Kommittén mot tortyr
Fyrtiosjätte sessionen
9 maj – 3 juni 2011
Behandlingen av rapporter som inkommit från de
fördragsslutande staterna i enlighet med artikel 19 i
konventionen
Samlad bedömning av kommittén mot tortyr
Finland
1.
Kommittén mot tortyr behandlade Finlands kombinerade femte och sjätte periodiska
rapport (CAT/C/FIN/5-6) vid dess 996:e och 999:e möten den 18 och 19 maj 2011
(CAT/C/SR.996 och 999) och antog följande samlade bedömning och vid dess 1011:e och
1012:e möten den 27 och 30 maj 2011 (CAT/C/SR.1011 och CAT/C/SR.1012).
A
Inledning
2.
Kommittén välkomnar att Finlands femte och sjätte kombinerade periodiska
rapporter lämnats in i tid och i enlighet med kommitténs fakultativa rapporteringsförfarande
som består av den fördragsslutande statens svar på den ärendelista (CAT/C/FIN/Q/6) som
kommittén utfärdat. Kommittén värdesätter att den fördragsslutande staten samtyckt till att
rapportera under denna nya procedur som underlättar samarbetet mellan den
fördragsslutande staten och kommittén. Kommittén värdesätter att svaren på ärendelistan
lämnades in inom den utsatta tidsperioden.
3.
Kommittén värdesatte också den öppna och konstruktiva dialogen med den
fördragsslutande statens sektorsövergripande högnivådelegation, liksom också den
tilläggsinformation och de förklaringar som delegationen gav kommittén. Kommittén
tackar delegationen för dess klara, direkta och detaljerade svar på de frågor som
kommittémedlemmarna ställde.
B
Positiva synpunkter:
4.
Kommittén noterar med tillfredsställelse att den fördragsslutande staten, sedan
behandlingen av dess fjärde periodiska rapport, har tillträtt följande internationella
instrument:
a)
tilläggsprotokollet om förebyggande, bekämpande och bestraffande av handel
med människor, särskilt kvinnor och barn, till Förenta nationernas konvention mot
gränsöverskridande organiserad brottslighet (Palermoprotokollet),
b)
tilläggsprotokollet mot människosmuggling land-, sjö- och luftvägen till
Förenta nationernas konvention mot gränsöverskridande organiserad brottslighet.
5.
Kommittén välkomnar den fördragsslutande statens fortgående ansträngningar att
revidera sin lagstiftning för att verkställa kommitténs rekommendationer och för att
effektivisera genomförandet av konventionen, bland annat
a)
den ändring av strafflagen som trädde i kraft den 1 januari 2010 som
kriminaliserar tortyr och fastställer ett absolut förbud mot tortyr i alla omständigheter i
enlighet med kommitténs rekommendationer att harmoniera strafflagen med artiklarna 1
och 4 i konventionen,
b)
den ändring av lagen om justitieombudsmannen (197/2002) som godkändes
den 20 maj 2011 och som träder i kraft den 1 januari 2012, vilken inrättar
Människorättscentret som den nationella människorättsinstitutionen i enlighet med
Parisprinciperna.
c)
godkännande av förundersökningslagen, tvångsmedelslagen och polislagen år
2011,
d)
riksdagens godkännande i mars 2011 av en lagreform enligt vilken personer
som preciseras i barnskyddslagen är skyldiga att rapportera misstankar om sexuellt
utnyttjande till polisen,
e)
den ändring av utlänningslagen (301/2004) som trädde i kraft den 1 april
2011,
f)
ikraftträdandet av den nya fängelselagen (767/2005), häktningslagen
(768/2005) och lagen om behandlingen av personer i förvar hos polisen (841/2006),
g)
den
ändring
av
lagen
om
minoritetsombudsmannen
och
diskrimineringsnämnden som trädde i kraft den 1 januari 2009, enligt vilken
minoritetsombudsmannen är nationell rapportör om människohandel,
h)
de ändringar i strafflagen som gör lindrig misshandel mot minderåriga, mot
personer i närstående förhållande till gärningsmannen, inklusive make och mot partner i
registrerat parförhållande, till brott som hör under allmänt åtal sedan ingången av år 2011,
i)
minskningen i antalet fångar sedan införandet år 2006 av möjligheten till
övervakad frihet på prov enligt fängelselagen,
6.
