Försörjning och anknytning på arbetsmarknaden i Gävleborgs län

2016-12-05 Samhällsmedicin, Region Gävleborg: Försörjning och anknytning på arbetsmarknaden i Gävleborgs län år 2014
3
1. Inledning
Svensk ekonomi och arbetsmarknad växer just nu kraftigt, och förväntas göra så under de kommande
åren enligt Arbetsförmedlingen (2016a). Utsikterna på arbetsmarknaden är ljusare än på flera år, vilket
gäller generellt och med undantag för vissa specifika grupper. Möjligheten för arbetslösa att hitta ett
arbete ökar, samtidigt som, vissa specifika grupper på arbetsmarknaden får allt svårare att ta sig in.
Gruppen utrikes födda, funktionsnedsatta, samt individer som inte avslutat gymnasiestudier, är
generellt mer utsatta på arbetsmarknaden och har svårare att hävda sig. Paradoxalt nog råder det också
brist på arbetskraft, ett underskott som förmodas öka under kommande år. Brist på arbetskraft
härstammar främst från att arbetssökande inte innehar de kvalifikationer som arbetsmarknaden
behöver i nuläget. Rekryteringsproblemen leder i slutändan till att verksamheter inte kan expandera,
något som bromsar jobbtillväxten (Arbetsförmedlingen, 2016a).
Sysselsättningen ökar i Gävleborgs län, samtidigt som också arbetslösheten ökar. Bedömningen var att
ökningen i sysselsättningen skulle vara 500 individer mellan år 2015-2016, och till år 2017 ytterligare
400 individer. Den relativa arbetslösheten bedöms att uppgå till 11,7 procent i slutet av år 2016, för att
ytterligare stiga och ligga runt 12,2 procent i slutet av år 2017. Ökningen beror främst på två grupper:
utomeuropeiskt födda och individer med en förgymnasial utbildning (Arbetsförmedlingen, 2016b).
Utöver att det generellt ser ljust ut på arbetsmarknaden, även i Gävleborgs län, finns det grupper som
har det svårare. Arbetsmarknadsexkluderingen är en av de största utmaningar som länet står inför.
Sammansättningen i arbetslöshet är intressant av många orsaker, dels för att förstå och se strukturer
och mönster, men också, som ett led i förståelsen, för att kunna sätta in insatser där det potentiellt
finns en effekt att hämta. Arbetsförmedlingen lyfter fram att uppemot var femte arbetslös, det vill säga
20 procent, har varit utan ett arbete i mer än två år. Vilket också sammanfaller med att andelen
individer med en utsatt ställning på arbetsmarknaden ökar (Arbetsförmedlingen, 2016b).
En ytterligare aspekt är att det måste finnas arbetskraft och kompetens som matchar företagens och
arbetsmarknadens behov, vilket är en viktig förutsättning för en regions tillväxt och konkurrenskraft. En
stor utmaning för arbetsmarknadspolitiken är att stötta och rusta de individer som står längst från
arbetsmarknaden. Att underlätta för dem att finna, få och behålla ett arbete är en vinst såväl för den
enskilde individen som för samhället (Arbetsförmedlingen, 2015). Utöver matchningen finns också
utmaningar som kopplas till utbildningsnivån i länet, och kopplat till utbildning, även antalet arbeten där
förkunskapskraven är relativt lägre i länet (Arbetsförmedlingen, 2016b).
För att förstå strukturer och vad som händer på den svenska arbetsmarknaden finns idag ett behov som
sträcker sig längre än generella sysselsättnings- och arbetslöshetstal. Det behövs en kompletterande
och nyanserande bild för att förstå hur etablering och anknytningen till arbetsmarknaden ser ut. Med
den registerbaserade aktivitetsstatistiken (beskrivning i avsnitt 2) kan vi observera graden av etablering
på arbetsmarknaden. Utifrån dessa uppgifter går det exempelvis att studera de individer som vi inte vet
så mycket om, det vill säga de som saknar en tydlig koppling till arbetsmarknaden (SCB, 2013).
Syfte
Rapportens syfte är först och främst att ge en grundläggande inblick i den registerbaserade
aktivitetsstatistiken (RAKS), hur den är uppbyggd, samt vad den generellt kan ge för information, som
en komplettering och nyansering gentemot den registerbaserade arbetsmarknadsstatistiken (RAMS).
Därtill svarar rapporten på vilken huvudanknytning, huvudsaklig inkomstkälla, samt etablering,
befolkningen (20-64 år) hade till arbetsmarknaden år 2014 i Gävleborgs län.
För att ge en än mer nyanserad bild har statistiken delats in i kön, ålder, utbildningsnivå, och
födelseregion. Dessutom, för att ytterligare komplettera bilden finns inkomstmått redovisade för
2016-12-05 Samhällsmedicin, Region Gävleborg: Försörjning och anknytning på arbetsmarknaden i Gävleborgs län år 2014
4
huvudanknytning, huvudsaklig inkomstkälla, och etablering, vilket ger en socioekonomisk sida av
etableringen på arbetsmarknaden.
Datamaterial
Den statistik och data som rapporten innehåller är hämtad ur den regionala Supercrossdatabasen, som
är en SCB-produkt innehållandes statistik från ett flertal olika register, bland annat registerbaserade
arbetsmarknadsstatistik (RAMS), register över totalbefolkningen (RTB), och sysselsättningsdatabasen.
Det är framförallt den registerbaserade aktivitetsstatistiken (RAKS), som har använts i denna rapport.
Avgränsning
Datamaterialet är av deskriptiv karaktär och rapporten avgränsas till att visa på möjligheterna med
RAKS-registret och den övergripande deskriptiva bilden av läget på arbetsmarknaden år 2014 i
Gävleborgs län. Det är idag inte möjligt att gå längre tillbaka i tiden än år 2014, önskvärt i framtiden
vore att titta hur variablerna har förändrats över tid (vilket diskuteras kort i avsnitt 7.).
Disposition
Rapporten börjar med en kort inledning (detta avsnitt) som sätter rapporten i ett sammanhang och
även kommer in på syftet, datamaterial och avgränsningar i materialet. Avsnitt 2 handlar om en
introduktion till den registerbaserade aktivitetsstatistiken, för att ge läsare en förståelse som behövs till
övriga avsnitt i rapporten. Därefter, i avsnitt 3, kommer en kort inblick i länets demografi och
socioekonomi, även här för att ge läsare en grundförståelse men också för att använda avsnittet som
referens och jämförelse i kommande avsnitt. I avsnitt 4 är huvudanknytning till arbetsmarknaden i
fokus, hur det ser ut idag, och hur det ser ut med hänsyn till kön, ålder, utbildningsnivå och
födelseregion. Avsnitt 5 redovisar etablering på arbetsmarknaden, utifrån en specifik definition, med
hänsyn till kön, ålder, utbildningsnivå, och födelseregion. I avsnitt 6 blir fokus snävare och går in djupare
på individer som ansågs stå långt från arbetsmarknaden, vilken aktivitet dessa individer hade, även här
utifrån kön, ålder, utbildningsnivå, och födelseregion. Rapporten avslutas sedan med en kort
sammanfattande diskussion om det som tagits upp, samt idéer över framtida områden som vore
intressanta att lyfta fram och fokusera på.
Rapporten är framtagen och sammanställd av utredare Johan Frisk, Samhällsmedicin, Region Gävleborg.
2016-12-05 Samhällsmedicin, Region Gävleborg: Försörjning och anknytning på arbetsmarknaden i Gävleborgs län år 2014
5
Tanken med den registerbaserade aktivitetsstatistiken (RAKS) är att koppla ihop inte bara
sysselsättningsstatistiken från november, utan även information om andra aktiviteter så som
exempelvis
sjukskrivningar,
arbetslöshet,
och
studier.
När
den
registerbaserade
arbetsmarknadsstatistiken mäter individers sysselsättningsstatus i november, mäter RAKS hela årets
sysselsättningsstatus och alla aktiviteter som går att belysa genom inkomststatistiken. I och med att hela
året omfattas finns möjligheten att skapa flödesstatistik (SCB, 2009). Målsättningen med RAKS är att
beskriva en individs totala försörjning (det vill säga de största inkomstkällorna) och anknytningen till
arbetsmarknaden (med helåret som referens). Genom att kombinera variabler från RAKS med andra
registervariabler ges nya möjligheter att studera etableringen på arbetsmarknaden även för individer
som har en svag anknytning till arbetsmarknaden av olika skäl, till exempel unga som är på väg in på
arbetsmarknaden, äldre som är på väg att lämna arbetsmarknaden eller individer som kombinerar
arbete med studier eller andra aktiviteter. Det är viktigt att komma ihåg att en individ kan vara svagt
etablerad på arbetsmarknaden ett visst år på grund av att hen haft andra kompletterande inkomster
under det året. Det kan till exempel vara inkomst från sjukskrivning eller föräldraledighet (SCB, 2015).
Nedan beskrivs vilka variabler som ingår i RAKS, samt vilka definitioner som gäller och som den här
rapporten använder sig av. I RAKS finns tre olika delar, huvudanknytning till arbetsmarknaden,
etablering på arbetsmarknaden, och huvudsaklig inkomstkälla. Dessa tre variabler kommer att lyftas
fram i den här rapporten.
Huvudanknytning till arbetsmarknaden
Statistiken mäts under ett helt år vilket ger möjlighet att se förändringar under året. Det finns alltså
möjlighet att se hur stor del av året en individ har haft en inkomst från arbete, om individen har fått en
nyanställning under året, eller om individen har lämnat ett arbete under året. Variabeln delas upp i
kategorierna nedan:
•
•
•
•
•
•
•
Helårsanställd – inkomst från tjänst under alla månader samma år.
Nyanställd – inkomst från tjänst i slutet av året men ej i början.
Avgången – inkomst från tjänst i början av året men ej i början.
Delårsanställd – inkomst från tjänst vissa månader, men ej i början eller i slutet.
Kombinatör – inkomst från eget företag och inkomst från tjänst.
Företagare – inkomst från eget företag eller eget aktiebolag.
Utan arbete – varken inkomst från tjänst eller eget företag/eget aktiebolag.
2016-12-05 Samhällsmedicin, Region Gävleborg: Försörjning och anknytning på arbetsmarknaden i Gävleborgs län år 2014
6
Etablering på arbetsmarknaden
En individ kan vara antingen etablerad eller svagt etablerad på arbetsmarknaden. Inkomst styrs till stor
del av utbildningsnivå, ålder och kön, vilket gör att måttet över etableringen på arbetsmarknaden
istället utgår ifrån alternativinkomstprincipen. Det gör det möjligt att ha en gräns som är rörlig över tid.
Individer som understiger gränsen är, per definition, svagt etablerad på arbetsmarknaden. Ett problem
som kan uppstå när inkomsten används som måttstock för etablering, snarare än tiden som individer
arbetar, är att en låg inkomst inte nödvändigtvis betyder att individen arbetar få timmar (men allt som
oftast är det så).
SCB har beräknat ett gränsvärde för svag etablering utifrån medianinkomster för alla individer med en
förgymnasial utbildning (9 (10) år eller kortare) för alla åldersgrupper och kön. En individ med en lägre
inkomst från förvärvsarbete än 60 procent av medianinkomsten, med hänsyn till utbildningsnivå, ålder,
och kön, klassas som svagt etablerad. Gränsen 60 procent av medianinkomsten har valts eftersom det, i
litteraturen, ofta används som ett mått på relativ fattigdom (SCB, 2009).
