Växjö universitet
Institutionen för pedagogik
Institutionen för samhällsvetenskap
2005-08-26
UPPGIFT
LOKALT LÄROPLANSARBETE
AUO 3
I förskolan/skolan skola har du som pedagog en rad styrdokument att ta hänsyn till i din
planering av vilka kunskapskvaliteter som barnen/eleverna skall utveckla. En annan viktig
utgångspunkt måste självklart vara barngruppen/eleverna och dess behov och intressen.
Eleverna/barnen har enligt läroplanen rätt till inflytande över förskolan/skolans verksamhet.
Uppgiften ”Lokalt läroplansarbete” är uppbyggd runt de didaktiska frågeställningarna VAD,
VARFÖR och HUR och med en avslutande UTVÄRDERING.
Denna uppgift löper genom hela kursen. Föreläsningar, litteratur och seminarier bidrar
kontinuerligt till arbetets genomförande. Arbetet startar första kursveckan och redovisas sista
veckan. Poängmässigt kommer uppgiften att redovisas som en delkurs på 3 poäng.
Syftet är att ni skall få inblick i förskolans/skolans styrdokument samt träna att tolka,
formulera utvärderingsbara mål, planera för lärande och att om möjligt genomföra och
utvärdera verksamhet, undervisning och lärande. Allt i syfte att leva upp till de krav på årliga
kvalitetsredovisningar som stat och kommun har. Skolverket skriver:
Regering och riksdag har bedömt att värdering och utveckling av kvaliteten i
skolsystemet behöver förstärkas så att de blir självklara inslag. Staten har därför
nyligen skärpt dessa krav på alla ansvarsnivåer. Nationellt betonas Skolverkets
kvalitetsgranskande roll och för skolor och skolhuvudmän har kravet på årliga
kvalitetsredovisningar införts. Motivet är att ännu tydligare än hittills markera
det gemensamma ansvaret och likvärdigheten i skolan.
(Skolverket, Allmänna råd 1999:1, sid 4)
En liknande skrivning kommer för förskolan.
De utvalda målen i det lokala läroplansarbetet skall relateras till både värdegrund- och
kunskapsmål/verksamhetsmål. Ni väljer utifrån intresse och era olika inriktningar.
De syften i kursplanen som berörs är:
-
-
kunna, förstå och kritiskt granska villkoren för samspelet mellan utbildning och
samhällsförändring
vara förtrogen med och kritiskt granska yrkesverksamhetens samhällsuppdrag och dess
förhållande till demokrati och värdegrundsfrågor
kunna tolka och kritiskt granska styrdokument och den syn på kunskap, lärande och socialisation
som dessa dokument representerar och därmed fördjupa sin förståelse för vilka krav
styrdokumenten ställer på läraren
kunna analysera en förskolas/skolas/fritidshems hinder och möjligheter vid planering,
genomförande, utvärdering och utveckling av verksamheten
1
Uppgiften ”lokalt läroplansarbete” och seminariernas övriga deluppgifter skall förstås i ett
sammanhang och i ett helhetsperspektiv. Detta innebär också att se sig själv som del i ett
arbetslag/skola/förskola med allt vad det innebär i gruppdynamiskt tänkande, kommunikation
och konflikthantering. Hur hanteras alla frågeställningar i gruppen och hur utvecklas arbetet
på ett optimalt sätt mot de mål som både styrdokumenten anger och som
förskolan/skolan/gruppen prioriterar. Hur kommunicerar man i gruppen och hur hanteras
konflikter eller olika meningsskiljaktigheter?
Resultatet av undervisning och lärande skall därför ses mot bakgrund av förhållanden som
påverkas av olika förutsättningar och processer. Resultatet utgör också en grund för
utveckling. Nedanstående skiss beskriver denna helhet.
Förutsättningar
Processer
Resultat
Utveckling
VARFÖR, VAD och HUR är centrala frågor, som bör ställas på både planerings-,
realiserings- och utvärderingsnivåerna. Den röda tråden är det samband som förutsätts finnas
mellan de olika delarna i processen mellan att välja och tolka mål, att göra målen tillämpbara,
att skapa och värdera kommunikativa möten med barngrupp/undervisningssituationer och att
bedöma, värdera och förklara resultatet av dessa samt ange åtgärder för utveckling, det vill
säga: Hur går man vidare?
