EN
LÄSANDE
KLASS
LLEDARSTÖD
E
K
R
I
C
Författarpresentation
Toura Hägnesten är lärare, speciallärare, grupphandledare med en masterexamen i specialpedagogik samt magisterexamina i ledarskap och läs- och
skrivsvårigheter samt en grupphandledarutbildning på avancerad nivå från
ErstaSköndal. Verksam som utvecklingslärare på Medioteket, Utbildningsförvaltningen, Stockholm.
Bloggar på PedagogStockholm:
Foto Hans Johansson
http://pedagogstockholmblogg.se/tourahagnesten/
INNEHÅLL
Innehåll
Inledning 3
Inför uppstarten
4
Utgångspunkter6
Innan ni börjar
9
Träff 1 Introduktion
9
Träff 2 Strategi Spågumman och Detektiven
9
Träff 3 Strategi Reportern
9
Träff 4 Strategi Konstnären och Cowboyen
10
Träff 5 Erfarenhetsutbyte runt undervisning med de fem strategierna
10
Första träffen
11
Vi bekantar oss med studiehandledningen
11
Dagens uppgift - Introlektionerna
13
Att göra till andra tillfället
13
Andra träffen (Spågumman och Detektiven)
15
Dagens uppgift - ”Förutspå” och ”reda ut oklarheter”
16
Att göra till tredje tillfället
17
Tredje träffen (Reportern)
18
Dagens uppgift - “Att ställa frågor”
19
Att göra till fjärde tillfället
20
Fjärde träffen (Cowboyen och Konstnären)
21
Dagens uppgift - ”Att återberätta/sammanfatta” och ”att skapa inre bilder” 22
Att göra till femte tillfället
23
Femte träffen
Dagens tema - ”Att undervisa i läsförståelse” samt utvärdering
25
25
Textrörlighet25
Utvärdering av studiecirkeln
27
Litteraturreferenser28
Internetkällor för mer läsning
28
Inledning
Brev till deltagarna:
Kära läsare,
Just nu sitter du med dels studiehandledningen, dels detta stödmaterial till
”En läsande klass”. Du tycker säkert att studiehandledningen ser alldeles
väldigt tjock och omfattande ut! Jag säger bara GRATTIS! Ja, det är verkligen ett gediget material. Det sträcker sig från årskurs 1 till och med årskurs
6 och innehåller en mängd konkreta lektionsförslag. Kanske har du hunnit
bläddra igenom hela materialet. Kanske inte. Det här häftet, ett stödmaterial, ska hjälpa dig och dina kollegor att tillsammans närma er, pröva och
undervisa utifrån studiehandledningen ”En läsande klass”. Ni har valt att
gå samman i en grupp för att tillsammans stöta och blöta, pröva, anamma
och kanske till och med förkasta lektionsförslag och idéer. Ni kommer att ge
er in i ett strukturerat samarbete där ni tillsammans ska synliggöra vad som
fungerar i er läsförståelseundervisning och vad som leder till ett ökat läsengagemang och därmed en ökad läskompetens hos era elever. Kärnfrågan
för ert arbete är: ”Vad måste vi lära oss för att våra elever ska få en ökad
läsförståelse?”. Det blir en resa in i en gemensam lärprocess. Låt oss börja!
Med vänlig hälsning
Toura Hägnesten, Stockholm, 2014
En läsande klass, www.enlasandeklass.se
3
•••
Inför uppstarten
Det här stödmaterialet är ett stöd för dig som cirkelledare och innehåller
praktiska tips när det gäller hur man leder en cirkel och förslag på frågeställningar att diskutera samt på upplägg av studiecirkeln. Det är också
studiecirkelmaterial för deltagarna. Ni som har bildat den här studiecirkelgruppen är nyfikna på och intresserade av hur en lärare explicit1 kan undervisa i läsförståelse. Kanske känner ni er lite osäkra på var ni ska börja och
hur ni kan göra? Tanken är att samtliga lärare på skolan ska kunna delta i
studiecirkeln oavsett årskurs och vilka ämnen du undervisar i. De lässtrategier du finner i studiehandledningen till En läsande klass är strategier som
används av goda läsare. Vi tror att du kommer att känna dig bekant med
dem ganska omgående.
Detta stödmaterial ger underlag för fem fortbildningsträffar om främst reciprok2 läsundervisning. Utgångspunkten är att studiecirkeldeltagarna arbetar
enligt de lektionsförslag som ”En läsande klass” presenterar i sin studiehandledning. Dessa är utarbetade av fem lärare som själva arbetar i enlighet
med dessa förslag. Det betyder också att de har använt de texter som används
i studiehandledningen. Många lärare tycker att det är en svår uppgift att välja
texter. ”En läsande klass” har gjort detta åt dig. Texterna i studiehandledningen
har visat sig tilltala eleverna och fungera bra i lässtrategiundervisningen.
Du som har tagit på dig rollen som ledare har ansvar för att strukturera och
skapa tydliga ramar för era träffar, fördela ordet så att alla kommer till tals
samt se till att ni skapar ett bra samtalsklimat i gruppen. Som ledare förväntas du stötta gruppen med din kunskap och hjälpa deltagarna att förverkliga
sina idéer, men du behöver inte vara expert. Deltagarna har ansvar för att
delta aktivt och engagerat, vara lyhörda för de olika åsikter och erfarenheter
som finns och som kommer att synliggöras under arbetets gång. Tänk på
att vi alla är varandras arbetsmiljö och vikten av att hålla tider, stänga av
mobiltelefoner och ge varandra talutrymme. De viktigaste verktygen i denna
studiecirkel är reflektion och samtal.
1 Klart uttalad.
2 Ömsesidig.
4
•••
Efter att ha deltagit i studiecirkeln ska deltagarna ha fått både kunskap
om och färdigheter i att undervisa i läsförståelsestrategier, med särskilt
fokus på reciprok läsundervisning. Detta förutsätter att du tillsammans med
dina elever mellan studiecirkelträffarna arbetar med övningarna som finns i
studiehandledningen ”En läsande klass”.
Författarna till studiehandledningen ”En läsande klass” räknar med att du
avsätter 30 minuter om dagen för undervisning i läsförståelsestrategier eller
runt 2,5 timmar per vecka. Detta ska dock inte ses som ett hinder att delta
för dig som arbetar deltid eller av andra schematekniska skäl inte träffar
dina elever varje dag. Du arbetar med lässtrategierna3 de dagar du träffar
dina elever. Du behöver inte ladda ner och läsa hela studienhandledningen
utan koncentrera dig på förord, metoddel samt det avsnitt som motsvarar
den årskurs du undervisar i. Givetvis ska du välja att arbeta efter det avsnitt alternativt den årskurs du bedömer stämmer överens med dina elevers
färdighetsnivå och behov. Det är viktigt att alla deltagare hinner arbeta med
lektionsförslagen mellan träffarna varför vi rekommenderar att det ligger
3 – 4 veckor mellan träffarna.