Det är endast individer som är anställda det vill säga helårsanställd, nyanställd, avgången eller
delårsanställd, som finns med som etablerad eller svagt etablerad. Individer som är egna företagare
eller har fåmansaktiebolag kan i viss mån välja hur mycket ersättning de skall ta ut ur företagen. Detta
gör det i praktiken omöjligt att beräkna etableringsgrader för denna grupp av individer på basis av
inkomsten. Dessa individer återfinns i kategorin för övriga.
Huvudsaklig inkomst
En individ kan klassificeras in under en huvudsaklig inkomstkälla under året utifrån nio inkomstkällor,
som även finns som enskilda variabler. Den variabel som står för den högsta andelen av det totala
beloppet utgör en individs huvudsakliga inkomstkälla. Variabeln delas upp i kategorier nedan:
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Förvärvsarbetande – inkomst från tjänst eller eget företag/eget aktiebolag.
Vård av barn/anhörig – föräldrapenning eller exempelvis närståendepenning.
Sjuk – sjukersättning från Försäkringskassan.
Arbetslös – ersättning från Arbetslöshetsförsäkringen utan att ingå i arbetsmarknads åtgärd.
Förtidspensionerad – främst sjuk- och aktivitetsersättning från Försäkringskassan.
Ekonomiskt bistånd – bistånd från socialtjänsten (tidigare socialbidrag).
Arbetsmarknadspolitisk åtgärd – inkomst från åtgärd på arbetsmarknaden.
Ålderspension – inkomst från pensionssystemet.
Saknar inkomst – inga registrerade inkomster.
2016-12-05 Samhällsmedicin, Region Gävleborg: Försörjning och anknytning på arbetsmarknaden i Gävleborgs län år 2014
7
I det här kapitlet redovisas en kort grundläggande bild om länets demografiska förutsättningar för i
huvudsak den del av befolkningen i arbetsför ålder (20-64 år), vilket resterande del av rapporten också
lyfter fram. Det är relevant att kunna gå tillbaka och titta på förutsättningarna eftersom dessa också på
förhand kan säga en del om utfallet, eller om det kan finnas en över- eller underrepresentation utifrån
hur befolkningen som helhet ser ut. På grund av att statistiken som resterande del av rapporten bygger
på, RAKS, är från år 2014 är även statistik över befolkningen från år 2014 trots att det finns uppgifter
från år 2015.
I den vänstra figuren ovan redovisas antal individer i befolkningen, totalt, samt efter åldersgrupper, i
Gävleborgs län år 2014. Gävleborgs län hade år 2014 totalt 279 991 invånare, varav 140 263 män och
139 728 kvinnor. Av dessa var 59 997 i åldrarna 0-19 år (30 894 män och 29 103 kvinnor) och 65 060 i
åldrarna 65 år eller äldre (30 167 män och 34 893 kvinnor). I den åldersgrupp som brukar benämnas
som individer i arbetsför ålder, och den åldersgrupp som fokus ligger på i resterande del av rapporten,
fanns totalt 154 934 individer, varav 79 202 män och 75 732 kvinnor.
I den högra figuren redovisas andel män och kvinnor efter födelseregion i Gävleborgs län år 2014.
Andelen män från födelseregion Sverige var 87,2 procent. Andelen män från Norden var 1,5 procent,
och andelen från Övriga Europa var 2,7 procent. Den största andelen av utrikes födda män hade Övriga
världen, 8,5 procent.
Andelen kvinnor från födelseregion Sverige var 85,7 procent. Andelen kvinnor från födelseregion
Norden var 1,8 procent, och andelen från Övriga Europa var 2,9 procent. Den största andelen av utrikes
födda kvinnor hade Övriga världen, 9,6 procent.
2016-12-05 Samhällsmedicin, Region Gävleborg: Försörjning och anknytning på arbetsmarknaden i Gävleborgs län år 2014
8
Åldersstrukturen (eller befolkningspyramiden som den ofta kallas), i Gävleborgs län år 2014 visade på
en relativt jämn fördelning mellan män och kvinnor. I vissa sammanhang brukar man börja räkna
arbetskraft från 18 års ålder, men i realiteten är det först runt 20 års ålder som de flesta tidigast
tillträder arbetsmarknaden (beroende främst på gymnasiala studier).
I den vänstra figuren ovan redovisas befolkningspyramiden över Gävleborgs läns befolkning år 2014. De
orangea linjerna markerar var åldersgrupp 20-64 år börjar och slutar. Gävleborgs län hade (och har även
idag) en relativt äldre befolkning, i jämförelse med riket och även många andra av rikets län. Men det
fanns också en variation inom Gävleborgs län, där Gävle kommun hade en yngre befolkningen, medan
exempelvis Ljusdals kommun hade en äldre befolkning.
Även variationer mellan den inrikes födda delen av befolkningen och den utrikes födda delen av
befolkningen finns att observera. I den högra figuren ovan redovisas andelen inrikes födda respektive
utrikes födda efter ålder och kön i Gävleborgs län år 2014. Inrikes födda markeras med linjer och utrikes
födda markeras med streckade linjer. De orange linjerna markerar återigen ut åldersgrupp 20-64 år.
Tydligt i figuren är att åldersstrukturen generellt mellan inrikes födda och utrikes födda skiljer sig åt.
Den utrikes födda delen av befolkningen hade, år 2014 (och även idag), en högre andel av sina individer
inom arbetsför ålder samt i de yngre åldrarna mellan 10-20 år, medan den inrikes födda delen av
befolkningen hade en högre andel av sina individer i de äldre åldrarna.
2016-12-05 Samhällsmedicin, Region Gävleborg: Försörjning och anknytning på arbetsmarknaden i Gävleborgs län år 2014
9
Den vänstra figuren ovan redovisar utbildningsnivån i befolkningen (20-64 år) i Gävleborgs län år 2014
uppdelat efter kön. I Gävleborgs län hade 17 procent av männen (20-64 år) en förgymnasial utbildning.
Andelen män med en gymnasial utbildning var 58 procent, och andelen med en eftergymnasial
utbildning var 24 procent. Bland kvinnorna (20-64 år) i Gävleborgs län hade 13 procent en förgymnasial
utbildning. Andelen kvinnor med en gymnasial utbildning var 50 procent, och andelen kvinnor med en
eftergymnasial utbildning var 36 procent.
Kvinnorna hade generellt en högre andel med eftergymnasial utbildning, samtidigt som männen hade
en högre andel med gymnasial utbildning, vilket skulle kunna förklaras av att fler kvinnor fortsätter
studera efter gymnasiet och därmed får en högre avslutad utbildning jämfört med män (och därmed
färre med en gymnasial utbildning). I relation till riket hade Gävleborgs län generellt en lägre
utbildningsnivå, framförallt när det gäller andelen, både män och kvinnor, med en eftergymnasial
utbildning. Däremot var andelen med en gymnasial utbildning något högre jämfört med riket.
I den högra figuren ovan redovisas utbildningsnivån efter födelseregion och kön i Gävleborgs län år
2014. Utrikes födda hade generellt en jämnare fördelning i utbildningsnivån, jämfört med inrikes födda,
men det fanns en variation om gruppen delas in i födelseregioner. Andelen män med en förgymnasial
utbildning var störst bland män från födelseregion Övriga världen, 32 procent, och lägst bland män med
födelseregion Sverige, 15 procent. Gymnasial utbildning var vanligast, till andel och antal, bland män
med födelseregion Sverige (62 procent). Eftergymnasial utbildning var vanligast bland män från Övriga
Europa, 35 procent, medan män från Sverige och Norden hade andelar på 22 procent respektive 21
procent.
Andelen kvinnor med en förgymnasial utbildning var störst bland kvinnor med födelseregion Övriga
världen, 35 procent, och lägst bland kvinnor från födelseregion Sverige, 10 procent. Gymnasial
utbildning var vanligast, till andel och antal, bland kvinnor från födelseregion Sverige (53 procent) och
Norden (47 procent). Eftergymnasial utbildning var vanligast bland kvinnor från Övriga Europa, 47
procent, samt kvinnor från Sverige, 37 procent.
2016-12-05 Samhällsmedicin, Region Gävleborg: Försörjning och anknytning på arbetsmarknaden i Gävleborgs län år 2014
10
Sysselsättningen som redovisas ovan kommer ur SCB:s RAMS som är en årlig totalräknad undersökning
som till största delen baseras på arbetsgivarnas kontrolluppgifter och de egna företagarnas självdeklarationer. RAMS redovisar sysselsättningsstatus som anger om individen klassats som förvärvsarbetande (i
november) eller ej.
I den vänstra figuren ovan redovisas sysselsättningen efter ålder och kön i Gävleborgs län år 2014. Både
för män och kvinnor varierade sysselsättningen mellan olika åldrar. Sysselsättningen bland män och
kvinnor i åldrarna 20-24 år (58,3 procent respektive 55,9 procent) var lägre än alla andra åldersgrupper.
Högst sysselsättning hade både män och kvinnor i åldrarna 45-54 år med 85,5 procent och 82,9 procent.
Genomsnittet för män 20-64 år var 78,1 procent, och genomsnittet för kvinnor 20-64 år var 75 procent.
Inom alla åldersgrupper hade kvinnor en lägre sysselsättning jämfört med män.
I den högra figuren ovan redovisas sysselsättning efter födelseregion och kön i Gävleborgs län år 2014.
Födelseregionerna är indelade i en grov indelning med Sverige, Norden, Övriga Europa och Övriga
världen. Högst andel sysselsatta var män och kvinnor från födelseregion Sverige 82,2 procent respektive
79,9 procent. Lägst andel sysselsatta var män och kvinnor i födelseregion Övriga världen, 44 procent
och 38,7 procent. Inom samtliga födelseregioner hade kvinnor en lägre andel sysselsatta jämfört med
män.
Det finns förmodligen en stor variation av andel sysselsatta inom varje födelseregion beroende på dels
ålder, utbildningsnivå, men kanske framförallt vistelsetid i Sverige för utrikes födda. Vistelsetiden har en
stor betydelse när det gäller arbetsmarknadsintegreringen, och även integrering i samhället som helhet.
I en av Samhällsmedicins tidigare rapporter om integration och sysselsättning går det att läsa mer om
utrikes föddas arbetsmarknadsintegrering och vilken variation som finns inom gruppen utrikes födda
(Samhällsmedicin, 2016).
2016-12-05 Samhällsmedicin, Region Gävleborg: Försörjning och anknytning på arbetsmarknaden i Gävleborgs län år 2014
11
Detta avsnitt lyfter fram befolkningens huvudanknytning till arbetsmarknaden. Utifrån RAKS-uppgifter
kan befolkningen i åldrarna 20-64 år delas in i grupper med anknytning till arbetsmarknaden, som
dessutom kontrolleras mot kön, ålder, utbildningsnivå, samt födelseregion. Dessutom tillkommer
inkomstmått för att ge ytterligare en socioekonomisk inblick. Den huvudsakliga inkomstkällan är
grunden i RAKS-registret, eftersom den avgör om hur individens huvudanknytning till arbetsmarknaden
ska definieras. Det är därför intressant att lyfta fram inkomsten per huvudanknytning, uppdelat efter
kön och ålder, för att visa på variationen. Om jämförelsen ska bli någorlunda rättvis behövs ett
inkomstmått som företagare (och även kombinatörer) också kan omfattas av, det vill säga det räcker
inte att endast titta på förvärvsinkomst utan även kapitalinkomst bör inkluderas.
Definitionen av variabeln huvudanknytning till arbetsmarknaden samt varje huvudanknytning finns i
avsnitt 2 om registerbaserad aktivitetsstatistik. De grupper som kommer användas i detta avsnitt är:
•
•
•
•
•
•
•
Helårsanställd - Inkomst från tjänst under alla månader samma år.