Kommittén välkomnar också de ansträngningar som den fördragsslutande staten
gjort för att ändra sin politik, sina program och administrativa åtgärder för att säkerställa
större skydd av de mänskliga rättigheterna och för att verkställa konventionen, bland annat
a)
sammanslagningen vid ingången av år 2010 av Brottspåföljdsverket,
fångvårdsväsendet
och
kriminalvårdsväsendet
till
en
organisation
Brottspåföljdsmyndigheten, vilken sammanställer en pilotundersökning om fångar och
fängelsepersonal före utgången av år 2012.
b)
den preciserade handlingsplanen mot människohandel och godkännandet den
11 juni 2010 av programmet för att minska våldet mot kvinnor med 60 åtgärder,
c)
att den fördragsslutande staten har fortsatt att bidra regelbundet till Förenta
nationernas frivilliga fond för tortyroffer sedan 1984.
C. De viktigaste farhågorna och rekommendationer:
Preskriptionsbestämmelse för tortyrbrottet
7.
Kommittén är oroad över att strafflagen innehåller en preskriptionsbestämmelse för
tortyrbrottet. (artikel 4)
2
Kommittén rekommenderar att den fördragsslutande staten säkerställer att
tortyrhandlingar inte är föremål för preskriptionsbestämmelser.
Grundläggande rättssäkerhet
8.
Kommittén är oroad över att frihetsberövade personers rättssäkerhet inte alltid är
tryggad helt från början av frihetsberövandet, särskilt i fråga om personer som begått
smärre överträdelser, inbegripet unga personer, såsom att träffa en jurist, helst en som de
själva har valt, att meddela släktingar även i sådana fall där vistelsen i polisförvar är kort
och att bli undersökt av en oberoende läkare, helst en som de själva har valt, i lokalerna för
kvarhållande i förvar. (artiklarna 2 och 16)
Kommittén rekommenderar att den fördragsslutande staten säkerställer att alla
frihetsberövade personer ges grundläggande rättssäkerhet helt från början av
frihetsberövandet, såsom tillgång till en jurist, helst en som de själva har valt, att
meddela familjen om kvarhållandet och att undersökas av en oberoende läkare, helst
en som de själva har valt.
9.
Kommittén är oroad över att förhör av anhållna eller häktade och utredningar av
personer före rättegången inte systematiskt spelas in på ljudband eller video. (artiklarna 2
och 16)
Kommittén rekommenderar att den fördragsslutande staten anslår de medel som
behövs för att utrusta lokaler där personer förhörs och där förundersökningar
bedrivs, och i synnerhet polisstationer, med nödvändig utrustning för inspelning på
ljudband och video.
Förbudet mot återsändande (non-refoulement)
10.
Kommittén är oroad över att rättssäkerhet inte alltid är tillgänglig och den tidsrymd
som föreskrivs i lag inte alltid tillerkänns alla asylsökande - i synnerhet i det påskyndade
asylförfarandet - och utlänningar som väntar på utvisning, såsom rätten att lämna in besvär
med uppskjutande verkan till Helsingfors förvaltningsdomstol och Högsta
förvaltningsdomstolen. Kommittén har ingen information om huruvida utvisningsåtgärder
övervakas av ett oavhängigt organ. (artikel 3)
Kommittén rekommenderar att den fördragsslutande staten garanterar besvärsrätt
medan personen är i landet som har uppskjutande verkan på verkställigheten och
som respekterar alla skyddsåtgärder och provisoriska åtgärder i fråga om asyl och
utvisningsförfaranden i väntan på resultatet av överklagandet hos Helsingfors
förvaltningsdomstol och Högsta förvaltningsdomstolen. Kommittén skulle vilja begära
information om huruvida utvisningsåtgärder övervakas av ett oavhängigt organ.
