Utredningen om utsatta barn i skolan

Utredningen om utsatta barn i skolan U 2009:05
Carl-Anders Ifvarsson, utredare
Eva Edström Fors, huvudsekreterare
Utredningen om utsatta barn i skolan
Uppdrag i utredningen – kartläggning och analys ska
leda till förslag
•
Kartlägga och analysera hur förskola, skola (elevhälsa) arbetar och samverkar med
andra kring barn med komplexa stödbehov. En samlad bild ska ges av området.
•
Finns hinder och vilka är framgångsfaktorerna? Lämna förslag inklusive ev.
lagändringar.
•
Klargöra vilket ansvar skolan har i förhållande till andra aktörer.
•
Sprida information om utredningens överväganden
Utredningen om utsatta barn i skolan
Några utgångspunkter för utredningen
•
Utbildningsdepartementet är uppdragsgivare –fokusering på de
utbildningspolitiska frågorna
•
Ny skollag, SFS 2010:800
•
Barnskyddsutredningens förslag, SOU 2009:68
•
Tidiga upptäckter och insatser - förskolan och de tidiga åren i grundskolan är
särskilt intressanta!
Utredningen om utsatta barn i skolan
Nationell bild och kunskap saknas inom
området
•
Utredningens målgrupp är svårdefinierad – kunskap saknas
•
Arbetssätt inom förskola, skola och annan pedagogisk verksamhet är inte kartlagda
•
Elevhälsans omfattning och verksamhet är relativt okänd
•
Kunskapsläget om yngre barn är bristfälligt
•
Forskning saknas på vitala områden
Utredningen om utsatta barn i skolan
Hur har utredningen arbetat?
•
•
•
•
•
•
Kommunstudie – bild av arbetssätt, hinder och framgångsfaktorer – ca 400
personer i åtta kommuner – ger inifrånperspektiv från utbildningshåll
Samverkan baseras på Skolverkets treåriga projekt med utvärdering
Forskaruppdrag om samverkan och om förskolan
Seminarier/hearings med strategiska grupper
Studiebesök Norge
Antologi med djupintervjuer och reflektioner av forskare följd av konferens den 4
oktober 2010.
Utredningen om utsatta barn i skolan
Vilka barn handlar utredningen om?
•
Svårdefinierad grupp både när det gäller antal och problem
•
Psykisk ohälsa, social problematik, funktionshinder, kroniska tillstånd och tillfälliga
akuta kriser m.m.
•
Skolan möter alla barn – ingen kan i förväg uteslutas från att tillhöra gruppen
•
Antalet ökar
Utredningen om utsatta barn i skolan
Kommunstudien – kartläggning av arbetet med
utsatta barn
•
•
•
•
•
Positivt urval av åtta kommuner: Jönköping, Enköping, Huddinge, Storfors, Ystad,
Umeå, Helsingborg och Göteborg
78 gruppintervjuer med politiker, förvaltningschefer, rektorer och förskolechefer,
pedagoger samt elevhälsan, ca 400 personer
Frågor utsända i förväg, urval av intervjupersoner utanför vår kontroll
Förskoleverksamhet, grundskola och gymnasieskola inklusive elevhälsan
Komplettering i efterhand med fristående aktörer
Utredningen om utsatta barn i skolan
Från Kommunstudien: Hur ser man på sitt
uppdrag?
•
Politiker och ledning – ger förutsättningar, prioriterar och styr. Skillnader mellan
kommunerna finns.
•
Elevhälsan – tydlig expertroll men det förebyggande inslaget problematiseras.
