Facit till Testa dig själv och ord begrepp
Liv i utveckling
Avsnitt 1.1
Förklara begreppen
• biologi
Biologi är läran om livet och handlar om allt levande.
• organism
Alla levande varelser kallas gemensamt för organismer.
• DNA
DNA är det kemiska ämne som våra arvsanlag består av.
• klorofyll
Klorofyll är det gröna färgämne som gör att fotosyntesen kan ske.
• fotosyntes
Fotosyntesen är den kemiska reaktion som omvandlar solenergi till glukos (socker) och syre.
• cellandning
Vid förbränningen (cellandningen) frigörs energi ur mat med hjälp av syre.
• ozon
Gasen ozon bildas av syre högt uppe i atmosfären som ett skyddande lager mot solens skadliga ultravioletta
strålning.
1. Typiskt för allt levande är att det kan föröka sig, växa, andas och behöver energi.
De flesta kan också röra sig och reagera på omgivningen.
2. Jordens barndom var våldsam med ständiga krockar med andra himlakroppar som
värmde ytan till smältande lava. När temperaturen sjönk stelnade ytan sakta till berg.
3. De första haven bildades sannolikt av is från kometer som krockade med jorden.
Isen värmdes till vattenånga och regn bildade sedan de första haven.
4. Vid Stanley Millers experiment på 1950-talet utsatte han en konstgjord atmosfär,
med de ämnen som fanns när jorden bildades, för blixtar. Under processen bildades
de enkla kemiska ämnen som är byggstenar till proteiner och DNA.
5. DNA är det kemiska ämne som våra arvsanlag består av. DNA har förmåga att göra
kopior av sig själv – en förutsättning för liv och utveckling.
6. Den första urcellen tror man bildades genom att en enkel form av DNA fick en tunn
skyddande hinna runt sig, ett cellmembran.
7. Att liv kunnat uppstå just på vår planet tror man bland annat beror på att det är
lagom temperatur och finns vatten i flytande form här. Det beror i sin tur på att vår
planet ligger på ett lagom avstånd från solen, inom den så kallade livszonen.
8. Klorofyll var viktigt för att det kunde fånga in solenergi och bilda syre och glukos
(socker) vid fotosyntesen.
9. Ozonskiktet skyddar livet på jorden från solens skadliga ultravioletta strålning.
Avsnitt
1.2
Förklara begreppen
• cellmembran
Runt celler finns en tunn hinna, ett cellmembran.
• cellkärna
Cellkärnan är den del som styr cellen. Där finns arvsanlagen, DNA.
• artnamn
Olika arter har olika namn. Det latinska artnamnet består av två delar. Det första namnet talar om till
vilket släkte arten hör. Människan, Homo sapiens, tillhör släktet Homo.
• bastard En bastard är en blandning mellan olika arter, ofta djur.
• fossil
Fossil är avtryck eller förstenade spår av liv i berg.
1. Enligt teorin om uralstring kunde liv uppstå av sig självt.
2.
Växtcellen har en hård cellvägg, kloroplaster med klorofyll och cellsaftrum som
djurcellen saknar.
3. Linné gjorde dagliga långa vandringar i naturen där han undervisade sina elever
om vad som var ätligt, giftigt eller medicinskt användbart.
4. Linné utgick från hur växter och djur var byggda, och utifrån deras likheter och
olikheter, när han delade in dem i grupper.
5. Hundar och katter kan inte få ungar med varandra eftersom de är olika arter och
inte är tillräckligt nära släkt med varandra.
6. För att tillhöra samma art måste individerna kunna få barn och barnbarn med
varandra.
7. En kreationist tror bokstavligt på det som står i Bibeln eller andra skapelseberättelser.
8. Fossil bildas när djur bäddas in i lager på lager av lera och med tiden förstenas i berg.
Avsnitt 1.4
Förklara begreppen
• släktträd
I ett släktträd kan man visa hur livet har utvecklats och nya arter bildats.
• fosterutveckling
Under fosterutvecklingen utvecklas livet från befruktningen till födseln.
• domän
Organismerna är indelade i tre grupper som kallas domäner.
• eukaryot
Eukaryota organismer har cellkärna. Dit hör svampar, gröna organismer och djur.
1. När man ritar släktträd utgår man från likheter och olikheter i organismernas yttre
och inre delar. Man jämför även DNA och djurs beteenden för att påvisa hur de är släkt med varandra.
2. Alla ryggradsdjur genomgår ungefär samma utvecklingsstadier och fostren kan
jämföras på väg från befruktning tills de föds.
3. Genom att jämföra och hitta likheter i våra händer och valens fenor kan vi se att vi är släkt. Båda ger
också sina ungar mjölk.
4. Både valen och fisken har anpassat sig till ett liv i vatten och liknar därför varandra trots att de inte är
släkt.
5. Forskarna delar in alla organismer i tre grupper; eubakterier, arkéer och eukaryota
organismer. Tillsammans kallas de domäner.
6. Typiskt för eukaryota organismer är att de har en cellkärna i sina celler.
7. Forskarna gör ständigt nya upptäckter om hur livet har utvecklats och om hur olika organismer är släkt
med varandra. Inte minst den moderna DNA-tekniken leder till nya insikter. Det gör att släktträden
förändras efterhand som vi lär oss mer.
Avsnitt 1.5
Förklara begreppen
• hypotes
En hypotes är en genomtänkt gissning om hur någonting är eller vad som
ska hända utifrån vår kunskap och våra erfarenheter.
• fauna
En fauna är en bok om djur.
• flora
En flora är en bok om växter.
• zoologi
Zoologi är läran om djur.