Uppgiften grundar sig framförallt på två av examensmålen:
För att få lärarexamen skall studenten kunna
-förmedla och förankra samhällets och demokratins värdegrund
-självständigt och tillsammans med andra planera, genomföra, utvärdera och utveckla
undervisning och annan pedagogisk verksamhet samt delta i ledningen av denna
Uppgift
-att utifrån nationella och kommunala styrdokumenten utarbeta konkreta
inslag i en lokal arbetsplan. Inslagen i den lokala arbetsplanen skall vara av
den karaktären att det i förskolan bidrar till utveckling och i skolan förmedlar ett
ämneskunnande och samtidigt i båda verksamheterna bidrar till att fostra barn
och ungdomar till självständiga samhällsmedborgare (att överföra normer och
värden) jfr det dubbla uppdraget, kunskapsuppdraget och socialiseringsuppdraget. Uppgiften startar i de nationella styrdokumenten men under arbetets
genomförande kalibreras uppgiften även mot de kommunala styrdokumenten
förskolans/skolans lokala arbetsplan och barnens/elevernas behov.
Den didaktiska frågan VARFÖR behandlas i detta moment.
2
Organisation
Basgruppen delas upp i mindre grupper med 2 – högst 3 deltagare.
Inriktning, ”läroplanstillhörighet” och vfu-placering bör utgöra en grund för
denna indelning.
Olika delar av uppgiften fördjupas under seminarierna och deltagarna kommer
att få deluppgifter, som skall förberedas och presenteras på seminarium eller i
FC. För FC-uppgifterna utses också en opponentgrupp som i möjligaste mån
utgår från samma tillhörighet som ovan. Deluppgifter kommer att utdelas under
kursens gång och finns framskrivna i denna instruktion.
Utgångspunkt
Arbetsgruppen med 2-3 deltagare anses utgöra delar av ett arbetslag på en
förskola/skola. En del i uppgiften är att beskriva denna förskola/skola,
d v s att skapa ett scenario som skall utgöra bakgrunden till själva uppgiften.
Denna förskolas/skolas vision bör ingå i detta scenario.
Arbetsgång
Deluppgift 1.
Välja och tolka.
Uppgiften startar i att välja och tolka nationella mål. Ni börjar med att välja ut
ett eller flera värdegrundsmål. För att kunna skapa en integrerad helhet av
demokratisk kompetens och ämneskunnande tillför ni något eller några
kunskaps-och ämnesmål. Detta gäller skolan och för förskolan gäller för att
omsorg/fostran och lärande skall bilda en integrerad helhet tillför man något
eller några utvecklingsmål. Att tolka är att försöka beskriva och bli medveten
om vad målen står för och ställa dem i relation till olika demokratiuppfattningar,
samhällets intresse, lärande osv. De didaktiska frågorna VARFÖR och VAD
behandlas i detta moment.
Litteratur:
Jonsson & Roth (red); Demokrati och lärande, kap 2, 4-5
Utbildning & Demokrati. L Fritzén; Ämneskunnande och demokratisk kompetens – en
integrerad helhet?
M Alexandersson; Styrning på villovägar, del 1
K Nordenfalk (red); Etik i princip & praktik
Ett första utkast till deluppgift 1 ska vara presenterad på FC senast torsdagen 8/9,
kl.12.00. Uppgiften förbereds från seminarium 1, 30/8.
Omfattning: 1-2 A4-sidor.
Innehåll:
Redogör för vilka värdegrundsmål och vilka utvecklingsmål (förskola)/kunskaps-/ämnesmål
(skola) ni valt. Redogör också för hur ni har tolkat dessa.
Diskutera era tolkningar med hjälp av följande frågor:
- varför finns dessa mål? i vems intresse?
3
-
kan målen sättas i relation till olika demokratiuppfattningar eller resonemang om t ex
private good-public good?
Diskutera vilken relevans följande yrkesetiska perspektiv har för valet och tolkningarna?
