Personalhandläggare Eva-May Malmström
Fastställd 2013-01-07
Rutiner vid medarbetares
sjukfrånvaro och
arbetslivsinriktade
rehabilitering
Innehåll
Inledning ........................................................................................................ 3
Ansvar ............................................................................................................ 3
Förebyggande insatser ................................................................................ 4
Förebyggande sjukpenning ........................................................................ 4
Företagshälsovården.................................................................................... 4
Sjukanmälan och friskanmälan ................................................................... 5
Läkarintyg/ Medicinskt underlag ................................................................. 5
Högriskskydd ................................................................................................ 6
Allmänt högriskskydd .................................................................................. 6
Särskilt högriskskydd .................................................................................. 6
Försäkringskassans arbete ......................................................................... 6
Rehabiliteringskedjan.................................................................................. 6
Arbetsgivarutlåtande ................................................................................... 7
Om Försäkringskassan drar in sjukpenningen ........................................... 8
Mälardalens högskolas rehabiliteringsprocess ........................................ 8
Sjukfrånvaro dag 1-14................................................................................. 8
Sjukfrånvaro dag 15-................................................................................... 8
Upprepad korttidssjukfrånvaro .................................................................... 9
Utredning av arbetsförmåga vid sjukfrånvaro ............................................. 9
Deltidssjukskrivning .................................................................................... 9
Avstämningsmöte ..................................................................................... 10
Anpassning ............................................................................................... 10
Arbetshjälpmedel ...................................................................................... 10
Arbetsprövning och Arbetsträning ............................................................ 11
Arbetsfömågebedömning .......................................................................... 11
Rätt till ledighet för att pröva annat arbete(Lag 2008:265) ..................... 12
Introduktionsprogram hos Arbetsförmedlingen ..................................... 12
Avslut av rehabiliteringsarbetet ................................................................ 12
Om medarbetaren återgår i ordinarie arbete ............................................ 12
Om medarbetaren avbryter eller inte medverkar i sin rehabilitering ......... 12
Om medarbetaren inte kan återgå i arbete ............................................... 13
Ny anställning på MDH ............................................................................. 13
Sjuk- eller aktivitetsersättning ................................................................... 13
Dokumentation ............................................................................................ 14
Ekonomiskt ansvar ..................................................................................... 14
Lagar mm ..................................................................................................... 15
Checklista .................................................................................................... 16
2 (16)
3 (16)
Inledning
Mälardalens Högskola ska vara en hälsofrämjande arbetsplats präglad av
öppenhet och tydlighet.
Arbetsgivaren har en lagstadgad skyldighet att tidigt uppmärksamma ohälsa
bland de anställda och vidta åtgärder i förebyggande och rehabiliterande
syfte.
Detta dokument är ett stöd i arbetet med hantering av sjukfrånvaro och
arbetslivsinriktad rehabilitering.
Rehabilitering är ett samlingsbegrepp för åtgärder av medicinsk,
psykologisk, social och arbetslivsinriktad art som vidtas för att en individ ska
återvinna funktionsförmåga och förutsättningar för ett gott liv.
Arbetslivsinriktad rehabilitering är de insatser som behövs för att
medarbetare som drabbats av sjukdom eller skada ska få tillbaka
arbetsförmåga och återgå till arbetslivet.
När behov av arbetslivsinriktad rehabilitering uppstår ska rehabiliteringsprocessen påbörjas så snart det är möjligt. Rehabiliteringens mål ska i första
hand vara medarbetarens återgång till eget arbete enligt gällande
anställningsavtal.
Ansvar
Rehabilitering är ett gemensamt ansvar för både chef och medarbetare. Ju
tidigare ohälsa uppmärksammas och åtgärder vidtas, desto större möjlighet
till ett bra resultat.
Arbetsgivaren har enligt socialförsäkringsbalken och arbetsmiljölagen (AML)
ett ansvar för att en medarbetare som drabbas av skada eller sjukdom får del
av de rehabiliterings- och anpassningsåtgärder som behövs för att kunna
återgå till arbetet.
Chefens ansvar:
•
•
•
•
•
•
att en god arbetsmiljö upprätthålls på arbetsplatsen
att uppmärksamma och följa upp tidiga tecken på ohälsa
att hålla regelbunden kontakt med medarbetare vid sjukfrånvaro
att en sjukskriven medarbetare får samma information som övriga
medarbetare
att följa upp sjukfrånvaro
att vidta de arbetslivsinriktade rehabiliteringsåtgärder som behövs för
att medarbetaren ska kunna återfå arbetsförmågan
En sjukskriven medarbetares skyldigheter finns reglerade i
Socialförsäkringsbalken. Balken säger att en medarbetare både är skyldig att
lämna de upplysningar som behövs för att klarlägga hans eller hennes
rehabiliteringsbehov och att aktivt medverka i rehabiliteringen. I annat fall
föreligger inte rätt till ersättning från sjukförsäkringen.
