NU-sjukvården Barium.ID: 28128 Publicerat för enhet: Barn- och ungdomsklinik Version: 1 Innehållsansvarig: Inger Jakobsson, Barnsjuksköterska, Avdelning 23 (ingja6) Giltig från: 2016-06-27 Godkänt av: Ulrika Mattsson Kölfeldt, Verksamhetschef, Barn- och ungdomsklinik gemensamt (ulrma6) Giltig till: 2018-06-27 Rutin Sondmatning och sondsättning Bakgrund Nasogastrisk sond är förstahandsalternativet när enteral nutrition ska tillföras under begränsad tid. Sondsättning och sondmatning skall göras enl. Socialstyrelsens anvisningar Inläggning av sond ska vara en läkarordination som ska utföras av sjuksköterska. Sondmatning ska normalt utföras av sjuksköterska men kan delegeras till annan yrkeskategori som saknar formell kompetens men har reell kompetens. Avdelningsföreståndare ger delegering. (1) Inläggning av sond ska dokumenteras i journal Föräldrar kan efter noggranna instruktioner och under kontroll av ansvarig sjuksköterska sondmata sitt barn. Barn kan behöva sondmatas under en längre tid i hemmiljö av föräldrar. Se PM om sondmatning i hemmiljö Val av sond Vi använder idag säkerhetssonder med speciella sprutor för att minimera risk för förväxling med andra infarter. Har patienten fler än en infart ex CVK eller venport ska infarterna märkas för att undvika förväxling. Vid val av sond utgår man från material som styr hur länge sonden kan ligga och konsistensen på maten som ges. För att tolereras så väl som möjligt bör näringssonderna vara så mjuka och tunna som möjligt för att undvika irritation i halsen. Polyuretansond kan sitta i 1 månad Silikonsond kan sitta 3-6 mån Sondstorlek till olika ålder och beroende på vilken mat som barnet ska ha CH 5 CH 6 CH 8 Nyfödda till 4 månad - Bröstmjölk, BabySemp 1,Pregestemil, Neocate, Altera Nyfödda till skolbarn beroende på sondmat – BabySemp 2, Välling 1, Nutrini, Elemental 6 mån – uppåt Nutrison 1 (5) Papperskopior gäller endast efter verifiering mot publicerad utgåva! Barium.ID: 28128 NU-sjukvården Rutin Sondsättning och sondmatning Sondinläggning Förbered barnet och förälder, visa sonden och förklara dess funktion, ev ge Midazolam vb, enl läkarord. Undvik att barnet nyss ätit och magsäcken är full Var två personer som hjälps åt under sondsättningen Ta fram allt som behövs -Sond - Lackmuspapper -Tunn Duoderm att fästa på kinden under sonden -Tejp att fästa sonden med över Duoderm och sond -Spruta 2ml -ett glas vatten att dricka undet sondsättning om pat är stor nog att medverka och ej fått Midazolam -sockervatten, ev napp till små barn -Stetoskop Mät hur långt ned man ska lägga sonden, från bröstbenets nedre del gå bakom örat fram till nästippen, markera längden på sonden med tejp först. Efter man vet den ligger rätt markeras den med penna som är permanent, då kan man sedan se om sonden flyttat sig. Se till att patienten sitter eller halvligger bekvämt. Om patienten inte är vaken eller inte har intakt sväljningsfunktion kontrolleras med läkare om läkare eller ssk ska sätta sonden, särskild försiktighet vid neurologiska bortfallssymptom (2). 1. Lägg bedövningsgel eller annan gel på sonden. 2. För in sonden genom näsborren längs nedre mediala näskaviteten, den ska vika ned mot epifarynx och inte gå uppåt mot ögonen. 3. När sonden når svalget böjs huvudet framåt och be patienten svälja om det går. Man kan underlätta sväljningen genom att ge pat små klunkar kallt vatten att svälja samtidigt som sonden matas ned i magsäcken. Forcera aldrig då det finns risk för skador på matstrupen. 