Nyanställd - Inkomst från tjänst i slutet av året men ej i början
Avgången - Inkomst från tjänst i början av året men ej i slutet.
Delårsanställd - Inkomst från tjänst vissa månader, men ej i början eller i slutet.
Kombinatör - Inkomst från eget företag och inkomst från tjänst.
Företagare - inkomst från eget företag eller eget aktiebolag.
Utan arbete - Varken inkomst från tjänst eller eget företag/eget aktiebolag.
I figuren ovan redovisas antal individer (20-64 år) efter huvudanknytning till arbetsmarknaden i
Gävleborgs län år 2014. Totalt 154 934 individer (nattbefolkning) var i åldrarna 20-64 år i Gävleborgs
län. Av dessa individer definierades totalt 97 919 som helårsanställda, 6 246 som nyanställda, 3 905 som
avgångna, 1 988 som delårsanställda, 12 882 som kombinatörer, 7 868 som företagare, och 24 126 som
utan arbete.
De 24 126 individer som var utan arbete år 2014 har inte haft någon inkomst från varken anställning
eller eget företag.
2016-12-05 Samhällsmedicin, Region Gävleborg: Försörjning och anknytning på arbetsmarknaden i Gävleborgs län år 2014
12
Totalt i befolkningen fanns fler män jämfört med kvinnor (se avsnitt 3.1). Antalet individer inom
respektive huvudanknytning skiljde sig också åt mellan könen.
I den vänstra figuren ovan redovisas antal individer (20-64 år) efter huvudanknytning till
arbetsmarknaden och kön i Gävleborgs län år 2014. Totalt 79 202 män var i åldrarna 20-64 år i
Gävleborgs län. Av dessa individer definierades totalt 47 921 som helårsanställda, 3 375 som
nyanställda, 2 015 som avgångna, 1 138 som delårsanställda, 7 662 som kombinatörer, 5 596 som
företagare, och 11 495 som utan arbete. Totalt 75 732 kvinnor var i åldrarna 20-64 år i Gävleborgs län.
Av dessa individer definierades totalt 49 998 som helårsanställda, 2 871 som nyanställda, 1 890 som
avgångna, 850 som delårsanställda, 5 220 som kombinatörer, 2 272 som företagare, och 12 631 som
utan arbete.
Kvinnor hade ett högre antal med helårsanställning jämfört med män, trots att det i befolkningen fanns
ett lägre antal kvinnor. Samtidigt hade kvinnor ett högre antal som var helt utan arbete under år 2014.
Män var i större utsträckning och i högre antal företagare och kombinatörer jämfört med kvinnor.
I den högra figuren ovan redovisas andelen individer (20-64 år) efter huvudanknytning till
arbetsmarknaden och kön i Gävleborgs län år 2014. Bland män definierades 61 procent som
helårsanställda, 4 procent som nyanställda, 3 procent som avgångna, 1 procent som delårsanställda, 10
procent som kombinatörer, 7 procent som företagare, och 15 procent som utan arbete. Bland kvinnor
definierades 66 procent som helårsanställda, 4 procent som nyanställda, 2 procent som avgångna, 1
procent som delårsanställda, 7 procent som kombinatörer, 3 procent som företagare, och 17 procent
som utan arbete.
2016-12-05 Samhällsmedicin, Region Gävleborg: Försörjning och anknytning på arbetsmarknaden i Gävleborgs län år 2014
13
I den vänstra figuren ovan redovisas andelen män (20-64 år) per åldersgrupp efter huvudanknytning till
arbetsmarknaden i Gävleborgs län år 2014. Andelen helårsanställda var lägst bland män 20-29 år (58
procent) och 60-64 år (50 procent), samtidigt som dessa åldersgrupper också hade högst andel individer
utan arbete: 19 procent respektive 20 procent. Inom åldersgrupperna 30-39 år och 40-49 år var
andelen helårsanställda högst (66 procent respektive 65 procent)), och inom den senare var andelen
utan arbete lägst (10 procent). Andelen nyanställda var högst bland 20-29 år, vilket känns rimligt
eftersom inträdet till arbetsmarknaden ofta sker inom det åldersintervallet.
I den högra figuren ovan redovisas andelen kvinnor (20-64 år) per åldersgrupp efter huvudanknytning
till arbetsmarknaden i Gävleborgs län år 2014. Andelen helårsanställda var lägst bland kvinnor 20-29 år
(59 procent) och 60-64 år (58 procent), samtidigt som dessa åldersgrupper också hade högst andel
individer utan arbete: 21 procent respektive 24 procent. Inom åldersgruppen 40-49 år var andelen
helårsanställda högst (71 procent), och dessutom var andelen utan arbete lägst (13 procent). Andelen
nyanställda var högst bland 20-29 år, vilket känns rimligt med samma resonemang som ovan.
Kvinnor var, inom alla åldersgrupper, i större utsträckning helårsanställda jämfört med män. Samtidigt
hade kvinnor också högre andelar individer utan arbete inom alla åldersgrupper.
Inom huvudanknytning utan arbete finns exempelvis förtidspensionerade individer inräknade, vilket kan
vara en förklaring till den relativt höga andelen bland individer i åldrarna 60-64 år. Samtidigt som den
relativt höga andelen utan arbete i åldrarna 20-29 år visar på Gävleborgs läns ungdomsarbetslöshet,
och relativt lägre sysselsättningstal i yngre åldrar (se avsnitt 3.4).
2016-12-05 Samhällsmedicin, Region Gävleborg: Försörjning och anknytning på arbetsmarknaden i Gävleborgs län år 2014
14
Utbildningsnivån har stor betydelse för arbetsmarknadsutfallet för alla individer. I inledningen (se
avsnitt 1) av rapporten lyftes utbildningen fram som en nyckel till arbetsmarknadsintegrering, och att
individer med endast en förgymnasial utbildning får allt svårare att hävda sig på arbetsmarknaden.
Bilden som beskrevs i inledningen bekräftas till stor del i figurerna ovan där andelen helårsanställda
med en förgymnasial utbildning ligger relativt mycket lägre jämfört med framför allt en eftergymnasial
utbildning (men också en gymnasial utbildning). I den utbildningsgrupp som kallas för okänd ingår
individer vars utbildningsnivå är okänd eller ännu inte registrerad, vilket kan handla om exempelvis
individer som nyligen kommit till Sverige. Det är en förklaring till varför utbildningsnivån okänd har
relativt färre helårsanställda och också relativt större andel individer som saknade arbete.
I den vänstra figuren ovan redovisas andelen män (20-64 år) per utbildningsnivå efter huvudanknytning
till arbetsmarknaden i Gävleborgs län år 2014. Andelen helårsanställda var lägst bland män med en
förgymnasial utbildning (47 procent) men jämn mellan gymnasial utbildning och eftergymnasial
utbildning (64 procent vardera). Män med en förgymnasial utbildning hade den högsta andelen som
saknade arbete (utöver kategorin okänd där 63 procent saknade arbete). Andelen som saknade arbete
var lägst bland män med gymnasial utbildning och eftergymnasial utbildning (11 procent). Den
utbildningsnivå med högst andel företagare var förgymnasial utbildning, däremot fanns de flesta
kombinatörerna inom gymnasial utbildning och eftergymnasial utbildning (10 procent respektive 13
procent).
I den högra figuren ovan redovisas andelen kvinnor (20-64 år) per utbildningsnivå efter
huvudanknytning till arbetsmarknaden i Gävleborgs län år 2014. Andelen helårsanställda var lägst bland
kvinnor med en förgymnasial utbildning (40 procent) men relativt jämn mellan gymnasial utbildning och
eftergymnasial utbildning (68 procent respektive 74 procent). Kvinnor med en förgymnasial utbildning
hade den högsta andelen som saknade arbete (utöver kategorin okänd där 82 procent saknade arbete).
Andelen som saknade arbete var lägst bland kvinnor med gymnasial utbildning och eftergymnasial
utbildning. Den utbildningsnivå med högst andel företagare var förgymnasial utbildning och gymnasial
utbildning, däremot fanns de flesta kombinatörerna inom eftergymnasial utbildning (9 procent).
Män med en förgymnasial utbildning hade en högre andel helårsanställda jämfört med kvinnor,
samtidigt som kvinnor hade högre andelar helårsanställda inom både gymnasial utbildning och
eftergymnasial utbildning. I gruppen med okänd utbildningsnivå hade kvinnor en högre andel utan
arbete och lägre andel helårsanställda, jämfört med män. En annan tydlig skillnad mellan män och
kvinnor var andelen som var företagare och även kombinatörer.
2016-12-05 Samhällsmedicin, Region Gävleborg: Försörjning och anknytning på arbetsmarknaden i Gävleborgs län år 2014
15
Tidigare rapporter och studier har visat att vistelsetiden har stor betydelse vad gäller
arbetsmarknadsintegrering för utrikes födda. Medelvärdet är en sak, men det finns en stor variation
inom gruppen. Därför finns det också en nyansering bakom figurerna ovan. Utrikes födda med
vistelsetider uppåt 10 år eller mer har sysselsättningstal som närmare sig inrikes födda, utan att riktigt
komma upp i samma nivå. Detta har att göra med en rad olika faktorer som exempelvis språkkunskaper,
humankapital, och socialt kapital (se bland annat Samhällsmedicin, 2016; Samhällsmedicin, 2015).
I den vänstra figuren ovan redovisas andelen män (20-64 år) per födelseregion efter huvudanknytning
till arbetsmarknaden i Gävleborgs län år 2014. Andelen helårsanställda var lägst bland män från
födelseregion Övriga världen (35 procent) men jämn mellan födelseregion Sverige och Norden (63
procent och 61 procent). Män från födelseregion Övriga världen hade den högsta andelen som saknade
arbete: 47 procent. Andelen som saknade arbete var lägst bland män från födelseregion Sverige. Den
födelseregion med högst andel företagare var Övriga Europa (10 procent), däremot fanns de flesta
kombinatörerna inom födelseregion Sverige (11 procent).
I den högra figuren ovan redovisas andelen kvinnor (20-64 år) per födelseregion efter huvudanknytning
till arbetsmarknaden i Gävleborgs län år 2014. Andelen helårsanställda var lägst bland kvinnor från
födelseregion Övriga världen (33 procent) och högst inom födelseregion Sverige och Norden (70
procent och 65 procent). Kvinnor från födelseregion Övriga världen hade den högsta andelen som
saknade arbete: 52 procent. Andelen som saknade arbete var lägst bland kvinnor från födelseregion
Sverige. Den födelseregion med högst andel företagare var Övriga Europa (5 procent), däremot fanns
de flesta kombinatörerna inom födelseregion Sverige (8 procent).
2016-12-05 Samhällsmedicin, Region Gävleborg: Försörjning och anknytning på arbetsmarknaden i Gävleborgs län år 2014
16
Summan av förvärvs- och kapitalinkomst består av inkomst av tjänst, inkomst av näringsverksamhet och
överskott av kapital. I inkomst av tjänst ingår förutom löneinkomst även inkomst från pension,
sjukpenning, sjukpenning i särskilda fall och andra skattepliktiga ersättningar från försäkringskassan.
I den vänstra figuren ovan redovisas förvärvs- och kapitalinkomsten bland män efter huvudanknytning
till arbetsmarknaden i Gävleborgs län år 2014. Medianvärdet över förvärvs- och kapitalinkomsten för
samtliga män (20-64 år) var 318 120 SEK, vilket helårsanställda och kombinatörer överskred. Lägst
medianvärde för förvärvs- och kapitalinkomst hade delårsanställda, 83 571 SEK, och nyanställda, 153
740 SEK.
I den högra figuren ovan redovisas förvärvs- och kapitalinkomsten bland kvinnor efter huvudanknytning
till arbetsmarknaden i Gävleborgs län år 2014. Medianvärdet över förvärvs- och kapitalinkomsten för
samtliga kvinnor (20-64 år) var 256 258 SEK, vilket helårsanställda och kombinatörer överskred. Lägst
medianvärde för förvärvs- och kapitalinkomst hade delårsanställda, 59 201 SEK, och nyanställda, 117
235 SEK.
Inom alla huvudanknytningar till arbetsmarknaden hade kvinnor lägre medianvärde för förvärvs- och
kapitalinkomst jämfört med män.