Det är viktigt att studiecirkelgruppen inte är vare sig för liten eller för stor
varför rekommendationen är att 6 – 12 lärare deltar. Är gruppen mindre så
förlorar gruppen i dynamik och erfarenhetsutbytet blir lidande, är gruppen
större blir det mindre utrymme för deltagarna i de gemensamma diskkussionerna.
Förslag på upplägg av studiecirkeln ”En läsande klass” (se studieplan):
1½ - 2 studietimmar (60 min) x 5 träffar utspritt över en termin.
Tänk på att:
• börja med att utse vem som ska ta rollen som cirkelledare.
• bestämma datum, tider och lokal där ni träffas.
• se till att alla har laddat ner de delar av studiehandledningen som är
aktuella att arbeta efter.
• alltid utse en tidhållare som säger till när taltiden är slut eller när det är
dags att gå vidare. Tidhållaren utgör ett stöd för dig som cirkelledare.
Välkommen som cirkelledare och deltagare!
3 Lässtrategier är de verktyg som läsaren använder för att förstå en text. Exempel på evidensbaserade lässtrategier
är att förutspå vad en text kommer att handla om, reda ut oklarheter, ställa frågor samt sammanfatta.
5
•••
Utgångspunkter
Trender i internationella likväl nationella studier visar på sjunkande resultat
för svenska elever, framförallt för läsförståelse. En del av orsakerna lyfter
Skolinspektionen fram i sina granskningar. I Sveriges nationella kvalitetsgranskningar påpekas exempelvis att:
• undervisningen inte uppmuntrar till kommunikation och reflektion
kring texter, vare sig muntligt eller skriftligt.
• det föreligger ett stort behov hos lärare att utveckla arbetet med läsförståelsestrategier i undervisningen för att förbättra elevers läsförståelse.
• elever sällan utmanas i sin läsning.
• urvalet av texter är alltför begränsat. Skönlitterära texter dominerar.
Fler textarter behöver användas i större utsträckning i undervisningen.
• trots satsningar på IT behöver arbetet med digitala texter i ett multimodalt perspektiv stärkas.
• lärarna är ofta osäkra på var i sin utveckling eleverna befinner sig.
Detta gör att de texter eleverna erbjuds inte alltid är anpassade efter
elevens behov.
Vår kursplan Lgr 11 skriver om lässtrategier i ämnena modersmål, svenska samt svenska som andra språk men ger inga konkreta exempel på hur
begreppet lässtrategier ska förstås eller läras ut. För årskurs 1 – 3 är kunskapskravet för godtagbara kunskaper i svenska i slutet av årskurs 3 att:
”Eleven kan läsa bekanta och elevnära texter med flyt genom att använda lässtrategier på ett i huvudsak fungerande sätt. Genom att kommentera och återge några för eleven viktiga delar av innehållet på ett enkelt
sätt visar eleven grundläggande läsförståelse. Dessutom kan eleven föra
enkla resonemang om tydligt framträdande budskap i texterna och relatera detta till egna erfarenheter.” (Skolverket 2011, sidan 227)
För årskurs 4 – 6 är kunskapskravet för betyget E i svenska att:
”Eleven kan läsa skönlitteratur och sakprosatexter för barn och ungdomar med flyt genom att använda lässtrategier på ett i huvudsak fungerande sätt. Genom att göra enkla, kronologiska sammanfattningar av
olika texters innehåll och kommentera centrala delar med viss koppling
till sammanhanget visar eleven grundläggande läsför¬ståelse. Dessutom
kan eleven, utifrån egna erfarenheter, tolka och föra enkla och till viss
del underbyggda resonemang om tydligt framträdande budskap i olika
verk samt på ett enkelt sätt beskriva sin upplevelse av läsningen.”
(Skolverket 2011, sidan 228)
6
•••
Kunskapskraven beskriver inte vad som menas med lässtrategier utan det
råder här en frihet för läraren att själv konkretisera begreppet. Det förutsätter
också att läraren har kännedom och kunskap om olika lässtrategier och
vilka som är evidensbaserade4.
När lärare undervisar i lässtrategier och strukturerade textsamtal ökar
eleverna sin läsförståelse (Reichenberg 2011). Det föreligger ett behov av att
i större utsträckning undervisa explicit i läsförståelsestrategier. För att klara
detta behöver lärare utveckla sin kompetens inom området. Lärare behöver
erövra, utveckla och känna sig bekväma med att använda ett professionellt
språk för samtal runt läsande och läsförståelse, få verktyg för att explicit
kunna undervisa i läsförståelse samt hitta vägar för att integrera5 ett formativt6 förhållningssätt i sin bedömning av läsande och läsförståelse. Det
yttersta och övergripande målet är förbättrade elevresultat.
Denna studiecirkel erbjuder en väg till en ökad lärarskicklighet. Studiecirkeln är ett praktiskt exempel på kollegialt lärande och systematiskt
kvalitetsarbete. Med kollegialt lärande menar jag att ni i gruppen gemensamt arbetar med er egen professionsutveckling i och med att ni följer och
arbetar med studiehandledningen ”En läsande klass” och under cirkelträffarna reflekterar över er egen undervisning. Cirkelstödet bygger på att
deltagarna tar hjälp av varandra genom att göra observationer i varandras
klassrum i samband med varje nytt moment i undervisningen enligt studiehandledningen. Detta leder till en professionsutveckling där ni genom ett
strukturerat samarbete tillägnar er nya erfarenheter och kunskaper i er
dagliga undervisning. Din ”tysta” kunskap utvecklas till en ”reflekterad”
kunskap. Enligt skollagen ska alla skolor arbeta med systematiskt kvalitetsarbete. Detta görs på alla nivåer. Viktiga aspekter i ett systematiskt kvalitetsarbete är långsiktighet, att följa upp och koppla undervisning till mål
och resultat samt ha fokus på elevernas lärande och kunskapsutveckling.
Kärnfrågan är: ”Vad måste vi lära oss för att våra elever ska nå måluppfyllelse?” (Skolverket 2013, sidan 28).
”En läsande klass” tar sin utgångspunkt i ovanstående. Fokus ligger på att
lärarna som använder studiehandledningen ska lära sig undervisa enligt den
evidenbaserade läsundervisningsmodellen RT, Reciprocal Teaching, eller
RU, reciprok undervisning, på svenska. RT beskrivs i forskningslitteratur
4 Evidensbaserad handlar om graden av tillförlitlighet ur ett vetenskapligt perspektiv. En modell ska vara
utprövad i forskningssammanhang. Detta ska vara gjort kombinerat med en kritisk analys och en syntes
av en stor mängd forskning. Dessutom är detta arbete gjort utifrån en systematisk, klart uttalad och
kvalitetssäkrad metod.
5 Få att ingå som en del av något.
6 En formativ bedömningsprocess kännetecknas av att målet för undervisningen tydliggörs, att information
söks om var eleven befinner sig i förhållande till målet och att återkoppling ges som talar om hur eleven ska
komma vidare mot målet. Forskning har visat att formativ bedömning ökar elevernas lärande.