Osäkert om vem som eg. formulerar elevhälsans uppdrag
•
Pedagoger – osäkerhet finns om gränser och förhållningssätt. Erfarenhet skapar
trygghet
Utredningen om utsatta barn i skolan
Från Kommunstudien: Kritiska punkter i
skolgången
•
Alla byten av barngrupp, klass, lärare och program
•
Alla övergångar mellan skolformer och stadier
•
Kriser (i familjen, kamrater, posttraumatisk stress)
•
Personberoende verksamhet
Utredningen om utsatta barn i skolan
Från Kommunstudien: Hinder i arbetet med
målgruppen
•
Resursproblem: Brist på långsiktighet och kompetens, stora grupper försvårar
•
Systematik för att stärka arbetet med tidiga upptäckter och insatser saknas personberoende verksamhet.
•
Hur ska regelverket tolkas – efterkontroll räcker inte för rättssäkra beslut
Utredningen om utsatta barn i skolan
Fler hinder och problem…
•
Elevhälsan – ojämnt fördelad strategisk resurs
•
Dålig spridning av goda exempel, forskningsresultat och metoder – risk att varje
skola och kommun uppfinner hjulet igen
•
Flyttande elever: Informationsglapp, svårt i ett decentraliserat system för elever,
kan dölja allvarliga problem, regelverket har luckor
•
Oprofessionellt arbetssätt, ”växer bort”, missriktad välvilja och snällbetyg
Utredningen om utsatta barn i skolan
Från Kommunstudien: Vilka problem finns i
samverkan?
•
Samverkansproblem med socialtjänst, BUP och föräldrar och elev
•
Sekretessfrågor: Attitydfråga om samtycke utnyttjas för att undgå hinder
•
Okunskap om bedömningsgrunder, uppdrag och arbetssätt inom andra verksamheter –
försvårar samverkan
•
Olika tidsperspektiv – skolan är här och nu och träffar eleven dagligen, uppdraget är
ständigt
•
Olika förutsättningar - skolans uppdrag innebär att alla barn ska tas om hand, andra aktörer
snävar in sitt uppdrag
Utredningen om utsatta barn i skolan
Från Kommunstudien: Vilka är
framgångsfaktorerna?
•
•
•
•
•
•
Goda relationer (elever, föräldrar, kollegor, samverkansparter), byggs tidigt
Tidig upptäckt
Upparbetade rutiner och en tydlig struktur som klargör vem som gör vad
Resurser (tid, personal, kompetens, flexibla lösningar)
Ledarskap (politiker, förvaltningsnivå, rektor, pedagog i barngrupp och klassrum)
Elevhälsa (kompetent och tillgänglig för elever och personal).
Utredningen om utsatta barn i skolan
Från Kommunstudien: Nationella nivån –
stödbehov?
•
Pedagoger, rektorer och förvaltningschefer efterfrågar stöd och riktlinjer – facit i
efterhand inte tillräckligt (myndighetsutövning)
•
Mer kunskapsbaserat stöd efterfrågas
•
Variationer i synen på och utnyttjandet av Skolverket, Skolinspektionen, SPSM
samt Socialstyrelsen.
Utredningen om utsatta barn i skolan
Från delbetänkandet/antologin: Berättelserna
från vardagen – vad är gemensamt?
•
•
•
•
•
•
•
Goda relationer med barnet/eleven och föräldrar
Tidiga insatser minskar risken för misslyckanden
Se möjligheterna i stället för problemen
Mer av samverkan behövs, tydliggör skolans ansvar
Mer kunskap om metoder och arbetssätt efterfrågas
Tid - för att kunna bry sig om elever, för reflektion och handledning
Bättre förberedelse i grundutbildning och en god kompetensutveckling
Utredningen om utsatta barn i skolan
Några slutsatser från
delbetänkandet/antologin:
•
•
•
•
•
•
Förskolan har en viktig roll
Skolans förhållningssätt får stora konsekvenser
Forskning saknas på viktiga områden –pedagogerna måste ändå hantera vardagen
Pedagogerna/elevhälsan efterlyser mer kunskap
Mer samverkan behövs – skolan behöver och vill ha stöd!
Ansvaret behöver förtydligas – det finns gränser för uppdraget!