”Läraren förbinder sig att i sin yrkesutövning ta ansvar för elevernas kunskapstillväxt, stödja
deras personliga utveckling och skapa goda betingelser för varje elevs lärande, utveckling
och förmåga att utveckla kritiskt tänkande.”
”Lärare arbetar i enlighet med det samhällsuppdrag de fått, där det fastlagts genom
demokratiska beslut och om det inte strider mot dessa yrkesetiska principer.”
”Lärare förbinder sig att i sin yrkesutövning respektera såväl kollegers som andra
yrkesgruppers kompetens, skyldigheter och ansvar i skolvardagen.”
På vilka sätt är dessa yrkesetiska principer relevant då man väljer och tolkar mål?
Utsedd opponentgrupp ska kritiskt granska deluppgiften vad gäller dess innehåll (urval,
litteraturanvändning) och struktur. Opponentgruppen lämnar ett skriftligt utlåtande med
förslag på förbättringar på FC inom en vecka efter det att deluppgiften publicerats.
Koppling till vfu-uppgift:
”…synpunkter på de möjligheter och hinder som det innebär att arbeta med:
- val och tolkning av övergripande mål hämtade från nationella och kommunala
styrdokument
- barns/elevers deltagande i planeringsstadiet…”
Deluppgift 2.
Omvandla läroplansmål till verksamhetsmål(fsk)/undervisningsmål(skola).
Nästa steg, som också är en annan viktig del i detta tolkningsförfarande, är att
omvandla läroplansmålen till verksamhetsmål/undervisningsmål. Detta
förutsätter att ramarna (tid, barnens/elevernas ålder mm) nu är klara.
Verksamhetsmålen/Undervisningsmålen måste vara utvärderingsbara. En
redovisning av hur barnen/eleverna kan göras delaktiga i formerandet av
verksamhetsmålen/undervisningsmålen skall finnas med i arbetsplanen.
Litteratur:
Hedenqvist, Håkansson; Formulera och utvärdera mål
Blossing; Skolförbättring i praktiken
K Nordenfalk (red); Etik i princip & praktik
Ett första utkast till Deluppgift 2 ska vara presenterad på FC senast torsdagen den 15/9,
klockan 16.00.
Omfattning: ca 1-2 A4-sidor
Innehåll:
En beskrivning av ert tänkta scenario och de ramar inom vilka verksamheten/undervisningen
är tänkt att bedrivas.
Redogör för de utvärderingsbara verksamhets-/undervisningsmål som ni har formulerat.
Diskutera hur barnen/eleverna kan göras delaktiga i formerandet av
verksamhets//undervisningsmålen.
Diskutera vilken relevans följande yrkesetiska perspektiv har för formulerandet av
verksamhets-/undervisningsmål?
4
”Lärare förbinder sig att i sin yrkesutövning stödja elevernas rätt till inflytande över sin
utbildning och stärka deras ansvarstagande för sina studier.”
”Lärare förbinder sig att i sin yrkesutövning ta ansvar inte bara för att eleverna lär, utan också
för vad de lär.” På vilka sätt är dessa yrkesetiska principer relevanta då man formulerar
undervisningsmål?
Utsedd opponentgrupp ska kritiskt granska deluppgiften vad gäller dess innehåll (är målen
utvärderingsbara, kvantitativa/kvalitativa, relationen mellan värdegrundsmål och
utvecklingsmål/kunskapsmål) och struktur. Opponentgruppen lämnar ett skriftligt utlåtande
med förslag på förbättringar på FC inom en vecka efter det att deluppgiften publicerats.
Koppling till vfu-uppgift:
”…synpunkter på de möjligheter och hinder som det innebär att arbeta med:
- att bryta ner övergripande mål till verksamhets-/undervisningsmål
- barns/elevers deltagande i planeringsstadiet…”
Deluppgift 3.
Genomförande av verksamhets-/undervisningsmålen
I en lokal arbetsplan bör ingå ramar och principiella ståndpunkter för arbetets
genomförande, men också exempel på innehåll, arbetssätt och arbetsformer.
