Populärvetenskaplig sammanfattning
Vattenskalle av oklar anledning med normalt tryck (idiopatisk normaltryckshydrocefalus, iNPH) är en
långtidssjukdom som ofta missas och drabbar framför allt äldre människor mellan 65-75 år.
Ryggmärgsvätskan som omger hjärnan och ryggmärgen återupptas i mindre grad och hjärnans
vätskekammare förstoras. De typiska symptomen är problem med rörelser (tex. långsam och
bredbent gång, ökad risk för fall bakåt), nedsatt mental förmåga (tex. minskad motivation,
koncentrationssvårigheter, trötthet) och svårigheter att hålla urinen. Sjukdomen kan behandlas
genom att operera in ett drän i hjärnans vätskekammare som leder bort ryggmärgsvätskan till buken
för att därifrån återupptas in i blodet. Förbättring ses hos 70-80% av patienterna.
Idag tror de flesta forskare att symptomen vid iNPH till stor del beror på en långvarig skada av
hjärnans vävnad, särskilt de delar som ligger intill hjärnans vätskekammare. De förstorade
vätskekammarna försämrar blodflödet till stora delar av hjärnan. Ryggmärgsvätskan kan även träda
in i hjärnans vävnad och ge svullnad, vilket minskar tillförseln av näring till nervcellerna. Nervcellers
långa utskott och cellerna som omger och skyddar nervutskotten blir känsligare för syrebrist och tar
skada. Nervbanor och delar av hjärnan som styr över kroppsrörelse och vakenhet är särskilt utsatta.
Under slutet av 70-talet rapporterades förekomst av hormonbrist vid iNPH. Många av kroppens
hormoner styrs av hypotalamus och hypofys som ligger i främre delen av hjärnan i nära anslutning till
en vätskekammare. Ett nedsatt blodflöde till dessa delar kan leda till onormala nivåer av flera
hormoner i kroppen. De mentala symptomen vid iNPH liknar symptomen vid låga hormonnivåer. Det
är okänt hur iNPH exakt påverkar hypotalamus och hypofys. Det är möjligt att symptomen vid iNPH
kan lindras med lämplig ersättning av hormoner i form av läkemedel.
Denna studie har undersökt hypofysens funktion genom att mäta hormonnivåer hos patienter med
iNPH genom ett blodprov och jämföra resultaten med samma prov tagna från friska personer i
samma åldersgrupp. Studien visade att hypofysens funktion är normal hos patienter med iNPH.
Däremot är en tillväxtfaktor (insulin-like growth factor 1, IGF-1) förhöjt hos patienterna. Man har
även sett att manliga patienter med högre nivåer av IGF-1 går med mindre symptom före behandling.
Sambandet hittas inte bland kvinnliga patienter. Fyndet kan tyda på att IGF-1 skyddar hjärnan från
skador vid iNPH.
Majoriteten av IGF-1 i blodet produceras av levern när tillväxthormon (growth hormone, GH) frisätts
från hypofysen. Experimentell forskning visar att IGF-1 även kan produceras av nervceller i hjärnan
efter en period av syrebrist. Hos patienter som har genomlidit ett slaganfall (stroke) har man sett att
högre nivåer av IGF-1 i blodet kan leda till bättre återhämtning efter 2 år. De förhöjda nivåer av IGF-1
bland iNPH-patienter kan tyda på liknande skyddande funktion på hjärnan även vid denna sjukdom.
Alltså kan IGF-1 skydda hjärnan mot de svåraste skadorna vid syrebrist, vilket kan tillämpas för att
behandla iNPH-patienter under väntan på operation, patienter som inte kan opereras eller patienter
som inte förbättras efter en operation.
Denna studie avslöjar inte var i kroppen den förhöjda IGF-1 produceras. Framtida forskningsområden
kommer att fokusera på mer inriktade mätningar av både GH och IGF-1 i blodet och
ryggmärgsvätskan.