7
•••
som dels ett multistrategiprogram (NRP 2000), dels som en evidensbaserad
undervisningsmodell som ger stor effekt på utvecklingen av elevers läsförståelse (NRP 2000; Hattie 2009). Reciprok undervisning bygger på fyra
grundpelare: att förutspå, att ställa frågor, att reda ut oklarheter samt att
sammanfatta textens huvudbuskap. Dessa fyra förmågor ingår bland de sju
strategier som förklarats framgångsrika och rekommenderas i NRP-rapporten ”Teaching Children to Read” (2000). Övriga strategier är förmågan
att övervaka sin egen förståelse (selfmonitoring), det kooperativa7 lärandet,
användning av grafiska och semantiska8 verktyg (som t.ex. tankekartor och
tabeller) samt kunskap om olika berättelsestrukturer. ”En läsande klass”
lägger också till strategin att skapa inre bilder i lektionsförslagen. Denna
strategi benämns Konstnären. Strategierna representeras av fem symboler:
Spågumman (förutspår), Detektiven (reder ut oklarheter), Reportern (är
nyfiken och ställer frågor), Cowboyen (sammanfattar) samt Konstnären
(skapar inre bilder).
7 Ett gemensamt lärande där elever arbetar i par, team eller på annat sätt tillsammans.
8 Språkliga begrepp och föreställningar.
8
•••
Innan ni börjar
Besök webbsidan och bekanta dig med vad som finns där. Börja med att
ladda ner studiehandledningen till ”En läsande klass” samt symbolbilderna,
dvs. Spågumman, Reportern, Detektiven, Cowboyen samt Konstnären.
Alla deltagare läser sidorna 8 – 19 samt 94 – 96. Lärare i årskurs 1 – 3 läser
sidorna 20 – 23 och lärare i årskurs 4 – 6 läser sidorna 99 – 101.
Skriv ut och dela ut foldern ”En läsande klass” både till deltagarna i studiecirkeln och till övriga kollegor på skolan. Vår erfarenhet är att det är en
fördel om dina kollegor som inte deltar i studiecirkeln informeras om denna
samt om satsningen ”En läsande klass”. Foldern finns att ladda ner från
webbsidan för ”En läsande klass”.
I studiecirkeln kommer vi under fem träffar att diskutera lässtrategier, vår
undervisning i lässtrategier, våra iakttagelser för hur eleverna tar till sig lässtrategierna och vilka tecken på läsengagemang och läsförståelse vi ser. För
att kunna diskutera dessa saker krävs ett gemensamt professionsspråk. Som
en del i cirkelträffarna ingår att tillsammans också identifiera centrala ord
och begrepp samt anteckna och diskutera dessa och deras betydelse. Ord
som är lågfrekventa och används i detta stödmaterial har fått sin betydelse
förklarad på sista sidan i materialet.
Träff 1 Introduktion
Syftet med första träffen är att deltagarna orienterar sig i studiehandledningen
samt förbereder sig för att tillsammans med eleverna arbeta med introduktionslektionerna.
Träff 2 Strategi Spågumman och Detektiven
Vid andra träffen diskuterar deltagarna sina erfarenheter av undervisningen
enligt introduktionslektionerna. Sedan fortsätter arbetet med de första
lässtrategierna dvs. Spågumman, att förutspå, och Detektiven, att reda ut
oklarheter.
Träff 3 Strategi Reportern
Vid tredje träffen diskuterar deltagarna sina erfarenheter av undervisningen
där Spågumman och Detektiven introducerades. Sedan fortsätter arbetet
med lässtrategin Reportern, att ställa frågor.
9
•••
Träff 4 Strategi Konstnären och Cowboyen
Vid fjärde träffen diskuterar deltagarna sina erfarenheter av undervisningen
där Reportern introducerades. Sedan fortsätter arbetet med lässtrategierna
Konstnären, att skapa inre bilder, och Cowboyen, att sammanfatta.
Till femte träffen förväntas deltagarna har arbetat med samtliga fem läsförståelsestrategier tillsammans med sina klasser.
Träff 5 Erfarenhetsutbyte runt undervisning med
de fem strategierna
Den femte avslutande träffen ägnas åt erfarenhetsutbyte av deltagarnas
undervisning i de fem läsförståelsestrategierna, diskussioner runt gjorda
reflektioner i samband med observationstillfällena samt en utvärdering av
studiecirkeln.
10
•••
Första träffen
Gå igenom att alla är överens om datum och tider för era fem träffar. Kontrollera att alla har laddat ner stödmaterialet samt symbolbilderna.
Disponera tillsammans tiden och utse en tidhållare. Bestäm också OM och
NÄR ni ska ta en paus på 5 – 10 minuter.
Ägna fem minuter åt att alla skriver ner sina förväntningar på studiecirkelträffarna, på vad deltagandet kommer att ge, på dig som cirkelledare samt
på varandra. Tänk på att även cirkelledaren skriver. Sedan går ni varvet
runt i gruppen så att alla får presentera vad de har skrivit. Fatta er kort och
bryt efter 2 – 3 minuter. Tidhållaren säger till när tiden är ute för var och
en. En deltagare utses till sekreterare och gör kortfattade anteckningar under rundan. Spara anteckningarna så ni kan ta fram dem under sista tillfället när ni gör er utvärdering.
Studiecirkelledaren delar ut ett VÖL-diagram till var och en av deltagarna
(finns att hämta på webbsidan för En läsande klass). Deltagarna ska tänka
på ämnet ”att undervisa i läsförståelse” samt RU, reciprok undervisning,
när de fyller i VÖL-diagrammets tre kolumner. Deltagarna skriver in vad de
vet, V, i första kolumnen, vad de önskar veta, Ö, i andra kolumnen. Skriv
ingenting i den tredje kolumnen L (L står för ”lärt mig”). Skriv namn på
diagrammet. Cirkelledaren samlar in diagrammen och lägger i ett kuvert
som sparas till femte och sista tillfället då diagrammen åter tas fram och
den sista kolumnen fylls i som en del i utvärderingen.
Vi bekantar oss med studiehandledningen
Vi bekantar oss med studiehandledningen genom att använda en lässtrategi
som kallas för THIEVES (utvecklad av Zwiers, 2004, utifrån Manz, 2002).
Detta är en akronym9 för:
1. Title – titel, rubrik
2. Headings – rubriker
3. Introduction – inledning och presentation
4. Every first sentence in every paragraph or section – första meningen
eller avsnittet
5. Visuals and vocabulary – grafiska element och ord/begrepp
6. End-of-chapter questions – avslutande frågor
7. Summary – sammanfattning, att identifier huvudbudskapet
9 En förkortning bildad av begynnelsebokstäverna i flera ord där förkortningen kan läsas ut som ett eget ord.
11
•••
THIEVES används inför läsandet av en ny text eller ett nytt avsnitt.