Inläggning och vård på psykiatriskt sjukhus
11.
Kommittén är oroad över att de bestämmelser i mentalvårdslagen som gäller
inläggning och vård på psykiatriskt sjukhus oberoende av patientens vilja inte har ändrats.
Kommittén är också oroad över att ett oavhängigt psykiatriskt utlåtande inte ingår som en
del av förfarandet för inläggning på sjukhus mot patientens vilja och att ett beslut om
inläggning på sjukhus mot patientens vilja kan grunda sig på en remiss av en enda läkare,
ofta en allmänpraktiserande läkare. Vidare konstaterar kommittén med oro att en
domstolsbehandling av inläggning på sjukhus oberoende av patientens vilja ofta inte
förekommer. Dessutom är kommittén oroad över att patientens samtycke inte söks i fråga
om elektrokonvulsiv behandling (ECT) och att inget särskilt register finns för att registrera
fall där ECT använts. (artiklarna 2, 12, 13 och 16)
3
Kommittén rekommenderar att den fördragsslutande staten ändrar mentalvårdslagen
och godkänner en klar och specifik lagstiftning som upphäver bestämmelserna om
psykiatrisk inläggning på sjukhus och sjukhusvård oberoende av patientens vilja och
stiftar en klar och specifik lagstiftning som tryggar grundläggande rättssäkerhet,
såsom att kräva ett oavhängigt psykiatriskt utlåtande som en del av det förfarande
som gäller inledande och prövning av inläggning på sjukhus mot patientens vilja,
samt säkerställer att en meningsfull och snabb domstolsprövning av åtgärden som
gäller inläggning på sjukhus mot patientens vilja finns till hands, inklusive
möjligheten att överklaga. Den fördragsslutande staten bör säkerställa att mental
hälsovård och de tjänster som tillhandahålls alla frihetsberövade personer, däribland
i fängelser, psykiatriska sjukhus och sociala institutioner, grundar sig på den berörda
personens fria och informerade samtycke. Den fördragsslutande staten bör säkerställa
att all elektrokonvulsiv behandling (ECT) som ges patienter som berövats sin frihet
grundar sig på deras fria och informerade samtycke. Den rekommenderar också att
ett oavhängigt organ inrättas för att övervaka sjukhus och fängelser som också ska ha
rätt att ta emot klagomål.
Våld mot kvinnor
12.
Samtidigt som den värdesätter svaret från den fördragsslutande statens
representanter gällande godtagandet av principen om tillbörlig aktsamhet (due diligence)
när det gäller tillämpningen av konventionen, i synnerhet där de fördragsslutande staterna
utövar sin skyldighet att förhindra, undersöka, och bestraffa handlingar som utgör våld mot
kvinnor och vidta effektiva åtgärder i fråga om handlingar som utgör våld mot kvinnor,
oberoende om de förövats av staten, enskilda personer eller väpnade grupper,
rekommenderar kommittén att den fördragsslutande staten fördubblar sina ansträngningar
för att förhindra och utrota alla former av våld mot kvinnor. (artiklarna 2, 4 och 16)
I synnerhet uppmanar kommittén den fördragsslutande staten att innefatta
information om förbudet mot tortyr enligt konventionen i undervisningen och
utbildningen av brottsbekämpande myndigheter och annan personal som är
engagerad i kampen mot våld mot kvinnor, inberäknat våld i nära relationer och
människohandel. Den skulle uppskatta att få information från den fördragsslutande
staten om domar för personer som dömts för våldtäkt, och om straffen är
proportionella med gärningens allvar. Den rekommenderar också att den
fördragsslutande staten antar lagstiftning med tanke på att öka antalet skyddshem för
våldsoffer, inbegripet personer som fallit offer för människohandel, vilka bör anvisas
lämplig finansiering och specialiserad personal.
Utbildning
13.