Verksamheten/Undervisningen utformas slutligen av lärare och barn/elever
tillsammans. De exempel som finns i arbetsplanen kan utgöra en grundstomme
som lärare och barn/elever slutligen omformar efter
barngruppens/undervisningsgruppens olika förutsättningar.
Här behandlas den didaktiska frågan HUR.
För betygsättande stadier:
De lektioner/det arbetsområde du gör en planering för i ditt Lokala
läroplansarbete skall självklart ha en tydlig koppling till kursplanerna, men
också till betygskriterierna i ämnet. Betyg sätts enligt styrdokumenten inte på
enskilda moment utan på hel kurs (Lpf 94).
För grundskolans senare år (år 8 och år 9) gäller, att betyg sätts terminsvis (Lpo
94). Eleverna skall veta vad som krävs för olika betyg och hur de ligger till i
förhållande till dessa. Däremot skall eleverna veta vad som krävs för olika
betyg, och hur de ligger till i förhållande till dessa. Förutom att beskriva stoff
och arbetsformer skall du också ha med:
1. Hur de planerade lektionerna/arbetsområdet skall examineras och vilka
förmågor eleverna skall visa i examinationen (t ex förmåga att
sammanställa fakta, reflektera över existentiella frågor, göra analyser,
förmåga till kreativitet och samarbete eller föra matematiska
resonemang).
2. Hur eleverna skall göras medvetna om vilken kvalité deras prestationer
har.
Är prestationen G-mässig, VG-mässig eller M V G-mässig?
5
Litteratur:
Skolverket: Att bedöma eller döma
Skolverket; Likvärdig bedömning och betygssättning
Maltén; Kommunikation och konflikthantering
K Nordenfalk (red); Etik i princip & praktik
Deluppgiften ska vara klar att visas upp för vfu-läraren under vfu-perioden,
återkoppling sker på seminarium tisdagen 1/11
Omfattning: ca 1 A4-sida
Redogör för exempel på innehåll, arbetssätt och arbetsformer.
Utveckla en diskussion om genomförandets möjligheter och hinder.
Diskutera vilken relevans följande yrkesetiska perspektiv har för genomförandet?
”Lärare förbinder sig att i sin yrkesutövning påtala och engagera sig mot sådana
utvecklingstendenser och handlingar i skola och samhälle som kan skada eleverna.”
”Lärare förbinder sig att i sin yrkesutövning anlita annan sakkunskap för att vid behov hjälpa
eleverna.”
”Lärare förbinder sig att i sin yrkesutövning alltid bemöta eleverna med respekt för deras
person och integritet samt skydda varje individ mot skada, kränkningar och trakasserier.”
På vilka sätt är dessa yrkesetiska principer relevanta då man genomför planerad pedagogisk
praktik?
Koppling till vfu-uppgift:
”…synpunkter på de möjligheter och hinder som det innebär att arbeta med:
- det tänkta genomförandet
- barns/elevers deltagande i genomförandestadiet…”
Deluppgift 4.
Utvärdering (mål/kriterier/förtydliganden)
I planen skall finnas kriterier som tydliggör när verksamheten i
förskolan/eleverna i skolan har nått de uppställda målen och förtydliganden vad
dessa mål och formuleringar betyder, samt hur målen kan, skall och bör
utvärderas. I förskolan är det inte det enskilda barnets resultat, som skall
utvärderas, enligt Lpfö-98, till skillnad mot vad som är brukligt i skolan. Som
avslutning av detta kvalitetsarbete bör också framgå åtgärder för utveckling, dvs.
hur man går vidare.
Litteratur:
Gerrevalls och Krantz artiklar i Utbildning och demokrati
H Korp; Kunskapsbedömning – hur vad och varför?
Skolverket; Att bedöma eller döma
Stencilmaterial: Utvecklingssamtal
Skolverket; Att utvärdera skolan, Att samla in och bearbeta data
K Nordenfalk (red); Etik i princip & praktik
6
Deluppgiften visas upp för vfu-läraren under vfu-perioden, och uppgiften i sin helhet
redovisas på Seminarium 10, fredagen den 4/11.
Omfattning: ca 1-2 sidor
Formulera målkriterier.
