Migration och mottagande
Område 6. Föreställningar om det
mångkulturella samhället –
religiös och sekulär identitet
Litteratur till uppgiften:
Charles Taylor (1994) Erkännandets politik. Urval Taylor, Habermas, Appiah
Hellgren, Zenia (2015) ”Myten om det mångkulturella samhället – teoretiska
perspektiv” I Darvishpour, M & Westin, C (red.). Migration och etnicitet.
Perspektiv på ett mångkulturellt Sverige.
Tomas Axelson
Docent i religionssociologi
Föreställningar om det mångkulturella
Kollektiva identiteter
Majoritet – minoritet
Etnisk kategorisering
Sekulär – religiös
Avslutning:
Utmaningar för en väg framåt för ett
gemensamt pluralistiskt liberaldemokratiskt ramverk
Föreställningar om vilka som ingår i
folket. Flygblad i brevlådan i oktober.
Nordiska motståndsrörelsens
demonstration 12 november.
Organiserade nynazister från Sverige,
Finland och Norge på talarlistan.
”främlingar”
”folk”
”folkutbyte”
”svensk mark”
Björn Söder (SD) i DN december 2014.
- Det är ju så att Sverige i dag inrymmer andra nationer. Vi har ju till
exempel den samiska nationen. De är svenska medborgare, men tillhör
den samiska nationen. Vi har också tornedalsfinnar och så vidare. Vi
accepterar dem. Men om det blir för många nationer i nationalstaten –
då kan det bli problem.
”den judiska nationen”, ”den arabiska nationen”, ”den kurdiska nationen”
Hopp om religionens försvinnande
Tiina Rosenberg, DN 25 oktober 2016
”Religionen står i vägen för jämlikhet och frihet”
Ännu mer främmande är tanken att människor frivilligt ansluter sig till
organisationer vars huvuduppgift är att bokstavligen torgföra falskt
medvetande så det bara visslar om det. Efterdyningarna av 11 septemberattackerna 2001 har inneburit religionernas aggressiva återkomst som
trängt sig djupt in i mitt normsekulära liv. Jag tillhör gruppen
vänsterintellektuella för vilken religion aldrig spelat någon roll, den har inte
ens varit en diskussionspartner.
På den punkten har jag och många med mig fått tänka om. Jag har löst
problemet genom att inte delta i diskussioner som handlar om religion. Det
är ingen protest utan snarare en realistisk bedömning av min egen
oförmåga att på ett initierat sätt diskutera ämnet. Jag har tagit
sekularismen för given och tänkt att förnuftet kommer att vinna. Det tycks
det inte göra.
Mobilisering från religiösa aktörer
Dagens nyheter 13 november 2016
”Konfessionalitetsbegreppet i skollagen är meningslöst”
Per Ewert, direktor Claphaminstitutet
Bo Nyberg, ordförande i Kristna Friskolerådet
Konfliktfylld debatt om korset som symbol – minoritets
eller majoritetsmarkör
Humanisternas ordförande Christer Sturmark
går med i kampanjen Mitt kors, för att visa
solidaritet med förföljda kristna i världen.
Konfliktfylld debatt om korset som symbol – minoritets
eller majoritetsmarkör
Kampanjen "Mitt kors" påstås markera
mot förföljelse, men riskerar att ställa
grupper emot varandra. Göran
Rosenberg varnar för bilden av ett
religionskrig mellan hatets islam och
barmhärtighetens kristendom.
Hur kommer det sig att unga vuxna ej lockas av det
moderna samhället livsåskådningspluralism?
I ”Två systrar” (2016) skildrar journalisten Åsne Seierstad hur
helt vanliga unga tjejer radikaliseras och plötsligt ansluter sig till
IS i Syrien.
Var finns nyckeln ?
