PM
2015-11-11
Dnr 3.2-27697/2015
Avdelningen för kunskapsstyrning för socialtjänsten
Anette Agenmark
[email protected]
Ensamkommande barn och ungdomars
försörjning
Detta PM är en sammanställning av huvudreglerna när det gäller ensamkommande barn och ungdomars försörjning under asylprocessen och efter uppehållstillstånd. Det är ett komplement till Socialstyrelsens vägledning Socialtjänstens
arbete med ensamkommande barn och ungdomar (2013-5-2) och PM 2015-11-02
Frågor och svar – Socialtjänstens ansvar för ensamkommande barn.
1. Under asylprocessen
Ensamkommande asylsökande barn 0–17 år
Barnets huvudsakliga försörjning tillgodoses inom ramen för placeringen/vården
i familjehem, jourhem eller hem för vård eller boende (HVB).
Barn som ansöker om asyl har vid behov även rätt till försörjning i form av
dagersättning och särskilt bidrag enligt lagen om mottagande av asylsökande
m.fl. (1994:137) (LMA)1. Ansökan görs till Migrationsverket.
För barn under 16 år är det alltid god man som ansöker om dagbidrag och
eventuellt särskilt bidrag för barnets räkning. Barn som är 16 år eller äldre har
själva rätt att ansöka, men god man kan vid behov sköta detta även för barn som
fyllt 16 år.
Om det ensamkommande barnet har fyllt 16 år och själv är förälder, har barnet rätt att ansöka om dagbidrag och eventuellt särskilt bidrag för sitt barn. I
annat fall ska utsedd ställföreträdare för det ”lilla" barnet lämna in en ansökan.
Kostnader som dagersättningen (17 § LMA) ska täcka
Migrationsverkets nuvarande rekommendationer (maj 2015) är att ensamkommande barn ska få samma dagersättning som vuxna personer får.
Om ett ensamkommande barn får eller har ett eget barn, jämställs det ”lilla”
barnet med barn i familj och får då samma dagersättning som ett barn i familj.
Förutom mat ska dagersättningen räcka till kläder och skor, hygienartiklar,
medicin, andra förbrukningsvaror och fritidsaktiviteter. Vid placeringar där mat
ingår reduceras dagersättningen med matkostnaderna och är 24 kronor (maj
2015).
1
Den som omfattas av LMA har inte rätt till bistånd enligt 4 kap. 1 § socialtjänstlagen (2001:453) för förmåner av
motsvarande karaktär. Rätt till bistånd föreligger inte heller för bostadskostnader.
SOCIALSTYRELSEN
106 30 Stockholm
Telefon 075-247 30 00
Fax 075-247 32 52
[email protected]
www.socialstyrelsen.se
1(5)
SOCIALSTYRELSEN
2015-11-11
Dnr 3.2-27697/2015
Kommunen har ansvar för att ensamkommande barn placeras i lämpligt boende. För barn som bor i ett boende som kommunen ordnar får kommunen
ersättning från staten2 för kost, logi och omvårdnad (inklusive gemensamma
fritidsaktiviteter). För familjehem är det omkostnader samt arvode (inklusive
sociala avgifter) som ersätts. Barnet får i båda fallen en reducerad dagersättning
som är 24 kronor (maj 2015).
Hälso- och sjukvård och tandvård
Ensamkommande barn och unga under 18 år ska enligt 5 § lagen (2008:344) om
hälso- och sjukvård åt asylsökande m.fl. erbjudas vård i samma omfattning som
erbjuds den som är bosatt inom landstinget. Den unge ska med stöd av lagen
erbjudas god hälso- och sjukvård och regelbunden och fullständig tandvård.
I de flesta landsting betalar barn och ungdomar fram till 20-årsdagen inte
någon avgift i öppen hälso- och sjukvård, till exempel vid besök på vårdcentral
och ungdomsmottagning.
Särskilt bidrag för angelägna behov (18 § LMA)
Barnet har rätt att ansöka om särskilt bidrag om det finns ett angeläget behov
som inte ryms inom dagersättningen. Särskilt bidrag är till för kostnader som är
nödvändiga för en dräglig livsföring. Det kan till exempel vara kostnader för
vinterkläder, glasögon, kosttillskott samt handikapp- och spädbarnsutrustning
och där barnet inte haft möjlighet att spara av den dagersättning som han eller
hon redan har fått.
Bankkort till ensamkommande barn
Dagersättningen betalas ut på bankkort i ICA-banken och det är gode mannen
som tar emot barnets bankkort. Vid behov kan Migrationsverket lämna ut
bankkortet till barn som fyllt sexton år, trots att en god man ännu inte är förordnad.