Medarbetaren ansvar (socialförsäkringsbalken 30 kap 7 §):
•
•
•
•
att vara aktiv i sin egen rehabilitering och fullfölja uppgjorda planer
att lämna de uppgifter som behövs för rehabiliteringen
att i möjligaste mån upprätthålla kontakt med arbetsplatsen
att visa läkarintyg fr o m 8:e kalenderdagen i sjukperioden samt vid
förlängd sjukskrivning
Försäkringskassans ansvar (socialförsäkringsbalken 30 kap 8-11 §):
Försäkringskassan är den myndighet som har samordningsansvaret när en
individ behöver flera olika rehabiliteringsinsatser.
Försäkringskassan kontaktar arbetsgivaren för att få in nödvändiga uppgifter
samt kallar vid behov till ett avstämningsmöte. På ett avstämningsmöte
diskuteras vilka åtgärder som behövs för att medarbetaren ska kunna
komma tillbaka till arbetet.
Förebyggande insatser
Chefen är ett viktigt verktyg i det förebyggande arbetet. Att se och bekräfta
sina medarbetare, att vara tillgänglig och lyhörd hör till det grundläggande
chefsansvaret liksom att skapa delaktighet och förutsättningar för personlig
utveckling för medarbetarna.
Med tidigt insatta åtgärder kan man i många fall undvika långvariga
sjukskrivningar.
För att förebygga sjukskrivningar ska man vara uppmärksam på tidiga
tecken på ohälsa såsom t.ex:
•
•
•
upprepad korttidsfrånvaro eller mönster i korttidsfrånvaron
ändrat beteende
medarbetaren visar mindre intresse för arbetet, håller sämre ordning
Förebyggande sjukpenning
Den anställda kan få sjukpenning om han eller hon genomgår en medicinsk
behandling eller medicinsk rehabilitering för att förebygga sjukdom eller för
att förkorta sjukdomstiden. Behandlingen eller rehabiliteringen ska vara
ordinerad av läkare och godkännas av Försäkringskassan. Vid förebyggande
sjukpenning betalar Försäkringskassan sjukpenning från och med första
dagen, karensdag gäller inte.
Företagshälsovården
Företagshälsovården är en expertresurs som kan användas när behov finns
att undersöka och bedöma de fysiska och psykiska riskerna i arbetet. De kan
hjälpa till vid rehabilitering och vara ett stöd kring de anpassningsåtgärder
som behöver genomföras på arbetsplatsen.
Vid avstämningsmöten kan företagshälsovården delta.
Om en sjukskrivning beror på arbetsrelaterade hälsoproblem ska
medarbetaren senast efter 14 dagars sjukskrivning få kontakt med
företagshälsovården för att få hjälp med att hitta lösningar på problemen.
Beställning görs av rehabiliteringssamordnare vid personalsektionen.
Vid stress och utmattningsproblematik kan medarbetaren få samtalsstöd hos
psykolog och/eller sjukgymnastik efter bedömning av företagshälsovården.
4 (16)
Avstämningsmöte sker efter halva tiden. Beställning görs av
rehabiliteringssamordnare vid personalsektionen.
Alla medarbetare har möjlighet att uppsöka företagshälsovården vid
arbetsrelaterade problem. Om ytterligare insatser behövs kontaktar
företagshälsovården närmaste chef för diskussion och planering/beslut.
Sjukanmälan och friskanmälan
Första sjukdagen gör medarbetaren en sjukanmälan till växeln, tfn 021101300 samt meddelar sin närmaste chef. Växeln mailar till
lönehandläggarna som lägger in första sjukdag i Egenrapportering samt
meddelar närmaste chef/ personaladministratör.
När medarbetaren är tillbaka på arbetet ligger ett mail i Outlook där man
ombeds komplettera uppgifterna i Egenrapportering med övriga sjukdagar.
OBS! Sjukfrånvaro får inte bytas ut mot annan ledighet
Senast sjukdag 3 kontaktar närmaste chef den sjukskrivne och hör efter när
återgång i arbete kan bli aktuellt och vad som kan göras för att underlätta
återgång.
Efter sju dagars sjukskrivning ska en kopia på läkarintyget skickas/lämnas
till närmaste chef och en kopia skickas/lämnas till personalsektionen.