”nånannanism”
Den stora omdaningen i ett historiskt perspektiv
Globalisering, det politiska rummet
och nationalstatens förändrade roll
Fram t.o.m trettioåriga kriget
pre-Westfalisk Ordning
Disorder
Westfalisk Ordning
Government
Nationalstaten
1648
Post-Westfalisk ordning
Governance
Flernivå - partnerskap
1944
Påve
Kyrka
Kung
Transnationella Företag
Multilaterala Organisationer (IMF/WB)
Gränsöverskridande nätverk G8, G20
ICLEI, UCLG
Regioner – EU - Eurocities
Nationalstater - SKL
Feudal herrar
Krigsherrar / Maffia
Städer, Kommuner,Landsting
Urbana regioner – Västra Götaland
Städer
När staten drar sig tillbaka från det politiska rummet
ökar utrymmet för urbana regioner liksom för
städer och deras transnationella nätverk.
Från en efterfrågestyrd
regional omfördelningspolitik
till en utbudsstyrd tillväxtfrämjande
regional utvecklingspolitik
Kyrka – stat
Sverige en evangelisk luthersk stat/nation
1726 Konventikelplakat
1800-tal – strid om religionsfrihet,
utbrytning från statskyrkan
1952 – genuin religionsfrihet i modern
mening
2000 – staten skiljs från Svenska kyrkan
Formellt en icke-konfessionell
statsbyråkrati
Religionsfrihet
I Sverige är religionsfrihet en rättighet inskriven i grundlagen.
Religionsfrihet innebär att alla individer – oavsett ålder eller kön –
har frihet att ha och utöva sin religion tillexempel genom gudstjänst,
undervisning, sedvänjor och ritualer. Religionsfrihet är en mänsklig
rättighet och skyddar inte bara din rätt att tro, utan även din
rätt att inte tro. Detta får inte begränsas.
Däremot kan friheten att utöva sin religion begränsas. Det betyder
att du inte får utöva religion om utövandet strider mot svensk lag.
Svenska staten får bara begränsa religionsutövning om det är
nödvändigt för att skydda allmän ordning, hälsa eller moral eller till
skydd för andra personers fri- och rättigheter.
Källa: Nämnden för Statligt stöd till trossamfund SST
Vilka omfattas av religionsfriheten?
• Människor med alla typer av religion.
• Människor med icke-religiösa övertygelser – såsom
ateism.
• Kvinnor, män och barn.
• Människor med eller utan funktionshinder.
• Människor med olika sexuell läggning.
Källa: Nämnden för Statligt stöd till trossamfund
SST
Vad omfattar religionsfrihet?
Frihet att välja, byta och lämna sin religion.
Frihet att utöva en religion.
Frihet från tvång att inte ha en religion.
Frihet från tvång att lämna en religion.
Skydd från diskriminering på grund av religion.
Frihet att inte behöva berätta vilken religion man har.
Föräldrarnas rätt att ge sina barn religiös uppfostran
och barnens rätt att efter egen förmåga själv ta
ställning.
• Rätten att vägra bära vapen inom militärtjänst.
• Arbetsgivaren skall visa rimlig flexibilitet vad gäller
arbetstagens behov av religionsutövning på
arbetsplatsen
•
•
•
•
•
•
•
Vad innebär inte religionsfrihet?
• Att religioner har rätt till frihet från kritik.
• Att man får säga vad som helst i religionens
namn.
• Att man har rätt att slippa se andra människors
religionsutövning.
• Att religioner har rätt till sina anhängare.
• Att en person har rätt att kontrollera en annan
• persons religionsutövning
• Att föräldrar har rätt att påtvinga
religionsutövning utan hänsyn till barnets
växande kapacitet att själv ta ställning.
• Att man får bryta mot andra mänskliga rättigheter
genom att hävda religionsfrihet.
Grundfråga
Zenia Hellgren:
”Hur ska erkännandets politik, byggd på
gruppidentitet, kunna genomföras utan att
man överger de principer om individers lika
värde och rättigheter som är grundläggande
för liberaldemokratiska samhällen?”
Mångkulturalismen utmanar stat-individ-systemet
STAT
INDIVIDUELLA RÄTTIGHETER OCH SKYLDIGHETER
Mångkulturalismen utmanar stat-individ-systemet
STAT
Men vi hör hemma i grupper i samhället
Det liberaldemokratiska samhället
Opersonliga institutioner - rättstat
Garanterar primära nyttigheter:
hälso-sjukvård, utbildning, religions-, samvetsyttrande-, tryck och föreningsfrihet.