Det är en strategi för att skapa förförståelse och ge en helhetsbild.
Börja med att tillsammans titta på titel, rubriker och inledning. Vad säger
dig ”En läsande klass”? Vad är en ”En läsande klass”? Vad betyder det för
dig? Vad tror du att det kommer att betyda för din undervisning? Diskutera
tillsammans och fortsätt sedan diskussionen med nedanstående frågeställningar.
Vad ser du för skillnader mellan RT och TSI (läs sid. 11 – 12) Hur märks de
skillnaderna i din undervisning? Vad av det som beskrivs gör du redan med
din klass?
Vilka avsnitt finns det i studiehandledningen? Hur ser ni på att lektionsförslagen kallas planeringar? Vad är det som återkommer i de olika avsnitten?
Vilka mönster kan du se för det fortsatta arbetet med lässtrategierna i din
undervisning?
Vilka centrala ord och begrepp finner du i studiehandledningen ”En läsande
klass”? Lista dessa och diskutera betydelsen? Förstår ni de centrala orden
och begreppen på samma sätt eller vad skiljer? Utse en deltagare som sammanställer och gör en gemensam lista över de centrala ord och begrepp som
gruppen tog upp.
Vilka så kallade grafiska och semantiska hjälpmodeller (tabeller, tankekartor, diagram, bilder) ser du? Diskutera vilka av dessa ni är vana att arbeta
med sedan tidigare. Vilka erfarenheter har ni av att arbeta med dessa, dvs.
de grafiska och semantiska hjälpmodellerna?
Sammanfatta huvudbudskapet i studiehandledningen ”En läsande klass”.
Börja med att var och en skriver ner de vad ni tycker är de tre viktigaste begreppen. Gör en gemensam lista och diskutera samtidigt era val av ord och
begrepp. Vad är gemensamt i era val av ord och begrepp? Vilka skillnader
ser ni? Diskutera även innebörden av dessa ord och begrepp för att se om
de betyder samma eller olika saker för deltagarna i gruppen.
12
•••
Dagens uppgift - Introlektionerna
Nu ska ni här i studiecirkeln arbeta praktiskt med modellektionerna. Detta är en förberedelse inför att genomföra modellektionerna i er ordinarie
undervisning. Ni arbetar i par. Läs texten högt för din lärarkollega och tänk
högt parallellt med din läsning utifrån de fem läsfixarna, Spågumman,
Reportern, Detektiven, Cowboyen och Konstnären. Nöj er med att arbeta
med ett avsnitt i taget så ni båda två hinner prova rollen som lärare. Håll
upp korten med respektive läsfixare allteftersom du refererar till dessa.
Använd förslagen på hur du kan tänka högt i fotnoterna (för lärare årskurs
1 – 3 sidorna 26 – 27 samt för lärare årskurs 4 – 6 sidorna 100 – 101. Byt
roller efter 3 – 4 min. Cirkelledaren fungerar nu som tidhållare och säger till
när det är dags att byta roller.
När alla har provat på att läsa högt och tänka högt med hjälp av läsfixarna
så går ni vidare till att sammanfatta det viktigaste. Efter att ha återberättat
innehållet utifrån vad som hände först, sedan och sist går ni över till att
diskutera vad ni tycker är textens huvudbudskap. Vad handlar texten ”En
otrolig natt” egentligen om? Vilka ledtrådar stöder du dig på?
Att göra till andra tillfället
Genomför ”Modellektion intro” på sidorna 24 – 31 (lärare årskurs 1 – 3)
respektive sidan 100 – 105 alternativt 112/ 146/ 182 – 184 (lärare årskurs
4 – 6) med dina elever. Även lärare i årskurs 4 – 6 kan börja med det lektionsförslag och upplägg som finns på sidorna 24 – 31 för att senare gå
fram i studiehandledningen till de sidor som gäller årskurs 4, 5 eller 6.
Introducera och praktisera hur du som läsare gör olika saker före, under
och efter att du läser en text samt att du nu konkret kommer att visa vad du
menar. Samtalet före, under och efter läsningen är viktigt och får inte hastas
förbi.
Dela upp arbetet på två eller flera lektioner så att du arbetar med strategin
Cowboyen, dvs. att återberätta/sammanfatta, under ett separat lektionspass.
Detta ger dig utrymme att gå in på skillnaden mellan att återberätta och
sammanfatta. Först återberättar ni texten för respektive årskurs och sedan
fortsätter ni med att diskutera tillsammans vad ni tyckte att respektive text
egentligen handlade om.
13
•••
För att introducera skillnaden mellan att återberätta och sammanfatta kan
ni exempelvis utgå från barnvisan ”Imse Vimse spindel”. Vad händer först,
sedan och sist? Jämför detta med vad ni kommer fram till om ni ställer er
frågan: Vad handlar visan om egentligen? Diskutera detta tillsammans med
eleverna.
Vid detta första tillfälle introducerar ni bara Cowboyen. Det är först efter
det fjärde tillfället ni går på djupet med skillnaderna mellan att återberätta
respektive att sammanfatta.
Lägg på minnet att varje gång ni introducerar en ny lässtrategi är det mycket
viktigt att dina elever är helt på det klara med: Vilken lässtrategi? Varför?
När? Hur?
Oavsett elevernas ålder så ska de veta vilken lässtrategi de håller på och lär
sig och varför de ska kunna just den lässtrategin. De ska också lära sig när
de ska använda lässtrategin och hur den används. Svaren på frågeorden vilken, varför, när och hur är mycket viktiga därför att det är elevernas metakognitiva tänkande vi arbetar för att utveckla.
14
•••
Andra träffen
(Spågumman och Detektiven)
Uppföljning av 1a träffen
Diskutera först i par och sedan tillsammans. Hur gick arbetet med modellektionerna? Hur fungerade det att ”tänka högt”? Följde du förslagen på
frågor i texternas fotnoter? Vilka erfarenheter gjorde ni när ni tänkte högt
med hjälp av föreslagna frågor? Kommer det fram några skillnader i era erfarenheter? Något som skiljer era erfarenheter i undervisningen av de yngre
respektive de äldre åldrarna? Vi vill att eleverna är engagerade och tar en
aktiv roll i vår läsundervisning. Hur tog eleverna sig an uppgiften att ”tänka
högt”? Hur skulle ni vilja beskriva elevernas läsengagemang?
En stjärnläsare vet när hen förstår och när hen inte förstår. När stjärnläsaren inte förstår saktar hen ner, går tillbaka och/eller läser om.