Beskriv hur målen kan, skall och bör utvärderas.
Diskutera också på vilket sätt ni skulle vilja utveckla arbetsområdet och hur detta skulle
kunna gå till.
Diskutera vilken relevans följande yrkesetiska perspektiv har, dels för utvärdering och
utveckling av den egna verksamheten och dels för elevers utveckling?
”Lärare förbinder sig att i sin yrkesutövning vid utvärdering, bedömning och betygsättning
vara sakliga och rättvisa och därvid motstå otillbörlig påverkan.” Denna formulering gäller ej
för förskolan.
”Lärare förbinder sig att i sin yrkesutövning verka för att upprätthålla förtroendefulla
relationer med eleverna och med deras föräldrar/vårdnadshavare och vara lyhörda för deras
synpunkter.”
”Läraren förbinder sig att i sin yrkesutövning vara varsam med information om eleverna och
ej vidarebefordra information som mottagits i tjänsten om det inte är nödvändigt för elevens
bästa.”
”Lärare förbinder sig att i sin yrkesutövning utveckla sitt arbete utifrån såväl vetenskap som
beprövad erfarenhet.”
”Lärare förbinder sig att i sin yrkesutövning ta ansvar för att utveckla sin kompetens för att
kunna bedriva god undervisning och följa den yrkesmässiga och vetenskapliga utvecklingen
inom sitt yrkesområde.”
Koppling till vfu-uppgift:
”…synpunkter på de möjligheter och hinder som det innebär att arbeta med:
- utvärdering av undervisningsmålen…”
Deluppgift 5.
Diskussion/personliga reflektioner.
Uppgiften innebär diskussion och personliga reflektioner kring lokalt
läroplansarbete. I uppgiften ingår att använda sig av litteratur och föreläsningar,
som behandlats under kursen och att värdera sin roll som lärare genom att göra
en kritisk och problematiserande analys av möjligheter och hinder för dig i ditt
arbete med att:
välja och tolka mål,
göra dessa erkända och tillämpbara,
genomföra möten/undervisning med barngrupp/elevgrupp med
utgångspunkt från dem,
bedöma, värdera och förklara resultaten i relation till rådande processer
och förutsättningar,
vara självreflekterande kring dina val, möten/undervisningsstrategier i
barngrupp/elevgrupp och insatser i övrigt.
7
Deluppgift 6.
Kommunikation-Konflikthantering
Uppgiften innebär en reflektion på minst en A4-sida om vilka strategier som har
funnits för kommunikation och konflikthantering i gruppen. Kopplingen skall
göras mot relevanta teorier eller litteratur (Ex. Maltén). Vilken beredskap har
funnits och hur har arbetet förflutit i lokala läroplansarbetet? Uppgiften kan även
utgöra ett innehållsligt moment i den Lokala arbetsplanen där ni lagt upp
strategier för arbetet med övriga personer, som skall involveras i planen. Detta
omfattar naturligtvis även det pedagogiska mötet med barn och elever. Här finns
utrymme för många tankar kring pedagogiskt ledarskap, som bland annat just
innefattar kommunikation och konflikthantering.
Koppling kan även göras utifrån Föreläsning 7 och Seminarium 6.
Redovisning/Examination
Uppgiften ”Lokalt läroplansarbete” examineras på följande sätt:
Deluppgifterna redovisa enligt den plan som meddelats i studieguiden
Arbetet skall i sin helhet redovisas skriftligt. Den skriftliga redovisningen
skall lämnas till basgruppsledaren senast 3/11.Ssamma dag ska den också
läggas ut på First Class.
Omfattningen bör vara cirka 8-10 sidor.
Arbetet skall kortfattat presenteras under sista seminariet. Tyngdpunkten
skall ligga på diskussionsavsnittet och arbetsgruppen skall ha förberett
någon eller några fråga(or) för en mera allmän diskussion.
Intresseväckande redovisningar välkomnas.
Deluppgifterna examineras först i slutversionen av det fullständiga arbetet
Arbetet examineras mot de betygskriterier som fastställts.
/Kursledningen/
Jörgen Nilsson, IPED
Jan Andersson, SVI
8