Rättsäkerhet – likhet inför lagen. Rätt att rösta.
Den liberaldemokratiska statens principer
”Behandla alla människor som fria och
jämlika”
(1) ”Medborgares rättigheter måste skyddas”
(2) ”Ingen får manipuleras till att acceptera
de kulturella värden som representeras av de
offentliga institutionerna” (Läs: politisk
propaganda; Nazityskland, dagens Ryssland)
(3) ”Offentliga tjänstemän som gör kulturella
val ska vara demokratiskt ansvariga” (Läs:
möjliga av avsätta).
Statlig neutralitet
Garanterar individuella rättigheter för alla
men inte kulturella grupprättigheter för
någon.
Frankrike, USA – strikt religionsneutralitet
Tyskland – historiskt protestantiskt
Lutherskt dominans
Sverige – spänning mellan tysk och
fransk/amerikansk modell
Krav på erkännande från grupper
Historiskt missgynnade grupper
Etniska minoriteter – ex. samer
Religiösa minoriteter – ex. twelve tribes
Sexuella minoriteter – homosexuella,
transpersoner, queeraktivister
Feminism, etnicitet, nationalism
Gruppidentitet riskerar skapa
partikularism
”Det liberaldemokratiska försvaret av
mångfalden utgår ifrån ett
universalistiskt snarare än ett
partikularistiskt perspektiv”
Missgynnade subgruppers intellektuella kritik
mot dominerande kulturell hegemoni
”vita, medelålders, heterosexuella män”
Dekonstruktion av universalistiska principer
till gruppintressen riskerar att undergräva
universiteteten intellektuella debatt
Hotet tvåfaldigt
(1) Förnekar rationella svar på grundläggande
frågor
(2) Reducerar varje svar till en utövning av
politisk makt
Introduktion:
Två varianter av liberalism
Liberalism 1.
Stark betoning på individuella rättigheter. Strikt
neutral stat.
Inga kollektiva religiösa, kulturella mål.
Fysisk individuell säkerhet, trygghet och välfärd.
Liberalism 2.
Staten ger stöd åt en särskild nation, kultur eller
religion, så länge andra medborgare samtidigt får
utöva sina grundläggande rättigheter.
Charles Taylor
Erkännandets politik
Fler och fler grupper kräver erkännande
Tes: vår identitet formas av
- andras erkännande
- frånvaron av erkännande
- misserkännande
Charles Taylor
Erkännandets politik
Jämförelse
Herre-slav-hierarki
Sociala hierarkier skapar möjligheter till ära
”För att några ska vara i besittning av ära
krävs att inte alla är det”
Det gamla adelssamhället
Ära kontra värde
Människans inneboende värde
I vår tid (1700-tal och framåt) viktigt med en
individualiserad identitet
Vara trogen sig själv – en unik identitet
Autenticitetens ideal
Den ’inre rösten’
Att vara trogen ’sin egenart’ det moderna autenticitetsbegreppet
Vår identitet är dock skapad dialogiskt
i samspel med betydelsefulla andra
Vår identitet både formas eller deformeras
genom kontakten med betydelsefulla andra
Kvinnors och rasifierade personers negativa
självbild riskerar kvarstå i internaliserad
självuppfattning – även när objektiva hinder
är rivna kvarstår inre hinder – låg självkänsla
Ära och värde
(1) I de signifikanta personernas närhet – i
intimsfären
(2) I det offentliga livet
Förskjutning från ära till värde!
Det moderna identitetspolitiken har givit
upphov till särartspolitik
Allas särskildhet ska erkännas – ingen ska
behöva känna sig som andra klassens
medborgare
Men ett svårt problem finns här!
Den liberala universalismen – rättvis och
”särartsblind” är inte neutral utan kanske
subtilt och omedvetet högst diskriminerande
”En partikularism förklädd till universalism”
Efter franska revolutionen 1789 avskaffas
adeln – ärans epok
Istället medborgarskap – allas lika värde
”Alla dygdiga medborgare hedras i lika hög
grad”
Att söka erkännande kan dock påminna om
jakten på ära – den ska erövras. ”den som inte
lyckas får inget erkännande”
Erkännande från förlorarna – hur mycket är
det värt? Erkännande av likar vill man ha.