Dagens tema: ”Att tänka högt”, ”att förutspå” och
”att reda ut oklarheter”
Att tänka högt är ett sätt att synliggöra att läsning omfattar en aktiv tankehandling. Parallellt med själva läshandlingen tänker läsaren. Många lärare
finner det obekvämt att ”tänka högt” första gångerna varför det kan ta några lektioner för att komma igång. Även eleverna behöver få uppleva syftet
med att läraren modellerar ”tänka högt” strategin. Fortsättningsvis kommer
ni att arbeta med ”tänka högt” strategin under många lektioner. När ni modellerar ”tänka högt” strategin ger ni eleverna en modell för hur en stjärnläsare10 tänker under sin läsning. Detta är också ett exempel på begreppet
”scaffolding” som innebär att läraren först visar hur eleverna ska göra, i det
här fallet hur en stjärnläsare tänker under läsningen. Successivt låter läraren
eleverna ta en alltmer aktiv roll för att till slut se arbetet med att ”tänka
högt” som ett naturligt inslag i undervisningen och lärandet; något eleven
klarar på egen hand.
10 En läsare med hög grad av läsengagemang som gör inferenser, skapar inre bilder och
ställer sig frågor utifrån texten.
15
•••
Dagens uppgift - ”Förutspå” och ”reda ut oklarheter”
Idag fortsätter vi med att fördjupa oss i strategierna Spågumman (att
förutspå) och Detektiven (att reda ut oklarheter). Det betyder att vi nu ska
förutspå vad en text handlar om samt ska reda ut oklarheter genom att gå
på jakt efter nya, ovanliga, okända ord och uttryck. Detektiven letar också
ledtrådar i texten, går till ordböcker och använder sina förkunskaper för att
förstå sådant som först ser svårt ut. Konkret är det en bra idé att ge Detektiven i uppgiften att markera två till fyra ord med exempelvis en post-it lapp,
en sticky-note eller med hjälp av några mini-bokmärken för Detektiven.
Ta återigen fram texten En otrolig natt sidan 29 – 30 (lärare årskurs 1 – 3)
respektive Sömngångare sidan 103 – 105 (lärare årskurs 4 – 6).
Dessa texter använder ni för ert eget ”prova på” arbete i studiecirkeln.
Spågumman
Börja med att sätta er i par utifrån vilka årskurser ni arbetar med. Slå upp
sidan för lektion 1 för respektive årskurs. Inta lärar- respektive elevrollen.
Den som börjar med lärarrollen följer anvisningarna. Byt roller så båda parter får prova på att vara både lärare och elev. Den som agerar lärare provar
också att förutspå vad som ska hända med ”tänka högt” strategin.
Cirkelledaren säger till när det är dags att byta roller och strategi så alla
hinner alla delar.
Detektiven
Gör samma sak med första lektionsförslaget för strategin Detektiven. Följ och
prova det första lektionsförslaget. Byt roller så alla får agera både lärare och
elev. Läraren ska modellera med ”tänka högt” strategin hur Detektiven gör.
Cirkelledaren säger till när det är dags att byta roller och strategi så alla
hinner alla delar.
Avslutningsvis diskuterar gruppen hur det gick, hur det kändes att agera
lärare respektive elev, om något kändes svårt osv. Vilka erfarenheter gav
detta er? Något ni tar med er till lektionerna med era elever? Hur vill ni presentera Detektivens uppgift att leta nya, ovanliga, okända ord och uttryck?
Passar det klassen bättre att gå på ordjakt, leta ovanliga ord eller har du
andra förslag?
16
•••
Att göra till tredje tillfället
Deltagarna undervisar enligt upplägg och lektionsförslag i studiehandledningen. Det betyder att lärare i årskurs 1 – 3 följer lektionerna 1 – 20, lärare
i årskurs 4 – 6 lektionsplanering 2 – 5 för årskurs 4. Deltagarna avgör själva
om de när de introducerar strategierna väljer att följa upplägg och lektionsplaneringar för de lägre årskurserna. Som framgår av materialet så är
progressionen snabbare för årskurs 5 och 6 vilket kan upplevas som att det
går för fort framåt för lärare som själva inte är bekanta med att undervisa i
lässtrategierna inom reciprok undervisning. Inget hindrar att lärare i årskurs
5 och 6 introducerar arbetet utifrån texter och lektionsförslag för de tidigare skolåren. Varje lärare avgör själv vad som passar bäst att börja med.
Nu har det också blivit dags att planera in observationstillfällen hos varandra. Målet är att alla gör en observation hos en kollega vid tre tillfällen,
dvs. mellan andra och tredje tillfället, mellan tredje och fjärde tillfället samt
mellan fjärde och femte tillfället. Fokus för observationerna är att iaktta
och samla reflektioner runt aktuell lässtrategi. Syftet med detta är att samla
underlag för samtalen och diskussionerna på cirkelträffarna med målet att
utmana sig själv och varandra i lärarrollen. Mellan andra och tredje studiecirkeltillfället ligger fokus på undervisningen i att använda Spågumman och
Detektiven. Förslag på frågeställningar att utgå från i observationerna kan
vara: Iakttar du några skillnader i hur eleverna tar sig an Spågumman och
Detektiven? Är alla elever lika aktiva? Något som förvånar dig? Hur påverkas
elevernas läsengagemang? Hur tycker du att eleverna visar läsengagemang?
17
•••
tredje träffen (Reportern)
Uppföljning av 2a träffen
Börja med att sätta er i par. Varje par diskuterar de erfarenheter ni har gjort
i undervisningen sedan förra träffen. Har alla följt de aktuella lektionsplaneringarna? Om ni har gjort anpassningar – hur har dessa sett ut? Några
solskenshistorier, dvs. något som gått mycket bra? Något som förvånat er?
Observationerna ni har gjort i varandras undervisning – vad har de gett
er? Har ni sett och noterat saker som ni inte var beredda på? Något som
förvånat er? Har observatören haft samma upplevelse av de observerade
lektionerna som undervisande läraren?
Avslutningsvis samlar cirkelledaren ihop och sammanfattar deltagarnas
erfarenheter. Vad är lika? Vad skiljer sig åt? Likheter och skillnader – beror
de på klasserna eller elevernas ålder? I annat fall på vad? Har deltagarna
provat att använda strategierna Spågumman och Reportern på andra lektioner och i andra ämnen? Vad är erfarenheterna av detta?
Dagens tema: “Att ställa frågor”
NRP (2000) har bland sina sju rekommendationer med strategierna
”question answering” och ”question generation”. Dessa refererar till att
elever dels ska svara på frågor, dels formulera egna frågor. Med hjälp av
frågor skapar vi oss en förståelse. Det finns olika typer av frågor som i sin
tur ligger på olika nivåer. Vi har exempelvis frågor vars svar:
1. finns klart och tydligt utskrivet i texten. Frågor och svar ligger på textnivå (på raden).
2. vi finner genom att använda ledtrådar i texten och föra ihop information från olika delar av texten. Läsaren måste göra kopplingar och dra
enklare slutsatser (mellan raderna).
3. inte går att finna direkt i texten utan kräver att vi tolkar och gör
inferenser men också använder våra egna personliga erfarenheter och
kunskaper (bortom raderna).