Kommittén är oroad över att polisutbildningen övervakas, utvärderas och godkänns
av Polisstyrelsen. Den är också oroad över att yrkesverksamma inom sjukvård som kommer
i kontakt med frihetsberövade personer, asylsökande och andra utlänningar inte
systematiskt utbildas i bestämmelserna i Handboken för effektiv utredning och
dokumentation av tortyr och annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller
bestraffning (Istanbulprotokollet). (artikel 4)
Kommittén rekommenderar att all utbildning av offentligt anställda utvärderas och
bedöms av ett kompetent oavhängigt organ, såsom det planerade oavhängiga
utvärderingsorganet i samband med undervisnings- och kulturministeriet, vilket
inleder sin verksamhet 2011. Den rekommenderar också att utbildning i
bestämmelserna i Handboken för effektiv utredning och dokumentation av tortyr och
annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning
(Istanbulprotokollet) införs i den grundläggande läroplanen för medicinsk personal.
4
Förhållandena i fängelser och förvar
14.
Kommittén är oroad över att sporadisk överbeläggning fortsätter att förekomma i
vissa fängelser och anläggningar för kvarhållande i förvar. Kommittén noterar att fångar har
tillgång till toalett dygnet runt, men är oroad över rapporter från den fördragsslutande staten
att 222 fängelseceller i tre olika fängelseanläggningar fortfarande saknar lämplig
sanitetsutrustning, inklusive toalett, och att toaletthink fortfarande används, en situation
som avses upphöra först år 2015. (artiklarna 11 och 16)
Kommittén rekommenderar att den fördragsslutande staten korrigerar situationen
med överbeläggning, bland annat genom att omfördela fångarna, påskynda de
rättsliga förfarandena och genom att använda systemet med övervakad frihet på prov,
vilket infördes år 2006. Kommittén uppmanar den fördragsslutande staten, utöver att
installera sanitetsutrustning i alla fängelser så snart som möjligt, att påskynda
renoveringen av St. Michels och Kuopio fängelser samt Helsingfors och Tavastehus
fängelser.
15.
Kommittén är oroad över att samtidigt som det totala antalet fångar har gått ned har
antalet rannsakningsfångar, kvinnliga fångar och utländska fångar ökat. Den är fortfarande
oroad över situationen i fråga om rannsakningsfångar och skyddsförvar av utlänningar som
hålls i polisens och gränsbevakningens lokaler och längden på rannsakningsfängelse.
Dessutom är den oroad över att ca 10 procent av de romska fångarna inkvarteras i slutna
avdelningar. Kommittén är också oroad över rapporter om det långsamma rättsväsendet i
den fördragsslutande staten och huruvida det ingår några medlemmar från etniska
minoriteter i domarkåren. (artiklarna 11 och 16)
Kommittén rekommenderar att den fördragsslutande staten så långt som möjligt
begränsar vistelse av rannsakningsfångar och utlänningar i skyddsförvar, i synnerhet
i polisens och gränsbevakningsväsendets lokaler, och iakttar de rekommendationer
som gavs i november 2010 av justitieministeriets arbetsgrupp för att införa
lagstiftningsändringar som tillåter att rannsakningsfångar överförs snabbare än för
närvarande från polisstationer till vanliga fängelser. Den rekommenderar att
justitieombudsmannen övervakar fängelseförhållandena för romska fångar, bland
annat genomförandet av etnisk jämlikhet, och säkerställer att fängelsepersonalen
ingriper i alla incidenter som gäller diskriminering av romer som kommit till deras
kännedom. Kommittén rekommenderar att lagstiftning antas för att förkorta
rannsakningsfängelse och att påskynda pågående civilrättsliga och straffrättsliga
förfaranden. Kommittén skulle uppskatta att få statistik över antalet medlemmar från
etniska minoriteter i domarkåren.
Övervakning av platser för frihetsberövande
16.
Kommittén är oroad över att biträdande justitieombudsmannen ansvarig för
fängelseärenden inte kunde företa täta och oanmälda besök till anläggningar för
frihetsberövande beroende på deras stora arbetsbörda och på behandlingen av klagomål.
