Beredskapsprogram kärnteknisk olycka

Beredskapsprogram 2011-2012
för räddningstjänst och sanering vid kärnteknisk olycka i Kalmar län
BEREDSKAPSPROGRAM
kärnteknisk olycka
Utgåva
2011-01-21
Diarienummer 452-6177-10
1. Programmets syfte och grundläggande förhållanden ...................................................... 7
Beredskapsprogrammets syfte..................................................................................................................7
Grundläggande förhållanden ....................................................................................................................8
Allmänt.................................................................................................................................................8
Skyddsobjekt ........................................................................................................................................8
Befolkningsförhållande ........................................................................................................................8
Restriktioner för byggande i närheten av kraftverket...........................................................................8
Lagstiftning ..........................................................................................................................................9
Åtgärder efter en kärnenergiolycka......................................................................................................9
Kärnenergiolycka i annat län eller land................................................................................................9
Statlig Räddningstjänst.........................................................................................................................9
Sanering................................................................................................................................................9
Ersättning för skada vid kärnteknisk olycka.......................................................................................10
Utbildning ..........................................................................................................................................10
2. Organisationsöversikt och ansvarsförhållande .............................................................. 11
Länsstyrelsens krisorganisation..............................................................................................................11
Ledning/samordning...........................................................................................................................11
Analys ................................................................................................................................................12
Samverkan i fält .................................................................................................................................12
Läge/Information................................................................................................................................12
Presstalesperson .................................................................................................................................12
Kommunikation..................................................................................................................................12
Stöd ....................................................................................................................................................12
Länsstyrelsens ordinarie verksamhet .................................................................................................12
BEREDSKAPSPROGRAM
kärnteknisk olycka
Utgåva
2011-01-21
Diarienummer 452-6177-10
Samverkande aktörer..............................................................................................................................13
Ansvarsförhållanden ..............................................................................................................................14
3. Varning och alarmeringsprinciper .................................................................................. 21
Larmnivåer .............................................................................................................................................21
Höjd beredskap.......................................................................................................................................21
Haverilarm..............................................................................................................................................21
Varning...................................................................................................................................................21
Larmöversikt ..........................................................................................................................................22
Larm kopplat till händelse på Clab ........................................................................................................23
Larmning vid annan kärnenergiolycka inom eller utom landet..............................................................23
4. Information ........................................................................................................................ 24
Allmänt...................................................................................................................................................24
Länsstyrelsens arbete med krisinformation............................................................................................24
Information till berörda myndigheter .....................................................................................................25
Information till allmänheten...................................................................................................................25
Radio Kalmar .........................................................................................................................................25
Information till massmedia.....................................................................................................................25
5. Skyddsåtgärder och information om jodtabletter.......................................................... 27
Skyddsåtgärder allmänt ..........................................................................................................................27
Inledning ............................................................................................................................................27
Inomhusvistelse..................................................................................................................................27
Utrymning ..........................................................................................................................................27
Livsmedelsrestriktioner......................................................................................................................27
Skyddsåtgärder fältorganisationen .........................................................................................................28
BEREDSKAPSPROGRAM
kärnteknisk olycka
Utgåva
2011-01-21
Diarienummer 452-6177-10
Arbetsmiljöansvar ..............................................................................................................................28
Personlig TL-Dosimeter.....................................................................................................................28
Instrument för strålningsmätning .......................................................................................................29
Andningsskydd...................................................................................................................................29
Jodtabletter .........................................................................................................................................29
Dosgränser..........................................................................................................................................29
Jodtabletter .............................................................................................................................................29
Tablettdosering...................................................................................................................................30
Biverkningar.......................................................................................................................................31
6. Djurhållning, jordbruk och fiske ..................................................................................... 32
Allmänt...................................................................................................................................................32
Husdjur...................................................................................................................................................32
Årstider...................................................................................................................................................32
Sommartid (Maj - Oktober)................................................................................................................32
Vintertid (November - April) .............................................................................................................33
Slaktdjur .................................................................................................................................................33
Foder, betesvallar med mera ..................................................................................................................33
Livsmedel...............................................................................................................................................33
Mjölk ......................................................................................................................................................33
Dricksvatten ...........................................................................................................................................34
Övriga livsmedel ....................................................................................................................................34
Övrigt .....................................................................................................................................................34
7. Strålningsmätning - Indikeringsorganisation................................................................. 35
Allmänt...................................................................................................................................................35
BEREDSKAPSPROGRAM
kärnteknisk olycka
Utgåva
2011-01-21
Diarienummer 452-6177-10
Indikeringsledare, IL ..............................................................................................................................35
Strålskyddsexperter ................................................................................................................................35
Strålningsmätledare................................................................................................................................35
Inre Beredskapszonen ............................................................................................................................36
Fasta mätplatser inom den inre beredskapszonen (12 – 15 km).........................................................36
Områdesdosimeter..............................................................................................................................36
Luftpumpar.........................................................................................................................................37
Indikeringszonen (50 km runt kraftverket) ............................................................................................37
Fast indikering....................................................................................................................................37
Rörlig Indikering................................................................................................................................37
Utrustning...............................................................................................................................................37
Kärnkraftverkens gemensamma beredskapsstyrka, KGB, en nationell resurs.......................................38
Referenspunktsmätning..........................................................................................................................38
8. Utrymning och polisens övriga huvuduppgifter ............................................................. 39
Allmänt...................................................................................................................................................39
Kriterier för utrymning...........................................................................................................................39
Utrymmande med egna fordon...............................................................................................................39
Avhämtningsplatser................................................................................................................................39
Mottagningstationer ...............................................................................................................................40
Vägtrafikreglering ..................................................................................................................................40
Polisens Spärrplatser ..............................................................................................................................40
Fjärrtrafikregleringsplatser.....................................................................................................................40
9. Sjögående enheter.............................................................................................................. 41
Allmänt...................................................................................................................................................41
BEREDSKAPSPROGRAM
kärnteknisk olycka
Utgåva
2011-01-21
Diarienummer 452-6177-10
Utrymning till sjöss ................................................................................................................................41
Avspärrning............................................................................................................................................41
Erhållen stråldos.....................................................................................................................................41
Områdesdosimetrar ................................................................................................................................42
10. Samband ........................................................................................................................... 43
Allmänt...................................................................................................................................................43
11. Sanering............................................................................................................................ 44
Länsstyrelsens ansvar och befogenheter ................................................................................................44
Saneringsledarnas roll ............................................................................................................................46
Utbildning ..............................................................................................................................................46
Information.............................................................................................................................................47
Saneringsresurser ...................................................................................................................................48
NESA .................................................................................................................................................48
Saneringsarbetet .....................................................................................................................................48
Saneringsstrategi och detaljerad arbetsplan .......................................................................................49
Val av åtgärder ...................................................................................................................................49
12. Bistånd till andra län samt stöd till andra län .............................................................. 51
Resurser och tjänster inom Kalmar län ..................................................................................................51
13. Radioaktivitet, förklaringar och riktlinjer.................................................................... 52
Rekommenderade åtgärder mot joniserande strålning ...........................................................................52
Åtgärdsnivåer .........................................................................................................................................52
Bestrålning från utsläpp av radioaktiva ämnen ......................................................................................53
Strålningens biologiska verkan ..............................................................................................................55
Joniserande strålning ..............................................................................................................................56
BEREDSKAPSPROGRAM
kärnteknisk olycka
Utgåva
2011-01-21
Diarienummer 452-6177-10
Radioaktiva ämnen bildade i reaktorhärden...........................................................................................57
Prefix ......................................................................................................................................................58
Aktivitet..................................................................................................................................................58
Stråldos...................................................................................................................................................59
14. Inre beredskapszon, karta med förklaring ................................................................... 60
15. Befolkning, karta med förklaring .................................................................................. 61
16. Bilagor .............................................................................................................................. 62
Bilaga 1. Mallar för Radiomeddelanden ................................................................................................62
Haverilarm OKG ................................................................................................................................62
Höjd beredskap OKG .........................................................................................................................64
Falsklarm OKG ..................................................................................................................................65
Områdeslarm SKB, Clab....................................................................................................................66
Falsklarm SKB, Clab..........................................................................................................................68
Bilaga 2. Mall för förordnande av räddningsledare ...............................................................................69
17. Sändlista ........................................................................................................................... 71
Utgåva
2011-01-21
BEREDSKAPSPROGRAM
kärnteknisk olycka
Diarienummer 452-6177-10
Flik 1, sid 7 (74)
1. Programmets syfte och grundläggande förhållanden
Beredskapsprogrammets syfte
Länsstyrelsens viktigaste uppgift i händelse av ett utsläpp av radioaktiva ämnen från
någon av de kärntekniska anläggningarna på Simpevarpshalvön är att skydda
människor, djur och miljö mot farlig strålning.
Detta beredskapsprogram syftar till att säkerställa att samhällets samlade resurser
kommer till effektiv användning för att skydda människor, djur och miljö.
Beredskapsprogrammet anger hur krisarbetet ska organiseras och vilka grundtankar
som ska vara vägledande i detta arbete.
I programmet ingår även riktlinjer för informationsverksamheten samt exempel
(stommar) till press- och myndighetsmeddelande. Det finns även checklistor för
Länsstyrelsens initiala handlande vid en händelse. Utöver detta hänvisas till följande
delprogram, planer och instruktioner:










Delplan Sjöfart
Delplan Strålningsmätning
Delplan för Strålmätledaren
Indikeringsslinga 200
Indikeringsslinga 300
Utrymningsplan (upprättas av polismyndigheten)
SOS Alarm AB:s Larmplan
Regional krisinformationsplan
Arbetsinstruktion länsstyrelsens krisorganisation.
Saneringplan
Beredskapsprogrammet ska även utgöra en grund för att flexibelt kunna hantera
situationer som inte förutsätts i programmet. Programmet utgör också stomme för
agerande vid en olycka som medför radioaktivt nedfall inom länet, till exempel
olycka i annat land eller vid en antagonistisk händelse.
Utgåva
2011-01-21
BEREDSKAPSPROGRAM
kärnteknisk olycka
Diarienummer 452-6177-10
Flik 1, sid 8 (74)
Grundläggande förhållanden
Allmänt
Oskarshamns kärnkraftanläggning (OKG AB) är beläget på Simpevarpshalvön i
Oskarshamns kommun ca 19 km nordost om Oskarshamn. Inom anläggningen finns
tre kärnkraftsreaktorer samt i dess närhet även SKB, Svensk Kärnbränslehantering
AB, Clab. Detta är ett centralt mellanlager för använt kärnbränsle.
Skyddsobjekt
OKG AB och SKB, Clab är klassat som skyddsobjekt med stöd av Lag (1990:217)
om skydd för samhällsviktiga anläggningar m.m. och Förordning (1990:1334) om
skydd för samhällsviktiga anläggningar m.m. Detta innebär att obehöriga inte har
tillträde till skyddsobjektet. Tillträdesförbudet är förenat med förbud mot att ta
fotografier eller göra andra avbildningar, beskrivningar eller mätningar av eller inom
skyddsobjektet.
Befolkningsförhållande
Området i närheten av kraftverket är glest bebyggt. Inom 12-15 km avstånd från
kraftverket bor ca 2500 människor. Uppgift om befolkningsförhållande redovisas
under flik 15 med hjälp av kartbild med förklaringar.
Restriktioner för byggande i närheten av kraftverket
Simpevarpshalvön är klassat som riksintresse för energiproduktion enligt 3 kap
miljöbalken (Energimyndigheten är ansvarig central myndighet). Här gäller även ett
förordnande enligt plan- och bygglagen 12 kap 4§ som innebär att länsstyrelsen alltid
ska bli hörd inför byggnation inom området. Om särskilda skäl finns har
länsstyrelsen möjlighet att upphäva eventuellt bygglov.
Bebyggelsen inom kraftsverksområdet regleras genom detaljplan (vann laga kraft
1988-01-26) och strandskyddet är upphävt inom planområdet. Omgivande
kustområde är inte planlagt och plan- och bygglagens regler gäller för dessa
områden.
Land- och vattenområdet vid omgivande kustområde omfattas av strandskydd
(landskapsbildsskyddet upphävt för Oskarshamns kommun, enligt beslut 2010-0209) med en varierad omfattning på 200-300 m över land och 300 m över vatten. För
att bygga i områden som omfattas av strandskydd krävs dispens från kommunen,
vilket regleras i miljöbalkens 7 kap.
Utgåva
2011-01-21
BEREDSKAPSPROGRAM
kärnteknisk olycka
Diarienummer 452-6177-10
Flik 1, sid 9 (74)
Lagstiftning
Länsstyrelsen ansvarar för räddningstjänsten vid utsläpp av radioaktiva ämnen eller
vid överhängande fara för sådant utsläpp. Länsstyrelsen har också ansvaret för
saneringen efter en sådan olycka. Länsstyrelsens ansvar regleras i lagen (2003:778)
om skydd mot olyckor (LSO) samt förordningen (2003:789) om skydd mot olyckor
(FSO).
En länsstyrelse ska efter att ha hört berörda myndigheter, kommuner och landsting
upprätta ett program för räddningstjänst och sanering enligt förordningen (2003:789)
om skydd mot olyckor 4 kap 21 §.
Åtgärder efter en kärnenergiolycka
Vid en olycka på OKG AB som kan medföra stora utsläpp av radioaktiva ämnen och
där allmänheten kan komma till skada vidtages ett antal åtgärder med automatik
enligt förutbestämda planverk och larmnivåer. OKG AB ansvarar för att föra
anläggningen i ett säkert läge. Länsstyrelsen svarar för att det finns en planläggning
som säkerställer att samhällets samlade resurser kommer till effektiv användning för att
skydda allmänheten.
Kärnenergiolycka i annat län eller land
Programmet utgör även ett underlag för länsstyrelsens agerande vid annan
kärnenergiolycka än vid OKG AB eller SKB, Clab.
Statlig Räddningstjänst
Vid en kärnenergiolycka är det länsstyrelsen som fattar beslut om statlig
räddningstjänst. OKG AB fattar beslut om händelsen leder till Höjd Beredskap,
alternativt Haverilarm. Länsstyrelsens VB (vakthavande beslutsfattare) eller annan
utsedd beslutsfattare fattar beslut om insats samt säkerställer att räddningsledaren blir
larmad.
Endast räddningsledaren kan fatta beslut om att avsluta räddningsinsatsen.
Sanering
Enligt lagen (2003:778) om skydd mot olyckor enligt 4 kap. 8 § är det länsstyrelsen
som ansvarar för sanering av miljön efter en kärnteknisk olycka. Länsledningen utser
och förordar saneringsledare som ingår i länsstyrelsens krisorganisation.
Saneringsledaren lyder under länsledningen och ska fatta strategiska beslut inom den
Utgåva
2011-01-21
BEREDSKAPSPROGRAM
kärnteknisk olycka
Diarienummer 452-6177-10
Flik 1, sid 10 (74)
ram länsledningen ger. Saneringsledaren ska hålla länsledningen underrättad om hur
verksamheten fortskrider, samverka med den nationella expertgruppen NESA, samt
samverka med andra myndigheter och organisationer.
Ersättning för skada vid kärnteknisk olycka
I atomansvarighetslagen av den 8 mars 1968 (SFS 1968:45) regleras de ekonomiska
ansvarsförhållandena vid kärnkraftsolycka.
Utbildning
Operativ personal i fältorganisationen och personal i övrigt med uppgifter i
krisorganisationen ska informeras om beredskapsprogrammet och utbildas och övas i
sina huvuduppgifter vid larm om kärnteknisk olycka eller motsvarande i länet.
Utgåva
2011-01-21
BEREDSKAPSPROGRAM
kärnteknisk olycka
Diarienummer 452-6177-10
Flik 2, sid 11 (74)
2. Organisationsöversikt och ansvarsförhållande
I Kalmar län finns en god samverkansgrund etablerad. Samverkansarbetet i länet är
formaliserat genom tecknade samverkansavtal och överenskommelser. Grunden för
samverkan i länet bygger till stor del på en känsla av att ”man hjälps åt”, en god
personkännedom samt ett informellt och givande samarbetsklimat.
Länsstyrelsens krisorganisation
Länsstyrelsens krisorganisation har en central roll i samverkansarbetet i länet. Till
krisorganisationen hör även en VB (Vakthavande beslutsfattare) med fullt
beslutsmandat.
Länsstyrelsens
ordinarie verksamhet
Analys
A
Kommunikation
Ledning
Samordning
Läge/Information
Samverkan
i fält
Mediakontakt
Stöd




Ledning/samordning
Leder och bemannar Länsstyrelsens krisorganisation.
Fattar beslut och fastställer riktlinjer för hur krishanteringsarbetet ska bedrivas.
Samordnar och samverkar med myndigheter och organisationer inom och utanför länet.
Vid kärnteknisk olycka eller övertagande av kommunal räddningstjänst: leder statlig
räddningstjänst.
BEREDSKAPSPROGRAM
kärnteknisk olycka
Diarienummer 452-6177-10





Utgåva
2011-01-21
Flik 2, sid 12 (74)
Analys
Analyserar kontinuerligt händelseutvecklingen på kort sikt, lång sikt och eventuella om-fall
(= om detta skulle hända gör vi så här istället).
Bereder/analyserar beslut med alternativa lösningar.
Vid behov, analyserar krisorganisationens arbete.
Samverkan i fält
Säkerställer informationsflödet mellan fältorganisationen och krisorganisationen, observatör och
förmedlare.
Länsstyrelsens förlängda arm i fält.