2016-12-05 Samhällsmedicin, Region Gävleborg: Försörjning och anknytning på arbetsmarknaden i Gävleborgs län år 2014
17
Summan av förvärvs- och kapitalinkomst består av inkomst av tjänst, inkomst av näringsverksamhet och
överskott av kapital. I inkomst av tjänst ingår förutom löneinkomst även inkomst från pension,
sjukpenning, sjukpenning i särskilda fall och andra skattepliktiga ersättningar från försäkringskassan.
I den vänstra figuren ovan redovisas förvärvs- och kapitalinkomsten bland män efter huvudanknytning
till arbetsmarknaden och ålder i Gävleborgs län år 2014. Medianvärdet över förvärvs- och
kapitalinkomsten för samtliga män var 318 120 SEK. Lägst medianvärde hade åldersgruppen 20-24 år
för respektive huvudanknytning till arbetsmarknaden. Delårsanställda hade det lägsta medianvärdet
genomgående över alla redovisade åldersgrupper. Högst medianvärde genomgående över alla
åldersgrupper hade kombinatörer.
I den högra figuren ovan redovisas förvärvs- och kapitalinkomsten bland kvinnor efter huvudanknytning
till arbetsmarknaden och ålder i Gävleborgs län år 2014. Medianvärdet över förvärvs- och
kapitalinkomsten för samtliga kvinnor var 256 216 SEK. Lägst medianvärde hade åldersgruppen 20-24 år
för respektive huvudanknytning till arbetsmarknaden. Delårsanställda hade det lägsta medianvärdet
fram till 50-54 år, där nyanställda hade ett lägre medianvärde. Högst medianvärde genomgående över
alla åldersgrupper hade helårsanställda och kombinatörer.
Inom alla huvudanknytningar till arbetsmarknaden och inom alla åldersgrupper hade kvinnor lägre
medianvärde för förvärvs- och kapitalinkomst jämfört med män. Intressant är mönstret att
medianvärdet över förvärvs- och kapitalinkomsten för företagare minskade både för män och kvinnor
vid åldrar över 49 år.
2016-12-05 Samhällsmedicin, Region Gävleborg: Försörjning och anknytning på arbetsmarknaden i Gävleborgs län år 2014
18
Detta avsnitt tittar på etableringen på arbetsmarknaden i Gävleborgs län år 2014 genom att definiera
fyra olika grupper: starkt etablerade, svagt etablerade, långt från arbetsmarknaden, och övriga. Alla fyra
grupper är en generalisering och bygger fortfarande på var individen har sin huvudsakliga inkomstkälla.
I den här definitionen kommer det finnas individer som inte definieras in i den grupp som egentligen
skulle vara mest passande, men antagandet är att det finns individer som är mer eller mindre
etablerade på arbetsmarknaden, och att det finns individer som står relativt långt från
arbetsmarknaden.
De individer som kan antas vara starkt etablerade på arbetsmarknaden är individer som är:
• Helårsanställda och anses etablerade (utifrån SCB:s definition som beskrevs i avsnitt 2).
• Nyanställda och anses etablerade (utifrån SCB:s definition som beskrevs i avsnitt 2).
De individer som kan antas vara svagt etablerade på arbetsmarknaden är individer som är:
• Helårsanställda som anses svagt etablerade (utifrån SCB:s definition som beskrevs i avsnitt 2).
• Nyanställda som anses svagt etablerade (utifrån SCB:s definition som beskrevs i avsnitt 2).
• Delårsanställda
• Avgångna
Notera att gränsen mellan en individ som har en stark etablering på arbetsmarknaden inte, per
definition, har lämnat arbetsmarknaden under året samt har en inkomst som är större än 60 procent av
den totala medianinkomsten. Motsatta fallet gäller för den individ som anses svagt etablerad på
arbetsmarknaden: individen har lämnat arbetsmarknaden under året eller har en inkomst som är
mindre än 60 procent av medianinkomsten.
De individer som kan antas vara långt från arbetsmarknaden är individer som är:
• Förtidspensionerade
• Sjuka
• Arbetslösa
• Deltagande i arbetsmarknadspolitisk åtgärd
• Har ekonomiskt bistånd
• Utan inkomst
Precis som tidigare bygger definitionerna på den huvudsakliga inkomstkällan under det senaste året,
vilket betyder att en individ som exempelvis var arbetslös fyra månader på ett år och sedan började
2016-12-05 Samhällsmedicin, Region Gävleborg: Försörjning och anknytning på arbetsmarknaden i Gävleborgs län år 2014
19
studera eller var hemma för vård av barn/anhörig inte finns med i statistiken. Individer som har sin
huvudsakliga inkomstkälla från exempelvis vård av barn/anhörig eller studier anses inte stå till
arbetsmarknadens förfogande och därmed inte heller långt från arbetsmarknaden. Det som ytterligare
bör betonas, för att inte definitionen ska vara utpekande eller stigmatiserande, är att alla individer som
här anses stå långt från arbetsmarknaden kanske inte kan ta ett arbete av olika anledningar. Det kan
handla om att det finns fysiska eller psykiska besvär som ligger till grund för en förtidspensionering, eller
att en sjukdom hindrar någon som annars både vill och förmodligen skulle haft ett arbete. I statistiken
går det inte att särskilja dessa individer.
De individer som finns i gruppen övriga är:
• Företagare
• Kombinatörer
• Studerande
• Vård av barn/anhörig
• Ålderspensionerade
För företagare och kombinatörer går det inte att använda den huvudsakliga inkomstkällan som
instrument för att se etableringen på arbetsmarknaden. Studerande, vård av barn/anhörig,
ålderspensionerade står inte till arbetsmarknadens förfogande, av olika anledningar, och placeras
därför i en grupp med övriga.
Definitionerna om stark respektive svag etablering samt individer som står långt från arbetsmarknaden
användes även av Regionförbundet ÖSTSAM (2014) i en kartläggning av delaktighet och varaktighet på
arbetsmarknaden i Östergötlands län.
Etableringen utifrån dessa fyra grupper kommer att redovisas både i antal och i andel, vilket ger både
en överblick av hur många individer det handlar om men framförallt hur det ser ut i andel för kön, ålder,
utbildningsnivå, och födelseregion.
2016-12-05 Samhällsmedicin, Region Gävleborg: Försörjning och anknytning på arbetsmarknaden i Gävleborgs län år 2014
20
Definitionerna på föregående sida om starkt etablerade, svagt etablerade, långt från arbetsmarknaden
och övriga, ger följande antal och fördelning efter kön.
I den vänstra figuren ovan redovisas etablering i antal individer efter kön i Gävleborgs län år 2014.
44 828 män och 44 462 kvinnor definierades som starkt etablerade, 5 589 män och 4 418 kvinnor
definierades som svagt etablerade, 13 313 män och 13 592 kvinnor definierades som långt från
arbetsmarknaden, och 15 472 män och 13 260 kvinnor definierades in i gruppen som övriga.
Antalet män och kvinnor som stod långt från arbetsmarknaden var relativt jämnt, lika som antalet
individer som ansågs som starkt etablerade.
I den högra figuren ovan redovisas etableringen i andel individer efter kön i Gävleborgs län år 2014.
Andelarna speglas såklart av antalet som redovisades i den vänstra figuren ovan. Kvinnor hade en något
högre andel starkt etablerade individer jämfört med män, 59 procent jämfört med 57 procent.
Samtidigt som män hade en något lägre andel individer som stod långt från arbetsmarknaden: 17
procent mot 18 procent.
2016-12-05 Samhällsmedicin, Region Gävleborg: Försörjning och anknytning på arbetsmarknaden i Gävleborgs län år 2014
21
I figuren till vänster ovan redovisas etablering bland män efter ålder i Gävleborgs län år 2014. Andelen
starkt etablerade individer var som störst i åldrarna 30-39 år och 40-49 år (62 procent). Den lägsta
andelen starkt etablerade fanns inom åldrarna 60-64 år (43 procent). Den högsta andelen svagt
etablerade fanns inom åldrarna 20-29 år (12 procent). Andelen män som definierades som långt från
arbetsmarknaden var störst i åldrarna 20-29 år och 60-64 år med 20 procent vardera.
I figuren till höger ovan redovisas etableringen bland kvinnor efter ålder i Gävleborgs län år 2014.
Andelen starkt etablerade individer var som störst i åldrarna 40-49 år. Lägst andel starkt etablerade
fanns inom åldrarna 60-64 år (50 procent) och 20-29 år (51 procent) för kvinnor. Kvinnor som ansågs
långt från arbetsmarknaden var relativt jämnt inom de lägre åldrarna men högst i åldrarna 60-64 år (24
procent). Precis som för män var andelen kvinnor som ansågs svagt etablerade störst i åldrarna 20-29
år.
Det finns några tydliga könsskillnader att lyfta fram. Dels hade kvinnor en lägre andel starkt etablerade
bland 20-29 år jämfört med män: 51 procent respektive 55 procent. Samtidigt var andelen starkt
etablerade bland kvinnor i åldrarna 60-64 år 7 procentenheter högre jämfört med män i samma
åldersgrupp. Andelen män i åldrarna 20-29 år som ansågs långt från arbetsmarknaden var 3
procentenheter högre jämfört med kvinnor i samma åldrar.
Det går också att vända på resonemanget för att se etableringen mellan åldersgrupperna, vilket då kan
kopplas till åldersstrukturen i Gävleborgs län för män och kvinnor (20-64 år) år 2014 (se avsnitt 3.2.).
Sett till hur förekommande en etableringsgrad är jämfört mellan åldersgrupperna är det intressant att
se till om någon åldersgrupp verkar överrepresenterad. Totalt 89 290 individer ansågs som starkt
etablerade, varav 44 828 män och 44 462 kvinnor.
Bland män uppdelat i åldersgrupperna bestod de starkt etablerade av 22 procent 20-29 år, 20 procent
30-39 år, 26 procent 40-49 år, 23 procent 50-59 år, och 9 procent 60-64 år. Antalet svagt etablerade
män var 5 589, vilka fördelade sig: 39 procent 20-29 år, 18 procent 30-39 år, 17 procent 40-49 år, 17
procent 50-59 år, och 10 procent 60-64 år. Antalet män som ansågs långt från arbetsmarknaden var 13
313, varav 26 procent 20-29 år, 17 procent 30-39 år, 18 procent 40-49 år, 24 procent 50-59 år, och 14
procent 60-64 år.
2016-12-05 Samhällsmedicin, Region Gävleborg: Försörjning och anknytning på arbetsmarknaden i Gävleborgs län år 2014
22
Bland kvinnor uppdelat i åldersgrupperna bestod de starkt etablerade av 19 procent 20-29 år, 19
procent 30-39 år, 27 procent 40-49 år, 26 procent 50-59 år, och 10 procent 60-64 år. Antalet svagt
etablerade kvinnor var 4 418, vilka fördelade sig: 32 procent 20-29 år, 17 procent 30-39 år, 20 procent
40-49 år, 19 procent 50-59 år, och 11 procent 60-64 år. Antalet kvinnor som ansågs långt från
arbetsmarknaden var 13 592 kvinnor, varav 21 procent 20-29 år, 16 procent 30-39 år, 22 procent 40-49
år, 25 procent 50-59 år, och 16 procent 60-64 år.