Utredningen om utsatta barn i skolan
Utredningens problemanalys baseras på:
•
•
•
•
En sammanvägd bild från flera källor
Bilden av arbetssätt huvudsakligen Kommunstudien jämförd med andra källor
exempelvis Skolverkets och Skolinspektionens rapporter men även Socialstyrelsens
kartläggningar och forskning. Delbetänkandet med forskningsartiklar m.m.
Bilden av samverkansfrågor huvudsakligen från Skolverkets treåriga projekt men
även Modellområdesprojektet och andra utvecklingsprojekt.
Forskningsrapporter och KVA:s konferens om psykisk ohälsa samt Social rapport
2010 m.fl.
Utredningen om utsatta barn i skolan
Utredningens samlade problemanalys – bild 1
•
Arbetssätt – systematik för att stärka arbetet med tidiga upptäckter och insatser
saknas – personberoende verksamhet ger problem med likvärdigheten
•
Samverkan – kvarvarande oklarheter i ansvar och regelverk trots tidigare
satsningar
•
Hur ska regelverket tolkas – efterkontroll räcker inte för rättssäkra beslut
•
Övergångar mellan skolor och skolformer kritiska
Utredningen om utsatta barn i skolan
Utredningens samlade problemanalys - bild 2
•
Elevhälsan – ojämnt fördelad strategisk resurs
•
Helhetssyn krävs – sektorsansvaret för skolan behöver ses tvärdisciplinärt
•
Dålig spridning av goda exempel, forskningsresultat och metoder – risk att varje
skola och kommun uppfinner hjulet igen
•
Forskningen behöver stärkas – praktiknära forskning behövs.
Utredningen om utsatta barn i skolan
Barn som tillhör målgruppen finns i förskola och
skola
• Skolan möter alla barn – ingen kan i förväg uteslutas från att tillhöra
gruppen
• Alla barns rätt till likvärdig utbildning – svårt uppdrag för skolan –
korrekt tillämpning av regelverket utgör skyddsnät
• Se, tolka och agera – inte bara skolans ansvar
Utredningen om utsatta barn i skolan
Några utgångspunkter för utredningens förslag
•
•
•
•
En samlad bild, en helhetssyn, ges – skolan som system studeras
Problem finns på alla nivåer – kända sedan tidigare – men utveckling pågår också!
Regelverket – skyddsnätet – tillämpas inte korrekt trots att det gällt länge – mer
stöd efterfrågas!
Skolans vägval och förhållningssätt får stora konsekvenser för individ och samhälle
– kräver ett breddat sektorsansvar – elevhälsan strategisk!
Utredningen om utsatta barn i skolan
Fler utgångspunkter för utredningens förslag
•
Förebyggande och främjande insatser behövs
•
Förslagen riktas mot nationell, regional och lokal nivå – alla behövs
•
Den centrala kommunala nivån är strategisk – ansvar och mandat
•
Tidiga insatser behöver särskilt stimuleras
Utredningen om utsatta barn i skolan
Ännu fler utgångspunkter för förslagen
•
Pågående och tidigare utvecklingsinsatser ska ligga till grund för insatser
•
Den statliga nivån behöver samordnas
•
Vetenskap och beprövad erfarenhet inom området behöver synliggöras, utvärderas
och definieras som god praxis.
Utredningen om utsatta barn i skolan
Nya vägar prövas i förslagen
•
Behövs tydligare regler för att garantera barn/elever sin rätt till en likvärdig
utbildning? Kan innebära en tyngre roll för Skolverket
•
Kommunen som ansvarig huvudman har unika möjligheter – förslag till närmare
samarbete mellan regeringen och ansvariga om förebyggande insatser
•
Förstärk kunskapsläget om tidiga insatser genom bred forskning och empirisk
kunskap från kommuner
•
Inled arbete med att synliggöra, utvärdera och definiera god praxis utifrån
beprövad erfarenhet.