Notera att frågor av andra och tredje typen förutsätter och kräver att
läsaren gör inferenser11. Här är det viktigt att vara uppmärksam på att de
svar som formuleras till frågorna motsvarar slutsatser som har stöd i texten.
Frågor och svar måste alltid ha relevans i förhållande till texten och dess
innehåll. I studiehandledningen används begreppen att ställa frågor och/
eller finna svar på, mellan eller bortom raderna.
11 Skapa mening genom att analysera, tolka och dra slutsatser..
18
•••
Det är Reportern som symboliserar lässtrategin ”att ställa frågor”. Reportern är nyfiken, vill veta och ställer frågor. Dessa kan gälla detaljer likväl
som centrala tankar i texten. Frågeord som används är: ”Vem?”, ”Vad?”,
”Var?”, ”När?”, ”Vilken?”, ”Varför?” och ”Hur?”.
Syftet med att ställa frågor är att de öppnar upp för funderingar som i sin
tur fördjupar tänkandet.
Exempel på frågor som syftar till att fördjupa förståelsen och öka medvetenheten om det som ligger ”mellan och bortom raderna” till en skönlitterär
text kan vara:
• Finns det något i texten du inte förstår?
• Finns det något i texten som inte verkar stämma?
• Vad tänkte du på under läsningen?
• Har något liknande någonsin hänt dig?
• Har du känt någon som liknar huvudpersonen i berättelsen?
• Vad är du nyfiken på att få veta mer om?
Dagens uppgift - ”Att ställa frågor”
Ta återigen fram texten En otrolig natt (lärare årskurs 1 – 3) respektive
Sömngångare (lärare årskurs 4 – 6) som ni redan använt några gånger. Ni
ska nu prova att arbeta med frågor dels spontant och improviserat, dels med
att i par gemensamt formulera frågor.
Först läser ni texten högt för varandra i paren. Den som läser högt tänker
också frågor högt, dvs. högläsaren stannar upp då och då under läsningen
och ställer sig en fråga som uttalas högt men inte besvaras. Den som är elev
i paret antecknar de uttalade frågorna. Efter något avsnitt byter ni roller.
Sist tittar ni på frågorna som ställdes spontant under högläsningen. Vilken
typ av frågor blev det? Användes frågeorden: ”Vem?”, ”Vad?”, ”Var?”,
”När?”, ”Vilken?”, ”Varför?” och ”Hur?”. Några frågeord som ni använde
i större utsträckning än andra? Vad tror ni det beror på?
Arbeta sedan i par med att formulera frågor. Först utifrån att frågorna har
svar som finns på eller mellan raderna. Sedan fortsätter ni med att formulera
frågor där svaren ligger bortom raderna i betydelsen att svaret förutsätter
att läsaren gör inferenser, dvs. en egen tolkning och använder sina erfarenheter och förkunskaper för att besvara frågan. Detta är frågor som har lika
många svar som frågeställare.
19
•••
Ni kan också använda metaforen att svaren finns på ytan eller under ytan.
Motsvarigheten till bortom raderna är att svaret ligger djupt förborgat på
havsbotten.
Formulera först tre frågor till varje kategori och diskutera sedan era frågor
och vilken nivå de ligger på. Byt sedan frågor mellan paren och diskutera
dessa på samma sätt.
Att göra till fjärde tillfället
Ni hittar de lektioner som ni ska använda tillsammans med era elever i studiehandledningen enligt följande:
• Årskurs 1 – 3 lektion 26 – 45 på sidorna 42 – 49
• Årskurs 4 planering 8 – 9 på sidorna 119 – 120
• Årskurs 5 planering 3 på sidan 148
• Årskurs 6 planering 2 på sidan 183
Återigen är det så att introduktion och undervisning i strategin Reportern
är mer detaljerad och noggrann för de yngre eleverna. Du avgör själv om du
vill använda delar av denna för introduktionen av Reportern. Läs anvisningarna och genomför lektionsförslagen.
Ni ska också planera in nya observationstillfällen hos varandra. Mellan
tredje och fjärde studiecirkeltillfället ligger fokus på undervisningen i att
använda Reportern. Förslag på frågeställningar att utgå från i observationerna kan vara: Iakttar du några skillnader i hur eleverna tar sig an Reportern?
Är alla elever lika aktiva? Är det någon skillnad på de starkare respektive de
svagare läsarna i din grupp/klass? Något som förvånar dig? Vilka iakttagelser
gör du för hur eleverna klarar att formulera frågor på de tre olika nivåerna?
Hur ser du att eleverna förstår skillnaden mellan frågenivåerna? Vilka tecken
ser du på en fördjupad läsförståelse?
20
•••
fjärde träffen
(Konstnären och Cowboyen)
Uppföljning av 3e träffen
Diskutera först i par och sedan tillsammans. Cirkelledaren leder det gemensamma samtalet som syftar till att knyta ihop deltagarnas erfarenheter och
reflektioner.
Sedan förra träffen har ni arbetat med lässtrategin att ställa frågor, dvs.
med Reportern. Hur gick detta? Hur introducerade ni uppgiften att ställa
frågor för eleverna? Arbetade ni med att dels formulera, dels besvara frågor
parallellt eller började ni med att formulera frågor? Utkristalliserades några
skillnader i hur barnen ställde/besvarade frågor beroende på vilken text de
arbetade med? Och vilka texter har ni arbetat med utöver de som är föreslagna i studiehandledningen? Hur gjorde ni för att konkretisera skillnaden
mellan de tre frågenivåerna, dvs. att ställa frågor på, mellan och bortom
raderna? Vilka råd skulle du ge en kollega som står inför att göra denna
uppgift?
Avsätt runt 10 – 15 minuter till att diskutera era erfarenheter och reflektioner från observationstillfällena i varandras klassrum.
Att arbeta med lässtrategier är att arbeta med metakognitiva strategier. Metakognition är att ha en medvetenhet om sitt eget tänkande. På vilket sätt
har era elever börjat reflektera och tänka om sitt eget tänkande? När och i
vilken utsträckning diskuterar ni med era elever om VILKEN strategi ni använder HUR, NÄR och VARFÖR? Att du gör detta och hur detta går är det
centrala i undervisningen av lässtrategier. Om du inte är helt säker på att du
har alla elever med dig så behöver du tänka över din planering och anpassa
din undervisning till där dina elever befinner sig i sin tankeutveckling.
Dagens tema: ”Att skapa inre bilder” och ”att återberätta vs sammanfatta”
Du har nu i din undervisning arbetat med tre av fem lässtrategier. Givetvis lägger du inte dessa tre första lässtrategier åt sidan nu när vi fortsätter
med de två sista. Allt eftersom du tar in nya lässtrategier i undervisningen
använder du också de tidigare. Efter den femte cirkelträffen är målet att du
och dina elever känner er bekanta och bekväma med att använda alla fem
lässtrategierna och deras symboler, dvs. Spågumman, Detektiven, Reportern,
Cowboyen samt Konstnären.
