämpar mot förtryck
2. feministisk tolkning
- kvinnans ställning
- kvinnliga begrepp om gud
- också kvinnan skapades till guds avbild
GAMLA TESTAMENTET
Indelas i fyra st. delar
1. historiska böcker
2. profeterna
3. poetiska böcker
4. vishets litteraturen
1. den judiska historieuppfattningen
- judarna är guds utvalda folk
- judarna följer och bryter mot de bud de fått
- Gt skildrar judarnas historia, det mytiska och det
historiska går hand i hand
- Gt:s syn på historiens gång skiljer sig från
historieforskningens
2. hur kom gamla testamentet till?
- skrivet av många författare under en lång tid
- först i muntlig tradition, på 1000 – talet före Kristus i
skriftlig form. De nyaste av skrifterna tillkom ca. 100 före
Kristus
A. De historisk böckerna
1. Tora = Pentateuken = de fem Mose böckerna
- Mose är inte författaren utan huvud personen
- handlar om
- befrielsen från slaveriet
- hur gud visar folket sin kärlek
- bud och föreskrifter
- om befrielsen från slaveriet kan du läsa i 2 Mose
kap. 7 – 12
- huvud intrigen i Tora:
1. den mytiska historien, skapelsen
2. ondskans ursprung och väsen
3. viktiga personer Abraham – Moses
4. föreskrifter t.ex. tillåten och förbjuden mat
- innehåller också:
- dekalågen = 10 bud
- dessa bud förenar judendomen, kristendomen och
islam. D.v.s. monoteismen
- kristendomen utvecklade monoteismen till tanken
på en treenig gud
- i islam är gud, Allah absolut den enda
- Moseböckernas namn
1. Mose
=
Genesis
2. Mose
=
Exodus
3. Mose
=
Leviticus
4. Mose
=
Numeri
5. Mose
=
Deuteronomium
- de fem Moseböckerna utgör den judiska lagen = Tora
A.1. Övriga historiska böcker
5. Deuteronomistiska _
6. Kronistiska historie verket
- Till det deuteronomistiska historie verket hör:
- Deuteronomium
- Josua boken
- Domar boken
- Samuels böckerna
- Kunga böckerna
- behandlar israeliternas historia från Mose och framåt
- handlar i stora drag om hur folket glömde gud och hur det
blev fångar under babylonierna. s. 107
Till det kronistiska historieverket hör:
- Krönikeböckerna
- Esra
- Nehemja
- tanken att lidandet är en följd av synden är central i
krönikeböckerna
B. De profetiska böckerna s. 114 f.f.
- profeterna var samhälls kritiker
- uppträdde i Israel särskilt under 700 – 500 – talen före
Kristus
- skrev inte själv ner sin förkunnelse
- varnade och kritiserade fölket
- haft stor betydelse, tolkade folkets historia
- de kristna ansåg att profeterna vittnade om den
kommande Messias
- också betydelse för Islam
Profeterna Jesaja och Amos
- profetiska böckerna har indelats i större och mindre profeter
- Jesaja representerar de större profeterna
- boken har en lång tillkomsthistoria och kan indelas i
tre olika delar
1. författaren varnar folket om olika orättvisor som
de tillåter i samhället och om att de firar gudstjänst
på fel sätt
2. den andra delen är skriven under babyloniska
fångenskapen på 500 – talet före Kristus,
Författaren talar om kommande bättre tider
3. denna del handlar om tiden efter fångenskapen.
Folket har igen glömt sin gud men författaren
skapar ändå tro på någonting bättre
- Amos hör till de mindre profeterna
- Amos beskriver en tid efter babyloniska
fångenskapen då samhället och människorna levde i
välfärd
- Amos uppmanar folket till rättvisa och till moral i
affärerna och om omsorg för de fattiga
- bokens budskap är tidlöst
C. Den poetiska litteraturen i Gamla testamentet
- i gamla testamentet finns det också sånger
- psaltaren har varit och är judarnas sång – och bön bok
- Psaltaren innehåller olika slag av psaltarpsalmer
- hymner
- klagosånger
- tacksägelsesånger
- man vet inte vem som är författaren men många av
psalmerna är tillskrivna kung David
- Också Höga visan hör till den poetiska litteraturen.
- den kan läsas som religiös och som ett erotiskt verk
- den kan anses beskriva förhållandet mellan gud och
människan men också tolkad till att beskriva
kärleken mellan man och kvinna
D Vishetslitteraturen i Gamla testamentet
olika typer av böcker
1. Jobs bok
- första delen beskriver hur en oskyldig och trofast
ung man måste lida
- andra delen berättelser om Jobs samtal med sina
vänner
- varför den oskyldige måste lida är temat i boken
2. Ordspråksboken
- handlar i stora drag om att man måste skilja mellan
vishet och dårskap
- temat är allmänmänskligt och universiellt
3. Predikaren
- boken ger en pessimistisk bild av världen genom att
betona att allt är tomhet
- uppmanar ändå människorna att njuta av guds
gåvor, mat, dryck och gott sällskap
4. Klagovisorna
- har en negativ grundton
- beskriver krig och lidanden
- härstammar från tiden kring tiden Jerusalems
förstörelse
OBS! Den hebreiska bibeln och de kristnas Gamla testamente
skiljer sig från varandra i fråga om de apokryfa skrifterna.
Ordet apokryf betyder fördold, hemlig eller svår förstått
före vår tideräknings början började hebreiska texter
översättas till grekiska eftersom många av judarna levde i den
gerekiska talande världen
men de används i olika drag av de kristna kyrkorna