Asylsökande ensamkommande ungdom som fyller 18 år
När en asylsökande ensamkommande ungdom fyller 18 år och inte har behov av
fortsatt placering, är boendet inte längre socialtjänstens ansvar. Den som då
behöver hjälp med bostad erbjuds boende på en förläggning genom Migrationsverkets försorg. Det är även möjligt för den unge att ordna boendet själv, till
exempel hos släktingar eller vänner.
Den unge är inte längre ett barn utan betraktas som en vuxen asylsökande som
själv ska ansvara för sin ekonomi. Vid behov finns fortsatt rätt till försörjning i
form av dagersättning och särskilt bidrag enligt LMA hos Migrationsverket.
Gode mannens förordnande upphör utan särskilt beslut när barnet fyller 18 år,
och den asylsökande ska hädanefter själv ha kontakt med sitt offentliga biträde
och Migrationsverket.
2
Förordningen (2002:1118) om statlig ersättning för asylsökande m.fl. (asylersättningsförordningen)
2(5)
SOCIALSTYRELSEN
2015-11-11
Dnr 3.2-27697/2015
Tabell 1. Ensamkommande barns försörjning under asylprocessen
Under asylprocessen
Försörjning
Ensamkommande barn
0–17 år
Inom ramen för placeringen
i familjehem, jourhem eller HVB.
Ensamkommande
asylsökande som fyller
18 år
Övrigt
Dagersättning och särskilt bidrag
enligt LMA som för vuxna.
Söks av god man hos Migrationsverket.
Från 16 år kan barnet söka själv.
Dagersättningen i boende som
kommunen ordnar är f.n. 24 kr per
dag (maj 2015)
Dagersättning och särskilt bidrag
enligt LMA.
När en asylsökande fyller 18 år (och
inte har behov av fortsatt placering) är boendet Migrationsverkets
ansvar.
2. Efter uppehållstillstånd
Ensamkommande barn 0–17 år
Ensamkommande barn ska som huvudregel vara placerade i familjehem,
jourhem eller HVB och få sin försörjning tillgodosedd inom ramen för placeringen/vården.3 Det finns olika typer av HVB och dessa kan ha olika upplägg när
det gäller hanteringen av barnens och ungdomarnas ekonomi. Det kan skilja sig
åt vad som ingår i dygnsavgiften eller vad som betalas ut av boendet till ungdomen.
Upp till 16 års ålder utbetalas allmänt barnbidrag eller förlängt barnbidrag
från Försäkringskassan månaden efter att uppehållstillstånd har beviljats.
Bidragsmottagare är särskilt förordnad vårdnadshavare. Barnbidraget kan även
betalas ut till familjehem eller HVB efter initiativ från socialnämnden4.
För gymnasiestuderande ska särskilt förordnad vårdnadshavare ansöka om
studiebidrag/extra tillägg till studiebidrag hos CSN. Barnet kan även i vissa fall
ha rätt till barnpension.
Ungdomar 18–20 år
Barn som påbörjar gymnasiestudier före 18 års ålder har rätt till utbildning i
gymnasieskola och gymnasiesärskola.
Enligt föräldrabalken är föräldrar underhållsskyldiga för skolungdomar som
fyllt 18 år till dess de fyller 21 år och föräldrarnas underhållsskyldighet gäller
oavsett om den unge bor hemma eller i eget boende. Till skolgång räknas enligt
föräldrabalken studier i grundskolan eller gymnasieskolan och annan jämförlig
grundutbildning.
3
Förordningen (2010:1122) om statlig ersättning för insatser för vissa utlänningar (om barnet togs emot i en kommun
före den 1 december 2010 tillämpas förordningen 1990:927 om statlig ersättning för flyktingmottagande).
4
För närmare information se sid. 77, Socialtjänstens arbete med ensamkommande barn och ungdomar, Socialstyrelsen
2013.
3(5)
SOCIALSTYRELSEN
2015-11-11
Dnr 3.2-27697/2015
Ensamkommande barn och ungdomar saknar föräldrar som kan fullgöra underhållsskyldigheten, och den unge är därför ofta hänvisad till att söka ekonomiskt
bistånd enligt 4 kap. 1 § socialtjänstlagen (2001:453) (SoL) för att kunna avsluta
sin grundutbildning.
För den som fyllt 18 år och har rätt att fatta egna beslut finns några alternativa
situationer, se nedan.
1. Beslut om fortsatt placering i familjehem eller HVB
Ungdomar som har fyllt 18 år kan behöva bo kvar i familjehemmet eller få
fortsatt vård inom HVB med stöd av SoL eller LVU och ska som huvudregel få
sin försörjning tillgodosedd inom ramen för placeringen/vården.