21
•••
Dagens uppgift - ”Att skapa inre bilder” och
”att återberätta/sammanfatta”
Ni hittar planeringarna för att skapa inre bilder, dvs. Konstnären, här:
• Årskurs 1 – 3: lektion 21 – 25
• Årskurs 4: planering 6, 7
• Årskurs 5: planering 4, 6, 9
• Årskurs 6: planering 3
Planeringarna för att återberätta/sammanfatta, dvs. Cowboyen, hittar ni
här:
• Årskurs 1 – 3: lektion 46 – 50
• Årskurs 4: planering 10, 11
• Årskurs 5: planering 5, 7
• Årskurs 6: planering 2
Återigen är det så att planeringarna för de tidigare skolåren är mer noggranna och beräknas ta mer tid i anspråk än för de senare skolåren. Här
får du som lärare själv ta ställning till om du vill introducera de aktuella
lässtrategierna med hjälp av texter och planeringar för något av de tidigare
skolåren innan du går vidare med att arbeta enligt planeringarna för ”rätt”,
dvs. din, årskurs.
Fokus för dagens cirkelträff är att ni själva ska prova på att i lärarrollen
använda lässtrategierna att skapa inre bilder samt återberätta/sammanfatta.
För ert pararbete väljer ni själva att arbeta utifrån antingen texterna för modellektionerna för årskurs 1, 2, 3 eller så återanvänder ni texten Sömngångaren på sidan 103 – 105. Det går lika bra att ta en bok ur klassrumsbiblioteket, en bok med bilder, innehållsförteckning, rubriker och gärna även
illustrationer i texten. Det viktiga nu är inte vilken text ni använder utan att
ni verkligen provar att utifrån en bok i ett gemensamt utforskande förutspå
vad den handlar om. Använd bilder och text för att formulera kvalificerade
gissningar, formulera hypoteser och diskutera olika utgångspunkter och
ledtrådar för era slutsatser.
Cirkelledaren bryter och markerar när det är dags att gå vidare till arbetet
med att återberätta/sammanfatta, dvs. Cowboyen.
Nu går ni över till att arbeta med att återberätta och sammanfatta, dvs.
Cowboyen. Här är det viktigt att komma ihåg skillnaden mellan att återberätta och sammanfatta. När man återberättar något så berättar man utifrån
vad som händer först, sedan och sist. Återberättande innehåller mer detaljer
22
•••
från handlingen. Att sammanfatta innebär att läsaren tolkar, analyserar och
drar slutsatser. Läsaren infererar. Läsaren har använt flera lässtrategier och
ställt sig frågor på olika nivåer, sökt ledtrådar i olika delar av texten och
gjort inferenser. Syftet är att finna ut vad som är det centrala budskapet och
huvudtankarna i texten. När läsaren sammanfattar är det också viktigt att
kunna bortse från mindre viktig information, att skilja det viktiga från det
mindre viktiga i förhållande till textens centrala budskap. Att sammanfatta
en text ligger på en kognitivt12 högre nivå.
För att introducera och konkretisera skillnaden mellan att återberätta och
sammanfatta är visor och korta fabler utmärkta underlag att arbeta med,
till exempel ”Imse Vimse spindel”. Du hittar fler förslag på barnvisor på sidan
58.
Ja, då har vi nu provat de två sista lässtrategierna, Konstnären och
Cowboyen, och det är dags att introducera dem i er undervisning. Det är
också dags för det tredje och sista observationstillfället i varandras undervisning. Mellan fjärde och femte studiecirkeltillfället ligger fokus på undervisningen i att skapa inre bilder samt återberätta/sammanfatta, dvs. att
använda Konstnären och Cowboyen. Förslag på frågeställningar att utgå
från i observationerna kan vara: Iakttar du några skillnader i hur eleverna
tar sig an Cowboyen? Är alla elever lika aktiva? Något som förvånar dig?
Vilka iakttagelser gör du för hur eleverna klarar att återberätta respektive
sammanfatta texten?
Att göra till femte tillfället
Till nästa cirkelträff har ni att introducera och arbeta med främst de två nya
och sista lässtrategierna att skapa inre bilder, dvs. Konstnären, samt att återberätta/sammanfatta, dvs. Cowboyen. Använd de planeringar som nämns
under Uppgift för femte träffen och följ de förslag som ges för denna träff.
En annan uppgift att göra till nästa tillfälle är att tänka efter och skriva ner
i punktform:
1. vad du anser att läsförståelse är.
2. vad du bedömer när du bedömer en elevs läsförståelse.
3. hur du går till väga.
Gör en lista i tre kolumner och skriv ner dina punkter under respektive rubrik. Nästa tillfälle, det femte och sista, kommer deltagarna att diskutera dessa.
Ni ska då jämföra vad ni antecknat och diskutera likheter och skillnader.
Dags också att planera in nya observationstillfällen hos varandra. Mellan
fjärde och femte studiecirkeltillfället ligger fokus på undervisningen i att
12 Kognitiv syftar på hur människan tänker och tolkar sinnesintryck. Det är en aktiv process där den
enskilda människan tänker och löser problem. Kognitiva strategier kan läras ut i undervisningen.
23
•••
använda Konstnären och Cowboyen. Använd samma förslag på frågeställningar som ni använde mellan tredje och fjärde tillfället, dvs.: Iakttar du
några skillnader i hur eleverna tar sig an Konstnären och Cowboyen. Är
alla elever lika aktiva? Är det någon skillnad på de starkare respektive de svagare läsarna i din grupp/klass? Något som förvånar dig? Vilka iakttagelser
gör du för hur eleverna klarar att formulera frågor på de tre olika nivåerna?
Hur ser du att eleverna förstår skillnaden mellan frågenivåerna? Vilka tecken ser du på en fördjupad läsförståelse?
Avslutningsvis ska du också fundera över om du har gjort några anpassningar för de elever du anser är i behov av särskilt stöd. Hur ser i så fall
dessa anpassningar ut? På vilka grunder har du gjort anpassningarna? Är de
av generell natur eller för den enskilda eleven?
24
•••
Femte träffen
Dagens tema - ”Att undervisa i läsförståelse”
samt utvärdering
Vi har nu kommit till femte och sista cirkelträffen. Ni har gått igenom samtliga fem lässtrategier med era elever. Idag delar vi tiden mellan att först följa
upp den fjärde träffen och sedan göra en gemensam utvärdering.
Textrörlighet
Syftet med att undervisa våra elever i lässtrategier är att de ska erövra och
lära sig använda vad vi kan kalla ”kritiska läsförståelsestrategier”. Vi har i
studiehandledningen ”En läsande klass” mött och arbetat med fem sådana
lässtrategier. Ett övergripande syfte är att eleverna ska bli textrörliga. Textrörlighet är när läsaren rör sig både framåt (framåtriktad textrörlighet –
man använder det man redan läst eller skrivit för att förstå det som kommer
längre fram) och bakåt (bakåtriktad textrörlighet – man kan använda det
man just läst eller skrivit för att fördjupa sin förståelse av det man läst eller
för att förändra det man skrivit) i texten. En textrörlig läsare gör kopplingar
till sig själv, till andra texter och/eller till vad som händer i världen (utåtriktad textrörlighet). Textrörlighet står alltså för en rörlighet både inom och
mellan texter men också förmågan att gå ut från texten och koppla innehållet till egna erfarenheter och förkunskaper. Den handlar också om att förstå
hur olika författare beskriver samma sak eller något liknande.