(artikel 11)
Kommittén rekommenderar att den fördragsslutande staten anvisar tillräckliga
person- och penningresurser till justitieombudsmannen för att möjliggöra täta och
oanmälda besök till sådana anläggningar för frihetsberövande som underlyder deras
kompetens. I detta sammanhang konstaterar kommittén med tillfredsställelse att den
fördragsslutande staten har undertecknat det fakultativa protokollet till konventionen
mot tortyr och annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller
bestraffning och rekommenderar att den fördragsslutande staten slutför
ratifikationsprocessen av det fakultativa protokollet så snart som det är lämpligt så
att justitieombudsmannen kan verka som den nationella förebyggande mekanismen.
5
Kvarhållande i förvar och misshandel av asylsökande, illegala immigranter och andra
utlänningar
17.
Kommittén är oroad över information om att administrativt förvar används allmänt i
fråga om asylsökande, illegala immigranter, ensamkommande minderåriga eller
minderåriga som separerats från de vuxna, kvinnor och barn och andra utsatta personer,
inbegripet personer med särskilda behov, samt över antalet, frekvensen och längden av det
administrativa förvaret. Dessutom är kommittén oroad över att utlänningslagen inte enbart
tillåter skyddsförvar för brott som redan begåtts utan också om en person misstänks för
möjligheten att begå ett brott. (artiklarna 11 och 16)
Kommittén rekommenderar att den fördragsslutande staten överväger alternativ till
det ofta förekommande kvarhållandet av asylsökande, illegala immigranter,
inbegripet minderåriga och andra utsatta personer, och att det inrättar en mekanism
för att granska det allmänna kvarhållandet av sådana personer. Den rekommenderar
att den fördragsslutande staten överväger en ökning av icke-frihetsberövande medel,
att använda kvarhållande som en sista utväg och att säkerställa att administrativt
förvar av ensamkommande barn inte tillämpas. Kommittén ber den fördragsslutande
staten säkerställa att principerna för skydd av personer som är kvarhållna eller
fängslade (Body of Principles for the Protection of All Persons under any Form of
Detention and Imprisonment, A/RES/43/173) tillämpas på asylsökande i
administrativt förvar. Dessutom skulle den vara tacksam för information om antalet
asylsökande och illegala immigranter som kvarhålls i förvar, hur ofta de kvarhålls
och medellängden för kvarhållandet.
18.
Kommittén är oroad över förhållandena för och längden på kvarhållandet av
asylsökande och illegala immigranter i förvarsenheten för utlänningar vid
mottagningscentralen i Krämertskog och bristen på rättssäkerhet i fråga om kvarhållandets
längd. Den är också oroad över att sådana personer inte endast kvarhålls i förvar i
Krämertskogs förvarsenhet, vars kapacitet är liten, utan också i polis- och
gränsbevakningsväsendets lokaler, vilka inte är lämpliga för kvarhållande i förvar av
personer enligt lagstiftningen om utlänningar. Kommittén är oroad över att män och
kvinnor hålls i samma lokaler och att barn hålls tillsammans med vuxna när barnfamiljer
placeras i migrationsrelaterat förvar och att sammanlagt 54 barn hölls i förvar enligt
utlänningslagen år 2010. (artiklarna 2 och 11)
Kommittén rekommenderar att åtgärder vidtas för att öka kapaciteten för
Krämertskogs förvarsenhet eller att en ny förvarsenhet för utlänningar inrättas. Den
rekommenderar också att den fördragsslutande staten ser över kvarhållandet i
förvar, inklusive dess längd, av asylsökande, olagliga invandrare och andra
utlänningar i Krämertskogs anläggning samt i polisens och gränsbevakningsväsendets
lokaler, ger dem grundläggande rättssäkerhet och inrättar en mekanism för
överklagande i fråga om förhållandena för kvarhållandet och använder ickefrihetsberövande åtgärder.
19.