Läge/Information
Sammanställer en samlad bild över läget i länet (med hjälp av text, kartor, bilder).
Sammanställningen utgör beslutsunderlag för krisorganisationen och samverkande myndigheter
på lokal/regional/central nivå.
Har kontinuerlig kontakt med kommuner, organisationer och myndigheter.
Omvärldsbevakar - sammanställer hur krisen uppfattas av omvärlden.
Dokumenterar och publicerar i WIS.
Vid en kärnteknisk olycka: samlar in, vidarebefordrar och sammanställer radiologiska
mätvärden. Samordnar och stödjer ansvariga arbetsgivare i hanteringen av radiologiska doser för
fältpersonal.
Sammanställer information.
Formulerar budskap till allmänheten.
Samordnar informationsarbetet
med kommuner och inblandade myndigheter. Detta görs i nära samarbete med
samverkansplanering i lägesavdelningen.
Publicerar information.
Utgör stöd till talesman/kvinna vid kontakter med media.

Presstalesperson
För Länsstyrelsens talan vid kontakt med media.



Kommunikation
För ut budskap och sammanställd information till allmänheten.
Svarar på allmänhetens frågor.
Sammanställer vanliga frågor och information från allmänheten.












Stöd
Utgör stöd till krisorganisationen med till exempel teknisk support, förtäring, personalfrågor,
it-stöd, expedition och så vidare.
Länsstyrelsens ordinarie verksamhet
Drivs enligt ordinarie rutiner och ansvarsroller.
BEREDSKAPSPROGRAM
kärnteknisk olycka
Diarienummer 452-6177-10
Utgåva
2011-01-21
Flik 2, sid 13 (74)
För mer information om arbetssätt och funktioner se ”Arbetsbeskrivningar för Länsstyrelsens
Krisorganisation”.
Samverkande aktörer
OmRådet - Regionalt råd för riskhantering med följande huvuduppgifter:
1) Behandla och besluta/prioritera strategiska frågor beträffande regional riskhantering utifrån
samverkansperspektiv.
2) Vid kriser/händelser utgöra forum för operativ regional samverkan
ExSam H
Kommunrep
Utöver regional samverkan genom Området krävs samverkan med andra nationella
och lokala aktörer vid en kärnteknisk olycka:









Strålsäkerhetsmyndigheten, SSM
Regeringen
Myndigheten för samhällsskydd
och beredskap, MSB
Socialstyrelsen, SoS
Övrig media
Jordbruksverket
FRG, Frivilligorganisationer som
SSRS, FFK och Lottakåren
Svenska jordbruksverket, SJV
Livsmedelsverket, SLV

Rikspolisstyrelsen, RPS




Arbetsmiljöverket, AV
Universitetssjukhuset, Linköping
SMHI
Lokala säkerhetsnämnden i
Oskarshamn
Länsstyrelser, främst från övriga
kärnkraftslän
Nationella expertgruppen för
sanering (NESA)


Utgåva
2011-01-21
BEREDSKAPSPROGRAM
kärnteknisk olycka
Diarienummer 452-6177-10
Flik 2, sid 14 (74)
Ansvarsförhållanden
I beredskapen för kärntekniska olyckor med utsläpp av radioaktiva ämnen finns
följande ansvarsfördelning:
Kärnkraftverket OKG AB
Ansvarar för samtliga säkerhetsåtgärder inom kärnkraftverkets område. Vid en
olycka larmar kraftverket genom SOS Alarm AB Länsstyrelsen, Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM) och Polismyndigheten, samt till närboenden. Kraftverkets
uppgift är att föra anläggningen till ett säkert läge, skydda den egna personalen och
minimera utsläpp av radioaktiva ämnen i omgivningen i syfte att skydda de
närboende. Kraftverket informerar fortlöpande Länsstyrelsen, expertmyndigheter och
massmedier om händelseutvecklingen
Centralt mellanlager för använt kärnbränsle (Clab)
Om det finns risker för att de radioaktiva utsläppen kan komma att överstiga de av
SSM tillåtna mängderna åligger det Svensk Kärnbränslehantering AB (SKB), Clab,
att ge larm. För övriga åtgärder, jämför med OKG AB,
Länsstyrelsen
Ansvarar för att det finns ett program för räddningstjänst vid olycka med utsläpp av
radioaktiva ämnen från en kärnteknisk anläggning, vare sig anläggningen ligger i
Sverige eller i utlandet. Länsstyrelsen är ansvarig myndighet för räddningstjänsten
vid en sådan olycka (statlig räddningstjänst) och utser räddningsledare, samt
upprättar räddningsledning med stab. Länsstyrelsens VB (vakthavande beslutsfattare)
som har ständig beredskap, alternativt annan utsedd person, kan inledningsvis fatta
beslut om att inleda en räddningsinsats till dess att Länsstyrelsen förordnat
räddningsledare. Endast räddningsledaren kan fatta beslut om att avsluta
räddningsinsatsen.
Med stöd av underlag från olika expertmyndigheter beslutar Länsstyrelsen om
varning, strålningsmätning, information och råd till allmänheten. I län med
kärnkraftverk är Länsstyrelsen dessutom ansvarig för alarmering, utdelning av
jodtabletter, utrymning samt att organisera en personalberedskap för
räddningstjänsten. Länsstyrelsen är samordningsansvarig för all information till
Utgåva
2011-01-21
BEREDSKAPSPROGRAM
kärnteknisk olycka
Diarienummer 452-6177-10
Flik 2, sid 15 (74)
allmänheten. Länsstyrelsen ansvarar även för sanering efter ett utsläpp av radioaktiva
ämnen.
Kommunen
Den kommunala räddningstjänsten ska genomföra strålningsmätning i såväl den inre
beredskapszonen som indikeringszonen. Kommunen ansvarar för:

Ge kommuninvånarna saklig och korrekt information,

Upprätta mottagningsstationer i Kalmar, Oskarshamn, Vimmerby och Västervik,

Mottaga och inkvartera vid en utrymning,

Medverka vid saneringen av radioaktiva ämnen efter ett kärnteknisk olycka
Landstinget
Ansvarar för medicinsk katastrofberedskap i länet. Vid en händelse finns
Landstingets representanter samgrupperade med Länsstyrelsens räddningsledning så
att samverkan underlättas. Landstinget har upprättat speciella planer för åtgärder i
händelse av olyckor i kärnteknisk anläggning. Landstinget har också radiofysiker
som kan bistå med expertbedömning och analys av stråldoser.
Landstingets uppgifter och organisation vid olyckor med joniserande strålning
regleras till del i Socialstyrelsens allmänna råd och anvisningar.
Landstinget ska:

Lämna information till personal, patienter och allmänhet,

Medverka vid mottagningsstationer i länet vad gäller sjukvård,

Medverka vid utrymning av svårförflyttade patienter (polisen är ansvariga),

Omhänderta strålskadade och/eller kontaminerade patienter på Oskarshamns sjukhus,

Kontrollera att regionala kris- och katastrofledningen (RKKL) fortlöpande orienterar
egna enheter om situationens utveckling,
Utgåva
2011-01-21
BEREDSKAPSPROGRAM
kärnteknisk olycka
Diarienummer 452-6177-10
Flik 2, sid 16 (74)
Universitetssjukhuset i Linköping
Ska utvärdera och nollställa TL-dosimetrarna för att sammanställa resultaten och
skicka dessa till krisorganisationens arbetarskyddsdetalj för vidare distribution till
respektive arbetsgivare.
Polismyndigheten i Kalmar län
Huvuduppgifterna för polisen vid en kärnenergiolycka är att:

Avspärra och trafikreglera,

Kompletteringslarma på land och i kustområdet,

Utrymma och registrera de utrymmande,

Genomsöka och bevaka utrymt område,

Bemanna avhämtningsplatser,

Bemanna mottagningsstationer i Västervik, Vimmerby, Kalmar och Oskarshamn
Avspärrning, trafikreglering och varning är förberedande åtgärder medan genomsök
och bevakning är åtgärder för att säkerställa utrymningen och förhindra plundring. I
samband med avspärrning, trafikreglering och varning vidtas åtgärder för att
underlätta en eventuell utrymning av området och förhindra att personer onödigtvis
kommer in i avspärrat område.
Rikspolisstyrelsen (RPS)
Är central förvaltningsmyndighet för polisväsendet. Rikspolisstyrelsen har en i
huvudsak rådgivande, stödjande och samordnande roll inom polisorganisationen. De
lokala polismyndigheterna har det operativa ansvaret för polisverksamheten i
beredskapen mot kärntekniska olyckor. Rikspolisstyrelsens flygverksamhet ställer
erforderligt antal helikoptrar till förfogande.
SOS Alarm
Svarar för alarmering av krisorganisationen på uppdrag av och enligt särskilt avtal
med Länsstyrelsen. De bistår även med tekniskt samband och stöd.
Utgåva
2011-01-21
BEREDSKAPSPROGRAM
kärnteknisk olycka
Diarienummer 452-6177-10
Flik 2, sid 17 (74)
Sveriges Radio P4
I sin roll inom totalförsvaret finns Sveriges Radio P4 Kalmar med i
Krisorganisationen där de bland annat kompletterar informationen till allmänheten.
Det finns en förberedd studio i anslutning till Länsstyrelsens ledningscentral.
Massmedia
Sveriges Radio AB, Sveriges Television AB, TV4 AB samt de kommersiella
radiokanalerna har ansvaret att sända varnings-, informations- och myndighetsmeddelanden.
Joint Rescue Coordination Centre (JRCC), Göteborg
Larmar Sjöräddningssällskapet (SSRS) och Sjöfartverkets enheter. Varnar och
informerar sjöfart och luftfart om inträffad händelse och bistår med tekniskt samband
och stöd. Vidarebefordrar meddelanden mellan myndigheter och enheter, samt
orienterar Länsstyrelsen fortlöpande om läget.
MRCC är sedan 1 jan 2010 operativt samlokaliserad med flygräddningstjänsten.
Kustbevakningen (KBV)
Leder sjögående enheter. Ansvarar för miljöräddning till sjöss och bistår
Länsstyrelsen med att bland annat varna sjöfarande. Bistår även med tekniskt
samband och stöd.
Sjöfartsverket (SjöV)
Bistår med personal och lotsbåtar enligt delplan ”sjögående enheter”. Ansvarar för
livräddning till sjöss och bistår Länsstyrelsen med att bland annat varna sjöfarande.
Kärnkraftverkens Gemensamma beredskapsstyrka (KGB)
Denna resurs består av strålskyddsexperter från icke drabbat läns kärnkraftverk. De
ansvarar för kvalificerad strålningsmätning och provtagning inom drabbat område.
Länsstyrelsen kallar in personal genom SOS-alarm AB.
Trafikverket
Trafikverkets uppgift är bland annat att hålla vägar öppna i inre beredskapszonen.
Utgåva
2011-01-21
BEREDSKAPSPROGRAM
kärnteknisk olycka
Diarienummer 452-6177-10
Flik 2, sid 18 (74)
Kalmar läns trafik AB (KLT)
Ska bland annat hjälpa polisen med utrymning och transporter till mottagningsstationer.
Försvarsmakten
Försvarsmaktens insatser vid kärnkraftsolycka regleras enligt ”Operationsplan för
stöd till samhället vid kärnkraftsolycka”.
Frivilligorganisationer
Bidrar med resurser vid räddningstjänst eller annan större händelse efter begäran.
Kommunerna har avtal med frivilligorganisationer som gäller i respektive kommun.
Bland medverkande frivilligorganisationer finns bland annat SSRS och Blå Stjärnan.
Lokala säkerhetsnämnden
För offentlig insyn i det kärntekniska säkerhets- och strålskyddsarbetet finn en lokal
säkerhetsnämnd vid varje kärnkraftverk och anläggning för lagring, hantering, eller
slutlig förvaring av använt kärnbränsle eller kärnavfall. Nämnden består av
kommunpolitiker som är utsedda av regeringen och därmed en statlig instans.
Nämnden ska följa och granska arbetet på kärnkraftverket vad gäller säkerheten och
beredskapen mot olyckor och informera allmänheten om det. Allmänheten kan vända
sig direkt till nämnden med frågor. Nämnden har ett nära samarbete med
Länsstyrelsen, tillsynsmyndigheterna och de kärntekniska anläggningarna.
Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM)
Föreskriver och utöver tillsynd över all verksamhet med radioaktiva ämnen och
joniserande strålning samt kärnteknisk verksamhet. SSM organiserar den nationella
strålskyddsberedskapen och utbildar personal inom denna. Vid en kärnteknisk olycka
verkar SSM för att samordna de centrala expertmyndigheternas information till
länsstyrelserna.
SSM gör oberoende värderingar av tillståndshavarnas bedömningar om den tekniska
situationen och eventuellt utsläpp, bedömer möjligheten till utveckling av situationen
i olika riktningar och använder dessa – tillsammans med information om väderläget –
Utgåva
2011-01-21
BEREDSKAPSPROGRAM
kärnteknisk olycka
Diarienummer 452-6177-10
Flik 2, sid 19 (74)
för att prognostisera ett eventuellt nedfall av radioaktiva ämnen och radiologiska
konsekvenser i övrigt.
Beräkningarna kompletteras med resultat från strålningsmätningar och omsätts till
råd och åtgärder för att minska strålningens verkningar. SSM leder och samordnar de
nationella mätresurserna och säkerställer att de används på ett effektivt och
situationsanpassat sätt. De ansvarar även för att den nationella expertgruppen för
sanering (NESA). Vidare ger SSM information till medier och allmänhet samt till
andra länder och internationella organisationer i enlighet med de bilaterala avtal och
konventioner som Sverige ingått.
Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (SMHI)
Har ansvaret för att Länsstyrelsens räddningsledning och andra expertmyndigheter
fortlöpande får väderprognoser. SMHI tar emot larm vid en utländsk kärnteknisk
olycka. SMHI är främst expertmyndighet till SSM, och har ständig beredskap för att
göra dagliga beräkningar på spridningen av utsläpp från en kärnteknisk olycka i
Sverige eller utomlands.
Tullverket
Tullverket förfogar över tre fältbilar med CBRN-förmåga som ingår i den nationella
strålskyddsberedskapen. Denna kvalificerade mätresurs kan efterfrågas av
Räddningsledaren.
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB)
Myndigheten bildades 1 jan 2009 och tog över verksamhet som tidigare bedrivits av
Räddningsverket, Krisberedskapsmyndigheten och Styrelsen för psykologiskt
försvar. MSB har ansvar för frågor som rör skydd mot olyckor, krisberedskap och
civilt försvar. Myndigheten får en viktig samordnande roll över sektorsgränser och
ansvarsområden. MSB ska utveckla och stödja samhällets beredskap mot olyckor och
kriser samt bidra till att minska konsekvenserna när en allvarlig olycka eller kris
inträffar. MSB har samordningsansvaret för beredskapsplaneringen mot kärntekniska
olyckor och utöver tillsynd över regional beredskapsplanering. MSB stödjer i dessa
lägen dessutom informationssamordning på nationell nivå, då bland annat genom ett
callcenter.
Utgåva
2011-01-21
BEREDSKAPSPROGRAM
kärnteknisk olycka
Diarienummer 452-6177-10
Flik 2, sid 20 (74)
Socialstyrelsen (SoS)
Har tillsynsansvar för medicinsk katastrofberedskap och ger medicinska råd till
landsting. En medicinsk expertgrupp (MEG) placerad av SoS hos SSM:s
beredskapsorganisation svarar för att samordna och säkerställa den medicinska
informationen nationellt, regionalt och lokalt till allmänheten i samråd med
Länsstyrelsen och Landstinget.
Jordbruksverket (SJV)
Är expertmyndighet inom det jorbruks- och livsmedelspolitiska området och har ett
samlat sektorsansvar för jordbruk, trädgård och rennäring. Verket stödjer
länsstyrelserna med rekommendationer och meddelar vid behov föreskrifter för att
begränsa förekomsten av radioaktiva ämnen i jordbruksprodukter med mera. Detta
för att upprätthålla djurskyddet och för att i övrigt begränsa konsekvenserna av
nedfallet.
Livsmedelsverket (SLV)
Har beredskap för olyckor och katastrofer på livsmedels- och dricksvattenområdet
både i fred och vid höjd beredskap. Verket ansvarar för livsmedelsfrågor som till
exempel gränsvärden för radioaktiva föroreningar i livsmedel. Livsmedelsverket
svarar för informationen till allmänheten om livsmedelsfrågor efter en kärnteknisk
olycka och stöder Länsstyrelsen med råd för regional information.
Arbetsmiljöverket (AV)
Utarbetar föreskrifter för arbetsmiljö. Ansvarar för information och råd i frågor som
har med arbetsmiljö och arbetarskydd att göra efter en kärnteknisk olycka.
Utgåva
2011-01-21
BEREDSKAPSPROGRAM
kärnteknisk olycka
Diarienummer 452-6177-10
Flik 3, sid 21 (74)
3. Varning och alarmeringsprinciper
Larmnivåer
Dåvarande Statens strålskyddsinstitut och Statens kärnkraftsinspektion har fastställt
de två larmnivåer som skall användas vid hot eller inträffad olycka på kärnkraftverket OKG: Höjd Beredskap och Haverilarm.
Höjd beredskap
Höjd beredskap innebär att en händelse eller störning inträffat vid kraftverket som
hotar omgivningens säkerhet. Inga utsläpp av radioaktiva ämnen som påkallar
skyddsåtgärder för omgivningen har förekommit. Dock kan utsläpp som leder till
skyddsåtgärder inte uteslutas på lång sikt.
SOS Alarm AB larmar krisorganisationen.
Länsstyrelsen bedömer efter samråd med främst experter från Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM) och kärnkraftverket vilka ytterligare beredskapshöjande åtgärder
som kan vara motiverade. Allmänheten informeras om händelsen av Länsstyrelsen
genom myndighetsmeddelanden som sänds ut via medias nyhetsprogram. Ingen
larmning till allmänheten via RDS- och tyfonlarm äger rum.
Haverilarm
Haverilarm innebär att en händelse eller störning inträffat vid kärnkraftverket som
har betydelse för reaktorsäkerheten. Onormala utsläpp av radioaktiva ämnen har skett
eller kan komma ske inom de närmsta timmarna. Detta innebär att skyddsåtgärder
utanför kraftverket är nödvändigt.
Haverilarm ska av kärnkraftverket ofördröjligen rapporteras till SOS Alarm som
omgående larmar krisorganisationen. Krisorganisationen träder omedelbart i
verksamhet och allmänheten varnas.
Varning
Allmänheten inom inre beredskapszonen c:a 12-15 km från kraftverket, varnas
genom:


signaler på tyfon/ljudsändare som utlöses av kraftverkets personal
via speciellt utdelade RDS-apparater som utlöses från Sveriges Radios sändningsledning i
Stockholm
Utgåva
2011-01-21
BEREDSKAPSPROGRAM
kärnteknisk olycka
Diarienummer 452-6177-10


Flik 3, sid 22 (74)
polisens kompletterande varning med patruller som kör slingor
sjögående enheters kompletterande varning i kustområdet.
Utsändning av första meddelande i Sveriges Radio vid larm från OKG eller Clab
görs genom sändningsledningen i Stockholm (bemannad dygnet runt). På
Länsstyrelsens uppdrag kommer Sveriges Radio Kalmar (och/eller Sveriges Radio i
Stockholm) att sända kompletterande information till allmänheten inom det utsatta
området.
Om allmänheten ska varnas utanför inre beredskapszonen sker detta genom sändning
av förberett radiomeddelande enligt flik 18. Signalen "Viktigt meddelande" kan
utlösas i Oskarshamn genom räddningschefens försorg.
Larmöversikt
Nedan illustrears larmets gång från vaktahavande ingenjör på OKG (VHI) till
Sveriges Radios sändningsledning i Stockholm:
OKG begär uppkoppling
OKG,VHI eller Clab, TS
med SÄL (sveriges radios
(Tjänstgörande skiftledare)
sänindningsledning)
OKG/CLAB utlöser lokalt
larm inom kärnkraftverket
Öppen linje
Telefonkontakt SOS GHK
SOS GHK
går via SOS A som har fast
ledning till SÄL
Öppen linje
Avstämmer tidpunkt för
SÄL
utlösning av RDS med VHI/TS.
OKG/CLAB utlöser tyfonlarm.
Varningsmeddelande läses i
radio.
Utgåva
2011-01-21
BEREDSKAPSPROGRAM
kärnteknisk olycka
Diarienummer 452-6177-10
Flik 3, sid 23 (74)
Larm kopplat till händelse på Clab
Områdeslarm innebär att en händelse inträffat vid SKB, Clab, som medför att
skyddsåtgärder ska vidtagas utanför Clab. Onormala utsläpp av radioaktiva ämnen
kan ej uteslutas eller har skett.
Det är respektive anläggningsägares personal som skall utlösa larmnivån. I övrigt
följs larmkedjan enligt tilläggsprogram för Clab.
Larmning vid annan kärnenergiolycka inom eller utom landet
Länsstyrelsens vakthavande beslutsfattare (VB) avgör i vilken omfattning och
ordning övriga myndigheter/organisationer inom länet bör larmas.
Vid en utländsk olycka alarmeras IAEA (International Atomic Energy Agency)
och/eller EU som vidarebefordrar larmet till SMHI. SMHI larmas även direkt vid
olyckor i länder med vilka Sverige ingått bilateralt avtal. SMHI tar emot larmet och
vidarebefordrar det till SSM (Strålsäkerhetsmyndigheten), och MSB (Myndigheten
för Samhällsskydd och beredskap).
Utgåva
2011-01-21
BEREDSKAPSPROGRAM
kärnteknisk olycka
Diarienummer 452-6177-10
Flik 4 sid 24 (74)
4. Information
Allmänt
Länsstyrelsen har det samlade ansvaret för krisinformationsarbetet, och ska svara för
samordning av information till allmänhet och media samt inom och mellan berörda
aktörer. Det är ett absolut krav att ingen motsägelsefull information lämnas från
något håll. Omvärldsbevakning sker främst genom att följa TV- och radiosändningar,
samt nyhetsförmedlande webbplatser.
Länsstyrelsens arbete med krisinformation
Länsstyrelsen ansvarar för att all extern och intern information sker i samverkan med
berörda myndigheter. I huvudsak omfattar informationsansvaret:






händelseförlopp/nuläge
orsak
bedömning och beslut i stort
hot och konsekvenser
krisåtgärder
råd och stöd till allmänheten.
Informationsansvaret hanteras genom:






myndighetsmeddelanden
mediekontakter; pressmeddelanden, presskonferenser och utsedd presstalesperson
samverkan – information mellan myndigheter och organisationer
webb externt/internt
upplysning till allmänheten
omvärldsbevakning
Informationsstrategen är direkt underställd stabschefen och ingår tillsammans med
denne, räddningsledaren och andra befattningshavare i ledningsgruppen.
Länsstyrelsens informations- och lägesavdelning ansvarar för att:



samla in och sammanställa information från samverkansparterna, omvärldsbevaka, samt
förmedlar ledningsgruppens beslut om vad som är offentlig information
samordnar informationen som ska gå ut till allmänhet med berörda myndigheter och ansvarar för
bearbetning och anpassning av den informationen till olika kanaler, till exempel
radiomeddelanden och övriga media, webbplats, callcenter och mottagningsstationer
fungerar som stöd åt presstalespersonen genom att boka tider för intervjuer, anordnar
presskonferenser eller pressträffar och återför återför frågor från journalister.
Utgåva
2011-01-21
BEREDSKAPSPROGRAM
kärnteknisk olycka
Diarienummer 452-6177-10
Flik 4, sid 25 (74)
Information till berörda myndigheter
Lägesinformation lämnas kontinuerligt och enligt bestämda rutiner till alla som
medverkar i krisarbetet.
Dessa ska i så stor utsträckning som möjligt även avlyssna radiosändningar på
lokalradion (FM 4) samt svara för spridning av information inom respektive
myndighet.
Information till allmänheten
Förhandsinformation är utsänd inom inre beredskapszonen till allmänheten med
flera.
Jordbrukare inom indikeringszonen har fått en specialbroschyr.
Information lämnas via radio och TV omedelbart efter ett larm genom förberedda
myndighetsmeddelanden enligt exempel i flik 18, bilaga 2.

JRSCC sänder förberedda varningsmeddelanden till sjöfarten och flygtrafiken.

Direktinformation till allmänheten via telefon och den regionala kriswebben anordnas
via ett nationellt eller regionalt upprättat callcenter.

Tolkservice och information till hörselskadade samordnas med radio/TV.

Information lämnas även via Text-TV.
Förberedda meddelanden kompletteras så snart som möjligt med aktuell information
om läget och åtgärder för allmänhetens skydd.
Radio Kalmar
Radio Kalmar bemannar vid behov sin studio i ledningscentralen och håller kontakt
med Informationsredaktionen som förser dem med underlag för extrasändningar.
Material till ordinarie sändningar samordnas med övriga mediekontakter.
Information till massmedia
Information till media ges genom:

utsedd presstalesman

presscenter
BEREDSKAPSPROGRAM
kärnteknisk olycka
Diarienummer 452-6177-10

pressmeddelande

presskonferenser/pressträffar

regional kriswebb
Utgåva
2011-01-21
Flik 4, sid 26 (74)
Länsstyrelsen ansvarar för att sätta upp ett presscenter där det anses lämpligt. Platsen
för presscentrat bestäms utifrån händelsens karaktär. Målet är att presscentrat
upprättas så nära händelsen som möjligt, utan att för den skull ge avkall på säkerhet
eller försvåra arbetet för räddningstjänst.
Se vidare i regional krisinfoplan för Kalmar län.
Utgåva
2011-01-21
BEREDSKAPSPROGRAM
kärnteknisk olycka
Diarienummer 452-6177-10
Flik 5 sid 27 (74)
5. Skyddsåtgärder och information om jodtabletter
Skyddsåtgärder allmänt
Inledning
Vid en kärnkraftolycka med utsläpp av radioaktiva ämnen är det viktigt att snabbt
genomföra skyddsåtgärder för att förhindra strålskador och höga stråldoser till
allmänheten i den inre beredskapszonen, 12 – 15 km runt kraftverket. Exempel på
skyddsåtgärder är inomhusvistelse, utrymning, tillfällig eller permanent bortflyttning,
livsmedelsrestriktioner, samt intag av jodtabletter.
Inomhusvistelse
Genom att stänga fönster, dörrar och ventilation sker en minskning av stråldoser från
moln som passerar och förhindrar därmed att förorenad luft kommer in. De
radioaktiva ämnen som finns såväl i luften som på marken innebär att människor och
djur bestrålas utifrån. Husens väggar dämpar den strålning som kommer utifrån, samt
att husets väggar verkar som ett filter och således försvårar att luftburen aktivitet
tränger in i husen.
Information och råd om skyddsåtgärder kommer att sändas i radio. Länsstyrelsen och
eller Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM) informerar via radio när människor kan
vistas utomhus igen.
Utrymning
Utrymning kan bli nödvändigt i en situation som medför risk för utsläpp av större
mängder radioaktiva ämnen. Vid en hotbild med stora utsläpp är det angeläget att
utrymningen blir genomförd på kortast möjliga tid. Räddningsledaren fattar beslut
om utrymning i samråd med SSM. Vid en utrymning kan det även bli nödvändigt att
sanera människor och fordon. Sanering av människor och fordon kommer att
genomföras vid någon eller några av länets fyra mottagningsstationer, Kalmar,
Vimmerby, Oskarshamn och Västervik.
Om nedfallet blivit mycket stort inom ett område kan det bli nödvändigt att sanera
innan återflyttning sker.
Livsmedelsrestriktioner
Livsmedelsverket verkar för att begränsa individens dos vid intag av föda såsom kött
och mjölk. Mätningar på livsmedel (inkl. mjölk) som är producerade inom drabbat
Utgåva
2011-01-21
BEREDSKAPSPROGRAM
kärnteknisk olycka
Diarienummer 452-6177-10
Flik 5, sid 28 (74)
område får påvisa vilka åtgärder som ska vidtagas. Mjölkkor ska inte beta där det
fallit ner radioaktiv jod då joden kan spridas till människan via mjölken. Att utfodra
djuren med foder som inte är kontaminerat av det radioaktiva nedfallet är en effektiv
åtgärd.
Jordbruksverket ska inhämta information om åker och betesmarker som förorenas av
radioaktiva ämnen. Man kan t ex rekommendera allmänheten att äta mindre av vissa
grönsaker, svamp och vilt.
Skyddsåtgärder fältorganisationen
Arbetsmiljöansvar
Länsstyrelsen har ett samordnat ansvar vid en kärnenergiolycka för den fältpersonal
som ingår enligt arbetsmiljölagen. Detta då Länsstyrelsen är utpekad som
räddningsledare enligt LSO. Enligt arbetsmiljölagen är det respektive arbetsgivare
som har det personliga ansvaret för egen personal och förekommande inlånad
personals säkerhet och hälsa under utförandet av arbete. Arbetsgivaren ska föra
journal över vilka stråldoser de anställda och eventuell inlånad/kontrakterad personal
har fått. För att samordna arbetsmiljöfrågor finns en arbetarskyddsdetalj upprättad i
länsstyrelsens Info/lägesavdelning. I Länsstyrelsens samordnande ansvar ingår att
förse fältpersonal med adekvata utbildningar, att tillhandahålla relevanta
indikeringsövningar samt att tillhandahålla utrustning såsom mätinstrument, viss
skyddsutrustning, dosimetrar och jodtabletter.
Personlig TL-Dosimeter
TLD är en förkortning av termoluminiscensdosimeter. En TLD ska bäras av varje
person som deltar i en räddningsinsats i den inre beredskapszonen vid ett Haverilarm.
Den personliga dosimetern ska efter varje arbetspass samlas in och skickas vidare för
utvärdering. Transporter sker av den egna organisationen/myndigheten till
Räddningstjänsten i Hultsfred. Därifrån transporteras dosimetern vidare till
Universitetssjukhuset i Linköping för utvärdering.
För att klara administrationen av den personliga TLD:n sker samordning av
arbetarskyddets dosimetrihantering. Funktionen för dosimetrihanteringen är
strategiskt placerad på brandstationen i Hultsfred. De har till uppgift att:


i inledningsskedet sända ut en andra omgång dosimetrar för mätning av joniserande strålning
införskaffa och hålla ytterligare TLD och jodtabletter i reserv
Utgåva
2011-01-21
BEREDSKAPSPROGRAM
kärnteknisk olycka
Diarienummer 452-6177-10