Förmågan att ”röra sig i texter” ses som en viktig aspekt för utveckling av
läs- och skrivförmågan. Den grundas redan hos det lilla barnet i de muntliga
samtalen. Därför är det viktigt att ge möjligheter till att samtala, läsa och
skriva i många och varierande sammanhang. Genom att använda de lässtrategier vi har arbetat med i den här studiecirkeln och enligt studiehandledningen ”En läsande klass” har ni också arbetat med att träna era elevers
förmåga till textrörlighet.
Uppföljning av 4e träffen
Börja med att under 5-10 minuter parvis berätta för varandra hur det gick
att introducera era elever i de två sista lässtrategierna, dvs. ”att skapa inre
bilder” (Konstnären) och ”att återberätta/sammanfatta” (Cowboyen).
Är alla elever helt på det klara med vilken lässtrategi de ska använda? samt:
Varför? När? och Hur?
25
•••
Har du någon/några elever som inte klarar detta? Vad anser du att det beror
på? Hur har du anpassat din undervisning för att alla elever ska vara med
på vilken lässtrategi de lär sig? Varför? När? Hur?
Cirkelledaren tar upp sådant deltagarna vill förmedla till övriga i gruppen.
Sedan tar alla fram sina punktlistor och de anteckningar deltagarna har
gjort sedan den förra, 4e träffen, till rubrikerna:
1. Vad du anser att läsförståelse är?
2. Vad bedömer du när du bedömer en elevs läsförståelse?
3. Hur du går till väga?
4. Finns det något du inte bedömer i dina elevers läsning?
5. Har du upptäckt några nya stjärnläsare i din grupp/klass?
Hur har undervisningen enligt studiehandledningen för En läsande klass
påverkat dina elevers tänkande om sitt eget tänkande, dvs. elevernas metakognitiva förmåga? Hur ser du det?
Har din undervisning i lässtrategier enligt studiehandledningen förändrat
elevernas syn på vad som är karakteristiskt för en stjärnläsare?
Vad tycker dina elever om att arbeta med RT?
Var ligger fokus idag för din bedömning av elevers läsfärdighet? Vilka färdigheter observerar du för att bedöma dina elevers läsfärdighet? Hur påverkar det du bedömer som läsfärdighet din undervisning?
Mellan fjärde och femte tillfället har cirkeldeltagarna också gjort observationer under varandras lektioner. Diskutera ovanstående frågeställningar
(under rubriken ”Uppföljning av 4e träffen”) utifrån reflektioner från dessa
observationstillfällen.
26
•••
Utvärdering av studiecirkeln
Cirkelledaren tar ansvar för att det finns 45 minuter kvar av tiden för
utvärdering.
VÖL – Vad jag har lärt mig (15 minuter)
Börja med att ta fram kuvertet med VÖL-diagrammen från första träffen.
Deltagarna fyller i tredje kolumnen, den med rubriken L som i ”lärt mig”.
Diskutera tillsammans vad ni anser att ni har lärt er, dvs. sådant ni har skri­
vit i L-kolumnen i VÖL-diagrammet. Använd 4-5 minuter åt att fylla i tredje
kolumnen i diagrammet och sedan runt 10 minuter åt att diskutera vad ni
har skrivit att ni har lärt er.
Diskussion (30 minuter)
Sedan fortsätter ni utvärderingen med nedansstående diskussionsfrågor.
Här följer ett förslag på diskussionsfrågor ni kan använda under sista träf­
fens utvärdering.
1. Hur har studiecirkeln runt En läsande klass påverkat din undervisning?
(innehåll, arbetssätt, organisation av undervisningen, bedömning mm.)
2. Vilka nya centrala ord och begrepp har studiecirkeln gett dig?
3. Vilka är de viktigaste erfarenheterna och/eller lärdomarna som du tar
med dig?
4. Hur ser ditt sätt att observera, analysera och bedöma dina elevers
läsförståelse ut idag jämfört med före studiecirkeln? Några skillnader?
Vilka i så fall?
5. Hur använder du din bedömning av dina elevers läsförståelse för att
planera din undervisning?
6. Ta fram era listor på vad ni anser att läsförståelse och bedömning är.
Diskutera tillsammans de punkter ni har skrivit upp. Vad är lika och
vad skiljer sig åt?
27
•••
Litteraturreferenser
Hattie, J. (2009). Visible learning: A Synthesis of Over 800 Meta-Analyses
Relating to Achievement. London: Routledge. UK.
Jönsson, K. & Bergöö, K. (2012). Glädjen i att förstå. Lund: Studentlitteratur.
Manz, S.L. (2002). A strategy for previewing textbooks: Teaching readers to
become THIEVES. I The Reading Teacher, 55, 434–435.
NRP (2000). The National Reading Panel Report. Teaching Children to Read:
An Evidence Based Assessment of the Scientific Reserarch Literature oon
Reading and its Implications för Reading Instruction. Washington D.C.:
National Institute of Child Health and Human development (NICHD).
Palinscar, A.-M.S. & Brown, A. L. (1984). Reciprocal Teaching of Comprehension – Fostering and Comprehension – Monitoring Activities. Cognition
and Instruction, 1 (2), 117 – 175.
Reichenberg, M. (2011). Läsförståelse genom strukturerade textsamtal.
Stockholm: Natur & Kultur.
Skolverket (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och
fritdshemmet 2011. Stockholm: Skolverket och Fritzes.
Skolverket (2013). Forskning för klassrummet. Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet i praktiken. Laddas ner från: http://www.skolverket.se/publikationer?id=3095, 140202.
Westlund, B. (2012). Att undervisa i läsförståelse. Stockholm: Natur & Kultur.
Westlund, B. (2013). Att bedöma elevers läsförståelse. En jämförelse mellan
svenska och kanadensiska bedömningsdiskurser i grundskolans mellanår.
Stockholm: Natur & Kultur.
Zwiers, J. (2004). Building Reading Comprehension Habits in Grades 6-12:
A Toolkit of Classroom Activities. 2nd Edition. The International Reading
Association, 2004.
Internetkällor för mer läsning
Lori Oczkus webb: http://www.lorioczkus.com, 140202.
NRP, National Reading Panel: http://www.nationalreadingpanel.org/
Publications/publications.htm, 140202.
Reading Rockets: http://www.readingrockets.org, 140202.
Skolinspektionen: http://www.skolinspektionen.se, 140202.
Teaching Reading & Writing Project: http://readingandwritingproject.com,
140202.
28
•••