Utredningen om utsatta barn i skolan
Fyra områden för förslag och bedömningar
•
Bättre samverkan krävs på alla nivåer
•
Bättre stöd för likvärdighet och rättssäkerhet
•
Elevhälsan och ökad kunskap om tidiga insatser
•
Forskning och utvecklingsarbete om god praxis
Utredningen om utsatta barn i skolan
Samverkan
1.
Skolverket bör ges ett samordningsansvar för bättre koordination av insatser från
statligt håll
2.
Utvecklingsinsats med stimulansbidrag: Kommunen har en unik möjlighet att
samverka på central nivå – socialtjänst och utbildning i första hand men även
hälso - och sjukvård.
3.
Skolans mandat i samverkan förtydligas - lagändring
Utredningen om utsatta barn i skolan
Bättre stöd för en likvärdig utbildning
1.
Behövs det förtydliganden och mer stöd i tillämpningen av regelverket? – Uppdrag till
Skolverket och Skolinspektionen
2.
Är tillämpningen av sekretessregler ett hinder för samverkan? – Uppdrag till Skolverket,
Socialstyrelsen och Skolinspektionen
3.
Finns det rutiner och kunskap om anmälningsskyldigheten? – Uppdrag till
Skolinspektionen att följa upp.
4.
Får barn och elever sin rätt till utbildning när de placerats utom hemmet efter beslut av
socialtjänsten? – Uppdrag Skolinspektionen och Socialstyrelsen att följa upp detta
5.
Övergångar mellan skolor och skolformer – Huvudmännens ansvar att se över dessa
Utredningen om utsatta barn i skolan
Elevhälsan och tidiga insatser
1.
En samlad elevhälsa – Huvudansvaret på myndighetsnivå bör ligga på Skolverket
i samarbete med Socialstyrelsen. Oklarheter i ansvaret behöver klargöras –
skolan har inget behandlingsansvar.
2.
En delegation inrättas med uppdrag att stärka kunskapsläget om värdet och
effekter av tidiga insatser för barn i förskoleålder och tidig grundskoleålder
genom tvärdisciplinär och internationell forskning. Elevhälsans roll viktig att
studera i arbetet med tidiga insatser.
Utredningen om utsatta barn i skolan
Forskning och
främjande insatser
1.
Forskning saknas på viktiga områden, förutsättningarna att bedriva forskning
behöver stärkas och praktiknära forskning behövs. Lektorstjänsterna viktigt steg
på vägen.
2.
Ett utvecklingsarbete baserat på beprövad erfarenhet behöver startas för att
synliggöra, utvärdera och definiera god praxis på området. – Nationellt ansvar är
oklart i dag.
3.
Finns det brister i grundutbildning av pedagoger och behöver rektorsutbildningen
utvecklas? – Skolverket utvärderar med Högskoleverket
4.
Tidiga insatser för barn i förskoleåldern – Konferenser riktade till ansvariga och
verksamma inom förskola och annan pedagogisk verksamhet.
Utredningen om utsatta barn i skolan
Konsekvenser av förslagen
•
Nuläget med allvarliga problemen med arbetssätt och samverkan innebär
kostnader för individ och samhälle
•
En delegation föreslås inrättas för tidiga insatser, tidsbegränsad insats 50 miljoner
kr.
•
Utveckling av samverkan inom kommunsektorn, tidsbegränsad insats 15 miljoner
kr under två år
•
Konferenser tidiga insatser barn i förskoleålder 5 miljoner kr – engångsinsats.
Utredningen om utsatta barn i skolan
Publicerade betänkanden:
• SOU 2010:64 ” Se de tidiga tecknen – forskare reflekterar över
sju berättelser från förskola och skola (antologi och
delbetänkande)
• SOU 2010:95 ” Se, tolka och agera – allas rätt till en likvärdig
utbildning”
• Båda hittas på www.regeringen.se som PDF- fil eller kan
beställas på Fritzes.
Utredningen om utsatta barn i skolan
Utredningen om utsatta barn i skolan