2016-12-05 Samhällsmedicin, Region Gävleborg: Försörjning och anknytning på arbetsmarknaden i Gävleborgs län år 2014
23
I figuren till vänster ovan redovisas etablering bland män efter utbildningsnivå i Gävleborgs län år 2014.
Andelen starkt etablerade individer var som störst inom gymnasial utbildning och eftergymnasial
utbildning (60 procent). Lägst andel av starkt etablerade män fanns inom utbildningsnivån okänd, 26
procent. Andel individer långt från arbetsmarknaden var som störst för män med en förgymnasial
utbildning, 32 procent (förutom jämfört med utbildningsnivån okänd). Andelen individer som var svagt
etablerade var relativt jämn mellan utbildningsnivåerna, men störst inom förgymnasial utbildning med 8
procent.
I figuren till höger ovan redovisas etablering bland kvinnor efter utbildningsnivå i Gävleborgs län år
2014. Andelen starkt etablerade individer var som störst inom eftergymnasial utbildning (67 procent).
Lägst andel av starkt etablerade kvinnor fanns inom utbildningsnivån okänd (11 procent) och inom
förgymnasial utbildning (33 procent). Andel individer långt från arbetsmarknaden var som störst för
män med en förgymnasial utbildning, 42 procent (förutom jämfört med utbildningsnivån okänd).
Andelen individer som var svagt etablerade var störst inom den förgymnasial utbildningen (8 procent)
och den gymnasiala utbildningen (7 procent).
Tidigare argumentation om att utbildningsnivån har en stor del i etableringen på arbetsmarknaden för
individen håller även här. Det finns ett mönster att en lägre utbildningsnivå ger en sämre etablering,
enligt definitionen som använts, både för män och kvinnor.
För att se förekomsten mellan utbildningsnivåerna går det att vända på resonemanget, och istället titta
på hur stor andel av respektive utbildningsnivå som finns för varje etableringsgrad (jämför med hur det
ser ut i befolkningen i stort i avsnitt 3.3.). Antalet starkt etablerade män var 44 828 vilket utgjordes av
13 procent med förgymnasial utbildning, 62 procent med gymnasial utbildning, och 25 procent med
eftergymnasial utbildning. Antalet svagt etablerade män var 5 589 vilket utgjordes av 19 procent med
förgymnasial utbildning, 61 procent med gymnasial utbildning, och 19 procent med eftergymnasial
utbildning. Antalet män som ansågs stå långt från arbetsmarknaden var 13 313, och fördelade sig
mellan utbildningsnivåerna: 32 procent med förgymnasial utbildning, 47 procent med gymnasial
utbildning, och 16 procent med eftergymnasial utbildning.
Antalet starkt etablerade kvinnor var 44 462 vilket utgjordes av 7 procent med förgymnasial utbildning,
51 procent med gymnasial utbildning, och 41 procent med eftergymnasial utbildning. Antalet svagt
etablerade kvinnor var 4 418 vilket utgjordes av 17 procent med förgymnasial utbildning, 57 procent
med gymnasial utbildning, och 26 procent med eftergymnasial utbildning. Antalet kvinnor som ansågs
2016-12-05 Samhällsmedicin, Region Gävleborg: Försörjning och anknytning på arbetsmarknaden i Gävleborgs län år 2014
24
stå långt från arbetsmarknaden var 13 592, och fördelade sig mellan utbildningsnivåerna: 30 procent
med förgymnasial utbildning, 47 procent med gymnasial utbildning, och 18 procent med eftergymnasial
utbildning.
Andelen män och kvinnor med en förgymnasial utbildning var 17 procent respektive 13 procent år
2014. Enkelt går det att säga att både män och kvinnor med en förgymnasial utbildning var
överrepresenterade i gruppen som ansågs stå långt från arbetsmarknaden eftersom gruppen då bestod
av män och kvinnor med en förgymnasial utbildning till 32 procent respektive 30 procent. För kvinnor
fanns det en överrepresentation av kvinnor med eftergymnasial utbildning bland de som ansågs starkt
etablerade, 41 procent jämfört med 36 procent med utbildningsnivån i befolkningen. Idag kräver
arbetsmarknaden ofta en gymnasial utbildning, annars finns trösklar som kan vara svåra att ta sig över
och därmed påverka etableringen. Något som syns då fördelningen presenteras på detta sätt.
2016-12-05 Samhällsmedicin, Region Gävleborg: Försörjning och anknytning på arbetsmarknaden i Gävleborgs län år 2014
25
I figuren till vänster ovan redovisas etablering bland män efter födelseregion i Gävleborgs län år 2014.
Andelen starkt etablerade individer var som störst bland män med födelseregion Sverige (60 procent)
och Norden (57 procent). Lägst andel av starkt etablerade män fanns inom födelseregion Övriga världen
(28 procent). Andel individer långt från arbetsmarknaden var som störst för män från födelseregion
Övriga världen, 51 procent, vilket var 24 procentenheter högre jämfört med Övriga Europa och 38
procentenheter högre jämfört med Sverige. Andelen individer som var svagt etablerade var relativt
jämn mellan födelseregionerna, skillnaden var 4 procentenheter.
I figuren till höger ovan redovisas etablering bland kvinnor efter födelseregion i Gävleborgs län år 2014.
Andelen starkt etablerade individer var som störst bland kvinnor med födelseregion Sverige (63
procent) och Norden (58 procent). Lägst andel av starkt etablerade kvinnor fanns inom födelseregion
Övriga världen (28 procent). Andel individer långt från arbetsmarknaden var som störst för kvinnor från
födelseregion Övriga världen, 44 procent, vilket var 14 procentenheter högre jämfört med Övriga
Europa och 30 procentenheter högre jämfört med Sverige. Andelen individer som var svagt etablerade
var relativt jämn mellan födelseregionerna, skillnaden var 2 procentenheter.
Även här, precis som vid huvudanknytning till arbetsmarknaden (se avsnitt 4), finns en tydlig skillnad
mellan födelseregionerna. Med tanke på betydelse av vistelsetiden i Sverige är skillnaderna inte
överraskande utan snarare väntade. Frågan som alltid väcks i en diskussion om vistelsetider och
sysselsättning är varför det ska ta den tid det tar innan utrikes födda etablerar sig på arbetsmarknaden.
Vistelsetiden är intressant att titta närmare på, samtidigt som det också bara är en indikation över en
rad olika faktorer som påverkar arbetsmarknadsintegreringen.
För att se förekomsten mellan utbildningsnivåerna går det att vända på resonemanget, och istället titta
på hur stor andel av respektive födelseregion som finns för varje etableringsgrad (jämför med hur det
ser ut i befolkningen i stort i avsnitt 3.1.). Antalet starkt etablerade män var 44 828, varav 92 procent
från Sverige, 2 procent från Norden, 2 procent från Övriga Europa, och 4 procent från Övriga världen.
Svagt etablerade män var totalt 5 589, där fördelningen per födelseregion var: 82 procent från Sverige,
1 procent från Norden, 4 procent från Övriga Europa, och 13 procent från Övriga världen. När det gällde
män som ansågs stå långt från arbetsmarknaden handlade det om 9 389 individer och en fördelning per
födelseregion: 68 procent från Sverige, 2 procent från Norden, 4 procent från Övriga Europa, och
26 procent från Övriga världen.
2016-12-05 Samhällsmedicin, Region Gävleborg: Försörjning och anknytning på arbetsmarknaden i Gävleborgs län år 2014
26
Antalet starkt etablerade kvinnor var 44 462, varav 91 procent från Sverige, 2 procent från Norden,
2 procent från Övriga Europa, och 5 procent från Övriga världen. Svagt etablerade kvinnor var totalt
4 418, där fördelningen per födelseregion var: 81 procent från Sverige, 2 procent från Norden,
4 procent från Övriga Europa, och 13 procent från Övriga världen. När det gällde kvinnor som ansågs stå
långt från arbetsmarknaden handlade det om 13 592 individer och en fördelning per födelseregion:
69 procent från Sverige, 2 procent från Norden, 5 procent från Övriga Europa, och 24 procent från
Övriga världen.
Skillnaderna mellan könen var relativt små i detta fall, däremot finns andra skillnader som är rimliga att
lyfta fram. Exempelvis verkar det som att födelseregion Övriga världen var överrepresenterad inom
både svagt etablerad och långt från arbetsmarknaden, jämfört med hur det såg ut i befolkningen. En
förklaring är att utbildningsnivån också skiljer sig åt relativt mycket mellan olika födelseregioner (se
avsnitt 3.3.), vilket påverkar arbetsmarknadsintegreringen. Dessutom ryms samma argument som ovan,
om vistelsetid. Vistelsetiden som påverkar bland annat språk, human kapital, socialt kapital, och så
vidare, är en viktig del av integreringen till samhället som helhet.
2016-12-05 Samhällsmedicin, Region Gävleborg: Försörjning och anknytning på arbetsmarknaden i Gävleborgs län år 2014
27
Det går inte att redovisa förvärvsinkomst baserat på rapportens definition (se avsnitt 5.1.) av individer
som är starkt etablerade, svagt etablerade, eller som står långt från arbetsmarknaden, eftersom de
huvudsakliga inkomstkällorna finns inom alla huvudanknytningar på arbetsmarknaden. Det gör att det
inte går att särskilja dessa från SCB:s definition av vilka som är etablerade respektive svagt etablerade
på arbetsmarknaden (se avsnitt 2). Enligt SCB:S definition fanns 47 340 män och 46 810 kvinnor
etablerade, och 7 109 män och 8 799 kvinnor svagt etablerade, år 2014. För 24 753 män och 20 123
kvinnor fanns ingen uppgift. Det är endast individer som är anställda det vill säga, helårsanställd,
nyanställd, avgången eller delårsanställd, som finns med i definitionen av etablerad eller svagt
etablerad.
I andelar betyder det att bland män definierades runt 60 procent som etablerade, 9 procent som svagt
etablerade, samt 31 procent utan uppgift. Motsvarande bland kvinnor var: 62 procent etablerade,
12 procent svagt etablerade, samt 27 procent utan uppgift. Kvinnor definierades i större utsträckning
som etablerade jämfört med män. En förklaring skulle kunna vara sammansättningen av grupperna,
inom gruppen utan uppgift finns bland annat företagare och kombinatörer. Män var i större
utsträckning företagare i Gävleborgs län år 2014 jämfört med kvinnor, vilket gör att om andelen män är
större inom gruppen utan uppgift dras andelen män som ansågs etablerade och svagt etablerade ner,
relativt sett.
I den vänstra figuren ovan redovisas förvärvsinkomsten bland etablerade och svagt etablerade (enligt
SCB:s definition) män (20-64 år) i Gävleborgs län år 2014. Medianen för samtliga män 20-64 år var
314 997 SEK. Generellt gäller att inkomsten växer i åldrarna, vilket även arbetsmarknadsintegreringen
gör. De individer som av SCB definierades som svagt etablerade kom först vid 55-års ålder upp över
200 000 SEK i förvärvsinkomst, medan de individer som definierades som etablerade kom upp i 200 000
SEK i förvärvsinkomst redan vid 21-22-års ålder.
I den högra figuren ovan redovisas förvärvsinkomsten bland etablerade och svagt etablerade (enligt
SCB:s definition) kvinnor (20-64 år) i Gävleborgs län år 2014. Medianen för samtliga kvinnor 20-64 år var
252 840 SEK. Generellt gäller att inkomsten växer i åldrarna, vilket även arbetsmarknadsintegreringen
gör. De individer som av SCB definierades som svagt etablerade kom först vid 59-års ålder upp över 200
000 SEK i förvärvsinkomst, medan de individer som definierades som etablerade kom upp i 200 000 SEK
i förvärvsinkomst redan vid 23-24-års ålder. Det finns relativt stora skillnader mellan män och kvinnor
vad gäller nivå på förvärvsinkomst, inom alla åldrar.