Exemplet Kanada och Quebec
Individ eller grupp – hur ser rättigheterna ut?
Varför kontroversiellt?
Jo, om en grupp garanteras skydd utmanas
principerna om allas likhet inför systemet,
individuellt
Stöd för viss grupps kollektiva mål hotar
individuella rättigheter – exkluderande för
dem som inte ingår i den av staten gynnade
gruppen.
Människans värde ger självständighet
”Ett liberalt samhälle måste bli neutralt i
förhållande till det goda livet och nöja sig
med att garantera att medborgarna, hur de än
ser på saker och ting, behandlar varandra
rättvist och staten behandlar alla lika”.
Quebec-kravet bryter mot dessa mål
”Det särskilda samhället” kontra frihet för
individer att organisera sig fritt.
Alltfler samhällen mångkulturella
Fler än en gemenskap kämpar för att
överleva, men vilka ska ha statlig garanti för
överlevnad, någon, några eller ingen?
Ska också intoleranta kulturer ges plats inom
tolerant liberalism?
”Liberalismen är ingen möjlig mötesplats för
alla kulturer utan är det politiska uttrycket
för ett helt spektrum av kulturer som är
omöjligt att förena med ett annat spektrum
av kulturer”
Exemplet Salman Rushdie och dödsdomen
mot honom av Khomeini, 1989.
(Idag Dawit Isaak - Raif Badawi)
Liberalismen kan inte stå helt kulturellt
neutral
”Liberalismen är också en kämpande tro”
Men måste visa stor känslighet för gruppers
upplevelser av marginalisering – dock utan att
ge upp grundläggande politiska principer.
Exemplet Charlie Hebdo
I dagens värld – konflikt mellan sekularister
och (viss) religionstolkning
Charlie Hebdo –satirkultur, hånfull och
vanvördig
Militant reaktion – våld mot pennan
OBS Kulturer är ej homogena utan splittrade
och heterogena
Vissa kulturella uttryck genomgår stagnation
och dekadens.
Orimligt med positiva värdeomdömen om alla
kulturella uttryck oavsett innehåll.
Krav på likaerkännande oacceptabelt
Heterogen värld i Mellanöstern
Liberalismen låter grupper och kulturer
försvara sig själva – inom rimliga gränser
Men idag tillkommer kravet att de olika
kulturerna har samma värde, inte bara låta
dem överleva utan också erkänna deras
värde.
Dilemma – dominerande kulturer skapar
bilder av överlägsenhet hos sig själv och
underlägsenhet hos ”de andra” – de kuvade
Vad ser man i burkinin?
Charles Taylors slutsats:
”Det måste finnas något halvvägs mellan å
ena sidan det falska och homogeniserade
kravet på erkännande av alla människors lika
värde och å andra sidan tillvaron bakom de
etnocentriska normernas murar. Det finns
andra kulturer, och vi måste leva tillsammans
i allt större utsträckning, både i global skala
och förenade i varje enskilt samhälle”
Jürgen Habermas
Den moderna staten
En förnuftsrättslig idé om att medborgare av fri vilja
sluter sig samman till en rättsgemenskap av fria och
jämbördiga medlemmar.
”Kan en på så vis individualistiskt utformad
rättighetsteori göra reda för denna kamp för
erkännande, där det ju trots allt tycks handla om att
artikulera och hävda kollektiva identiteter.”
Jürgen Habermas
Respekt (1) för varje individs unika identitet, avsett
kön, ras eller etnisk tillhörighet och (2) respekt för
aktiviteter som är värderade av medlemmar av
missgynnade grupper.
Habermas fördjupar en kritisk diskussion om
autonomi och människors förmåga att vara
självständiga aktörer.
Ojämlikt fördelad förmåga – politisk kamp krävs. Se
på feminismen.
Jürgen Habermas
Feminism, multikulturalism, nationalism och
kampen mot kolonialismens eurocentriska arv,
besläktade fenomen men kan inte buntas ihop.
