Schizofreni
Symtom, diagnostik
Epidemiologi
Förlopp och prognos
Etiologi, patofysiologi
Mats Lindström
Psykiatrikurs T9 Mö/Ld, HT 2013
Emil Kraepelin (1856-1926)
Beskrev dementia praecox
Betonade framför allt:
- negativa symtom (förändrad viljefunktion
och avflackning av affekter)
- allvarlighetsgrad och förlopp
Separerade detta från manodepressiv sjukdom
Eugen Bleuler (1857-1939)
Myntade begreppet schizofreni (1911)
Betonade vissa symtom - Fyra ”A”:
Affektstörning (förändrat känsloliv)
Associationsstörning
Ambivalens (viljestörning)
Autism (isoleringstendens, självförsjunkenhet)
Accessoriska symtom: hallucinationer, vanföreställningar
Kurt Schneider (1887-1967)
First rank symtoms, t.ex.:
Hörbara tankar
Kommenterande röster
Tankeblockering
Styrningsupplevelser
Positiva symtom
- hallucinationer (särskilt auditiva)
- vanföreställningar (bisarra)
- desorganiserat eller katatont beteende
- desorganiserat tal (tankestörningar)
Negativa symtom
tröghet, slöhet, brist på intresse,
likgiltighet, passivitet, initiativlöshet,
viljelöshet, avflackat känsloliv,
inadekvata affekter, fattigt språk,
tillbakadragenhet, självförsjunkenhet
Schizofreni enl. DSM-IV
A. Minst 2 av följande:
1. Vanföreställningar
2. Hallucinationer
3. Desorganiserat tal
4. Påtagligt desorganiserat eller katatont
beteende
5. Negativa symtom
under minst en månad eller kortare vid beh.
Schizofreni enl. DSM-IV, forts
B. Social eller yrkesmässig dysfunktion
C. Varaktighet minst 6 månader (enligt ICD-10
minst en månad) inkl prodromal- och
residualfas
D. Ej beroende på annan psykisk sjukdom
E. Ej beroende på droger eller somatisk orsak
F. Vid samtidig axel II-störning endast
schizofrenidiagnos vid positiva symtom
Symtom, diagnostik
Inget symtom är patognomont
Ingen utredning kan bekräfta diagnosen
Stor variation i symtombild och förlopp
Ingen påverkan på medvetandegraden
Vanligt med kognitiv reduktion
Paranoid schizofreni
Systematiserade vanföreställningar
Hörselhallucinos
Tankestörningar, affektstörning eller
katatona symtom ska ej vara
framträdande
Senare debut
Bättre prognos
Desorganiserad schizofreni
(hebefreni)
Huvudsakligen affektförändringar och
tankestörningar, desorganiserat tal,
desorganiserat beteende
Vanföreställningar, ej systematiserade
Tidig debut, ”knick i utvecklingen”
Sämre prognos
Svårbehandlat
Kataton schizofreni
Katatona (motoriska) symtom ska vara
framträdande under minst 2 veckor:
Manerlighet, bisarra poser, ekolali,
ekopraxi
Växling mellan stupor och excitation
Mutism, negativism
Minskad prevalens. ECT kan vara livräddande.
Epidemiologi
Livstidsrisk ca 0,8 %; något vanligare
hos män
Punktprevalens i befolkningen ca 0,5 %
30000 - 40000 personer har sjukdomen
i Sverige
Likartad incidens globalt
Debut
Akut eller smygande
Ofta en prodromalfas på några år
Ålder vid diagnos:
män 18-24 år
kvinnor 23-28 år
The natural
history of
schizophrenia
(different
disease
courses)
16
Prognos på lång sikt
(Tillfrisknar) el milda symtom: ca 10 %
Måttliga/medelsvåra symtom: ca 70 %
Svåra symtom:
ca 20 %
Sämre prognos: män, kognitiv nedsättn
Missbruk vanligt
Suicid: ca 10 %
Farlighet
Etiologi och patofysiologi
Hereditet: tvilling- och adoptionsstudier
Kandidatgener (stort antal):
• Neuregulin
• COMT
• DISC, m.fl.
Influensa under graviditet
Födelsetid: vinter/vår
Förlossningskomplikationer
Etiologi och patofysiologi
Svält, skallskada
CNS-infektion under uppväxt
Familjeklimat? (expressed emotions)
Storstadsmiljö
Minoriteter
Invandring
Cannabis
Etiologi och patofysiologi
Vidgade ventriklar
Hypofrontalitet
Dopaminhypotesen
Glutamathypotesen; kynurensyra ökad
Neuro-developmental or -degenerative
Salient disorder? amygdala involverad