• botanik
Botanik är läran om växter.
• bioteknik
Bioteknik är när vi på olika sätt har nytta av mikroorganismer.
• myter
Myter är saker vi tror som inte är bevisade vetenskapligt.
• pseudovetenskap
Inom pseudovetenskapen påstår man avsiktligt saker som inte är vetenskapligt
bevisade, eller som ibland till och med är motbevisade.
1.
Ett naturvetenskapligt arbetssätt görs via observationer, undersökningar eller
experiment. Den vetenskapliga undersökningen ska vara tydligt redovisad och kunna göras om av andra och
ge samma resultat varje gång.
2. Ett naturvetenskapligt arbetssätt utgår via en hypotes från vår kunskap och våra
erfarenheter om hur någonting är, eller vad som ska hända. En undersökning leder
till ett resultat och en slutsats. Om hypotesen var fel görs en ny hypotes som undersöks.
3. Exempel på naturvetenskapliga hjälpmedel är provrör, håvar, förstoringsglas, luppar, kikare och
mikroskop.
4. Zoologi är läran om djur. Botanik är läran om växter. Etologi är läran om djurs beteenden. Fler exempel
finns i bilden i avsnitt 1.5.
5. Ett exempel på en myt är att storken kom med nyfödda barn.
6. Horoskop som berättar vad som ska hända i framtiden är exempel på pseudovetenskap
som kan göra att människor tar felaktiga beslut. Horoskop (astrologi) saknar helt vetenskaplig grund.
7. Genom att öppet sprida forskningsresultat mellan forskare i hela världen kan man
dra nytta av och granska varandras resultat.
8. I framtiden kommer man exempelvis troligen att hitta nya mediciner och behandlingar av olika
sjukdomar. Man kommer att göra nya fossilfynd och DNA-studier kommer att ännu tydligare klargöra hur
evolutionen gått till.
Utan gröna inget liv
Avsnitt 2.1
FÖRKLARA BEGREPPEN
• fotosyntes
Fotosyntes är när gröna organismer omvandlar solenergi till kemisk energi i form av mat (socker), samt syre.
• glukos
Glukos är det socker som tillverkas vid fotosyntesen.
• klorofyll
Klorofyll är det gröna färgämne som deltar vid fotosyntesen.
• klyvöppning
Genom klyvöppningar i växternas blad kan gaser som vattenånga, koldioxid och syre ta sig ut och in i växtens
celler.
• kolhydrat
Till kolhydraterna hör socker, stärkelse och cellulosa.
• stärkelse
Stärkelse är långa kedjor av glukos (socker) och finns i frön, rotknölar och lökar.
• cellulosa
Cellulosa är fibrer som finns i växternas cellväggar och består av långa kedjor med glukos.
• mineralämne
Kväve, fosfor och kalium är exempel på mineralämnen som växter behöver.
• gödsel
Gödsel är växtnäring. Den gör att växterna växer bättre.
1. Koldioxiden kommer in i bladen genom klyvöppningarna.
2. Solenergin omvandlas vid fotosyntesen till kemisk energi i form av glukos (socker).
Samtidigt bildas syre.
3. Det behövs ljus för att fotosyntesen ska kunna ske. Växterna behöver både glukos
och syre som tillverkas vid fotosyntesen för att inte dö.
4. Glukos används även som byggmaterial så att växterna kan växa, blomma och bilda frön.
5. Växten kopplar ihop glukos till långa kedjor av cellulosa, som är byggmaterial i stammar, grenar och blad.
6. Vi använder energirika frön från exempelvis ris, vete, majs, korn, råg, havre, bönor
och ärtor.
7. Gödsel behövs för att växterna ska växa bättre. Gödsel innehåller näringsämnen
av olika slag som växten annars kan få brist på.
Avsnitt 2.2
FöRKLARA BEGREPPEN
• cellandning
Cellandning är den reaktion där glukos(socker) förbränns i cellerna med hjälp av syre och bildar koldioxid,
vatten och energi.
• förbränning
Cellandning kallas också förbränning.
• kemisk energi
Kemisk energi är bunden i olika ämnen, exempelvis glukos, och kan vid förbränning omvandlas till rörelseeller
värmeenergi.
• kolförening
Kolföreningar är ämnen som innehåller kolatomer.
• kretslopp
Kretslopp är när ämnen cirkulerar och återanvänds i naturen.
1. Alla levande organismer har förbränning.
2. Förbränningen, cellandningen, sker inne i cellerna.
3. Bränslet vid förbränningen i cellerna är glukos (socker).
4. Energin omvandlas vid förbränningen från kemiskt bunden energi i glukos till andra
energiformer, som exempelvis rörelse- eller värmeenergi.
5. Energin från förbränningen kan användas för tillväxt, rörelse, värme och för att hålla igång olika kemiska
reaktioner i kroppen.
6. Glukos som bildas vid fotosyntesen från koldioxid, vatten och solenergi omvandlas vid förbränningen till
koldioxid, vatten och andra energiformer, som rörelse- och värmeenergi. Förbränningen är som
fotosyntesen baklänges.
7. Förbränningen av maten i cellerna sker vid cirka 37 grader Celsius.
8. Helmont förklarade med sitt experiment att växtens byggmaterial (kolet) inte kunde
komma från marken via rötterna. Det skulle istället visa sig att kolet kom från koldioxiden i luften.
9. Kolatomer ingår i kretslopp när de fångas in som koldioxid i luften vid fotosyntesen,
binds i glukos och andra kemiska föreningar, och sedan åter släpps fria som
koldioxid i luften vid förbränning. Kolets kretslopp kan ta väldigt olika lång tid.