Originalet skickas till Försäkringskassan av den anställde.
Om det finns särskilda skäl kan arbetsgivaren begära läkarintyg från en
tidigare dag i sjukperioden eller från första dagen av kommande korta
sjukperioder (s.k. första-dagsintyg), dock längst under 12 månader. Lokal
arbetstagarorganisation ska informeras om det tilltänkta beslutet.
Efter 14 dagars sjukskrivning kontaktas den sjukskrivne för ett möte med
utredning av arbetsförmågan under sjukfrånvaron (blankett).
Även vid korttidsfrånvaro, mer än 6 tillfällen under löpande kalenderår, ska
en utredning ske. Närmaste chef bevakar via Palasso vilka som varit sjuka
mer än 6 tillfällen.
Friskanmälan ska göras till närmaste chef senast dagen innan återgång i
arbete.
Om medarbetaren återinsjuknar inom 5 kalenderdagar räknas det som en
förlängning av tidigare sjukperiod och därför dras ingen ytterligare
karensdag. Läkarintyg ska lämnas från 8:e kalenderdagen i den nya
sjukperioden.
Beslut om sjukersättning/förtidspension från Försäkringskassan ska
omgående skickas till lönehandläggare.
Läkarintyg/ Medicinskt underlag
Läkarintyget är ett underlag för bedömning av rätten till sjuklön.
Läkarintyget är till för att arbetsgivaren och Försäkringskassan ska kunna
bedöma om den anställde har rätt till sjuklön och sjukpenning.
Intyget ger inte den anställda automatiskt rätt till sjuklön eller sjukpenning.
5 (16)
I intyget ska läkaren beskriva hur den anställdes medicinska tillstånd
påverkar hennes eller hans förmåga att arbeta. Det ska tydligt framgå vilka
uppgifter som den anställda inte klarar av att utföra på grund av sjukdom.
Om ett läkarintyg inte innehåller tillräckliga uppgifter för att bedöma om
arbetsförmågan är nedsatt på grund av sjukdom behöver arbetsgivaren inte
acceptera läkarintyget. Tag kontakt med läkaren för ett förtydligande.
Om den anställde inte lämnar ett läkarintyg den åttonde kalenderdagen som
visar att hon eller han är sjuk och inte kan arbeta är du inte skyldig att betala
sjuklön. Den grundläggande förutsättningen för rätt till sjuklön är att den
anställdes arbetsförmåga på grund av sjukdom är så pass nedsatt att hon
eller han är förhindrad att utföra arbete.
Högriskskydd
Allmänt högriskskydd
Antalet karensdagar är begränsade till tio (10) under en 12-månadersperiod.
Den som är sjuk mer får sjuklön från första dagen under resten av 12månadersperioden.
Särskilt högriskskydd
Om den anställde har en medicinskt väl dokumenterad sjukdom, som gör att
han/hon ofta måste vara borta från arbetet eller medför risk för en eller flera
längre sjukperioder (28 dagar) kan han/ hon få sjuklön redan från första
dagen. Med "ofta" menas att antalet sjukdomsfall under ett år bedöms bli fler
än tio (10).
Den anställde söker själv om särskilt högriskskydd hos Försäkringskassan.
Beslutet ska lämnas till lönehandläggare.
Om den anställde beviljas särskilt högriskskydd får arbetsgivaren, efter
skriftlig ansökan, ersättning för hela sjuklönekostnaden från
Försäkringskassan.
Försäkringskassans arbete
Rehabiliteringskedjan
Rehabiliteringskedjan som infördes den 1 juli 2008 är försäkringskassans
verktyg vid bedömning av rätten till ersättning vid sjukdom. Det finns fasta
avstämningspunkter där bedömningsgrunden förändras;
Dag 15-90
Sjukpenning betalas ut om man inte kan återgå till de vanliga
arbetsuppgifterna hos nuvarande arbetsgivare.
Dag 91-180
Sjukpenning betalas ut om man inte kan återgå till någon arbetsuppgift hos
nuvarande arbetsgivare.
6 (16)
Dag 181-364
Sjukpenning beviljas bara när försäkrad saknar arbetsförmåga på hela
arbetsmarknaden och inte kan utföra något arbete hos arbetsgivaren.
Sjukpenning kan utges i högst 364 dagar under en period på 450 dagar (15
mån=ramtid)). Sjukskrivningsperioder inom ramtiden läggs samman.