Gemensamt – de är emancipationsrörelser
Jürgen Habermas
(a) Feminism
Den feministiska kampen förändrar både den privata
(intim) sfären och den offentliga
(b) Kampen för erkännande från undertryckta
kulturella minoritetsgrupper kräver inte samma
omtolkning av majoritetskulturen.
(c) Nationalism à la revolution
Nationella rörelser – en stat, ett folk, ett språk. Något
annat än de kringliggande imperierna (osmanska
riket, Österrike-Ungern).
Jürgen Habermas
(d) Eurocentrism
Missaktning av arabisk-islamiska världens identitet
Israel-konflikten, Gulfkriget 1990-1991,
Irakinvasionen 2003.
Jürgen Habermas
Moderna staten
Formell
Individualistisk
Tvingande
Sanktionerad
Autonoma är medborgarna när de känner att de också
är upphovsmän (sic) till rätten.
Olika subgrupper känner här olika.
Jürgen Habermas
Likaberättigad samexistens kontra skyddet av hotade
arter
Ex Tyskland
”Förändras under trycket av världsomfattande
invandringsströmmar”
Den demokratiska processen kan förverkliga lika
individuella rättigheter och också tillförsäkra
likaberättigad samexistens åt skilda etniska grupper
och olika kulturella livsformer
Vad ser man i burkinin – frihet eller förtryck?
Hijabistas och mipsters (moslem hipsters)
Jürgen Habermas
Men!
Ekologiska liknelsen om hotade arter kan inte
överföras på kulturer.
Kulturer övertygar sina medborgare.
Rättstaten möjliggör detta men garanterar inget.
Individen måste få säga sitt, dvs ja eller nej till
kulturella livsmål och värderingar.
Dissidenter och ifrågasättare utmanar kulturer att
utvecklas vidare – att omvandla sig själva.
Jürgen Habermas
Särskilt relevant för invandrarkulturer
Assimilationstryck
Etnisk avgränsning i majoritetssamhället
Överbetoning av traditionella kulturelement
Risk för levnadssätt fjärran både sin egen tradition
och assimilering
Ex. Hedersvåld mot kvinnor – Pela och Fadime
Jürgen Habermas
Västerlandet kan inte acceptera fundamentalistiska
rörelser som frambringas inom samtliga
världsreligioner.
”I mångkulturella samhällen kan rättsstaten endast
tolerera livsformer som artikuleras genom ickefundamentalistiska traditioner, eftersom en
likaberättigad samexistens mellan dessa livsformer
fordrar att de olika kollektiven ömsesidigt erkänner
varandra”.
Etnisk integration är en sak – kollektiva och olika
identiteter med respekt.
Den politiska en annan, lojalitet mot själva
samhällsbygget – för alla.
Jürgen Habermas
Viss lojalitet med det egna staten.
Kan en viss politisk kultur hävda sin rätt att
fortleva?
Jo, vissa krav på assimilation och ackulturation är
berättigade enligt Habermas.
Assimilation – USA
Ackulturation – etisk ackulturation
Förväntan på invandrare en beredskap att ta till sig
sitt nya hemlands politiska kultur – utan att behöver
ge upp sin ursprungliga kulturella livsform.
Jürgen Habermas
I ett liberalt samhälle måste banden och gränserna
vara förenliga med liberala principer.
Skillnad Frankrike – Tyskland
Frankrike – territorialstat, inklusivt medborgarskap
Tyskland – kulturnation, exklusiv identitet
Efter 1968 breddas i Tyskland det nationella
självmedvetandet – från etniskt till medborgerligt.
Sverige ?
Björn Söder Dagens nyheter 141214
http://www.dn.se/val/nyval-2015/den-leende-nationalismen/
K. Antony Appiah
Autentisk identitet
Afro-amerikan
Homosexuell
Kritisk mot kollektiva identitetsmanus
Ersättning av en tyranni med en annan
Vi måste få välja livsmanus och inte få dem oss
tillskrivna
K. Antony Appiah
Autentisk identitet
Risk för monologisk identitetsyn
Indiska kvinnors rätt att göra uppror mot arrangerade
äktenskap i Storbritannien.