Kommittén är också oroad över påståenden som gäller ökning av fysisk och psykisk
misshandel av asylsökande och illegala immigranter, inklusive grov behandling från
polisens och andra brottsbekämpande myndigheters sida. (artiklarna 10, 11 och 16)
Kommittén rekommenderar att den fördragsslutande staten säkerställer att
specialiserad utbildning och interna riktlinjer för polis, gränsbevakare och andra
brottsbekämpande myndigheter gör dem medvetna om sina skyldigheter enligt
människorättslagstiftningen och flyktinglagstiftningen så att de kan behandla
asylsökande mer humant och på ett sätt som beaktar kulturella särdrag och att
personer som gör sig skyldiga till misshandel utreds, åtalas och döms.
6
Upprättelse, inbegripet ersättning och rehabilitering
20.
Kommittén är oroad över att, fastän personer enligt skadeståndslagen har rätt till
ersättning ur statliga medel för anhållan eller häktning av en oskyldig person och
justitieombudsmannen ibland tillhandahåller begränsad ersättning för ideell skada orsakad
av tortyr och misshandel, myndigheterna enligt den fördragsslutande statens rättsordning
inte har någon allmän skyldighet att betala ersättning till en person vars rättigheter har
kränkts. (artikel 14)
Kommittén rekommenderar att den fördragsslutande staten vidtar alla nödvändiga
åtgärder för att följa artikel 14 i konventionen i sin helhet. Enligt artikeln ska den
fördragsslutande staten i sin rättsordning säkerställa att offret för en tortyrhandling
erhåller upprättelse och erhåller en verkställbar rätt till en rimlig och adekvat
gottgörelse, varmed även förstås medel för ett så fullständigt återvinnande av hälsa
som möjligt. Enligt artikeln, om offret skulle avlida till följd av en tortyrhandling, ska
de personer som han eller hon underhåller vara berättigade till gottgörelse. Ingenting
i artikeln ska påverka offrets eller andra personers rätt till gottgörelse enligt nationell
lag. Samtidigt som kommittén välkomnar förekomsten av två rehabiliteringsenheter
för tortyroffer i den fördragsslutande staten, rekommenderar den dessutom att full
rehabilitering görs tillgänglig till alla offer av tortyr och misshandel i alla
omständigheter.
Bevis som inte godkänns
21.
Samtidigt som kommittén noterar att den inte har fått någon information om att man
godkänt bevis som erhållits under tortyr, är kommittén oroad över att strafflagen i den
fördragsslutande staten inte innehåller några specifika bestämmelser om förbud av
användning av uttalanden som erhållits under tortyr, i enlighet med vad som föreskrivs i
artikel 15 i konventionen. Den är också oroad över att åklagarväsendet inte har utfärdat
några instruktioner eller order gällande förbudet att använda uttalanden erhållna under
tortyr som bevismaterial. (artikel 15)
Kommittén rekommenderar att den fördragsslutande staten inför lagstiftning som
uttryckligen förbjuder att uttalanden som inhämtats under tortyr används som
bevismaterial och visning i enlighet med artikel 15 i konventionen.
Misshandel
22.
Kommittén är oroad över att personer som var anhållna för att delta i en
demonstration enligt biträdande justitieombudsmannen av polisen bundits fast i sätena till
deras buss och till varandra och inte tillåtits använda toaletten medan de var i bussen, i strid
med inrikesministeriets beslut 1836/2/07 av den 28 november 2007, årsberättelse 2007,
sidorna 41-44. (artikel 16)
Samtidigt som kommittén noterar de åtgärder som den fördragsslutande staten
vidtagit för att avhjälpa situationen och för att förhindra att sådana incidenter
upprepas i framtiden, i enlighet med vad som konstaterades under dialogen med
delegationen, rekommenderar den att den fördragsslutande staten utfärdar klara
riktlinjer som polisen ska följa när den utför anhållningar och befattar sig med
personer som berövats sin frihet, för att hindra all slags misshandel av dem som
kvarhållits, i enlighet med vad som föreskrivs i FN:s uppförandekod för personal
inom brottsbekämpande myndigheter (Code of Conduct for Law Enforcement
Officials).