Sammanläggning av sjukperioder. När en medarbetare sjukanmäler sig
befinner hon/han sig normalt på dag 1 i rehabiliteringskedjan. Om
medarbetaren är mellan två sjukperioder och har arbetat en kortare period
än 90 dagar läggs sjukperioderna ihop. Det betyder att arbetsförmågan
redan från början kan bedömas i förhållande till andra arbetsuppgifter hos
arbetsgivaren eller mot hela arbetsmarknaden. En period om 90 dagar
innebär 90 kalenderdagar.
Exempel
Sofia begär sjukpenning efter att ha fått sjuklön i 14 dagar. För två månader
sedan var hon också sjuk och fick sjukpenning i en sjukperiod som varade
100 dagar. Eftersom hon har arbetat mindre än 90 dagar sedan hon fick
sjukpenning senast ska hennes sjukperioder läggas samman.
Den första dag Sofia kan få sjukpenning befinner hon sig på dag 115 i
rehabiliteringskedjan, eftersom den tidigare sjukperiodens 100 dagar läggs
ihop med de 14 dagar som hon har fått sjuklön. Försäkringskassan bedömer
därför hennes arbetsförmåga både i förhållande till hennes vanliga arbete
och till andra arbeten som arbetsgivaren kan erbjuda redan den första dagen
som hon begär sjukpenning.
Dag 365Arbetsförmågan bedöms mot hela arbetsmarknaden.
Sjukpenning på fortsättningsnivå kan utgå i ytterligare 550 dagar,
efter egen ansökan, med en lägre ersättningsnivå (75 %).
Om sjukperioden pågått i 364+550 dagar upphör försäkringen att gälla. För
att omfattas av en ny sjukperiod med sjukpenning måste arbetstagaren ha
arbetat minst 87 dagar.
I vissa fall kan ytterligare dagar med sjukpenning beviljas. Det gäller t.ex. i
de fall personen inte kan delta i någon aktivitet hos Arbetsförmedlingen och
dagar med sjukpenning (364+550=914 dagar) egentligen tagit slut.
Fortsatt sjukpenning kan beviljas vid synnerliga skäl, då bibehålles
ursprunglig ersättningsnivå (80 %).
Arbetsgivarutlåtande
Inför att Försäkringskassan ska ta ställning till arbetsförmågan hos den
anställde i annat arbete än det ordinarie, kan de begära in ett
arbetsgivarutlåtande. I utlåtandet ska arbetsgivaren ange vilka möjligheter
som finns att ta tillvara den anställdes arbetsförmåga inom arbetsgivarens
verksamhet efter omplacering, anpassning eller annan rehabiliteringsåtgärd.
Det är den anställde som ansvarar för att lämna in utlåtandet till
Försäkringskassan.
7 (16)
Om Försäkringskassan drar in sjukpenningen
I de fall Försäkringskassans utredning visar att medarbetaren har en
arbetsförmåga som kan användas i ett på arbetsmarknaden normalt
förekommande arbete kan Försäkringskassan dra in sjukpenningen.
Arbetsgivaren har inte någon skyldighet att kompensera arbetstagaren
ekonomiskt om inte arbete utförs. Arbetsgivarens ansvar för anpassning och
rehabilitering enligt Arbetsmiljölagen upphör dock inte.
Kontakta därför rehabiliteringssamordnaren på personalsektionen.
Boka ett möte med arbetstagaren och utred orsaken till indragningen.
Tag hjälp av Företagshälsovården och gör en arbetsförmågebedömning.
Mälardalens högskolas rehabiliteringsprocess
Sjukfrånvaro dag 1-14
Efter karensdagen följer en sjuklöneperiod som sträcker sig fram t o m 14:e
sjukdagen.
Ansvarig chef är den som beslutar om rätten till sjuklön under den här
perioden. För att medarbetaren ska ha rätt till sjuklön krävs det att
arbetsförmågan är nedsatt på grund av sjukdom/skada.
Istället för sjuklön kan medarbetaren tillfälligt erbjudas andra
arbetsuppgifter som han eller hon kan utföra trots sin sjukdom/skada. Ett
sådant erbjudande måste medarbetaren acceptera, förutsatt att det inte
innebär lägre lön.
Om en medarbetare kan arbeta trots sjukdom/skada men inte resa till
arbetet på vanligt sätt på grund av sjukdomen/skadan kan medarbetaren
erbjudas ersättning för merkostnader för resor till arbetet istället för
sjuklön(kostnaden ska vara skälig). Räknas som beskattad förmån och
arbetsgivaren betalar arbetsgivaravgifter.