Från negativa livsmanus till positiva
Homo – gay liberation
Onkel Toms stuga – Black Power
Den liberala individuella friheten en ”kämpande tro”.
Hellgren, Zenia
Det mångkulturella Sverige har misslyckats
Slutsats:
Genom att betona lika möjligheter och ömsesidig
respekt som förutsättningar för att gemensamt kunna
bygga ett fungerande mångkulturellt samhälle
ansluter [Zenia Hellgren] till Habermas synsätt.
Både och – etniska föreningar skapar trygghet i ett
nytt sammanhang, samtidigt viktigt att det
gemensamma samhället inte ’depolitiseras’ och
istället ’etnifieras’
Hellgren, Zenia
Det mångkulturella Sverige har misslyckats
Slutsats:
Etniska föreningar inte tillräckliga för att
åstadkomma positiv mångkulturell utveckling.
Majoritetsbefolkningen måste aktivt delta för att
målet lika möjligheter oavsett bakgrund ska kunna
uppnås.
Min slutsats
Spänning mellan
etniskt orienterad, grupp- och identitetspolitiskt
slutenhet
pluralistisk, individualistisk och kosmopolitisk
öppenhet.
Politisk vision om morgondagens Sverige
Pluralism, etnisk mångfald och kamp för en
kosmopolitisk anda. Kamp för gemensamma
kontaktytor. Utbildningsväsendet centralt för att
häva segregering. Sverige förlorar långsamt sina
kontaktytor, i skolan, i bostadsområden, i arbetslivet,
i civilsamhället och föreningslivet.
Slutsats
En transition från ett germanst ideal ”jus sangvuinis”
(blodets rätt)
”folk = gemensamt språk = gemensam tro =
gemensam historia = nation”
Till franskt territorialmedborgerligt ideal ”jus solis”
(jordens rätt)
”gemenskap baserad på värderingar inom territoriet”
Övergripande sekulära, liberaldemokratiska principer
för en rättstat, gemensamt byggande av ett inklusivt
samhälle
Jämför ”oenighetsgemenskap” (Lars Laird Iversen)
Delaspekt
Kulturförståelse
Reflektionssätt
Interaktionssätt
Kulturer är olika,
Omedvetet
Hantera olikheter
Förhållningssätt
Instrumentellt
mångkulturellt
statiska och inbördes
Distanserat
homogena
Exotiserande
Otydlig gränssättning
Medvetet
mångkulturellt
Interkulturellt
Kulturer är olika,
Medvetet
Hantera olikheter
delvis föränderliga och
Försiktigt distanserat,
inbördes heterogena
Ängslig gränssättning
Kulturer varierar, är
Kritiskt
Hantera och dra nytta
ständigt föränderliga
självreflexivt,
av kulturell variation
och omskapas i
interaktion
ifrågasättande
och samspel mellan
kulturer
Tydlig gränssättning
Transkulturellt
(Källa: Stier J 2016)
Kulturer är mer lika
Meta-reflexivt
Synliggöra och dra nytta
än olika. Interaktion
av mänskliga likheter
mellan kulturer ger
Omskapande och främja
hela tiden upphov till
hybrididentiteter;
nya kulturer
gränsöverskridande
Konfliktfylld debatt om korset som symbol – minoritets
eller majoritetsmarkör
Humanisternas ordförande Christer Sturmark
går med i kampanjen Mitt kors, för att visa
solidaritet med förföljda kristna i världen.
Konfliktfylld debatt om korset som symbol – minoritets
eller majoritetsmarkör
Kampanjen "Mitt kors" påstås markera
mot förföljelse, men riskerar att ställa
grupper emot varandra. Göran
Rosenberg varnar för bilden av ett
religionskrig mellan hatets islam och
barmhärtighetens kristendom.