2016-12-05 Samhällsmedicin, Region Gävleborg: Försörjning och anknytning på arbetsmarknaden i Gävleborgs län år 2014
28
Tidigare i rapporten (se avsnitt 5) redovisades etableringen på arbetsmarknaden. Där delades den
arbetsföra delen av befolkningen (20-64 år) in i fyra olika grupper varav en innehöll individer som
ansågs stå långt från arbetsmarknaden. Detta avsnitt fokuserar på dessa individer som kan anses stå
långt från arbetsmarknaden.
Det som är viktigt att lyfta fram är att den definition, om individer som står långt från arbetsmarknaden,
som används i rapporten utgår ifrån den huvudsakliga inkomstkällan individen har haft det senaste året.
Utifrån den uppgiften försöker vi säga något om huruvida individen står långt från arbetsmarknaden
eller inte. Exempelvis; inom gruppen som har haft försörjningsstöd kommer det sannolikt att finnas
individer som tidigare haft arbetslöshetsersättning men som inte längre beviljas detta, eller, inom
gruppen förtidspensionerade kommer det förmodligen finnas individer som skulle vilja ha ett arbete.
Även om det måste finnas en försiktighet i att dela in individer efter om de skulle vara beredda att ta ett
arbete eller inte baserat på inkomsten under året är det en viktig diskussion för att kunna analysera ett
eventuellt utanförskap (Regionförbundet ÖSTSAM, 2014).
Det som bör betonas än en gång, är att alla individer som här anses stå långt från arbetsmarknaden
kanske inte kan ta ett arbete av olika anledningar. Dessutom finns individer som är hemma för vård av
barn/anhörig eller studerar och därför inte kan anses stå till arbetsmarknadens förfogande och därmed
inte heller långt från arbetsmarknaden. Främst handlar det om att alla som inte har ett arbete inte
heller är av intresse när vi tittar på etablering och exkludering på arbetsmarknaden. Det finns en
skillnad mellan att exkluderas från arbetsmarknaden mot sin vilja och att exkluderas därför att individen
själv väljer detta.
De individer som kan antas vara långt från arbetsmarknaden är individer som är:
• Förtidspensionerade
• Sjuka
• Arbetslösa
• Deltagande i arbetsmarknadspolitisk åtgärd
• Har ekonomiskt bistånd
• Utan inkomst
I figuren ovan redovisas antal individer (20-64 år) som ansågs stå långt från arbetsmarknaden efter
huvudsaklig inkomst i Gävleborgs län år 2014. Totalt 154 934 individer var i åldrarna 20-64 år i
Gävleborgs län år 2014. Totalt kunde 26 905 individer anses stå långt från arbetsmarknaden, vilket var
2016-12-05 Samhällsmedicin, Region Gävleborg: Försörjning och anknytning på arbetsmarknaden i Gävleborgs län år 2014
29
ungefär 17,4 procent av hela befolkningen i åldrarna 20-64 år. Antalet individer som var arbetslösa var
1 660, antalet individer som var förtidspensionerade var 8 419, antalet individer som levde på
ekonomiskt bistånd var 5 190, antalet individer som deltog, och levde av inkomst från,
arbetsmarknadspolitisk åtgärd var 4 669, antal individer som levde på sjukersättning var 2 723, och
antalet individer som helt saknade inkomst var 4 244.
De individer som helt saknar inkomst är svåra att säga något om. Det finns förmodligen individer som
arbetar svart (det vill säga utan att deklarera inkomst), eller individer som har inkomst men från ett
annat land. Något annat som är sannolikt är även att det finns individer som inte har någon inkomst
men som får försörjning från någon annan, ett exempel är unga vuxna som bor hemma hos sina
föräldrar.
2016-12-05 Samhällsmedicin, Region Gävleborg: Försörjning och anknytning på arbetsmarknaden i Gävleborgs län år 2014
30
På föregående sida (avsnitt 6.1.) redovisades det totala antalet individer som ansågs stå långt från
arbetsmarknaden i Gävleborgs län. I den vänstra figuren ovan redovisas antal individer (20-64 år) efter
huvudsaklig inkomst bland män och kvinnor som anses stå långt från arbetsmarknaden i Gävleborgs län
år 2014. Totalt handlade det om 13 313 män och 13 592 kvinnor.
Totalt 983 män och 677 kvinnor var öppet arbetslösa. Viktigt att poängtera här är att då den
huvudsakliga inkomstkällan bygger på inkomster under hela året betyder det att de individer som här
räknas som arbetslösa förmodligen måste ha varit det i minst sex (6) månader under ett år. Om inte
hade inkomsterna från andra huvudsakliga inkomstkällor varit större än arbetslöshetsersättningen eller
liknande.
Totalt 3 779 män och 4 640 kvinnor var förtidspensionärer, 2 845 män och 2 345 kvinnor levde på
ekonomiskt bistånd, 2 408 män och 2 261 kvinnor deltog och levde av deltagande i
arbetsmarknadspolitisk åtgärd (samma resonemang som ovan om arbetslösa gäller här), 970 män och 1
753 kvinnor var sjuka, och 2 328 män och 1 916 kvinnor saknade inkomst under året.
I den högra figuren ovan redovisas andelen individer (20-64 år) efter huvudsaklig inkomstkälla bland
män och kvinnor som ansågs stå långt från arbetsmarknaden i Gävleborgs län är 2014. Det finns några
skillnader mellan könen som är rimliga och intressanta att lyfta fram. Dels hade kvinnor en högre andel
förtidspensionerade jämfört med män, 34 procent respektive 28 procent, medan män hade en högre
andel individer med ekonomiskt bistånd som huvudsaklig inkomstkälla jämfört med kvinnors andel, 21
procent jämfört med 17 procent. Kvinnor hade en relativt högre andel med sjukersättning som
huvudsaklig inkomstkälla, 13 procent, jämfört med männens andel, 7 procent. Individer som helt
saknade inkomst var totalt 16 procent, men fördelningen var 17 procent bland män och 14 procent
bland kvinnor.
2016-12-05 Samhällsmedicin, Region Gävleborg: Försörjning och anknytning på arbetsmarknaden i Gävleborgs län år 2014
31
Totalt 13 592 män (20-64 år) ansågs stå långt från arbetsmarknaden i Gävleborgs län år 2014. Den till
antalet vanligaste åldersgruppen inom respektive huvudsaklig inkomstkälla var: arbetslöshetsersättning
– 50-59 år (29 procent), förtidspensionär – 50-59 år (34 procent), ekonomiskt bistånd – 20-29 år (40
procent), arbetsmarknadspolitisk åtgärd – 20-29 år (37 procent), sjukersättning – 50-59 år (34 procent),
saknar inkomst – 20-29 år (35 procent).
I den vänstra figuren ovan redovisas andelen individer efter huvudsaklig inkomstkälla bland män som
ansågs stå långt från arbetsmarknaden efter ålder i Gävleborgs län är 2014. Den största andelen
arbetslösa fanns inom åldrarna 30-39 år och 40-49 år. Andelen förtidspensionärer växte i åldrarna, från
14 procent bland män 20-29 år till 63 procent bland män 60-64 år, ett mönster som känns rimligt med
tanke på att ålderspensionen är nära för åldrarna 60-64 år. Män som levde av ekonomiskt bistånd var
till andelen vanligast i åldrarna 20-29 år samt 30-39 år, 32 procent och 33 procent, minst vanligt att leva
av ekonomiskt bistånd är i åldrarna 60-64 år (4 procent). Deltagande i och huvudsaklig inkomstkälla
genom ett arbetsmarknadspolitiskt var vanligast i yngre åldrarna 20-29 år, 25 procent, det vill säga en
fjärdedel av alla män som ansågs stå långt från arbetsmarknaden. Andelen män som hade sin
huvudsakliga inkomstkälla från sjukskrivning var störst i åldrarna 40-49 år och 50-59 år (11 procent
respektive 10 procent). De män som saknade inkomst var till andelen flest i de yngre åldrarna 20-29 år
och 30-39 år (23 procent respektive 22 procent).
Totalt 13 592 kvinnor (20-64 år) ansågs stå långt från arbetsmarknaden i Gävleborgs län år 2014. Den till
antalet vanligaste åldersgruppen inom respektive huvudsaklig inkomstkälla var: arbetslös – 40-49 år (29
procent), förtidspensionär – 50-59 år (35 procent), ekonomiskt bistånd – 20-29 år (35 procent),
arbetsmarknadspolitisk åtgärd – 20-29 år och 40-49 år (26 procent), sjuk – 40-49 år (30 procent), saknar
inkomst – 20-29 år (37 procent).
I den högra figuren ovan redovisas andelen individer efter huvudsaklig inkomstkälla bland kvinnor som
ansågs stå långt från arbetsmarknaden efter ålder i Gävleborgs län är 2014. Den största andelen
arbetslösa fanns inom åldrarna 30-39 år (8 procent). Andelen förtidspensionärer växte i åldrarna (precis
som för män fast högre andelar), från 16 procent bland kvinnor 20-29 år till 67 procent bland kvinnor
60-64 år. Kvinnor som levde av ekonomiskt bistånd var till andelen vanligast i åldrarna 20-29 år samt 3039 år, 29 procent och 27 procent, vilket var lägre andelar jämfört med män men fortfarande levde alltså
strax över en fjärdedel av kvinnor som ansågs stå långt från arbetsmarknaden i åldrarna 20-39 år av
ekonomiskt bistånd. Deltagande i och huvudsaklig inkomstkälla genom ett arbetsmarknadspolitiskt var
vanligast i yngre åldrarna 20-29 år, 21 procent. Andelen kvinnor som hade sin huvudsakliga inkomstkälla
2016-12-05 Samhällsmedicin, Region Gävleborg: Försörjning och anknytning på arbetsmarknaden i Gävleborgs län år 2014
32
inkomstkälla från sjukskrivning var störst i åldrarna 30-39 år och 40-49 år (17 procent vardera). De
kvinnor som saknade inkomst var till andelen flest i de yngre åldrarna 20-29 år och 30-39 år (25 procent
respektive 17 procent).
Här är det tydligt att relativt flera unga verkade sakna inkomst i större utsträckning än individer i äldre
åldersgrupper. Intressant vore att gå djupare ner i analysen och se hur det ser ut för män och kvinnor i
åldrarna 16-20 år eller 16-24 år. Skillnaden mellan könen är inte förvånande; kvinnor ser ut att ha fått
sjukersättning i större utsträckning jämfört med män, och det finns några skillnader mellan olika åldrar
så som exempelvis att sjukersättning var vanligast bland män 50-59 år medan det var vanligast bland
kvinnor i åldrarna 40-49 år.
2016-12-05 Samhällsmedicin, Region Gävleborg: Försörjning och anknytning på arbetsmarknaden i Gävleborgs län år 2014
33
Totalt 13 313 män (20-64 år) ansågs stå långt från arbetsmarknaden i Gävleborgs län år 2014. Andelen
män per utbildningsnivå* (se avsnitt 3.3.) var: förgymnasial utbildning, 17 procent, gymnasial utbildning,
58 procent, och eftergymnasial utbildning, 24 procent. Andelen män som ansågs stå långt från
arbetsmarknaden efter utbildningsnivå fördelade sig: förgymnasial utbildning, 32 procent, gymnasial
utbildning, 47 procent, och eftergymnasial utbildning 16 procent. En annan fördelning jämfört med
fördelningen i hela befolkningen av män 20-64 år.