Vid tveksamheter om
personalhandläggare
rätten
till
sjuklön
kontaktas
personalchef/
Sjukfrånvaro dag 15Den 15:e sjukdagen sker automatiskt en sjukanmälan till Försäkringskassan
via lönehandläggaren. Medarbetaren får hemsänt en blankett från
Försäkringskassan som ska fyllas i och skickas tillbaka tillsammans med
läkarintyg i original, därefter bedöms rätten till sjukpenning.
Vid långvarig sjukdom förväntas medarbetaren besöka arbetsplatsen
regelbundet, exempelvis vid personalmöten och APT, om så är möjligt.
Vid behov utses en fadder/stödperson för att hjälpa den sjukskrivne att
upprätthålla kontakten med arbetsplatsen.
Kom ihåg att en sjukskriven medarbetare utan aktivitet och utan kontakt
med arbetslivet snabbt kan få svårt att upprätthålla självkänsla m.m. vilket
försvårar återgång i arbete.
8 (16)
Upprepad korttidssjukfrånvaro
Om en medarbetare ofta är sjuk (6 tillfällen under en 12-månadersperiod)
ska en utredning göras. Syftet med utredningen är att så tidigt som möjligt ta
reda på om något kan göras på arbetsplatsen för att förebygga ytterligare
sjukfrånvaro. Medarbetaren har möjlighet att ta med sig en facklig
företrädare/skyddsombud eller någon annan till mötet. Utredningen ska
dokumenteras på blankett ”Utredning av arbetsförmåga vid sjukfrånvaro”.
I en del fall kan det vara nödvändigt att kräva läkarintyg från första
sjukdagen. Se under avsnitt Sjukanmälan/Friskanmälan.
Utredning av arbetsförmåga vid sjukfrånvaro
Närmaste chef ansvarar för att utredning av arbetsförmåga sker vid
sjukfrånvaro längre än 14 dagar.
Syftet med utredningen är att ge svar på orsak till arbetsoförmågan samt
åtgärder som behöver vidtas för att medarbetaren så snart som möjligt ska
återgå i ordinarie arbete. Det föreligger dock ingen skyldighet att utvidga
verksamheten för att skapa nya arbetsuppgifter åt medarbetaren.
Utredningen ska ge svar på:
•
•
•
•
•
orsak till arbetsoförmågan
vilka åtgärder som behöver vidtas
vad som gjorts tidigare
hur ser prognosen ut för återgång i arbete
möjlighet till deltidssjukskrivning
Utredningen genomförs vid ett möte mellan chef och medarbetare och ska
dokumenteras på blankett ” Utredning av arbetsförmåga vid sjukfrånvaro”.
Ansvarig chef är den som tar initiativ till mötet. Medarbetaren har möjlighet
att ta med sig en facklig företrädare/skyddsombud eller någon annan till
mötet.
Man behöver inte vänta på återkoppling från Försäkringskassan för att
påbörja
planerade
rehabiliteringsåtgärder
som
inte
kräver
Försäkringskassans medverkan eller godkännande.
Arbetsgivaren bör hjälpa till att motivera och aktivera en sjukskriven
medarbetare utan att ta över dennes ansvar för sin rehabilitering!
Deltidssjukskrivning
Om en medarbetare blir sjukskriven på deltid är grundregeln att varje
ordinarie arbetsdag ska förkortas. I de fall detta medför svårigheter kan
arbetstiden i samråd med Försäkringskassan och medarbetaren förläggas på
annat sätt.
Arbetstiden på deltid får ej överskridas i form av flex- eller övertid. Träning
eller besök hos vårdgivare ska ske utom arbetstid.
OBS! Den som är deltidssjukskriven och blir helt sjuk en eller flera dagar
skall sjukanmäla sig både till arbetsgivaren och till Försäkringskassan.
Försäkringskassan betalar sjukpenning för hela sjukperioden. (Sjuklön utgår
ej).
9 (16)
Avstämningsmöte
Ett steg i rehabiliteringen är att kalla till ett avstämningsmöte där berörda
parter deltar. Mötet kan vara initierat av såväl Försäkringskassan som
arbetsgivaren. Vid mötet deltar närmaste chef, rehabiliteringssamordnare
vid
personalsektionen,
medarbetaren
och
representant
för
Försäkringskassan. Medarbetaren ska erbjudas att ta med sig en facklig
företrädare/skyddsombud eller annan stödperson.
Tidigare utredning fungerar som en utgångspunkt för diskussionen vid
mötet. Syftet med avstämningsmötet är att komma fram till kortsiktiga och
långsiktiga mål för medarbetaren och utifrån dessa upprätta en
handlingsplan över de åtgärder som krävs.