Kommunen kan i vissa fall få ersättning för omvårdnad av kommunplacerade
ensamkommande ungdomar som har fyllt 18 år men inte 21 år5. Då krävs att
vården har påbörjats före 18 års ålder och att det finns beslut om fortsatt insats.
Gymnasiestuderande ska ansöka om studiebidrag/extra tillägg till studiebidrag
hos CSN. Den unge kan också arbeta och ha löneinkomst eller ansöka om
ekonomiskt bistånd för utgifter som inte ingår i vårdkostnaden.
2. Gymnasiestuderande i eget boende
Kommunen kan efter ansökan till Migrationsverket få statlig ersättning för
ekonomiskt bistånd enligt 4 kap 1§ SoL som ges till ungdomar som fyllt 18 år
men inte 21 år, går i gymnasieskolan eller motsvarande grundutbildning och har
eget boende, men som inte har sina föräldrar i landet.6 Med eget boende avses att
den unge har någon form av egen bostad, studentrum, är inneboende, delar
bostad etc., dvs. inte är placerad för vård i familjehem eller HVB genom socialtjänstens försorg.
Den unge ska ansöka om studiebidrag/extra tillägg till studiebidrag hos CSN.
I vissa fall kan den unge ha rätt till bostadsbidrag som söks hos Försäkringskassan (FK).
Försörjningen kan då tillgodoses genom att den unge ansöker om ekonomiskt
bistånd. Den unge ansöker om försörjningsstöd för egen del som vuxen person
och beräkningen görs enligt norm för vuxna utifrån boendesituationen och
inkomster. Den unge kan också arbeta och ha löneinkomst.
Fribelopp eller jobbstimulans vid försörjningsstöd?
Bestämmelsen i 4 kap 1a § SoL om skolungdomars arbetsinkomster kan inte
anses vara tillämplig. Bestämmelsen gäller vid prövningen av föräldrarnas rätt
till ekonomiskt bistånd för hemmavarande skolungdomar. Däremot kan den
särskilda beräkningsregeln i 4 kap. 1b § SoL, jobbstimulansen, vara tillämplig
vid beräkningen av försörjningsstöd.
3. Deltar i etableringsinsatser
Rätten att få en etableringsplan gäller i ett års tid från och med den dag som den
nyanlände blev folkbokförd i en kommun för första gången. Försörjningen
tillgodoses genom etableringsersättning.
5
6
Förordningen (2010:1122) om statlig ersättning för insatser för vissa utlänningar.
Förordningen (2010:1122) om statlig ersättning för insatser för vissa utlänningar (20 §).
4(5)
SOCIALSTYRELSEN
2015-11-11
Dnr 3.2-27697/2015
4. Ej gymnasiestuderande och utan etableringsplan
Likabehandlingsprincipen gäller. För rätt till ekonomiskt bistånd ska den som är
arbetslös och oförhindrad att arbeta, om det inte finns godtagbara skäl, vara
aktivt arbetssökande och vara anmäld som arbetssökande hos Arbetsförmedlingen (AF).
Tabell 2. Ensamkommande barns och ungdomars försörjning efter uppehållstillstånd
Efter uppehållstillstånd
Försörjning
Övrigt
Barn 0–17 år
Inom ramen för placeringen i
familjehem, jourhem eller HVB.
Barnbidrag/ förlängt barnbidrag/
studiebidrag/extra tillägg till
studiebidrag
Ev. barnpension
Barnbidrag etc. utbetalas till särskilt
förordnad vårdnadshavare,
familjehem eller HVB.
Ungdomar 18–20 år
1
Beslut om fortsatt
placering i familjehem
eller HVB
Inom ramen för placeringen i
familjehem eller HVB.
Ev. ekonomiskt bistånd enligt SoL för
utgifter som inte ingår i vårdkostnaden.
Studiebidrag och extra tillägg CSN
Arbete
Kommunen kan fatta beslut om
fortsatt vård i familjehem eller HVB.
Studiebidrag och extra tillägg CSN
Bostadsbidrag FK
Försörjningsstöd enligt SoL
Arbete
Ekonomiskt bistånd för denna
kategori kan återsökas från
Migrationsverket
Etableringsersättning AF
Bostadsbidrag FK
Arbete
Kompletterande försörjningsstöd
Möjligt inom ett år från uppehållstillstånd
Arbete
Försörjningsstöd
Likabehandlingsprincipen gäller
2
Gymnasiestudier –
eget boende
3
Inom etableringen
4
Ej gymnasiestudier
och utan etableringsplan
5(5)