I den vänstra figuren ovan redovisas andelen individer efter huvudsaklig inkomstkälla bland män som
ansågs stå långt från arbetsmarknaden efter utbildningsnivå i Gävleborgs län är 2014. Den största
andelen arbetslösa fanns inom utbildningsnivån gymnasial utbildning 9 procent, samtidigt som andelen
arbetslösa inom utbildningsnivån förgymnasial utbildning var 6 procent. Andelen män som fick sin
huvudsakliga inkomst från förtidspension var relativt stor inom både förgymnasial utbildning och
gymnasial utbildning (33 procent respektive 28 procent). Ekonomiskt bistånd hade 31 procent som
huvudsaklig inkomstkälla bland män med förgymnasial utbildning, och 26 procent bland män med
eftergymnasial utbildning. Andelen män som saknade inkomst var högre bland de med en
eftergymnasial utbildning jämfört med de andra två utbildningsnivåerna, 32 procent jämfört med 16
procent och 10 procent.
Totalt 13 592 kvinnor (20-64 år) ansågs stå långt från arbetsmarknaden i Gävleborgs län år 2014.
Andelen kvinnor per utbildningsnivå* (se avsnitt 3.3.) var: förgymnasial utbildning, 13 procent,
gymnasial utbildning, 50 procent, och eftergymnasial utbildning, 36 procent. Andelen kvinnor som
ansågs stå långt från arbetsmarknaden efter utbildningsnivå fördelade sig: förgymnasial utbildning, 30
procent, gymnasial utbildning, 47 procent, och eftergymnasial utbildning 18 procent. Precis som för
män fanns det en annan fördelning jämfört med fördelningen i hela befolkningen av kvinnor (20-64 år).
I den högra figuren ovan redovisas andelen individer efter huvudsaklig inkomstkälla bland kvinnor som
ansågs stå långt från arbetsmarknaden efter utbildningsnivå i Gävleborgs län är 2014. Den största
andelen arbetslösa fanns inom utbildningsnivån gymnasial utbildning och gymnasial utbildning (6
procent vardera). Andelen kvinnor som fick sin huvudsakliga inkomst från förtidspension var relativt
stor inom både förgymnasial utbildning och gymnasial utbildning (37 procent vardera), jämfört med 19
* Individer där utbildningsnivån var okänd är exkluderade på grund av får få antal inom några av
huvudsakliga inkomstkällorna. Bland män handlade det om 657 individer och bland kvinnor om 664
individer.
2016-12-05 Samhällsmedicin, Region Gävleborg: Försörjning och anknytning på arbetsmarknaden i Gävleborgs län år 2014
34
procent inom eftergymnasial utbildning. Ekonomiskt bistånd hade 29 procent som huvudsaklig
inkomstkälla bland kvinnor med förgymnasial utbildning, och 16 procent bland kvinnor med
eftergymnasial utbildning. Andelen kvinnor som saknade inkomst var högre bland de med en
eftergymnasial utbildning jämfört med de andra två utbildningsnivåerna, 27 procent jämfört med 10
procent och 9 procent.
Det kan tyckas underligt att andelen arbetslösa var färre inom förgymnasial utbildning, trots att det
generellt är svårare att hävda sig på arbetsmarknaden med en förgymnasial utbildning, men antalet
individer som ansågs stå långt från arbetsmarknaden var också högre än vad som kunde förväntas
utifrån hur det ser ut i befolkningen (både för män och kvinnor). Ett annat resultat som väckte fundering
är att andelen män och kvinnor som saknar inkomst var högre än för båda de andra
utbildningsnivåerna. Det skulle kunna handla om att de individer med en eftergymnasial utbildning är
yngre och kanske just har nyutexaminerats och ännu inte kommit in på arbetsmarknaden. Det skulle i
såna fall förklara varför det inte finns någon huvudsaklig inkomstkälla. Samtidigt skulle det såklart också
kunna handla om individer som får sin inkomst från ett annat land, och så vidare.
2016-12-05 Samhällsmedicin, Region Gävleborg: Försörjning och anknytning på arbetsmarknaden i Gävleborgs län år 2014
35
Totalt 13 313 män (20-64 år) ansågs stå långt från arbetsmarknaden i Gävleborgs län år 2014. Andelen
män fördelat efter födelseregion (se avsnitt 3.1.) var: Sverige, 87,2 procent, Norden, 1,5 procent, Övriga
Europa, 2,7 procent, och Övriga världen, 8,5 procent. Andelen män som ansågs stå långt från
arbetsmarknaden efter födelseregion fördelade sig: Sverige, 68 procent, Norden, 2 procent, Övriga
Europa, 4 procent, och Övriga världen, 26 procent. En annan fördelning jämfört med fördelningen i hela
befolkningen av män 20-64 år efter födelseregion.
I den vänstra figuren ovan redovisas andelen individer efter huvudsaklig inkomstkälla bland män som
ansågs stå långt från arbetsmarknaden efter födelseregion i Gävleborgs län är 2014. Den största
andelen arbetslösa fanns inom födelseregion Övriga Europa 10 procent. Andelen män från
födelseregion Sverige och Norden som fick sin huvudsakliga inkomst från förtidspension var relativt
stor, 38 procent respektive 32 procent (nästan en tredjedel). Ekonomiskt bistånd hade 54 procent som
huvudsaklig inkomstkälla bland män med Övriga världen som födelseregion. Andelen män som saknade
inkomst var högre bland de från födelseregion Övriga Europa (43 procent), jämfört med exempelvis
födelseregion Sverige (14 procent) eller Norden (21 procent). Inkomst från arbetsmarknadspolitisk
åtgärd var relativt jämnt fördelat mellan födelseregionerna, mellan 15 procent till 19 procent.
Totalt 13 339 kvinnor (20-64 år) ansågs stå långt från arbetsmarknaden i Gävleborgs län år 2014.
Andelen kvinnor fördelat efter födelseregion (se avsnitt 3.1.) var: Sverige, 85,7 procent, Norden, 1,8
procent, Övriga Europa, 2,9 procent, och Övriga världen, 9,6 procent. Andelen kvinnor som ansågs stå
långt från arbetsmarknaden efter födelseregion fördelade sig: Sverige, 69 procent, Norden, 2 procent,
Övriga Europa, 5 procent, och Övriga världen, 24 procent. En annan fördelning jämfört med
fördelningen i hela befolkningen av kvinnor 20-64 år efter födelseregion.
I den högra figuren ovan redovisas andelen individer efter huvudsaklig inkomstkälla bland kvinnor som
ansågs stå långt från arbetsmarknaden efter födelseregion i Gävleborgs län är 2014. Den största
andelen arbetslösa fanns inom födelseregion Övriga Europa 8 procent. Andelen kvinnor från
födelseregion Sverige och Norden som fick sin huvudsakliga inkomst från förtidspension var relativt
stor, 45 procent respektive 52 procent (närmare hälften eller över hälften). Ekonomiskt bistånd hade 48
procent som huvudsaklig inkomstkälla bland kvinnor med Övriga världen som födelseregion. Andelen
kvinnor som saknade inkomst var högre bland de från födelseregion Övriga Europa (41 procent),
jämfört med exempelvis födelseregion Sverige (9 procent) eller Norden (13 procent). Inkomst från
arbetsmarknadspolitisk åtgärd var relativt jämnt fördelat mellan födelseregionerna, mellan 13 procent
till 18 procent.
2016-12-05 Samhällsmedicin, Region Gävleborg: Försörjning och anknytning på arbetsmarknaden i Gävleborgs län år 2014
36
Det som framförallt kan lyftas fram är skillnaden i andel, både män och kvinnor, med födelseregion
Sverige och Norden som levde av förtidspension. En förklaring till det kan vara att åldersstrukturen
inom födelseregionerna skiljer sig åt och där framförallt Övriga Europa och Övriga världen har större
andel individer i lägre åldersklasser. Andelen med ekonomiskt bistånd är högre bland individer från
Övriga världen är förmodligen ett uttryck för att arbetsmarknadsintegreringen* ibland tar flera år vilket
betyder att den huvudsakliga inkomstkällan inte kan bli exempelvis arbetslöshetsersättningen, eftersom
det förutsätter att individen varit mer eller mindre etablerad på arbetsmarknaden.
Generellt är det också relevant att lyfta fram kopplingen till andelen män och kvinnor efter
födelseregion i befolkningen (20-64 år) som helhet. Det går att hitta så kallade överrepresentationer
inom många huvudsakliga inkomster. Anledningen till varför det såg ut så har inte att göra med endast
födelseregion i sig, snarare har det att göra med en rad olika bakomliggande faktorer såsom kön, ålder,
och utbildningsnivå, för att nämna några. Exempelvis finns en koppling mellan födelseregion och
utbildningsnivå, som därför även skapar ett liknande mönster i detta fall. Samvariationen går inte att
bortse ifrån och det skulle krävas ett annat angreppssätt för att se hur stor påverkan olika faktorer har
på anknytning och etablering på arbetsmarknaden.
*
För vistelsetidens betydelse se bland annat Samhällsmedicin (2016).
2016-12-05 Samhällsmedicin, Region Gävleborg: Försörjning och anknytning på arbetsmarknaden i Gävleborgs län år 2014
37
Disponibel inkomst är summan av alla skattepliktiga och skattefria inkomster minus skatt och övriga
negativa transfereringar. Skattepliktiga inkomster består bland annat av: sammanräknad
förvärvsinkomst och inkomst av kapital. Skattefria inkomster består bland annat av: bostadsbidrag,
ekonomiskt bistånd, studiestöd, och introduktionsersättning för flyktningar. Negativa transfereringar
består bland annat av: återbetalning av studielån, eller utbetalt underhållsbidrag. Det bör understrykas
att disponibel inkomst inte är en fullständig mätare av ekonomisk välfärd i vid mening. Utanför
mätningarna ligger bland annat egen produktion i hemmen, nyttan av offentlig konsumtion samt
eventuella inkomster som klassas som ”svarta” eller icke-beskattade (SCB, 2012). I det här fallet är
disponibel inkomst ett passande mått eftersom den huvudsakliga inkomstkällan inte är förvärvs- eller
kapitalinkomst.
Medianen är det mittersta värdet i redovisningsgruppen då de observerade värdena sorterats i stigande
ordning efter värdet. Medianen är att föredra om observationer har en sned fördelning med många
höga eller låga värden. I motsats till medelvärdet påverkas inte medianen av sådana extremvärden.
Inkomster, som vanligen karakteriseras av att många individer har låga eller medelhöga inkomster samt
ett fåtal har höga eller mycket höga inkomster, kan ge ett missvisande medelvärde.
I den vänstra figuren ovan redovisas den disponibla inkomsten bland män som ansågs stå långt från
arbetsmarknaden i Gävleborgs län år 2014. Medianen för samtliga män långt från arbetsmarknaden var
108 259 SEK i disponibel inkomst. Män med huvudsaklig inkomst från ekonomiskt bistånd och
arbetsmarknadspolitisk åtgärd hade en median lägre än medianen för samtliga. Högst medianvärde
fanns bland män med huvudsaklig inkomstkälla i sjukersättning, 166 383 SEK.
I den högra figuren ovan redovisas den disponibla inkomsten bland kvinnor som ansågs stå långt från
arbetsmarknaden i Gävleborgs län år 2014. Medianen för samtliga kvinnor långt från arbetsmarknaden
var 118 833 SEK i disponibel inkomst. Kvinnor med huvudsaklig inkomst från ekonomiskt bistånd och
arbetsmarknadspolitisk åtgärd hade en median lägre än medianen för samtliga. Högst medianvärde
fanns bland kvinnor med huvudsaklig inkomstkälla i sjukersättning, 167 785 SEK.