Målsättningen med rehabiliteringen ska i första hand vara återgång till
ordinarie arbete.
Dokumentation sker på blankett ”Minnesanteckningar- avstämningsmöte
gällande rehabilitering”.
För att planera och följa upp rehabiliteringsåtgärderna kan ytterligare möten
med berörda parter vara nödvändiga. Ansvarig chef ansvarar tillsammans
med
medarbetaren
för
genomförande
och
uppföljning
av
rehabiliteringsprocessen.
Anpassning
Om en medarbetares funktionsnedsättning blir långvarig eller bestående ska
ansvarig chef, så långt det är möjligt, anpassa arbetet så att medarbetaren
kan fortsätta arbeta eller återgå i arbete. Detta kan ske genom att anpassa
arbetsuppgifter, arbetsmetoder, arbetstider eller något annat på
arbetsplatsen.
Arbetsanpassning görs utifrån ordinarie arbete vilket innebär att
medarbetaren efter anpassningen ska kunna utföra ordinarie
arbetsuppgifter.
Är arbetsanpassning inte möjlig kan omfördelning av arbetsuppgifter inom
arbetsgrupp eller arbetsplats ibland vara ett alternativ, dock är man som
arbetsgivare inte skyldig att skapa nya arbetsuppgifter.
Vid behov av arbetsanpassning kan företagshälsovården konsulteras.
OBSERVERA!
Arbetsanpassning eller omfördelning av arbetsuppgifter får
aldrig medföra avsevärt försämrad arbetsmiljö för andra
medarbetare eller att verksamhetens kvalitet påverkas negativt.
Konsekvensanalys enligt SAM ska göras.
Arbetshjälpmedel
Om medarbetare har behov av ett arbetshjälpmedel som normalt inte hör till
verksamheten kan bidrag för detta sökas hos Försäkringskassan. Viktigt att
komma ihåg är att bidragsansökan måste göras innan hjälpmedlet köps in.
Mer information finns på www.forsakringskassan.se
Enklare arbetshjälpmedel
arbetsgivaren.
kan
efter
överenskommelse
betalas
Vid behov av arbetshjälpmedel kan företagshälsovården konsulteras.
av
10 (16)
Arbetsprövning och Arbetsträning
Har arbetstagaren varit sjukskriven en längre tid kan arbetsprövning
och/eller arbetsträning bli aktuellt.
Arbetsprövning innebär att medarbetaren är på sin egen arbetsplats för att
under högst två veckor prova sin arbetsförmåga och därmed utreda om det
överhuvudtaget är aktuellt med en arbetsträning eller återgång i arbete
partiellt. Arbetsprövning kan bara bli aktuellt om medarbetaren är helt
sjukskriven. Om medarbetaren är partiellt sjukskriven kan arbetsprövning
ske endast om det är fråga om att medarbetaren ska byta arbetsuppgifter
eller för att utreda om arbetsträning är aktuellt.
Arbetsträning innebär att medarbetaren är på egen eller annan arbetsplats
under max tre månader.
Syftet med arbetsträningen är att:
•
•
arbetstagaren successivt får träna upp sin arbetsförmåga
klargöra hur arbetstagarens arbetsförmåga ser ut
Under arbetsträningen skall medarbetaren ha en utsedd handledare.
Vare sig medarbetaren ska arbetsträna på ordinarie eller annan arbetsplats
är det ansvarig chef och Försäkringskassan som tillsammans med
medarbetaren ansvarar för planering, genomförande och uppföljning av
arbetsträningen.
Gör en skriftlig planering där följande framgår:
•
•
•
•
•
•
Arbetsträningens syfte och mål
Arbetsträningens längd och omfattning
Arbetstid och arbetsuppgifter
Hur sker uppföljningen under pågående arbetsträning och efteråt
Vad händer efter avslutad arbetsträning
Hur fördelas ev. ekonomiskt ansvar
Både arbetsprövning och arbetsträning beslutas i samråd med
Försäkringskassan
som
under
arbetsträningen
betalar
rehabiliteringsersättning istället för sjukpenning. Under arbetsprövning
utgår sjukpenning.
Arbetsfömågebedömning
Om man under rehabiliteringens gång märker att medarbetaren inte klarar
att
komma
tillbaka
till
ordinarie
arbetsuppgifter
kan
en
arbetsfömågebedömning göras. Denna utförs av företagshälsovården efter
beställning av rehabiliteringssamordnare på personalsektionen. Utredningen
ska visa vilka arbetsuppgifter medarbetaren kan klara av och blir ett viktigt
instrument i en omplaceringsutredning.