Behov av ny metafor för ”samhällskontraktet”
Gammal obrukbar metafor
– nationell lojalitet
Behov av ny metafor –
medborgerlig lojalitet
Enhet - homogen
Mångfald - heterogen
Stabilitet, trygghet
Föränderlig, ”Panta rei”
Sluten – exklusiv
Öppen - inklusiv
Tradition – religion – dogmatisk tro
Sekulär humanistisk ”tro” (MR)
Monoidentitet – ett modersmål
Hybrididentitet - flerspråkig
Gruppidentitet
Individuell identitet
Provinsiell
Kosmopolitisk
Styrka
Styrka
Stark tillhörighet
Omförhandlad tillhörighet
Svaghet
Svaghet
Uteslutande, aggressiv
”Sval”, meningslös
Angela Merkels svar till Donald Trump:
”Tyskland och USA förenas av sina värderingar.
Demokrati, frihet, respekt för människans
rättigheter och värde oavsett ursprung, hudfärg,
religion, kön, sexuell läggning eller politiska
åsikter”
Seminarieuppgift 6: Det mångkulturella samhället
och erkännandets politik.
Litteratur: (107 sidor sammanlagt)
Hellgren, Zenia (2015) ”Myten om det mångkulturella samhället – teoretiska
perspektiv på mångkulturalismen” Kapitel i Darvishpour, Mehrdad. &
Westin, Charles. (red.). Migration och etnicitet perspektiv på ett mångkulturellt
Sverige (24 sidor)
Taylor, Charles (1999). Det mångkulturella samhället och erkännandets
politik. 2., rev. uppl. Göteborg: Daidalos, i urval, nämligen:
Charles Taylor: Erkännandets politik. (37 – 74, 37 sidor)
Jürgen Habermas: Kampen för ett ömsesidigt erkännande i den
demokratiska rättsstaten. (103 – 137, 34 sidor)
K Anthony Appiah: Identitet, autenticitet, överlevnad. (139 – 151, 12 sidor)
Uppgift: Seminariet syftar till att bearbeta och utveckla kunskaper om
komplexiteten i ett demokratiskt individrättighetsorienterat samhälle och
växande krav från samhälleliga grupper av olika slag och behov av
erkännande för en specifik grupp. Hur går kollektiva och individuella
rättigheter att förena i ett mångkulturellt samhälle?
ETT. Läs Dagens Nyheters Niklas Orrenius intervju med
Sverigedemokraternas Björn Söder från 12 december 2014.
http://www.dn.se/val/nyval-2015/den-leende-nationalismen/
TVÅ. Läs boken Det mångkulturella samhället.
TRE. Vilket är grundproblemet för Charles Taylor? Vilken
ståndpunkt intar han när det gäller kollektiva identiteters rätt i det
liberala samhället? Vad tänker Jürgen Habermas? Appiah?
FYRA. Analysera Björn Söders argumentation om vilka som tillhör
”den svenska nationen”. Formulera Din egen kritiska granskning
av synsättet presenterat i artikeln på det mångkulturella Sverige mot
bakgrund av Taylors bok. . Vad anser du vara mest intressant och
problematisk i en diskussion om ett mångfaldssamhälle med lika
rätt för alla att samexistera. Diskutera gärna begrepp som ”nation”
och ”medborgare”, ”stat” och ”kultur”.
Till seminariet ska du göra två saker:
Skriv ca 2-3 sidor reflektionsprotokoll där du skriver om punkt TRE och
FYRA (ange sidspecifika referenser till allt du skriver). Texten lämnas in i
särskild mapp på Fronter. Ange ditt namn och tema i rubrikfältet vid
inlämning, ex. Kim Nilsson. Sem 6: Det mångkulturella samhället (1994)
Gör till seminariet en power-pointbild (bara en) där du presenterar
faktorer som du hittar hos författarna där de utvecklar olika analyser av
samverkande aspekter. Lägg in din powerpoint senast kl 08.00 samma
dag som seminariet. Läs också inför seminariet minst tre medstudenters
texter. Mot bakgrund av din text, din bild och dina medstudenters texter
formulera två diskussionsfrågor som du tar med till din gruppdiskussion
samma dag som seminariet.
Presentera din powerpoint plus dina två diskussionsfrågor på seminariet
för de andra. Seminariet avslutas med att du och dina medstudenter
sammanfattar utmaningarna för ett rättssäkert mångkulturellt samhälle
som ni uppfattar mest intressant i er gruppdiskussion under seminariet.
Väl mött! Tomas