Om de män och kvinnor som helt saknade inkomst exkluderas ur statistiken skulle den disponibla
medianinkomsten bland män ha varit 119 141 SEK och 126 599 SEK bland kvinnor.
2016-12-05 Samhällsmedicin, Region Gävleborg: Försörjning och anknytning på arbetsmarknaden i Gävleborgs län år 2014
38
I den vänstra figuren ovan redovisas den disponibla inkomsten bland män, som ansågs stå långt från
arbetsmarknaden, efter ålder i Gävleborgs län år 2014. Medianen för samtliga män långt från
arbetsmarknaden var 108 259 SEK i disponibel inkomst. Generellt gällde att den disponibla inkomsten
växte med åldern. Skillnaden mellan de olika huvudsakliga inkomsterna var relativt oförändrade.
Inkomster från arbetsmarknadspolitisk åtgärd växte ifrån ekonomiskt bistånd i yngre åldrar och
inkomster från arbetslöshetsersättning och sjukersättning klättrade om varandra någon gång men låg
generellt på liknande nivå.
I den högra figuren ovan redovisas den disponibla inkomsten bland kvinnor, som ansågs stå långt från
arbetsmarknaden, efter ålder i Gävleborgs län år 2014. Medianen för samtliga kvinnor långt från
arbetsmarknaden var 118 833 SEK i disponibel inkomst. Generellt gällde att den disponibla inkomsten
växte med åldern. Skillnaden mellan de olika huvudsakliga inkomsterna var relativt oförändrade.
Inkomster från arbetsmarknadspolitisk åtgärd växte ifrån ekonomiskt bistånd, dock inte lika tidigt i
åldrarna jämfört med männen Inkomster från arbetslöshetsersättning och sjukersättning klättrade om
varandra någon gång men låg generellt på liknande nivå, förutom i åldrar 35-49 år då skillnaden var som
störst.
Om de män och kvinnor som helt saknade inkomst exkluderas ur statistiken skulle den disponibla
medianinkomsten bland män ha varit 119 141 SEK och 126 599 SEK bland kvinnor.
2016-12-05 Samhällsmedicin, Region Gävleborg: Försörjning och anknytning på arbetsmarknaden i Gävleborgs län år 2014
39
7. Diskussion
Samhällsmedicin, Region Gävleborg, har tidigare lyft fram arbetsmarknaden och
arbetsmarknadsintegrering i rapporter om bland annat regional utveckling och integration. Den här
rapporten är ett steg i samma riktning men med en annan ingång. Den registerbaserade
aktivitetsstatistiken ger möjligheter att säga något om de individer som på något sätt är exkluderade
från arbetsmarknaden och därmed inte riktigt syns i sysselsättningsstatistiken (mer än som ej
sysselsatt). Aktiviteten antas vara den som genererar den största delen av inkomsten under ett år, vilket
självklart inte är en sanning för alla individer men stämmer väl i de allra flesta fallen. Det är svårt, och
inte alltid önskvärt, att dra några större slutsatser från en deskriptiv rapport, men oavsett kan möjliga
strukturer åskådliggöras och därmed väcka viktiga frågor för fortsatta diskussioner.
Statistiken i rapporten visar hur det såg ut år 2014, däremot är det rimligt att anta att det förmodligen
kommer att finnas samma eller liknande mönster när vi i framtiden tittar på statistik från år 2016 eller
år 2017. Diskussionen om mönster och strukturer blir viktigare än exempelvis det exakta antalet långt
från arbetsmarknaden eller den exakta andelen svagt etablerade på arbetsmarknaden.
Den här rapporten kan lägga grunden för titta vidare på exkluderingen från arbetsmarknaden. Det kan
exempelvis handla om att fokusera på en eller flera specifika grupper. Bland annat Växjö kommun
(2015) har tittat närmare på unga som varken arbetar eller studerar (UVAS). Även SCB (2015b) har
rapporterat om UVAS, och att det i Sverige år 2015 handlade om cirka 100 000 unga som varken
arbetade eller studerade. I statistiken som lyfts fram beskrivs Gävleborgs län som det län, tillsammans
med Södermanlands län, med den högsta andelen UVAS, 15,8 procent av alla 20-25 år. I framtida
rapporter eller underlag kan ett specifikt fokus på unga vara av stort och viktigt intresse.
Gruppen utrikes födda, med all inneboende variation, kan också vara en grupp som är intressant att
titta närmare på. Rapporter som fokuserar på specifika grupper skulle inte ha som uppgift att peka ut
grupper som misslyckats, snarare åskådliggöra vilka grupper som potentiellt kan behöva lite extra hjälp
eller resurser för att förbättra etableringen på arbetsmarknaden. En effektivare användning av våra
gemensamma resurser är något som inte bara är positivt för samhällsekonomin utan självklart också för
individen.
Det kan också handla om att belysa skillnader beroende på ålder, födelseregion, kön, eller
utbildningsnivå. Det finns många tydliga skillnader mellan män och kvinnor, mellan inrikes födda och
utrikes födda, i denna rapport (och i andra rapporter som Samhällsmedicin publicerat). Sannolikt finns
det någon form av arbetsmarknadsdiskriminering i grunden, även om det är långt ifrån hela sanningen
och dessutom omöjligt utifrån datamaterialet att ha en uppfattning om omfattning, men som diskussion
är det rimligt att lyfta fram.
I övrigt finns många mönster och strukturer på arbetsmarknaden som bekräftas av den här rapporten.
Det finns en större exkludering för individer med en förgymnasial utbildning som högsta avslutade
utbildning, vilket varit en trend under några år. Det motsatta gäller då såklart för individer med en
eftergymnasial utbildning, de har ofta bättre verktyg att hävda sig och har större sannolikhet för
matchning på arbetsmarknaden. Ålder är också en variabel som följer det mönster som debatterats
länge, däremot kanske inte så tydligt som väntat (vilket kan ha att göra med indelningen 20-29 år,
sannolikt skulle en indelning 16-24 år eller 20-24 år visa på en något annorlunda bild). Det skulle då
betyda att det finns en stor variation inom gruppen, vilket också vore rimligt om vi kopplar på
utbildningsnivå och även kanske födelseregion. Även könet har betydelse, eftersom det finns skillnader
mellan män och kvinnor. Däremot går det att misstänka en viss korrelation i skillnader som lyfts fram i
kön, ålder, utbildningsnivå, och födelseregion, eftersom exempelvis variation i ålder finns inbyggt då vi
kollar på födelseregion, och tvärtom. Vilket är bra att ha i åtanke när man ska analysera och tolka
resultatet.
2016-12-05 Samhällsmedicin, Region Gävleborg: Försörjning och anknytning på arbetsmarknaden i Gävleborgs län år 2014
40
För att komma åt samvariationen mellan olika variabler skulle sannolikt någon form av
regressionsanalys behövas, vilket i sin tur betyder ett annat angreppssätt jämfört med det deskriptiva
angreppssättet i denna rapport. Då skulle de bakomliggande faktorerna kunna kontrolleras för att se
exempelvis se vilken faktor som ger den största effekten på exempelvis etableringen på
arbetsmarknaden.
För att ytterligare förstå och åskådliggöra strukturer på arbetsmarknaden och se vilka individer som är
starkt etablerade, svagt etablerade, eller långt från arbetsmarknaden, vore det önskvärt att ha data
över tid (vilket skulle kunna vara en framtida fråga att titta på). Den här rapporten har bidragit med en
nulägesbild och en bra grund att föra diskussioner kring etableringen på arbetsmarknaden.
2016-12-05 Samhällsmedicin, Region Gävleborg: Försörjning och anknytning på arbetsmarknaden i Gävleborgs län år 2014
41
Referenser
Arbetsförmedlingen, (2016a). ”Arbetsmarknadsutsikterna våren 2016 – prognos för arbetsmarknaden
2016-2017”. Arbetsförmedlingen, Sverige.
Arbetsförmedlingen, (2016b). ”Arbetsmarknadsutsikterna våren 2016 Gävleborgs län – Prognos för
arbetsmarknaden 2015-2016”. Arbetsförmedlingen, Sverige.
Arbetsförmedlingen, (2015). “Arbetsmarknadsutsikterna våren 2015 Gävleborgs län – Prognos för
arbetsmarknaden 2015-2016”. Arbetsförmedlingen, Sverige.
Regionförbundet ÖSTSAM, (2014). ”Hur många män och kvinnor är varaktigt utanför arbetsmarknaden i
Östergötland? – en kartläggningsrapport”. Regionförbundet ÖSTASAM, Sverige. Hur många män och
kvinnor är varaktigt utanför arbetsmarknaden i Östergötland? – en kartläggningsrapport, hämtad:
2016-11-22.
Samhällsmedicin, (2016). ”Kompetens bland utrikes födda i Gävleborgs län år 2014 – ur ett arbetsmarknadsoch sysselsättningsperspektiv”. Samhällsmedicin, Region Gävleborg, Gävle.
http://www.regiongavleborg.se/globalassets/landstinget_ao/samhallsmedicin/publicerat/rapporter/2016/kompetens-bland-utrikes-fodda-i-gavleborgs-lan-ar2014.pdf, hämtad: 2016-11-30.
Samhällsmedicin, (2015). ”Med utländsk bakgrund i Gävleborgs län – ur ett sysselsättnings- och
arbetsmarknadsperspektiv”, Samhällsmedicin, Region Gävleborg, Gävle.
http://www.regiongavleborg.se/globalassets/landstinget_ao/samhallsmedicin/publicerat/rapporter/2015/med_utlandsk_bakgrund_i_gavleborgs_lan.pdf,
hämtad: 2016-11-30.
SCB, (2015a). ”SCB:s data för forskning – de mest använda registren”. SCB, Stockholm, Sverige.
http://www.scb.se/Grupp/Tjanster/SCBs-data-for-forskning.pdf, hämtad: 2016-11-22.
SCB, (2015b). ”100 000 unga varken arbetar eller studerar”. SCB Välfärd 1/2015, Stockholm, Sverige.
http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Publiceringskalender/Visa-detaljeradinformation/?publobjid=26301, hämtad: 2016-11-22.
SCB, (2013). ”RAKS – ger en nyanserad bild av anknytning till arbetsmarknaden”. Källa: SCB 2/2013,
Stockholm, Sverige.
http://www.scb.se/Grupp/OmSCB/KallaSCB/_Dokument/OV9999_2013K03_TI_A08TI1303.pdf,
hämtad: 2016-11-22.
SCB, (2012). ”Hushållens disponibla inkomster inom olika delar av den officiella statistiken”. SCB,
Stockholm, Sverige.
http://www.scb.se/Statistik/NR/NR0103/2012K03/Hush%c3%a5llens%20disponibla%20inkomste
r_NR_IS_v2.pdf, hämtad: 2016-11-29.
SCB, (2009). ”Fokus på näringsliv och arbetsmarknad våren 2009”. SCB, Stockholm, Sverige.
http://www.scb.se/Statistik/AM/AM9903/_dokument/RAKS---Registerbaseradaktivitetsstatistik.pdf, hämtad: 2016-11-22.
Växjö kommun, (2015). ”Unga som varken arbetar eller studerar i Växjö kommun”. Växjö kommun,
Sverige. http://www.mynewsdesk.com/se/vaxjo_kommun/documents/uppfoeljning-uvas-20132014-58730, hämtad: 2016-11-22.
2016-12-05 Samhällsmedicin, Region Gävleborg: Försörjning och anknytning på arbetsmarknaden i Gävleborgs län år 2014
42