11 (16)
Rätt till ledighet för att pröva annat arbete(Lag 2008:265)
En sjukskriven medarbetare har rätt att vara ledig för att prova annat arbete.
Syftet är att det ska bli lättare för den sjukskrivne att prova ett arbete som
passar bättre utifrån aktuell situation och därmed kunna återfå
arbetsförmåga.
Villkor för ledighet är att arbetstagaren haft nedsatt arbetsförmåga på grund
av sjukdom i förhållande
•
•
till ordinarie arbete under minst 90 dgr samt ingått ett
anställningsavtal med en annan arbetsgivare fr.o.m. dag 91 t.o.m. dag
180 i sjukperioden.
Omfattningen av ledigheten ska motsvara omfattningen på den nya
anställningen.
Ledigheten kan maximalt pågå under nio månader.
Ledigheten ska sökas senast 2 veckor före ledighetens början. Det ska framgå
av ansökan hur länge ledigheten beräknas pågå.
Om medarbetaren vill avbryta ledigheten ska detta anmälas till arbetsgivaren
senast 1 månad före återgång.
Introduktionsprogram hos Arbetsförmedlingen
När arbetstagaren nått maximalt antal dagar med sjukpenning överförs
han/hon
till
Arbetsförmedlingen
för
att
genomgå
ett
arbetsmarknadspolitiskt introduktionsprogram under max 3 mån.
Arbetsgivaren beviljar tjänstledighet utan lön under förutsättning att
rehabiliteringen inte är så gott som fullbordad. Om en nästan fullbordad
rehabilitering följs av en tjänstledighetsperiod kan följden bli att
rehabiliteringen måste starta om på nytt. Kontakta
alltid
rehabiliteringssamordnare för råd.
Avslut av rehabiliteringsarbetet
Om medarbetaren återgår i ordinarie arbete
När en medarbetare genomgått en rehabiliteringsprocess och återgått i
ordinarie arbete, med eller utan anpassning, ska processen avslutas på ett
formellt sätt. Det sker genom ett avslutande möte, där alla inblandade parter
träffas och går igenom vad som genomförts och resultatet.
Om medarbetaren avbryter eller inte medverkar i sin rehabilitering
Om medarbetaren utan godtagbara skäl avbryter eller inte medverkar i
rehabiliteringsprocessen ska rehabiliteringen anses vara avslutad. I detta
läge kan arbetsgivaren överväga uppsägning av personliga skäl. Närmaste
chef kontaktar personalchef för ställningstagande. Försäkringskassan
meddelas.
12 (16)
Om medarbetaren inte kan återgå i arbete
Om det har konstaterats att en medarbetare har en bestående
funktionsnedsättning på grund av sjukdom eller skada och därför inte kan
återgå i arbete utifrån det egna anställningsavtalet ska möjligheten till
omplacering utredas. Det är viktigt att de arbetsrättsliga konsekvenserna
görs kända för medarbetaren i detta läge.
Omplaceringsmöjligheter
på
Mälardalens
högskola
utreds
av
personalhandläggare. I första hand utreds möjligheter att omplacera
medarbetaren till ett arbete som han eller hon kan klara utan extra insatser. I
andra hand till ett arbete som han eller hon kan klara efter vissa
anpassningsåtgärder.
Omplaceringserbjudande delges medarbetaren skriftligt tillsammans med
information om konsekvenserna av att tacka nej till ett skäligt
omplaceringserbjudande. Medarbetaren ska svara skriftligt.
Om en medarbetare tackar nej till skälig omplacering eller om medarbetaren
inte kan erbjudas någon omplacering ska arbetsgivaren ta ställning till hur
avslut ska göras.
Samtliga rehabiliteringsinsatser i ärendet måste vara väl dokumenterade.
Vid en uppsägning av personliga skäl måste också en dokumenterad
omplaceringsutredning finnas. Av den ska följande framgå:
•
•
•
•
•
utredningstid
vilka omplaceringsalternativ som funnits under utredningstiden,
inklusive kompetenskrav.
om medarbetaren ej uppfyllt kompetenskraven ska detta motiveras
vilken eller vilka omplaceringsalternativ som medarbetaren erbjudits
om medarbetaren tackat nej till skäliga omplaceringserbjudanden
En avslutning av anställningen innebär förhoppningsvis en ny inriktning på
arbetslivet. För att underlätta detta kan arbetsgivaren, efter individuell
prövning, i vissa fall bistå med ytterligare stöd. Detta förutsätter dock att
medarbetaren säger upp sin anställning och att parterna gör en
överenskommelse om åtgärden.