7
Information och statistiska uppgifter
23.
Samtidigt som kommittén noterar informationen om grunderna för hur
justitieombudsmannen sammanställer statistik, rekommenderar den att den fördragsslutande
staten tillhandahåller kommittén uppgifter enligt ålder, kön och etniskt ursprung om
klagomål, undersökningar, åtal och domar i mål, om det finns några, som gäller tortyr och
misshandel begångna av brottsbekämpande myndigheter, säkerhetspersonal, militär
personal och fängelsepersonal, samt av personer som inte är offentligt anställda. Kommittén
skulle också värdesätta att få uppgifter uppdelade i dessa kategorier om människohandel,
om tvingad hemlig prostitution av invandrarkvinnor, våld mot kvinnor, inklusive våld i nära
relationer och sexuellt våld samt om möjligheter för offren att få upprättelse, inklusive
ersättning och rehabilitering.
24.
Samtidigt som kommittén noterar med tillfredsställelse att den fördragsslutande
staten åtagit sig att göra rekommendationerna i den universella periodiska granskningen
(Universal Periodic Review, UPR) till en integrerad del av sin regerings övergripande
människorättspolitik, skulle den värdesätta att få information om effektiva åtgärder för att
förhindra våld mot kvinnor, att få sammanställd information om våld mot barn, att få
information om att ge samma täckning i nationell lagstiftning och utbildning som gäller
bekämpande av diskriminering i fråga om sexuell inriktning och handikapp som i fråga om
andra grunder för diskriminering inom områden såsom tillhandahållandet av
hälsovårdstjänster och om att överväga användningen av Yogyakartaprinciperna om
tillämpning av det internationella skyddet av de mänskliga rättigheterna i fråga om sexuell
inriktning och könsidentitet (Yogyakarta Principles on the Application of International
Human Rights Law in relation to Sexual Orientation and Gender Identity) som en
vägledning och hjälp vid utvecklandet av dess politik.
25.
Kommittén skulle vidare välkomna information gällande genomförandet av
konventionen i territorier där dess beväpnade styrkor är utstationerade, inklusive i FNuppdrag.
26.
Kommittén ber den fördragsslutande staten ratificera de centrala FN-konventioner
om mänskliga rättigheter som den ännu inte är fördragsslutande stat i, nämligen
internationella konventionen för skydd av migrantarbetares och deras familjers rättigheter,
konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning och dess fakultativa
protokoll, och internationella konventionen till skydd för alla människor mot påtvingade
försvinnanden.
27.
Kommittén ber den fördragsslutande staten att presentera sin nästa
konventionsspecifika rapport inom det bestämda sidoantalet på 40 sidor. Kommittén
uppmanar också den fördragsslutande staten att uppdatera sin gemensamma grundrapport
(common core document) (HRI/CORE/1/Add.59/Rev.2) i enlighet med de krav som gäller
den gemensamma grundrapporten i de harmoniserade riktlinjerna för rapportering i enlighet
med de internationella människorättskonventionerna (HRI/GEN.2/Rev.6), vilka godkänts
av konventionskommittéernas gemensamma möte, och att iaktta det maximala sidoantalet
på 80 sidor för den gemensamma grundrapporten. Den konventionsspecifika rapporten och
den gemensamma grundrapporten utgör tillsammans den fördragsslutande statens
rapporteringsskyldighet enligt konventionen.
28.
Kommittén uppmanar den fördragsslutande staten att inom ett år tillhandahålla
information om genomförandet av kommitténs rekommendationer i stycke 8, 15, 17 och 20
ovan.
29.
Kommittén rekommenderar att den fördragsslutande staten ger stor spridning
överallt på sitt territorium, på alla officiella språk, till den rapport som lämnades in till
kommittén och till kommitténs samlade bedömning genom officiella webbsidor, medier och
icke-statliga organisationer.
8
30.
Den fördragsslutande staten ombeds lämna in sin nästa rapport, vilken blir den
sjunde periodiska rapporten, före den 3 juni 2015.
9