Flik 5, sid 29 (74)
tillse att TLD samlas in och transporteras och utvärderas vid Universitetssjukhuset i Linköping
samt återsändas till respektive arbetsgivare.
tillse att insamling och transport av filter till luftpumpar till utvärderingsplats fungerar.
Ett nytt digitalt system av persondosimeter med tillhörande dosimeterläsare håller på
att införas och kommer att ersätta den nuvarande personliga TL-Dosimetern. Under
tiden får TLD:na kvarstå som reservsystem i en övergångsperiod.
Ingen får påbörja ett nytt pass förrän den personens dos från föregående pass är känd.
Arbetsgivaren har inte heller rätt att beordra ut en person på ett nytt pass innan den
personens dos från föregående pass är känd.
Instrument för strålningsmätning
I Kalmar län används mätinstrumenten Intensimeter SRV 2000 och RNI 10 S för att
mäta strålningen av radioaktiva ämnen. Räddningstjänsten inom den inre zonen och
indikeringszonen är tilldelade instrument av typen SRV 2000, varav ett instrument är
till för att avläsa patrullens dos. Polisen och sjögående enheter nyttjar RNI 10 S.
Andningsskydd
Samtliga som är på uppdrag i den inre beredskapszonen vid en kärnenergiolycka vid
OKG AB ska ha tillgång till andningsskydd. Andningsskyddet ska skydda mot
inandning av luftburna radioaktiva partiklar. Andningsskyddet ska tas på omgående
vid misstanke av förhöjda bakgrundsvärden och/eller på order.
Jodtabletter
Samtliga på uppdrag i den inre beredskapszonen vid OKG AB ska ha tillgång till
jodtabletter. Dosering sker enligt förpackning. Jodtabletter intas först på order av
Länsstyrelsen och/eller (SSM).
Dosgränser
För personal som erhållit en helkroppsdos på 30 mSv ska avlösning planeras så att
ingen beordras till tjänstgöring som kan leda till mer än 50 mSv i helkroppsdos.
Jodtabletter
Det är Regeringen som beslutat om särskilda beredskapsåtgärder runt
kärnkraftverken. Direktiven innebär att samtliga boende i den inre beredskapszonen
12 – 15 km runt OKG AB ska ha tilldelats jodtabletter och informationsbroschyr om
strålning. Detta gäller även fritidsboende, skolor, vårdinrättningar mm. Varje
Utgåva
2011-01-21
BEREDSKAPSPROGRAM
kärnteknisk olycka
Diarienummer 452-6177-10
Flik 5, sid 30 (74)
förpackning innehåller tio tabletter á 65 mg kaliumjodid. Jodtabletterna byts ut vart
femte år.
Om en kärnteknisk olycka med utsläpp av radioaktiv jod skulle inträffa kan
jodtabletter användas som ett medel för att minska stråldosen till sköldkörteln.
Jodtabletter skyddar endast sköldkörteln mot upptag av radioaktiv jod och ersätter
inte andra skyddsåtgärder som t.ex. inomhusvistelse eller utrymning.
Jodtabletter ska endast tas på uppmaning av Länsstyrelsen eller SSM.
För att få bästa möjliga effekt ska dosen tas så snabbt som möjligt när ett utsläpp av
radioaktiv jod blivit känt. Det är barn som är mest känsliga för radioaktivt jod. Tar
man jodtabletter innan man nås av utsläppet mättas sköldkörteln och den tar inte till
sig skadlig jod. Det är verkningslöst att ta jodtabletter 12 timmar efter inandning av
den radioaktiva joden. Kompletterande utdelning kan ske av fältorganisationen till
personer som påträffas utan tillgång till jodtabletter.
En vidgad utdelning utanför den inre beredskapszonen kan beslutas av
Länsstyrelsen. En viss reserv av jodtabletter lagerhålls för komplettering på
brandstationen i Oskarshamn. Utdelning kan ske med post (lantbrevbärare) eller med
hjälp av polis. Tidsfaktorn bestämmer vilken/vilka metoder som ska användas.
Tablettdosering
Vuxna över 40 år behöver ej ta jodtabletter eftersom ingen forskning visar på någon
ökning av strålframkallad sköldkörtelcancer i den åldern (SSM:s rekommendation).
Speciella regler gäller för personal i fältorganisationen.
Vuxna under 40 år 2 tabletter
Barn över 12 år
2 tabletter
Barn 3 -12 år
1 tablett
Barn 1 mån - 3 år ½ tablett
Barn under 1 mån ¼ tablett
Tabletten kan tuggas sönder eller sväljas hel. Till spädbarn kan en kvarts tablett krossas
och lösas upp i lite vatten, saft eller dylikt. Tabletten smakar salt. Drick därför gärna
BEREDSKAPSPROGRAM
kärnteknisk olycka
Diarienummer 452-6177-10
Utgåva
2011-01-21
Flik 5, sid 31 (74)
vatten till. En dos ger skyddande effekt under ca 2 dygn. Gravida kvinnor och
ammande mödrar bör ta jodtabletter högst två gånger.
Länsstyrelsen kommer att meddela i radio om jodtabletter måste tas under flera dagar
efter en kärnkraftolycka.
Biverkningar
Det är sällsynt med överkänslighet mot jod. Mindre vanligt är det att få hudutslag.
Utslagen brukar dock vara av övergående karaktär. Personer med känd jodallergi bör
om möjligt kontakta läkare före ev. intag av tablett. Personer som tidigare behandlats
för giftstruma eller för sköldkörtelinflammation och som tillförs stora doser jod löper
ökad risk för nedsatt sköldkörtelfunktion.
Utgåva
2011-01-21
BEREDSKAPSPROGRAM
kärnteknisk olycka
Diarienummer 452-6177-10
Flik 6 sid 32 (74)
6. Djurhållning, jordbruk och fiske
Allmänt
Vid kärnteknisk olycka kommer länsstyrelsen att svara för bland annat jordbruks-,
husdjurs-, djurskydds- och livsmedelsfrågor. Kravet på olika åtgärder kan komma att
bli omfattande.
Det finns möjlighet att via Jordbruksverket och/eller Statistiska centralbyrån (SCB)
erhålla uppgifter om husdjur och odlingsareal i valt område. Jordbruksverket har bara
statistik ner till kommunnivå så detaljeringsgraden kan vara en begränsning.
Jordbruksverket i Jönköping har en tjänsteman i beredskap (TIB) som kan nås dygnet
runt via SOS Alarm. SCB har för närvarande ingen jourverksamhet.
Husdjur
Strävan bör vara att så långt som möjligt bibehålla normala rutiner för djuren.
Utfodringsintervallerna kan tillfälligtvis förlängas och mjölkningen kan vid enstaka
tillfällen hoppas över. Tillgången på vatten måste säkerställas.
Djurens skötsel får emellertid aldrig försämras i sådan grad att djuren utsätts för
lidande, t.ex. tillfälligt uppkomna missförhållanden får inte ges någon längre
varaktighet.
Årstider
Vid en kärnkraftsolycka är förhållandena mycket olika under sommar- respektive vinterperioden.




Sommartid (Maj - Oktober)
Nötkreatur, hästar, får med flera djurslag är i regel på bete. Samtliga betesdjur kan utsättas för
nedfall av radioaktiva partiklar som fastnar i päls med mera. De kan också få i sig radioaktiva
ämnen genom inandning, eller genom betet med mera som har förorenats av radioaktiva
partiklar.
I början av betessäsongen (maj - juni) saknas sannolikt grovfoder i lager. Särskilda åtgärder för
foderanskaffning kan därför behöva vidtas om djur stallas upp och utfodras inomhus.
Svin och fjäderfä hålls som regel inomhus. Foder för dessa bedöms finnas lagrat endast för
kortare tid på flertalet gårdar. Vid brist på foder krävs fungerande fodertransporter.
Grödor av skilda slag kan bli direkt förorenade av radioaktiva ämnen, vilket kan göra
produkterna olämpliga som föda för djur.
Utgåva
2011-01-21
BEREDSKAPSPROGRAM
kärnteknisk olycka
Diarienummer 452-6177-10
Flik 6, sid 33 (74)
Vintertid (November - April)
Djur hålls i regel inomhus under vintermånaderna. Men det finns dock många djur
som hålls som utegångsdjur och i vilthägn.
För djur som hålls inomhus gäller följande:



Radioaktiv förorening av foder och djur kan äga rum genom befintliga öppningar och via
ventilationssystem eller om foderlager ej är tillfredsställande täckt.
Åtgärder bör vidtas för att skydda djur och foder genom stängning av dörrar, fönster och
luckor, täckning av fodersilos m.m.
Ventilationen minskas så långt det är möjligt, så kallad minimiventilation, utan att djuren
lider skada av detta.
För utegångsdjur får man se på det enskilda fallet hur situationen ska lösas.
Åtgärderna liknar dem som gäller för sommartid.
Slaktdjur
I begynnelseskedet kommer sannolikt slaktförbud att införas i avvaktan på fältundersökningar. I ett senare skede måste provtagningar på djuren avgöra huruvida slakt
kan ske eller ej. Provtagning kommer att utföras av särskild personal.
Foder, betesvallar med mera
Radioaktiva ämnen kan snabbt förorena djurfoder och betesvallar. Därför
uppmanas jordbrukarna att snabbt skydda öppna foderlager mot nedfall.
Efter ett nedfall av radioaktiva ämnen ska länsstyrelsens personal ta prov på betesvallar, foder med mera.
Livsmedel
Ett generellt förbud mot utförsel och försäljning av färska livsmedel från drabbat
område kommer att införas i begynnelseskedet i avvaktan på fältundersökningar.
Detta gäller också viltfångad eller kasseodlad fisk samt kräftor från området.
Mjölk
Inom drabbat område kommer samtliga mjölkproducenters lagertankar att
undersökas med avseende på eventuellt innehåll av radioaktiva ämnen innan
hämtning får ske. Denna mätning organiseras av respektive mejeri.
BEREDSKAPSPROGRAM
kärnteknisk olycka
Diarienummer 452-6177-10
Utgåva
2011-01-21
Flik 6, sid 34 (74)
Dricksvatten
Under hela året gäller dessutom att dricksvatten från ytvatten (bland annat sjöar, bäckar med
mera) kan förorenas av radioaktiva partiklar. Efter ett utsläpp av radioaktiva partiklar bör
därför djur i kontaminerat område få dricksvatten från grundvattentäkter (brunnar). Mest
utsatta för kontamination är grunda sjöar och ytvattentäkter. I en större vattenkropp blir
nukliderna utspädda (färre radioaktiva nuklider per liter vatten) och effekten blir därför inte
lika stor. Hälsoskyddsinspektörer och personal från mejerier anlitas för provtagning.
Experter från exempelvis ackrediterade laboratorier kan utnyttjas.
Övriga livsmedel
Hälsoskyddsinspektörer anlitas för provtagningar.
Övrigt
Efter ett utsläpp av radioaktiva partiklar kommer snabbt ett krav på provtagning på
mängder av varor och föremål. För detta ändamål anlitas hälsoskyddsinspektörer och
yrkesinspektörer.
Utgåva
2011-01-21
BEREDSKAPSPROGRAM
kärnteknisk olycka
Diarienummer 452-6177-10
Flik 7 sid 35 (74)
7. Strålningsmätning - Indikeringsorganisation
Allmänt
Indikeringsorganisationens främsta uppgift är i ett tidigt skede fastställa om det
förekommit något onormalt utsläpp på kraftverket. När OKG AB beslutar om
larmnivå Höjd beredskap och/eller Haverilarm börjar personal från länets
räddningstjänster att indikera (strålningsmäta) i såväl den inre beredskapszonen, som
i hela indikeringszonen (se kartbild sid 5). Utöver detta kapitel finns ett särskilt
program för indikering.
Strålningsmätning genomförs för att fastställa var ett moln med radioaktiva ämnen
dragit fram och om det finns kvarvarande radioaktiva ämnen på marken och i vilken
omfattning. Mätvärdena ligger till grund för de beslut Länsstyrelsen fattar om
åtgärder för att ge skydd till allmänheten. En åtgärd är att bedöma den joniserande
strålningens biologiska verkningar. I ett senare skede skall kvalificerad
strålskyddspersonal kunna utföra strålningsmätning av gamma från markbeläggning
och plym. Man skall även genomföra provtagning av mark, luft och vatten.
I Länsstyrelsens krisorganisation svarar info/lägesavdelning för
indikeringsverksamheten. Info/lägesavdelningen har dessutom ett samordnat ansvar
för arbetarskyddet av den fältpersonal som är på uppdrag av Länsstyrelsen
Indikeringsledare, IL
Indikeringsledarens uppgift är att svara för att strålningsmätningen genomförs på ett
snabbt, säkert och effektivt sätt. Indikeringsledaren har ett övergripande ansvar för
mätverksamheten, denne ska leda och fördela indikeringsresurserna.
Strålskyddsexperter
På olika sjukhus runt om i landet finns sjukhusfysiker som är strålskyddsexperter.
Dessa kan kallas in genom landstingets TiB. Dessa radiofysiker skall kunna infinna
sig på Länsstyrelsen inom 10 timmar efter larm.
Strålningsmätledare
Länsstyrelsen har Strålningsmätledare som är strategiskt placerad på brandstationen i
Oskarshamn. Strålningsmätledaren tjänstgör som arbetsledare och är samordnare för
de mätpatruller som ingår i den inre beredskapszonen samt på norra Öland, plats
Utgåva
2011-01-21
BEREDSKAPSPROGRAM
kärnteknisk olycka
Diarienummer 452-6177-10
Flik 7, sid 36 (74)
Byxelkrok, se särskild plan för strålningsmätledare. Strålningsmätledaren skall
sammanställa inrapporterad dos och dosratvärden, samt vidarebefordra mätresultaten
till indikeringsledaren på Länsstyrelsen och till Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM).
Samband sker via radio. För Norra Öland används Rakel.
Vid en kärnenergiolycka samordnar SSM informationen/rådgivningen till
Länsstyrelsen från centrala myndigheter. SSM leder och samordnar de nationella
mätresurserna, analyserar vilka effekter strålningen medför, ger råd och
rekommendationer om åtgärder för att minska strålningens verkningar.
Inre Beredskapszonen
Fasta mätplatser inom den inre beredskapszonen (12 – 15 km)
I den inre beredskapszonen sker ingen strålningsmätning vid brandstationen i
Simpevarp utan indikering sker på 300-slingans referenspunkter samt vid specifika
mätpunkter på norra Öland. Strålningen mäts inledningsvis vid 12 olika
referenspunkter, tio på fastlandet och två mätpunkter på norra Öland.
Räddningstjänsten vid Mönsterås, Fliseryd, Kristdala, Hjorted, Ankarsrum och
Löttorp skall strålningsmäta på nedan angivna platser:
Räddningstjänsten:
Mätpunkt:
Placering av luftpumpar;
Mönsterås
302 och 304
Mätplats 302
Fliseryd
306 och 308
Mätplats 308
Kristdala
310 och 312
Mätplats 312
Hjorted
314 och 316
Mätplats 314
Ankarsrum
319 och 320
Mätplats 320
9 och 10
Mätplats 10
Löttorp
Områdesdosimeter
I den inre beredskapszonen finns benämningen mätslinga 200 och 300 på land.
Slinga 400 berör skärgården runt OKG.
På slinga 200 och 300 finns ett antal mätburar uppsatta. Mätburarna innehåller
vardera 2 st områdesdosimetrar märkta A och B. Dessa dosimetrar byts varje halvår
Utgåva
2011-01-21
BEREDSKAPSPROGRAM
kärnteknisk olycka
Diarienummer 452-6177-10
Flik 7, sid 37 (74)
av räddningstjänsten i Oskarshamn på uppdrag av Länsstyrelsen. Dosimetrarna
utvärderas av OKG. Vid mätslinga 400 finns tre mätburar utplacerade med 2 st
områdesdosimetrar. Mätburarna är utplacerade på öarna Älö, Vinö, Strupö. Dessa
byts varje halvår av KBV på uppdrag av Länsstyrelsen.
Luftpumpar
I den inre beredskapszonen startas med automatik luftpumpar vid Haverilarm. De patruller
som har i uppdrag att strålningsmäta i inre zonen skall även starta luftpumparna vid ett
utsläpp (Haverilarm). Luftprovtagningsutrustningen (6 st luftpumpar totalt), är försedda med
ett luftfilter som samlar upp partiklar i luften.
Indikeringszonen (50 km runt kraftverket)
Fast indikering
I indikeringszonen genomförs fast strålningsmätning på samtliga brandstationer
(även vid nedlagda deltidskårer) samt vid mätpunkt Sandvik, Borgholms kommun.
Rörlig Indikering
Slingor för rörlig indikering finns i hela indikeringszonen. Observera att rörlig
indikering sker först efter ett utsläpp och då upphör den fasta mätningen vid
brandstationen. Rörlig indikering sker först på order av Länsstyrelsens
indikeringsledare eller räddningsledning som fattar beslutet med stöd av SSM och
strålskyddsexpertis.
Utrustning
Räddningstjänsten använder intensimeter SRV-2000 för strålningsmätning.
Kustbevakningen och övriga sjögående enheter, polis m fl har tillgång till instrument
RNI 10S.
För personavsökning finns RNI 10R med scint.
All personal som beordras tjänstgöra i riskområdet skall tilldelas andningsskydd och
TL-Dosimeter. Nytt digitalt system av persondosimeter införs under 2011, se vidare
under skyddsåtgärder flik 5.
Utgåva
2011-01-21
BEREDSKAPSPROGRAM
kärnteknisk olycka
Diarienummer 452-6177-10
Flik 7, sid 38 (74)
Kärnkraftverkens gemensamma beredskapsstyrka, KGB, en
nationell resurs
Personalen som ingår är strålskyddsexperter från de icke drabbade kärnkraftverken.
Respektive kärnkraftverk ställer vardera en patrull om två personer till förfogande till
drabbat kärnkraftverk. VHI (vakthavande ingenjör) på respektive kärnkraftlän
larmas, och ser till att patrull med kvalificerad mätpersonal och utrustning görs
insatsberedda.
Patrullerna utgår till det drabbade länet först på order från räddningsledningen.
Senast tio timmar efter begäran från Länsstyrelsen ställs två patruller från de övriga
svenska kärnkraftverken till Länsstyrelsens förfogande. Patrullerna skall bege sig till
brytpunkten som är räddningstjänsten i Oskarshamn. Räddningstjänsten ombesörjer
att patrullerna är utrustade med fordon, radio, kartor och förare. Provtagningar och
strålningsmätningar beordras av Länsstyrelsen i samråd med SSM.
Referenspunktsmätning
I länets samtliga kommuner finns tre till fem fasta mätplatser för referensmätning av
gammastrålning. Mätningen genomförs var sjunde månad av kommunens Miljö och
Hälsa och ger en värdefull information om nivåerna på bakgrundstrålningen. Dessa
mätvärden skall sedan ligga till grund för jämförelse av uppmätta mätvärden efter en
eventuell kärnkraftolycka. SSM samlar in mätvärdena från hela landet.
Utgåva
2011-01-21
BEREDSKAPSPROGRAM
kärnteknisk olycka
Diarienummer 452-6177-10
Flik 8 sid 39 (74)
8. Utrymning och polisens övriga huvuduppgifter
Allmänt
Beslut om utrymning fattas av Länsstyrelsens räddningsledare i samråd med
utrymningsledaren, SSM (Strålsäkerhetsmyndigheten), OKG, SKB med flera.
Utrymningsbeslut verkställs av polismyndigheten i Kalmar.
I Länsstyrelsens beslut om utrymning ska det tydligt framgå områdets storlek samt
vilka tidsramar som gäller. Ett beslut om utrymning kan omfatta hela eller delar av
den inre beredskapszonen. Den inre beredskapszonen är 12 – 15 km runt OKG.
Länsstyrelsen meddelar i radio vilka områden som ska utrymmas samt till
vilken/vilka mottagningsstationer allmänheten ska bege sig till. Polisen informerar
allmänheten om utrymningsbeslut via polisens högtalarbilar.
Kriterier för utrymning
Riskområdets storlek beror bland annat på:







utsläppets storlek
utsläppets innehåll
vindriktning på kort sikt och lång sikt
nederbörd eller risk för nederbörd på kort sikt och lång sikt
antal personer och grupper av utrymmande som kräver specialtransport
bedömd genomförandetid
resurser till förfogande (polis, bussar m.m.).
Utrymmande med egna fordon
Utrymmande med egna fordon ska bege sig till aktuell mottagningsstation utanför
riskområdet. Via Sveriges Radio Kalmar ges information om vilken
mottagningsstation som är aktuell. Rådande vindriktning avgör vilken/vilka
mottagningsstation/er som används.
Avhämtningsplatser
Utrymmande som saknar egna fordon ska uppsöka närmaste avhämtningsplats.
I Kalmar län finns följande sex (6) avhämtningsplatser i den inre beredskapszonen,
se karta under flik 14.



Adriansnäs bastubyggnad
Vänthall, Klintemåla brygga
Misterhults skola
BEREDSKAPSPROGRAM
kärnteknisk olycka
Diarienummer 452-6177-10



Utgåva
2011-01-21
Flik 8, sid 40 (74)
OKG AB utställningshall
Fårbo skola
Figeholms skola
Mottagningstationer
Mottagningsstationerna upprättas av kommunen. Mottagningsstationens uppgift är
att ta emot allmänheten från den inre beredskapszonen. I Kalmar län finns fyra (4)
mottagningsstationer, se särskild delplan från resp kommun.




Västervik, Gymnasieskolan
Oskarshamn, Oskarsgymnasiet
Vimmerby, Vimarskolan, is och sporthallen
Kalmar, Jenny Nyströmsskolan, sporthallen
Barn i förskolor, skolor och fritidshem kommer att utrymmas tillsammans med sina
klasser eller grupper till aktuell mottagningsstation. Polisens uppgift vid
mottagningsstationen är att registrera de utrymmande.
Vägtrafikreglering
Polismyndigheten i Kalmar län har förberett ett antal spärrplatser på såväl vägar (se
flik 14) som till sjöss. Vissa strategiska vägkorsningar har utsetts till
fjärrtrafikregleringsplatser. Såväl spärrplatser som fjärrtrafikplatser ska besättas av
polis vid haverilarm.
Polisens Spärrplatser





Glabo, Oskarshamn
Virum, Västervik
Mörtfors, Västervik
Krokstorp, Västervik
Baggetorp, Oskarshamn
Fjärrtrafikregleringsplatser



Ålem, Kalmar
Hyttan, Gladhammar, Västervik
Glahytt, Oskarshamn
Utgåva
2011-01-21
BEREDSKAPSPROGRAM
kärnteknisk olycka
Diarienummer 452-6177-10
Flik 9 sid 41 (74)
9. Sjögående enheter
När det gäller de sjögående enheterna hänvisar Länsstyrelsen till ”Delplan Sjöfart”.
Delplanen för Sjögående enheter är ett komplement till Länsstyrelsens
beredskapsprogram för räddningstjänst och sanering efter en kärnteknisk olycka,
enligt 4 kap.6 § lagen (2003:778) om skydd mot olyckor.
Allmänt
Följande sjögående enheter finns att tillgå:





Kustbevakningen
Sjöfartsverket
Sjöräddningssällskapet (SSRS ) i Böda, Figeholm, Loftahammar och Mönsterås.
Räddningstjänstens båt från Västervik
Helikopter/rar från KBV/Polis. Behövs avtal vid en skarp händelse.
Utrymning till sjöss
Vid en eventuell utrymning till sjöss leds arbetet genom en samverkansledning
bestående av en tjänsteman från Kustbevakningen (beredskap/sjöledare) samt en
utrymningsledare från Polismyndigheten, Kalmar län. De två
samverkansmyndigheterna Kustbevakningen och Polismyndigheten svarar
gemensamt för samordning av arbetarskyddet vid utrymning till sjöss. För
samordning mellan indikeringsledaren på Länsstyrelsen och Kustbevakningens
ledningscentral ingår samverkansperson från Kustbevakningen i Länsstyrelsens
krisorganisation.
Avspärrning
Räddningsledaren beslutar om avspärrningar i området. Avspärrning sker i norr
mellan Spårösund – Idösund – Kungsgrundet. I söder sker avspärrning mellan
Oskarshamn – Blå Jungfrun.
Erhållen stråldos
Strålningsmätning till sjöss sker endast för att avläsa sjöenhetens personliga stråldos.
Vid förhöjda mätvärden (högre än dubbla bakgrundsvärdet) ska respektive
fartygschef rapportera in patrullens erhållna dos till egen arbetsgivare. Därefter sker
rapportering till Kustbevakningens ledningscentral i Karlskrona.
Utgåva
2011-01-21
BEREDSKAPSPROGRAM
kärnteknisk olycka
Diarienummer 452-6177-10
Flik 9, sid 42 (74)
Områdesdosimetrar
På direktiv av Länsstyrelsens indikeringsledare ska Kustbevakningen byta
områdesdosimetrar på öarna Älö, Vinö och Strupö. Områdesdosimetrarna ska
därefter skickas till Universitetssjukhuset, Linköping för utvärdering.
Utgåva
2011-01-21
BEREDSKAPSPROGRAM
kärnteknisk olycka
Diarienummer 452-6177-10
Flik 10 sid 43
(74)
10. Samband
Allmänt
Länsstyrelsens huvudsambandsmedel är telefon, telefax, dataförbindelser och Rakel.
För att säkerställa att sambandet fungerar även vid tillfälliga bortfall av ordinarie
sambandsmedel finns reservsystem. De reservsystem som används är bland annat
Länsstyrelsens länsnät på radio, fasta förbindelser och försvarets telenät (FTN).
Länsstyrelsens ordinarie växel används och prioriteras under en händelse för
räddningstjänsten. Det finns en särskild del av telefonväxeln som är avdelad och
betjänar krisorganisationen i länsledningscentralen. Denna del är fristående från
ordinarie växel för att minimera risken för bortfall. Utöver detta finns även en
direktledning till SOS Alarm i Växjö och till OKG AB.
Utgåva
2011-01-21
BEREDSKAPSPROGRAM
kärnteknisk olycka
Diarienummer 452-6177-10
Flik 11 sid 44
(74)
11. Sanering
Ett utsläpp från en kärnteknisk anläggning kan leda till att stora områden förorenas
med radioaktiva ämnen. Om stråldosen är mycket hög kan det bli nödvändigt att
utrymma kontaminerade områden för att undvika akut strålsjuka. Vid lägre
strålningsnivåer blir konsekvenserna inte lika omedelbara, men kan på lång sikt leda
till exempelvis strålningsinducerad cancer. För att undvika att människor, djur och
miljö utsätts för allt för höga strålnivåer i dessa områden kan saneringsåtgärder
behöva vidtas.
Sanering av ett förorenat område är en mycket resurskrävande verksamhet som ger
stora mängder avfall som kan vara svåra för samhället att hantera. Saneringen kan
även skapa stora psykologiska påfrestningar på samhället, då bland annat genom
avlägsnandet av träd och buskar i stadsområden. Sanering involvera många aktörer
och styrs av flera lagar och förordningar.
Länsstyrelsens ansvar och befogenheter
Enligt lagen (2003:778) om skydd mot olyckor (LSO) 1 och förordningen (2003:789)
om skydd mot olyckor (FSO) 2 är Länsstyrelsen ansvarig för såväl räddningstjänst
som sanering av radioaktiva ämnen efter utsläpp från en kärnteknisk anläggning.
Med sanering avses de åtgärder som staten ska vidta för att göra det möjligt att åter
använda egendom som förorenats genom utsläpp av radioaktiva ämnen. 3 Sanering av
utrustning som används i räddningstjänstinsatser och sanering av människor omfattas
därmed inte av begreppet sanering enligt LSO. Viktigt är att bestämmelserna om
tjänsteplikt sällan omfattar sanering av mark, vatten eller egendom efter ett utsläpp
av radioaktiva ämnen. Tjänsteplikt kan endast användas vid räddningstjänst, det vill
säga när det är motiverat med hänsyn till behovet av snabbt ingripande, det hotade
intressets vikt, kostnaden för insatsen och omständigheterna i övrigt. 4 Sanering
kräver ytterst sällan omedelbara åtgärder, varpå det inte kan räknas till
räddningstjänst. Därmed kan tjänsteplikt inte åberopas.
1
4 kap. 8 § LSO
4 kap. 15 § FSO
3
4 kap. 8 § LSO
4
6 kap. 1§ och 1 kap. 2§ LSO
2
Utgåva
2011-01-21
BEREDSKAPSPROGRAM
kärnteknisk olycka
Diarienummer 452-6177-10
Flik 11, sid 45
(74)
Om det är nödvändigt för att göra det möjligt att åter använda den förorenade
egendomen får den myndighet som ansvarar för saneringen efter utsläpp av
radioaktiva ämnen bereda sig och medverkande personal tillträde till annans
fastighet, avspärra eller utrymma områden, använda föra bort eller förstöra egendom
samt göra ingrepp i annans rätt, i den mån ingreppet är försvarligt med hänsyn till
farans beskaffenhet, den skada som vållas genom ingreppet och omständigheterna i
övrigt. 5
Vid utsläpp av radioaktiva ämnen från andra källor än från en kärnteknisk
anläggning, exempelvis vid transport av radioaktiva ämnen eller vid användning av
radioaktiva ämnen inom sjukvården, är verksamhetsutövaren ansvarig för eventuell
sanering. 6 Regeringen kan dock föreskriva eller särskilt besluta att en statlig
myndighet ska ansvara för sanering även i dessa fall. 7
Enligt 4 kap. 8 § LSO ska sanering av radioaktiva ämnen efter utsläpp från
kärnteknisk anläggning endast vidtas i den utsträckning det är motiverat med
avseende på:
-
följderna av utsläppet (t.ex. risk för oacceptabel stråldos)
det hotade intressets vikt (t.ex. sänkt produktivitet i samhällsviktig verksamhet)
kostnaderna för insatsen (t.ex. kostnader för personal, utrustning och utbildning i samband med
åtgärden)
omständigheterna i övrigt (t.ex. avstyrd stråldos till befolkningen, stråldos till saneringspersonal
och psykosociala effekter)
I Länsstyrelsens ansvar ingår att planera för, besluta om, samordna och följa upp
saneringsinsatsen. För genomförande av åtgärder svarar de organisationer som
Länsstyrelsen engagerar vid inträffad händelse.
Länsstyrelsen är även skyldig att upprätta ett planverk för sanering 8 (se
Saneringsplan efter kärnteknisk olycka i Kalmar län)
5
6 kap. 2§ LSO. Se även 3 kap. 11§ ordningslagen
2 kap. 8 § miljöbalk (1998:808)
7
4 kap. 8 § LSO
8
4 kap. 21§ FSO
6
Utgåva
2011-01-21
BEREDSKAPSPROGRAM
kärnteknisk olycka
Diarienummer 452-6177-10
Flik 11, sid 46
(74)
Saneringsledarnas roll
Saneringsledarna är tjänstemän inom länsstyrelsen och de utses av länsledningen
med stöd av krisorganisationen. Krisorganisationen stöttar även saneringsledarna
fortlöpande i deras arbete vid saneringsåtgärder. Saneringsledarna bör ha
grundläggande kunskap om olika saneringsmetoder och om joniserande strålning. De
bör även ha en god regional kännedom, samt god kunskap om berörda aktörer och
deras uppgift. Saneringsledarens uppdrag i krissituation påbörjas i samma stund som
länsstyrelsen får vetskap om att en händelse har inträffat.
Vid sanering har saneringsledningen det strategiska ansvaret. Detta innebär att
saneringsledningen ska:
-
fatta strategiska beslut inom den ram som länsledningen ger, samt följa upp hur besluten
genomföras
ansvara för planeringen och genomförandet av saneringsåtgärderna samt uppföljning av
åtgärdernas effekt
initiera utbildning av berörd personal
förbereda informationsåtgärder i samverkan med informationsavdelningen
se till att länsledningen hålls underättad om hur verksamheten fortskrider, samverka med den
nationella expertgruppen för sanering, samt samverka med berörda län, andra myndigheter och
organisationer
Utbildning
Nivån på utbildningen för saneringspersonalen har precis som annan strålverksamhet
sin grund i Strålskyddslagen (1998:220) §7:
Den som bedriver verksamhet med strålning skall svara för att den som är sysselsatt i
verksamheten har god kännedom om de förhållanden, villkor och föreskrifter under
vilka verksamheten bedrivs samt blir upplyst om de risker som kan vara förenade med
verksamheten. Den som bedriver verksamheten skall förvissa sig om att den som är
sysselsatt i verksamheten har den utbildning som behövs och vet vad han skall iaktta för
att strålskyddet skall fungera tillfredsställande.
Den främsta skillnaden jämte utbildning för indikeringsorganisationen är att den
största utbildningsinsatsen för saneringspersonal inte behöver genomföras förrän en
händelse inträffat. Detta då sanering sällan kräver omedelbara åtgärder. Grunden för
utbildningen till saneringspersonal är den grundutbildning inom strålskydd som idag
används för att utbilda indikeringsorganisationen.
Utgåva
2011-01-21
BEREDSKAPSPROGRAM
kärnteknisk olycka
Diarienummer 452-6177-10
Flik 11, sid 47
(74)
Saneringsledarna får en fördjupande utbildning. De ska även ha god kännedom om
saneringsplanen och andra planverk som påverkar deras verksamhet.
Saneringsledarna ska ha goda kunskaper om olika saneringsåtgärder, när dessa
åtgärder bör sättas i verket samt vad de får för effekter. Utöver detta utbildas
saneringsledarna inom strålskydd.
Saneringsarbetet medför dock en viss problematik vad gäller arbetsmiljöfrågor som
inte har någon motsvarighet i indikeringsorganisationen. Indikeringsorganisationen
består till största delen av statlig räddningstjänst. Saneringsorganisationen däremot är
svårt att förutsäga, då man inte vet vilka typer av mark som kommer att
kontamineras, och därmed inte vilka resurser som kan komma att krävas. Om
jordbruksmark kontamineras kommer det mest troliga alternativet vara att
jordbrukarna utför sanering av egen mark. De har då eget arbetsmiljöansvar, men
Länsstyrelsen har fortfarande det samordnade ansvaret. Det kan vara problematiskt
att veta vilka personer som har ett behov av TL-dosimetrar, samt att effektivt få ut
information om gällande dosgränser. Det blir även svårt att veta var
utbildningsinsatser krävs, samt vem som behöver utbildning. Denna problematik
behöver utredas ytterligare inför kommande revideringar av Kalmar läns
saneringsplan.
Information
För att saneringsåtgärderna ska få optimal effekt krävs det fortlöpande information
till alla berörda. Informationen måste vara sådan att allmänhetens förtroende för
myndigheternas åtgärder upprätthålls. För informationen gäller att den ska vara sann,
snabb och fullständig.
Informationen om specifika saneringsåtgärder måste förberedas noga och behandla
följande:
-
Varför en saneringsåtgärd är nödvändig/inte nödvändig att genomföra
Hur åtgärden kommer att genomföras
Vilka fördelar åtgärden ger
Vilka områden som omfattas av saneringen
Vilka restriktioner som kommer att bli aktuella
Information om saneringsåtgärder som den enskilde kan utföra själv
För att förmedla informationen till allmänheten, berörda aktörer, media och internt
följs rutinerna enligt flik 4 i denna plan.
Utgåva
2011-01-21
BEREDSKAPSPROGRAM
kärnteknisk olycka
Diarienummer 452-6177-10
Flik 11, sid 48
(74)
Saneringsresurser
Behovet av resurser för saneringsarbete är svårt att förutse, då varje utsläpp av
radioaktiva ämnen är unikt. Personal och utrustning för sanering kan hämtas från
samhällets normala resurser (framförallt inom jordbruket), såväl inom som utom
länet.
NESA
Länsstyrelsen har även rätt att begära hjälp från den Nationella expertgruppen för
sanering (NESA). Nesa ingår i SSM:s beredskapsorganisation och består av
representanter från berörda myndigheter och organisationer. Gruppens medlemmar
har expertkunskap om radioaktiva ämnen i miljön, saneringsmetoder, jordbruks-,
skogs- och fiskenäring, hantering av radioaktivt saneringsavfall med mera. Gruppen
sammankallas av SSM på initiativ från någon av gruppens medlemmar eller vid
begäran från en länsstyrelse.
Saneringsarbetet
Enligt LSO 4 kap. 8§ är staten är skyldig att vidta saneringsåtgärder endast i den
utsträckning detta är motiverat med hänsyn till följderna av utsläppet, det hotade
intressets vikt, kostnaderna för insatsen, och omständigheterna i övrigt. Vid en
kärnteknisk olycka är det främst ämnena cesuium-134, cesium-137 och jod-131 som
kommer att spridas och orsaka problem. Cesium-134 och -137 har till skillnad från
jod-131 en relativt lång halveringstid. Jod-131 är därmed främst ett problem i det
inledande skedet av saneringsarbetet. Beroende på hur kontaminerat ett område är
efter en kärnteknisk olycka så finns det tre typer av åtgärder som kan sättas in:



Avklingning och självsanering – inga särskilda åtgärder vidtas. Det radioaktiva ämnet får
klinga av på platsen. Detta kan vara lämplig vid nedfall av kortlivade nuklider. Området kan i
dessa fall behöva spärras av för allmänheten till dess att strålningen nått acceptabla nivåer.
Stabilisering, avskärmning och inkapsling – det radioaktiva materialet tas inte bort, utan
istället skärmas den joniserade strålningen av eller kapslas in för att hindra spridning. Detta kan
exempelvis göras genom att det förorenade jordlagret täcks över med ren jord eller förs längre
ner i jordprofilen. Detta leder till att strålnivån vid ytan blir lägre. En sådan åtgärd kan ses som
permanent, och det innebär att alla för- och nackdelar noga måste övervägas.
Dekontaminering, bortforsling och lämpning – hela eller delar av det radioaktiva materialet
avlägsnas och deponeras på annan plats.
Utgåva
2011-01-21
BEREDSKAPSPROGRAM
kärnteknisk olycka
Diarienummer 452-6177-10
Flik 11, sid 49
(74)
Saneringsstrategi och detaljerad arbetsplan
En välarbetad saneringsplan ger goda förutsättningar för att man ska kunna hantera
en saneringssituation. Länsstyrelsen i Kalmar har i enlighet med LSO (2003: 798) 4
kap 21§ en övergripande saneringsplan som fungerar som ett ramverk vid
utarbetandet av en mer detaljerad arbetsplan i ett skarpt läge. Anledningen till att en
detaljerad plan inte kan göras i förväg är att varje olycka är unik. Vid en kärnteknisk
olycka arbetar saneringsledarna fram en detaljerad plan i samråd med Länsstyrelsens
krisorganisation och NESA. I Kalmar läns saneringsplan efter kärnteknisk olycka i
Kalmar län beskrivs de olika saneringsmetoderna mer ingående.
För att kunna fatta rätt beslut gällande sanering är det viktigt att det finns en bra
lägesbild att utgå från. Efter det kan man avgöra om sanering behövs, vilka
saneringsmetoder som är möjliga och om en sanering är motiverad med hänsyn till
de kostnader och problem åtgärden kan medföra. En sådan lägesbild upprättas av
Länsstyrelsens krisorganisation.
Val av åtgärder
Följande aspekter är viktiga att beakta och inhämta kunskap inom innan man fattar
beslut om en detaljerad saneringsplan:

När skedde nedfallet?
Radioaktiva ämnen binds hårdare till en yta med tiden. Därför är det viktigt att
genomföra vissa saneringsåtgärder så snart som möjligt efter det att nedfallet skett.

Nedfallets egenskaper
För att kunna fatta rätt beslut om saneringsåtgärder är det viktigt att man vet hur hög
doshastigheten är, vilka radioaktiva ämnen som nedfallet består av, hur geografiskt
omfattande beläggningen är, hur stor stråldosen blir kort och lång sikt och hur står
beläggningen är (aktivitet/ytenhet).

Vad har kontaminerats?
Det spelar stor roll vilken typ av miljö som har blivit kontaminerad. Olika åtgärder
lämpar sig för stads-, jordbruks-, skogsbruks- och sötvattensmiljö. Exempel på viktiga
komponenter är markanvändning, livsmedelsproduktion, befolkningstäthet,
kommunikationer, industristruktur, vattentäkter och boendeformer.
Utgåva
2011-01-21
BEREDSKAPSPROGRAM
kärnteknisk olycka
Diarienummer 452-6177-10

Flik 11, sid 50
(74)
Vilka områden är prioriterade att sanera?
Om stora områden har drabbats av nedfall är det nödvändigt att välja ut de delar som
är i störst behov av sanering.

Väderförhållande
Vädersituation vid tidpunkten för nedfallet spelar stor roll i hur de radioaktiva ämnena
är fördelade mellan olika ytor. Vid så kallad torrdeponering (då nedfallet sker vid torrt
väder) så hamnar en stor del av nedfallet i trädkronorna. Vid våtdeponering (nedfall i
samband med nederbörd) återfinns det mesta på jord- och gräsytor. Våtdeponering ger
ett kraftigare nedfall än torrdeponering, eftersom det ”radioaktiva molnet” tvättas ur.

Årstid
Vid vilken årstid nedfallet sker spelar stor roll för jordbruket då framförallt för skörd
av grödor och djurfoder. Snöfall kan även det påverka valet av saneringsmetoder.
När kunskap om alla ovanstående punkter är inhämtad bör följande frågor beaktas
inför valet av åtgärder:
-
Hur stor är den avstyrda dosen i förhållande till kostnaden för insatsen?
Finns andra alternativ som ger större effekt för en mindre insats/kostnad?
Gör åtgärderna det omöjligt att genomföra andra effektivare åtgärder i framtiden?
Är åtgärden tekniskt genomförbar?
Är åtgärden laglig?
Vilken miljöpåverkan för åtgärden med sig?
Hur ska eventuellt avfall hanteras?
Kommer de boende, de som arbetar i området, lantbrukare och konsumenter att acceptera
åtgärden?
Kan den enskilde utföra åtgärden?
Hur ska åtgärderna kommuniceras med allmänheten?
BEREDSKAPSPROGRAM
kärnteknisk olycka
Diarienummer 452-6177-10
Utgåva
2011-01-21
Flik 12 sid 51
(74)
12. Bistånd till andra län samt stöd till andra län
Resurser och tjänster inom Kalmar län
Länsstyrelsen ska vara beredd att jämlikt förordningen till Lagen om skydd mot
olyckor lämna bistånd till andra län. Resurser som kan ställas till förfogande efter
begäran hos Länsstyrelsens vakthavande beslutsfattare (VB), som hela dygnet kan
nås via SOS Alarm AB:








stabspersonal för att avlasta och förlänga uthålligheten i drabbat läns stab
mätpatruller, högtalarutrustning eller annan utrustning eller personal ställs till förfogande
resurser för information till allmänheten
teleförbindelser med direkta ledningar till SOS-centralen i Växjö och försvarsmaktens
förbindelser till aktuella centrala myndigheter, bl a SSM och SMHI
telefaxutrustningar för gruppsändning och samtidig separat mottagning
instrument för strålningsmätning
mätpatruller med kvalificerade instrument
bensindrivna pumpar för luftprovtagning.
Ovanstående gäller förutsatt att Kalmar län ej är drabbat. Vid en kärnteknisk olycka
eller annat radioaktivt utsläpp i länet är den primära uppgiften att skydda
befolkningen i Kalmar län.
Utgåva
2011-01-21
BEREDSKAPSPROGRAM
kärnteknisk olycka
Diarienummer 452-6177-10
Flik 13 sid 52
(74)
13. Radioaktivitet, förklaringar och riktlinjer
Rekommenderade åtgärder mot joniserande strålning
Skyddsåtgärder för allmänheten ska genomföras om man genom åtgärderna på ett
effektivt sätt kan minska riskerna för skador. Före ett beslut om skyddsåtgärd ska
man väga riskerna för skador om ingen åtgärd vidtas mot dem som finns om åtgärden
vidtas.
Det kan i vissa fall vara bättre att inte vidta en åtgärd även om stråldoserna överstiger
ett rekommenderat högsta värde. En skyddsåtgärd kan i sig nämligen medföra skador
av annat slag, t ex trafikolyckor vid utrymning. Utrymning av befolkningen i ett
område, som inte längre befinner sig i vindriktningen, kan också medföra ökad risk
för strålskador om vägarna från området leder in i det radioaktiva molnets nya läge.
Endast åtgärder som kan förhindra ytterligare stråldoser ska vidtagas.
Åtgärdsnivåer
Strålskyddsmyndigheten har på regeringens uppdrag utarbetat "nya" åtgärdsnivåer
som ska gälla fr.o.m. 1993. Med åtgärdsnivåer menas de stråldoser som är höga nog
att göra en viss åtgärd önskvärd. Åtgärdsnivåns höjd beror av såväl strålriskens
storlek som de svårigheter, kostnader och risker som är förenade med skyddsåtgärden
själv. Viktigast är att undvika höga stråldoser som kan medföra akuta skador, men
även doser som ökar risken för senare cancerfall.
För att en skyddsåtgärd ska vara berättigad får den inte utlösas vid en alltför låg
stråldos eftersom åtgärden då medför mer skada än nytta. Den nivå under vilken man
i förväg kan säga att åtgärden med stor sannolikhet inte är berättigad kallas icke
åtgärdsnivå. Över en viss dosnivå kan man med stor sannolikhet säga att en viss
skyddsåtgärd nästan alltid är berättigad eftersom risken att skadas av strålningen blir
oacceptabelt hög. Denna nivå kallas övre åtgärdsnivå. För att en skyddsåtgärd ska
vara optimerad måste en vägning ske mellan åtgärdens fördelar och nackdelar så att
åtgärden kan utlösas först när den bestämt medför en nettonytta. Optimerade
åtgärdsnivåer ligger sannolikt någonstans mellan icke åtgärdsnivån och övre
åtgärdsnivån.
Åtgärdsnivåer är beräknade som avstyrd dos. Med avstyrd dos menas den minskning
av den totala dosen som blir till följd av en viss åtgärd. SSM har angivit värden för
icke åtgärdsnivåer och övre åtgärdsnivåer för inomhusvistelse, jodtablettintag,
Utgåva
2011-01-21
BEREDSKAPSPROGRAM
kärnteknisk olycka
Diarienummer 452-6177-10
Flik 13, sid 53
(74)
utrymning, omflyttning och återinflyttning. Numeriska värden för rekommenderade
åtgärdsnivåer är interimistiska. De är avsedda att vara en riktlinje för tillämpning
omedelbart efter en olycka, men kan komma att ändras - uppåt eller nedåt - efterhand
som situationen kartläggs och det blir möjligt att allt bättre optimera åtgärderna. För
livsmedel finns rekommenderade åtgärdsnivåer som ska gälla den första månaden
efter en olycka. Vidare finns rekommendationer vad gäller omflyttning och stallning
av boskap. Se vidare av SSM utgiven "Allmänna råd avseende åtgärdsnivåer för
skydd vid kärnenergiolyckor."
Av SSM rekommenderade intervall för åtgärdsnivåer:
Skyddsåtgärd
Dosintervall inom vilket åtgärden bör övervägas
Inomhusvistelse
10 mSv under högst två dygn (lägre dos för kortare
tid, t.ex. 5 mSv på 1 dygn).
100 mSv (dos till sköldkörteln) för barn. Vid en
Jodtablettintag
inträffad händelse rekommenderar SSM intag baserat
Utrymning
på det specifika fallet.
50 mSv per dygn.
Omflyttning
30 mSv under första månaden. Återflyttning: När
avstyrd dos blir mindre än 10 mSv per månad.
De rekommendationer som angivits i tabellerna ovan är i första hand avsedda för
planering av akuta skyddsåtgärder i områden runt kärnkraftverket för vilka inte
beredskapsprogrammen omfattar automatiskt genomförda åtgärder vid ett
haverilarm. Om en olycka verkligen inträffat kan emellertid beslut om åtgärder
mycket väl komma att grunda sig på andra överväganden än de som ligger bakom
föreliggande rekommendationer. Exempelvis kan beslut om utrymning i verkligheten
komma att fattas på grundval av vindriktning och uppgifter om olyckans karaktär
snarare än på dosuppskattningar. Länsstyrelsen rekommenderas att före beslut om
omfattande skyddsåtgärder om möjligt inhämta råd från SSM.
Bestrålning från utsläpp av radioaktiva ämnen
Radioaktiva ämnen som frigjorts vid en kärnteknisk olycka kan föras med vinden
som ett osynligt moln och spridas i omgivningen. Ett sådant utsläpp kan bestråla en
människa på följande sätt:
Utgåva
2011-01-21
BEREDSKAPSPROGRAM
kärnteknisk olycka
Diarienummer 452-6177-10
Flik 13, sid 54
(74)
Extern bestrålning av hela kroppen från radioaktiva ämnen i molnet. Detta ger
upphov till en extern helkroppsdos. Denna påverkan erhålls främst från utsläpp av
ädelgaser samt jod och upphör när molnet passerat.
Intern bestrålning genom inandning av radioaktiva ämnen. Den del som inte andas
ut igen, stannar kvar i lungorna en tid och leder till en lungdos. Så småningom kan
sådana ämnen med längre halveringstid tas upp i blodet och föras ut i kroppen. De
kan då ge upphov till doser i andra organ såsom sköldkörtel, mjukvävnad, lever och
benmärg. Det största bidraget till lungdosen kan erhållas vid utsläpp av fasta
fissionsprodukter. De förs med tiden bort ur lungorna via slemutsöndring och
bestrålar då även mag-tarmkanalen. Lungdosen kan bli betydligt större än den
externa helkroppsdosen från molnet om stora mängder fasta fissionsprodukter släpps
ut. Radioaktiv jod som tas upp i blodet, samlas därefter till stor del i sköldkörteln.
Därigenom kan sköldkörteldosen bli upp till 250 (för barn c:a 800) gånger större än
den externa helkroppsdosen från molnet.
Extern bestrålning av hela kroppen från en radioaktiv markbeläggning som
uppkommit från ämnen i molnet som fallit ner på marken. En sådan markbeläggning
kan bestå av jod och fasta fissionsprodukter och ge upphov till en långvarig extern
helkroppsbestrålning. Personer som stannar kvar inom belagt område skulle då kunna
få helkroppsdoser som i vissa fall redan inom några dygn är större än externdosen
från molnet. Vid en så kallad Filtra-olycka (där utsläppet passerar genom den
filtrerade tryckavlastningsanläggningen) kommer dosbidraget från ev.
markbeläggning att bli begränsat.
Det radioaktiva nedfallet påverkar även ev. grödor och kan medföra att livsmedel och
speciellt mjölk blir olämplig som föda för någon tid. Detta avgörs främst av mängden
radioaktiv jod i utsläppet. Även andra födoämnen kan på grund av för höga halter av
radioaktiva ämnen, t ex cesium, bli olämpliga att förtära.
Det är omöjligt att i förväg säkert ange vilken eller vilka av de beskrivna
bestrålningsvägarna som kommer att utgöra en dominerande risk vid en olycka. Den
relativa betydelsen av de olika bestrålningssätten är beroende av förutom typ av
olycka som inträffat även den rådande väderlekens inverkan och andra i förväg
osäkra faktorer. Därför kan man inte heller med bestämdhet ange vilken risk som
kommer att bli styrande vid beslut om skyddsåtgärder. Detta gäller särskilt vid
olyckor som har mycket låg sannolikhet att inträffa men där följdverkningarna kan
Utgåva
2011-01-21
BEREDSKAPSPROGRAM
kärnteknisk olycka
Diarienummer 452-6177-10
Flik 13, sid 55
(74)
bli mycket stora. Vid sådana olyckor kan mycket komplicerade förhållanden uppstå
med stora variationer från plats till plats. Vid mindre olyckor som har större
sannolikhet att inträffa och utsläppet huvudsakligen består av flyktiga ämnen
(ädelgaser och halogener), kan man dock ganska säkert utgå från att
sköldkörtelbestrålningen hos barn och möjligen även fosterbestrålning hos gravida
kvinnor kommer att utgöra de dominerande reella riskerna. Radioaktiv
markbeläggning kan förorsaka ytterligare problem på längre sikt.
Innan omfattningen av föroreningen kunnat kartläggas och alla rimliga åtgärder
vidtagits kan stora informationsproblem väntas uppstå. I detta läge måste man räkna
med av okunnighet och oro föranledda krav på myndighetsbeslut som inte är sakligt
motiverade. Organisationen av utredningsverksamhet kan bli betungande.
Strålningens biologiska verkan
Strålningens påverkan på människan är beroende av den stråldos som erhållits.
Påverkan är mindre ju lägre stråldosen är. Vid fastläggandet av strålskyddsnormer
utgår man för säkerhets skull från att det inte finns en undre gräns där strålningen
upphör att vara skadlig. Vid höga stråldoser kan man skilja på fyra typer av skadliga
effekter:




akuta skador som uppträder inom några veckor
fosterskador som leder till utvecklingsrubbningar
sena skador som uppträder efter en latenstid av upp till flera år, hit räknas olika former av
cancer
genetiska skador, d v s förändringar i arvsanlagen som kan framträda först i efterföljande
generationer (om detta råder en osäkerhet).
Här behandlas endast risken för sådana skador som kan komma att styra valet av
skyddsåtgärder vid en reaktorolycka. Följande tabeller ger en överblick över vid
vilka doser som skador av olika slag kan börja uppträda:
Helkroppsdos i
sievert
0-0,1
(rem)
Effekt
(0-10)
Inga påvisbara akuta skador.
0,1-0,3
(10-30)
Risk för fosterskador (något osäkert).
0,3-1
(30100)
Illamående kan förekomma. Inga dödsfall.
BEREDSKAPSPROGRAM
kärnteknisk olycka
Diarienummer 452-6177-10
1-2
(100200)
Utgåva
2011-01-21
Flik 13, sid 56
(74)
Kräkningar, blodförändringar och andra
övergående besvär förekommer. Vanligen inga
dödsfall om inga komplikationer tillstöter
Med medicinsk vård har man minst 50 procents
chans att överleva en stråldos av
2-6
(200-600
storleksordningen 3 sievert (300 rem) till hela
kroppen. Risken för dödsfall är störst efter ca 3
veckor
över 6
Sköldkörteldos i
(över
600)
Överlevnad osannolik.
(rem)
Effekt
0-1
(0-100)
Inga påvisbara akuta skador.
5-50
(500-5000)
sievert
Störningar i sköldkörtelns funktion kan uppträda
på längre sikt.
50500
över
(5 000 - 50 000)
(över 100 000)
Störningar i sköldkörtelns funktion kan uppträda
tidigt.
Sköldkörtelfunktionen blir helt utslagen.
1000
Joniserande strålning
En del ämnen som finns i naturen är radioaktiva. Det betyder att deras atomkärnor
omvandlas eller sönderfaller och sänder ut strålningsenergi. Sådan strålning kallas
joniserande strålning eller i slarvigt tal "radioaktiv strålning". Joniserande strålning
från naturligt förekommande ämnen kan vara av tre slag:



alfastrålning, består av laddade heliumkärnor, som stoppas efter några cm i luft eller av yttersta
hudlagret.
Betastrålning består av elektroner. Stoppas av skyddskläder.
Gammastrålning består av energi och liknar röntgenstrålning. Har stor förmåga att tränga igenom
olika ämnen och kan aldrig stoppas helt.
En annan typ av strålning är neutronstrålning. Denna strålning förekommer i samband
med kärnklyvning inne i reaktorn. Denna strålning når inte utanför
Utgåva
2011-01-21
BEREDSKAPSPROGRAM
kärnteknisk olycka
Diarienummer 452-6177-10
Flik 13, sid 57
(74)
reaktorinneslutningen. Neutronstrålningen utgör inget problem för omgivningen, inte
ens vid en olycka.
Radioaktiva ämnen nybildas ständigt i naturen. Genom den kosmiska strålningen i
jordens atmosfär bildas t ex de radioaktiva ämnena tritium och kol-14, som sedan
sprids över hela jorden. På detta naturliga sätt nybildas årligen ungefär 100 gånger så
mycket tritium som den totala mängd tritium som finns inne i en kärnkraftreaktor
under drift. Liksom med övriga radioaktiva ämnen i reaktorn år det endast en mycket
liten del av detta tritium (ungefär en tusendel per år av tritiummängden i reaktorn) som
kan läcka ut till omgivningen vid normal drift.
De radioaktiva ämnen som finns eller bildas består dock inte för evig tid. Genom att de
sönderfaller omvandlas de så småningom till stabila ämnen, som alltså inte är
radioaktiva. Ett mått på hur snabbt denna förvandling sker är den s.k. halveringstiden.
Den anger när hälften av de radioaktiva atomkärnorna i ett ämne sönderfallit.
Halveringstiden för olika radioaktiva ämnen varierar från bråkdelar av en sekund till
flera miljarder år.
Radioaktiva ämnen bildade i reaktorhärden
Vid kärnklyvning i reaktorhärdens uranbränsle omvandlas uranatomerna under stor
energiutveckling till andra grundämnen. Dessa kallas klyvnings- eller
fissionsprodukter. Många av dem är radioaktiva. Man kan dela in klyvningprodukterna
i tre huvudgrupper:



ädelgaser (bl.a. enon och krypton)
halogener (bl.a. jod)
fasta klyvningsprodukter (bl.a. cesium, strontium och rutenium).
Konstruktionsmaterial av metall som ingår i reaktoranläggningen korroderar på vanligt
sätt genom kontakten med vatten och syre. En del av dessa metalloxider eller
korrosionsprodukter lossnar och följer med vattenflödet genom reaktorhärden. De kan
då "aktiveras" av den intensiva neutronstrålningen och blir radioaktiva. Även andra
ämnen i reaktorn kan aktiveras på detta sätt. Till dessa s k aktiveringsprodukter hör
tritium, kol-14, cobolt-60, nickel-63 m.fl.
Neutronstrålningen i reaktorhärden medför också att det bildas radioaktiva
transuraner, d.v.s. ämnen som år tyngre ån uran. De bildas inne i uranbränslet genom
Utgåva
2011-01-21
BEREDSKAPSPROGRAM
kärnteknisk olycka
Diarienummer 452-6177-10
Flik 13, sid 58
(74)
att neutroner träffar och "fastnar" inne i uranets atomkärnor. Till transuranerna
räknas bl.a. plutonium och neptunium.
Prefix
Följande tabell förklarar betydelsen av de prefix som används för att ange
multipelenheter.
Benumnin
exa
peta
tera
giga
mega
kilo
milli
Beteckning
Faktor
Multipelenhet
E
1018
P
10
15
miljon miljarder
10
12
miljon miljoner
10
9
miljard
10
6
miljon
10
3
tusen
10
-3
tusendel
-6
miljondel
T
G
M
K
m
mikro
μ
10
nano
n
10-9
-12
miljard miljarder
miljarddel
piko
femto
p
f
10
10-15
miljondels
miljondels
atto
a
10-18
miljarddels
Förväxla inte t ex 1 MW (megawatt) som är en miljard gånger så stor som 1 mW
(milliwatt).
OBS! Vid kommunikation med telex som bara skriver med stora bokstäver är det
särskilt viktigt att prefixens benämning skrivs ut, annars kan m och p förväxlas med
M och P! Skriv således t ex MEGAW för megawatt och MILLIW för milliwatt.
Aktivitet
Mängden av radioaktiva ämnen kan uttryckas genom sönderfallshastigheten eller
aktiviteten, d v s antalet atomkärnor i dessa ämnen som sönderfaller under en sekund.
Aktiviteten anges i becquerel (Bq = sönderfall per sekund).
Aktiviteten = antalet sönderfallande atomkärnor per sekund.
Den totala aktiviteten i reaktorn under drift (efter full drift i flera månader) kan grovt
BEREDSKAPSPROGRAM
kärnteknisk olycka
Diarienummer 452-6177-10
Utgåva
2011-01-21
Flik 13, sid 59
(74)
beräknas till 600 EBq. En stor del av denna aktivitet kommer från mycket kortlivade
nuklider. Redan 30 min efter reaktorns avstängning har aktiviteten minskat till
hälften.
Stråldos
Joniserande strålning som träffar människan avger energi i kroppens vävnader.
Stråldosen i ett organ är ett mått på den mängd strålningsenergi som tagits emot där
och den anges i gray (Gy). l Gy =1 joule/kg.
Med hänsyn taget till strålningens biologiska verkan anges stråldosen i sievert (Sv). l
Sv =1 joule/kg.
Äldre enheter är rad och rem där 1 rad =10 mGy och 1 rem =10 mSv.
Mätinstrument som mäter strålning i luft kan vara graderade i röntgen ( R )
BEREDSKAPSPROGRAM
kärnteknisk olycka
Diarienummer 452-6177-10
14. Inre beredskapszon, karta med förklaring
Utgåva
2011-01-21
Flik 14 sid 60
(74)
BEREDSKAPSPROGRAM
kärnteknisk olycka
Diarienummer 452-6177-10
15. Befolkning, karta med förklaring
Utgåva
2011-01-21
Flik 15 sid 61
(74)
Utgåva
2011-01-21
BEREDSKAPSPROGRAM
kärnteknisk olycka
Diarienummer 452-6177-10
Flik 16 sid 62
(74)
16. Bilagor
Bilaga 1. Mallar för Radiomeddelanden
Haverilarm OKG
(UTSLÄPP AV RADIOAKTIVA ÄMNEN HAR ÄGT RUM ELLER BEFARAS
ÄGA RUM)
LÄNSSTYRELSEN I KALMAR LÄN MEDDELAR:
En driftstörning har inträffat vid Oskarshamns kärnkraftverk. Alla som befinner sig
inom den inre beredskapszonen d.v.s. upp till 15 km från kraftverket uppmanas att
hålla sig inomhus, stänga fönster, dörrar och ventilation samt lyssna på radion. Följ
anvisningar som lämnas i radio, TV och högtalarbilar.
Läs den tidigare utdelade broschyren med råd om hur Du bör göra om en olycka
inträffar vid Oskarshamnsverket.
Meddelandet gällde alltså alla som befinner sig i den inre beredskapszonen d.v.s.
området runt Oskarshamns kärnkraftverk.
LÄNSSTYRELSEN I KALMAR LÄN
SÄRSKILT MEDDELANDE TILL LANTBRUKARE:
Lantbrukare med djur inom det larmade området uppmanas att vidta följande
åtgärder:





Ta in utegående djur
Stäng dörrar och fönster till djurstallar och foderlador
Stäng ventilationen i djurstallar där detta är möjligt
Täck öppna foderupplag med presenningar
Läs broschyren med råd till lantbrukare. Vistas ej utomhus mer än nödvändigt.
LÄNSSTYRELSEN I KALMAR LÄN
BEREDSKAPSPROGRAM
kärnteknisk olycka
Diarienummer 452-6177-10
Utgåva
2011-01-21
Flik 16 sid 63
(74)
Haverilarm OKG (forts)
SÄRSKILT MEDDELANDE TILL PERSONER TILL SJÖSS:
Personer till sjöss inom det larmade området uppmanas att vidta följande åtgärder:

Befinner du dig i hamn eller nära land - gå inomhus och lyssna på radion.