Ny anställning på MDH
Om medarbetaren tackar ja till ett omplaceringserbjudande ska ett nytt
anställningsavtal skrivas. Medarbetaren bör ges möjlighet till inskolning på
den nya arbetsplatsen generellt motsvarande den tid som en nybörjare
behöver, ett övre riktvärde kan vara sex månader. I de fall
rehabiliteringsinsatser är nödvändiga ska dessa planeras och genomföras
utöver tiden för inskolning.
Sjuk- eller aktivitetsersättning
Får en medarbetare varaktig sjukersättning på heltid ska anställningen på
Mälardalens högskola avslutas. Vid varaktig sjukersättning på deltid kvarstår
den ursprungliga anställningen och ett deltidsavdrag görs i samma
omfattning som den beviljade sjukersättningen. Den anställde får sedan
kompensation via SPV.
Tidsbegränsad sjukersättning förlängs inte efter 2012-12-31.
13 (16)
Dokumentation
Utredning i original samt alla uppgifter av betydelse såsom läkarintyg,
arbetsförmågebedömning m.m. samlas i ett kuvert som, när rehabiliteringen
är avslutad, diarieförs och arkiveras i personakt på Personalsektionen.
Dokumentationen omfattas av sekretess och ska därför förvaras i låst
utrymme.
Medarbetaren själv, chef och personalenheten har rätt att ta del av dessa
arkiverade handlingar.
Ekonomiskt ansvar
Arbetsgivaren har ett förstahandsansvar för att vidta och finansiera
arbetslivsinriktade rehabiliteringsåtgärder som syftar till att medarbetaren
ska återgå till arbete enligt gällande anställningsavtal. Ansvaret för dessa
kostnader ligger i första hand på varje akademi/sektion/enhet.
14 (16)
Lagar mm
Arbetsgivarens rehabiliteringsansvar finns reglerat i nedanstående
lagar/motsv. Varje lag följs av en kort beskrivning av innehållet.
Arbetsmiljölagen (SFS 1977:1160)
Arbetsgivaren ska enligt 3 kap, 2a§ organisera arbetet med arbetsanpassning
och rehabilitering så att övriga skyldigheter enligt arbetsmiljölagen och lagen
om allmän försäkring fullgörs.
Socialförsäkringsbalken (SFB 2010:110)
Enligt 30 kap 6 § ska arbetsgivaren efter samråd med medarbetaren lämna
de upplysningar till Försäkringskassan som behövs för att medarbetarens
behov av rehabilitering snarast ska kunna klarläggas. Arbetsgivaren ska i
övrigt medverka till att behovet av rehabilitering klarläggs. Arbetsgivaren ska
också svara för att de åtgärder vidtas som behövs för en effektiv
rehabilitering. I 7 § regleras att medarbetare är skyldiga att lämna de
upplysningar som behövs för att klarlägga rehabiliteringsbehov och att aktivt
medverka i rehabiliteringen.
Arbetsanpassning och rehabilitering ( AFS 1994:1)
Arbetsgivare ska kontinuerligt ta reda på vilka behov av arbetsanpassning
och rehabilitering medarbetare har. För medarbetare som har behov av
arbetsanpassning och rehabilitering ska arbetet med detta påbörjas så tidigt
som möjligt.
Lagen om sjuklön (SFS 1991:1047)
Reglerar medarbetares rätt till sjuklön.
Övriga regler som kan bli aktuella finns i:
Systematiskt arbetsmiljöarbete (AFS 2001:1)
Lagen om anställningsskydd (SFS 1982:80)
15 (16)
Checklista
16 (16)
Medarbetaren gör sjukanmälan enligt rutin på arbetsplatsen.
Chef kontaktar medarbetaren senast 3:e sjukdagen.
Medarbetaren visar läkarintyg från 8:e kalenderdagen i sjukfrånvaron.
Chef/motsvarande håller kontinuerlig kontakt med medarbetaren under hela
sjukskrivningstiden.
Chef kallar medarbetaren till utredning inom de första 14 dagarna i sjukperioden alt.
vid upprepad korttidsfrånvaro (fler än 6 tillfällen under en 12-månadersperiod).
Facklig representant/skyddsombud/annan stödperson kan delta. Medarbetaren har
ansvaret.
Skriftlig handlingsplan med tidplan för återgång i arbete ska upprättas i samarbete
med Försäkringskassan.
Genomförande och uppföljning av handlingsplan ska ske.
Rehabiliteringssamordnare ger vid behov stöd till chefer i alla delar av processen
kring utredning, arbetsanpassning och återgång i arbete efter sjukskrivning.