4. När sonden förts ned till markerad längd kontrolleras läget med lackmuspapper. Aspirera upp magsaft och droppa på ett lackmuspapper. Magsaft ger utslag med rosa på lackmuspapper. pH ska vara 4 eller lägre vid korrekt position i magsäcken Observera att personer som står på syrahämmande medel kan påverka utslaget på lackmuspapper till att bli mer basiskt 2 (5) Papperskopior gäller endast efter verifiering mot publicerad utgåva! Barium.ID: 28128 NU-sjukvården Rutin Sondsättning och sondmatning 5. Om magsäcken är tom får man inte upp någon magvätska, man kan spruta ned luft och lyssna med stetoskop att det kurrar i magen när luften sprutas ned. Låt sonden vara öppen och låt barnet ändra kroppsläge och dricka lite (om det inte fått Midazolam) och pröva sedan igen med lackmuspapper. Hörs ett rapliknade ljud från munnen ligger sonden fel och behöver korrigeras. Var uppmärksam på patientens reaktion, be patienten gapa för att se om det finns knickbildning eller en slynga av sonden i svalget Om patienten blir cyanotisk börjar hosta eller påverkas på annat sätt dras sonden ut Vid osäkerhet om sondens läge ska den kontrolleras med röntgen detta gäller speciellt patienter med nedsatt reflexförmåga Fäst sonden så nära nästippen som möjligt, viktigt att den fixeras så det inte uppstår tryckskada. Mediciner Medicin kan ges i sonden i flytande form eller krossade tabletter uppblandat med vatten till en flytande konsistens. .Spola efter med vatten direkt så det inte blir stopp i sonden. Se Apotekets förskrifter om vilka mediciner som kan krossas (3) Dietist Ansvarar efter remiss/förfrågan från vårdavd för ordination och förskrivning av sondnäring 3 (5) Papperskopior gäller endast efter verifiering mot publicerad utgåva! Barium.ID: 28128 NU-sjukvården Rutin Sondsättning och sondmatning Sondmatning Titta efter markeringen på sonden så den inte ändrat läge. Har barnet kräkts kontrolleras läget (2) Inför varje matning kontrolleras läget med lackmuspapper eller kurrprovet. Spruta ned 5-10 ml luft samtidigt som du lyssnar efter bubblande/kurr ljud i magsäcken. Aspirera lätt med en 2 ml spruta annars kan sonden vika sig i magsäcken. Blir det vacum när du aspirerar har sonden troligtvis fastnat i magslemhinnan, spruta ned luft och låt sonden vara öppen, ev dra upp sonden lite för att sedan sätta den i rätt läge igen. Basiskt utslag på lackmuspapper kan bero på vatten i sonden, spruta ned lite luft och försök igen. Sonden kan även ha glidit ned i duodenum, då behöver den justeras genom att man drar upp den någon centimeter och kontrollerar med lackmuspapper, obs markeringen på sonden vid näsan Vid sondmatning skall man iakttaga aseptisk teknik för att förhindra bakteriekontamination av näringslösningen Noggrann handhygien - tvätta och sprita händerna Sondmat förbereds och iordningsställs på avdelningsköket Sprutor till sondmat är engångs förutom sprutor för kontroll av sondläge och för vatten som kan återanvändas 1 dygn 60 ml sprutor återanvänds 1 dygn, Skölj ur och diskas i maskin. Sondmat som blandas på avd får hänga fyra timmar därefter blandas ny mat och nytt aggregat kopplas Sondmatningsaggregat som kopplas till steril förpackning kan hänga 24 timmar vid kontinuerligt matdropp. Stängs droppet av och kopplas bort ska skyddshylsan sättas på aggregatet Det kan vara bortkopplat max två timmar innan det sätts på igen. Spola då ur några ml näringslösning innan påkoppling(4) Kopplingar är patientbundna. Förvaras i burk med vatten efter användning. Kokas innan ny användning. Kontrollera att de är rena efter kokning Avlägsnande av sond Stäng sonden för att undvika att kvarvarande vätska hamnar i luftstrupen. Dra försiktigt upp sonden. Återanvänd den inte 4 (5) Papperskopior gäller endast efter verifiering mot publicerad utgåva! Barium.ID: 28128 NU-sjukvården Rutin Sondsättning och sondmatning Referenser 1. SOSFS 1988:25 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd 2. Vårdhandboken – administrationsvägar, skötselråd och omvårdnad, sondinläggning 3. Apoteket- En förteckning med kommentarer över tabletter/kapslar som måste eller bör sväljas hela 4. Sahlgrenska Universitetssjukhuset Vårdhygien, PM Enteral Nutrition 5 (5) Papperskopior gäller endast efter verifiering mot publicerad utgåva!