Befinner du dig till sjöss - lämna området som ligger i vindriktningen från
Oskarshamnsverket.
Utsläppet följer vinden. Följ anvisningar som lämnas av kustbevakningen. Har Du
VHF ombord - LYSSNA PÅ KANAL 16.
LÄNSSTYRELSEN I KALMAR LÄN
Nedanstående sänds automatiskt av JRCC
MEDDELANDE TILL SJÖFARANDE
(OBS ENDAST ÖVER VHF CH 16 OCH NAVTEA)
PANPAN PANPAN PANPAN (föregånget av alarmsignal)
Due to technical damage at Oskarshamn nuclear power station, the area east of the
power plant is closed for shipping between the latitudes 5743 north and 5715 north
stop Ships in this area are requested to immediately leave the area. For more
information please contact On Scene Commander on VHF channel 16.
We repeat the message.
(date .................1 tuve...............)
Utsändes av:
JRCC på 2182 kHz samt VHF kanal 16 resp
Stockholm Radio på Navtex ( vid anmodan även på 2182 kHz samt VHF kanal 16)
BEREDSKAPSPROGRAM
kärnteknisk olycka
Diarienummer 452-6177-10
Utgåva
2011-01-21
Flik 16 sid 64
(74)
Höjd beredskap OKG
INFORMATION TILL ALLMÄNHET OCH MASSMEDIA
En driftstörning har inträffat på Oskarshamnsverket. Ansvariga myndigheter vidtar
förberedelse ifall något ytterligare som kan påverka säkerhetssystemen skulle
inträffa.
Staberna vid Oskarshamnsverket, Länsstyrelsen i Kalmar, Polisen i Kalmar och
Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM) har bemannats som en säkerhetsåtgärd om
driftstörningen skulle komma att påverka säkerheten.
LÄNSSTYRELSEN I KALMAR LÄN
Utgåva
2011-01-21
BEREDSKAPSPROGRAM
kärnteknisk olycka
Diarienummer 452-6177-10
Flik 16 sid 65
(74)
Falsklarm OKG
LÄNSSTYRELSEN I KALMAR LÄN MEDDELAR:
På grund av tekniskt fel har tyfonlarm utlösts i området runt kärnkraftverket i
Oskarshamn. Någon olycka har inte skett. Vi upprepar att någon olycka inte har
skett. Länsstyrelsen beklagar det inträffade.
Meddelandet gällde således alla de som bor eller vistas i området kring Oskarshamns
kärnkraftverk.
LÄNSSTYRELSEN I KALMAR LÄN
Utgåva
2011-01-21
BEREDSKAPSPROGRAM
kärnteknisk olycka
Diarienummer 452-6177-10
Flik 16 sid 66
(74)
Områdeslarm SKB, Clab
(UTSLÄPP AV RADIOAKTIVA ÄMNEN HAR ÄGT RUM ELLER BEFARAS
ÄGA RUM)
LÄNSSTYRELSEN I KALMAR LÄN MEDDELAR:
En driftstörning har inträffat vid SKB:s Centrala mellanlager för använt kärnbränsle,
Clab, på Simpevarpshalvön. Alla som befinner sig inom inre beredskapszonen d.v.s.
upp till 12-15 km från Clab uppmanas att hålla sig inomhus, stänga fönster, dörrar
och ventilation samt lyssna på radion. Följ anvisningar som lämnas i radio, TV och
högtalarbilar.
Meddelandet gällde alltså alla som befinner sig inom den inre beredskapszonen d v
s området med radien upp till 12-15 km runt Clab.
LÄNSSTYRELSEN I KALMAR LÄN
SÄRSKILT MEDDELANDE TILL PERSONER TILL SJÖSS:
Personer till sjöss inom det larmade området uppmanas att vidta följande åtgärder:

Befinner du dig i hamn eller nära land - gå inomhus och lyssna på radion.

Befinner du dig till sjöss - lämna området som ligger i vindriktningen från centralt
mellanlager för utbränt kärnbränsle, Clab.
Utsläppet följer vinden. Följ anvisningar som lämnas av kustbevakningen. Har Du
VHF ombord - LYSSNA PÅ KANAL 16.
LÄNSSTYRELSEN I KALMAR LÄN
BEREDSKAPSPROGRAM
kärnteknisk olycka
Diarienummer 452-6177-10
Utgåva
2011-01-21
Flik 16 sid 67
(74)
Nedanstående sänds automatiskt av JRCC
MEDDELANDE TILL SJÖFARANDE
(OBS ENDAST ÖVER VHF CH 16 OCH NAVTEA)
PANPAN PANPAN PANPAN (föregånget av alarmsignal)
Due to technical damage at central interim storage for spent nuclear fuel (Clab) in
Oskarshamn, the area east of Clab is closed for shipping between the latitudes 5743
north and 5715 north and the longitudes stop Ships in this area are requested to
immediately leave the area. For more information please contact On Scene
Commander on VHF channel 16.
We repeat the message.
(date .................1 tuve...............)
Utsändes av:
JRCC på 2182 kHz samt VHF kanal 16 resp
Stockholm Radio på Navtex ( vid anmodan även på 2182 kHz samt VHF kanal 16)
BEREDSKAPSPROGRAM
kärnteknisk olycka
Diarienummer 452-6177-10
Utgåva
2011-01-21
Flik 16 sid 68
(74)
Falsklarm SKB, Clab
LÄNSSTYRELSEN I KALMAR LÄN MEDDELAR:
På grund av tekniskt fel har tyfonlarm utlösts i området runt kärnkraftverket i
Oskarshamn och SKB:s Centrala mellanlager för använt kärnbränsle, Clab. Någon
olycka har inte skett. Vi upprepar att någon olycka inte har skett. Länsstyrelsen
beklagar det inträffade.
Meddelandet gällde således alla de som bor eller vistas i området kring Oskarshamns
kärnkraftverk.
LÄNSSTYRELSEN I KALMAR LÄN
Utgåva
2011-01-21
BEREDSKAPSPROGRAM
kärnteknisk olycka
Diarienummer 452-6177-10
Flik 16 sid 69
(74)
Bilaga 2. Mall för förordnande av räddningsledare
Förordnande av räddningsledare vid olycka med risk för/ utsläpp av
radioaktiva ämnen
Med anledning av den inträffade olyckan vid Oskarshamns Kärnkraftsanläggning,
vilken medför risk för och/eller utsläpp av radioaktiva ämnen i Kalmar län och det
ansvar för räddningstjänsten som åvilar länsstyrelsen enligt 4 kap 6 och 10 §§ Lagen
om skydd mot olyckor, förordnar länsstyrelsen härmed följande räddningsledare för
skiftgång:
…………………………………
…………………………………
…………………………………
Med början med ....................................................... som räddningsledare från och
med
-
-
, klockan ...............
....................…………………….
Landshövding
…………………………………
Stabschef
Utgåva
2011-01-21
BEREDSKAPSPROGRAM
kärnteknisk olycka
Diarienummer 452-6177-10
Flik 16 sid 70
(74)
Skiftbyte mellan räddningsledare kommer att införas i WIS och meddelas enligt
denna sändlista:
Sändlista:
SOS Alarm G, H och K för vidarebefordran till Sveriges Radios Sändningsledning
För kännedom:

JRCC Göteborg

Försvarsmakten VB

Socialdepartementet

Regeringen, Krisledningskansliet

Kommuner i Kalmar län

Kustbevakningen, Region Syd

Landstinget i Kalmar län

Transportstyrelsen

Trafikverket

Polismyndigheten i Kalmar län

Räddningstjänsterna i Kalmar län

Sjöfartsverket, Kalmarsunds sjötrafikområde

Strålsäkerhetsmyndigheten, SSM

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB

Kalmar länstrafik, KLT

Jordbruksverket

Livsmedelsverket

OKB

CLAB

SMHI

Länsstyrelsen i Halland, Skåne, Uppsala, Blekinge, Gotlands, Jönköpings,
Kronobergs och Östergötlands län

Länsmedia och TT
Utgåva
2011-01-21
BEREDSKAPSPROGRAM
kärnteknisk olycka
Diarienummer 452-6177-10
Flik 17 sid 71
(74)
17. Sändlista
Om ej annat anges: 1 exemplar per mottagare
DEPARTEMENT
Försvarsdepartementet
103 33 Stockholm
Miljödepartementet
103 33 Stockholm
Socialdepartementet
103 33 Stockholm
KOMMUNSTYRELSER O. DYL.
Borgholms kommun
Box 52
387 21 Borgholm
Hultsfreds kommun
Box 500
577 26 Hultsfred
Högsby kommun
579 80 Högsby
Kalmar kommun
Box 611
391 26 Kalmar
Mönsterås kommun
Box 54
383 22 Mönsterås
Oskarshamns kommun
Box 706
572 28 Oskarshamn
Vimmerby kommun
Stadshuset
598 81 Vimmerby
Västerviks kommun
Regionförbundet
593 80 Västervik
Box 762
391 27 Kalmar
KBV, Centrala ledningen
Box 536
371 93 Karlskrona
KBV, Västervik
Färjev. Lucerna
593 50 Västervik
KBV, Kalmar Kuststation Kalmar
Skeppsbron 10
392 31 Kalmar
KBV, Karlskrona
Box 545
371 23 Karlskrona
KBV, Regioninspektör
Box 545
371 23 Karlskrona
KBV, Regionledning Väst
Box 5200
426 05 Västra Frölunda
KBV, Regionledning, Ost
Box 1184
131 27 Nacka Strand
KBV, Regionledning, Syd
Box 545
371 23 Karlskrona
KUSTBEVAKNINGEN
Utgåva
2011-01-21
BEREDSKAPSPROGRAM
kärnteknisk olycka
Diarienummer 452-6177-10
Flik 17 sid 72
(74)
KÄRNKRAFTVERK
Forsmarksverket
Oskarshamns kärnkraftverk
742 03 Östhammar
Jan Olofsson
Ringhalsverket
CLAB
572 83 Oskarshamn
430 22 Väröbacka
Hillevi Hägerström
572 83 Oskarshamn
Landstinget i Kalmar län, Central adm.
Eva Ingesson, Box 601
391 26 Kalmar
Länssjukhuset
Eva Ingesson ,Box 601
391 26 Kalmar
Sjukhuset, Oskarshamn
Eva Ingesson, Box 601
391 26 Kalmar
Sjukhuset, Västervik
Eva Ingesson, Box 601
391 26 Kalmar
LANDSTINGET
LÄNSSTYRELSER
Länsstyrelsen i Hallands län
301 86 Halmstad
Länsstyrelsen i Skåne län
205 15 Malmö
Länsstyrelsen i Upplands län
751 86 Uppsala
LÄNSSTYRELSEN I KALMAR
LÄNS KRISORGANISATION
Indikeringsledare
Box 150
Torbjörn Rosenius
Räddningstjänsten, Andersbovägen 13 577 34 Hultsfred
Jan Martinsson
Räddningstjänsten, Östersjövägen 4
593 32 Västervik
Torbjörn Karlsson
Räddningstjänsten, Formaregatan 6
572 36 Oskarshamn
Gert Friberg
Box 150
391 21 Kalmar
Pierre Strid
Räddningstjänsten, Östersjövägen 4
593 32 Västervik
Strålmätledaren
Räddningstjänsten, Formaregatan 6
572 36 Oskarshamn
Saneringsledare
391 21 Kalmar
5 ex
2 ex
Chef Samverkan i fält
Analyschef
2 ex
Utgåva
2011-01-21
BEREDSKAPSPROGRAM
kärnteknisk olycka
Diarienummer 452-6177-10
Flik 17 sid 73
(74)
Chef Personalstöd
Informationsstrateg
2 ex
Stabschef
POLISMYNDIGHETEN
Polisen i Oskarshamn
Box 923
391 29 Kalmar
Polisen i Västervik
Box 923
391 29 Kalmar
Polisen i Borgholm
Box 923
391 29 Kalmar
Rikspolisstyrelsen
Box 12 256
102 26 Stockholm
Räddningstjänsten i Hultsfred
Andersbov. 13
577 34 Hultsfred
Räddningstjänsten i Högsby
Verkstadsgatan 1
579 33 Högsby
Brandkåren Kalmar
Box 150
391 21 Kalmar
Räddningstjänsten Mönsterås
Box 54
383 22 Mönsterås
Räddningstjänsten Oskarshamn
Formaregatan 6
572 36 Oskarshamn
Räddningstjänsten Vimmerby
Lundgatan 15
598 40 Vimmerby
Räddningstjänsten Västervik
Östersjöv 4
593 32 Västervik
Räddningstjänsten Öland
Box 111
386 22 Färjestaden
Sändningsledningen
105 10 Stockholm
RÄDDNINGSTJÄNSTER
SVERIGES RADIO/TV
Sveriges Radio AB
Sveriges Radio Kalmar
SVT Smålandsnytt
391 83 Kalmar
Box 3050
350 33 Växjö
Kalmar Läns Trafik
Box 54
579 22 Högsby
Lokala säkerhetsnämnden
Box 706
572 28 Oskarshamn
ÖVRIGA
Universitetssjukhuset, Radiofysiska Inst.
581 85 Linköping
Utgåva
2011-01-21
BEREDSKAPSPROGRAM
kärnteknisk olycka
Diarienummer 452-6177-10
Flyg och sjöräddningscentralen JRCC
Box 5159
SMHI
Flik 17 sid 74
(74)
426 05 Västra Frölunda
601 76 Norrköping
SOS Alarm AB
Box 243
351 05 Växjö
SSRS Sjöräddningssällskapet
Box 5025
426 05 Västra Frölunda
SSRS Simpevarp
Marknadsgatan 15
572 75 Figeholm
SSRS Loftahammar
Stora Askö
590 95 Loftahammar
SSRS Hammarsvik
Björnö 204
383 80 Mönsterås
Vägverket region Sydost
SSRS Böda
551 91 Jönköping
Gamla Landsvägen 6
380 74 Löttorp
INOM LÄNSSTYRELSEN I KALMAR LÄN
VB-väskan
Personal inom beredskapsfunktionen
8 ex
Länsledning
2 ex
Informationschef
Valborg
8 ex
VB
5 ex
CENTRALA MYNDIGHETER
SSM
171 16 Stockholm
MSB
65180 Karlstad
Försvarsmakten
107 85 Stockholm
Socialstyrelsen
106 30 Stockholm
Jordbruksverket
551 82 Jönköping
Livsmedelsverket
Box 622
751 26 Uppsala
I Kalmar län finns de tre kärnkraftsreaktorerna O1, O2
och O3 på Simpevarpshalvön nordost om Oskarshamn.
OKG AB sköter drift och underhåll av reaktorerna men det
är Länsstyrelsens uppgift vid utsläpp att skydda människor, djur och miljö mot farlig strålning. Det ingår därför i
Länsstyrelsens uppgift att ta fram ett beredskapsprogram.
Beredskapsprogrammet finns för att vi ska vara förberedda inför en reaktorolycka eller strålningsutsläpp.
Syftet med programmet är att säkerställa att samhällets
samlade resurser kommer till effektiv användning för att
skydda människor, djur och miljö mot farlig strålning.
Programmet ska också beskriva hur krisarbetet är organiserat och vilka grundtankar som ska vara vägledande
för krisarbetet. Det gör att beredskapsprogrammets
stomme snabbt kan anpassas för att användas vid en ny,
oförutsedd situation, till exempel för ett agerande vid
radioaktivt nedfall inom länet från en reaktorolycka i
annat land eller en terrorattack.
Till beredskapsprogrammet finns mer detaljerade
delplaner för bland annat sjögående enheter, indikering
och sanering.
www.lansstyrelsen.se/kalmar